Søkeresultat

Sthlm, H. Keyser, (1679). 16:o. (48) s. A-arket tryckt i rött och svart. Titelsidan med träsnitt föreställande en eldsprutande drake i vilken två förmörkade solar är invävda. Med månadsbilder i kalenderdelen. Henrik Keysers boktryckarmärke på sista sidan. Häftad. Lite rundat övre ytterhörn. Titelbladet och sista sidan lätt solkiga. En rostfläck på blad A5. Några delvis utflutna bläckanteckningar. Bra ex. från Ericsberg. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 981. Klemming & Eneström Sveriges kalendariska literatur s. 17. Det ska finnas fyra olika upplagor av detta tryck. Ovanför drakträsnittet på titelbladet finns den förklarande trubriken: ”Förmörckelser som i thetta åhr skola skee”. Innehåller även ”Lille prognosticon” med förutsägelser, årets väder och förmörkelser, samt kortare kapitel ”Om krigh och örligh”, ”Om hälsa och siukdom” och Om eeldz nödh”. Almanackan avslutas med posttaxan. J. H. Voigt (1613-91) var kunglig svensk matematiker och astronom i Stade. Hans först utgivna svenska almanacka var för år 1667 och han dominerade den svenska marknaden för almanackor t.o.m. 1700.

Karlskrona, Kongl. amiralitets boktryckeriet, 1770. 8:o. (15,1 blank),1035,(1 blank,4) s. Med några träsnitt i texten. Nött och lagat samtida hfrbd med upphöjda bind, blindpressad linjedekor och beige titeletikett med stor spricka i. Stänkta snitt. Ny rygg med den gamla ryggen uppklistrad och förstärkta innerfalsar. Hårt stötta pärmhörn. Enstaka fläckar. En stor fuktfläck med litet rostspår på s. 100-03, liten rostfläck på s. 484 och ett par minimala dito på s. 1002. Liten blyertsanteckning i marginalen på s. 275. I början och slutet medbundna tjugo sidor tätt skrivna anteckningsblad, delvis i tabellform. Namnteckning Alfred Hjelmérus daterad Lund 1888, I. Müntzings exlibris utfört av Albert Engström och Per Gustavis exlibris. Intressant ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 478. Cappelin Anteckningar till en småländsk bibliografi s. 84. Soulsby A catalogue of the works of Linnæus 1057. Med ett företal av J. Rogberg. Kapitlet om Smålands naturalhistoria på sidorna 16-26 är författat av Carl von Linné. Träsnitten på sidorna 235, 745 och 761 avbildar runinskrifter och är skurna av kyrkoherden Wirgander. De många anteckningarna i början och slutet rör Småland och är skrivna vid bokens utgivning eller strax därefter. Müntzings exlibris är utfört av Albert Engström och har ett jaktmotiv i skärgården med flygande änder i soluppgången. I förgrunden anas en jägare med gevär. Det är samma exlibris som jaktsamlaren Richard Müntzing använde.

(Sthlm, 1827). 8:o. 108,1-17 s. & 4 utvikbara tryckta tabeller. Häftad i samtida blått pappomslag. Handskrivet titelblad. Inlagan med några enstaka småfläckar. En bläckplump i den sista tryckta tabellen. Fint ex. ur Ludvig Manderströms bibliotek och från Ericsberg. Titelbladet handskrivet av Ludvig Manderström och med tillägget: ”Titelbladet aldrig tryckt och hela uplagan af författaren indragen. Endast några få exemplar förvarade från förstörelsen”. Sista pagineringsföljden består av två bilagor: ”Dekorations-arbeten vid de Kongl. theatrarne ifrån september månad 1823 till junii 1826” och ”Transumt af Kongl. theaterns inventarii-bok öfver nya, sedan october månad 1823, tillkomne kostymer och diverse kläder”. 1834 gav Lagerbielke ut ”Handlingar rörande Kongl. theatern” som är ett förslag till omorganisation av verksamheten. Gustaf Lagerbielke (1777-1837) var chef över Kungliga teatern 1823-27.

Sthlm, H. Gercken, 1730. 4:o. (16),144,135-54,(24) s. & 1 utvikbar träsnittskarta. En mängd träsnittsillustrationer i texten, varav en helsides på s. 56. Bra samtida hfrbd med upphöjda bind, oxiderad ryggdekor och rödstänkta snitt. Det turkmarmorerade pärmpappret ytligt nött. Enstaka lagerfläckar och diskreta blyertsnoteringar i marginalerna. Bläckfläckar i övre marginalen på s. (17-20) i den avslutande opaginerade delen. Ett tunt arbete är för länge sedan varsamt utskuret på slutet utan att ha försvagat häftningen. Med S. Nordins exlibris och F. B. Andréns namnteckning i blyerts. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 0441. På de avslutande opaginerade sidorna avtrycks lantmäteriinstruktionen från 1725. Den postumt utgivna ”Geodæsia suecana” är en lättfattlig handledning i lantmäterikonsten. Lantmätaren Eric Agner (omkr. 1642-1727) var en på sin tid ganska betydande matematiker och gav ut läroböcker i matematik och lantmäteri. Föreliggande arbete har ett lustigt avslutande appendix, innehållande ”curieuse problemata”, där han bland annat skriver, att skickliga räknare har påstått, att man kan multiplicera ören med ören, men det blir i själva verket ”örens superficies” eller ”kvadratören”; vidare utför han beräkningar för att visa, att de gudsbespottare har fel som påstår att Noaks ark varit för liten för att rymma människorna och alla djuren.

Venedig, presso Antonio Zatta e figli, 1792-93. 8:o. Grav. porträtt,VIII,291 + 224,229-247 + (4),284 + (4),331,(1) s. & 2 utvikbara grav. kartor & 1 utvikbar grav plansch. Två något nötta hfrbd från 1800-talets början med guldornerade ryggar. Gula och blåstänkta snitt. Lite pärmpapper avrivet närmast ryggen på första volymen. Ställvisa lagerfläckar och några starkare fläckar. I första delen har de första fyra bladen varit vikta tillsammans med kartan därstädes. Även fuktrand i nedre hörnet där. Första kartan med gamla lagade revor på baksidan. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3424. Komplett trots pagineringshoppet i andra delen. Kartan i första delen är över Sverige och Finland. Planschen avbildar Nordstjärneordens och Amaranterordens ordensdräkter. Kartan i tredje delen är över Finland och Finska viken. Första upplagan. En ny, och utökad med ett kapitel om Gustav IV Adolf, utkom 1802 under titeln ”Storia politica, filosofica e naturale del regno di Svezia”. Verket ger även en generös översikt av geografi, statistik och kultur samt en tillbakablick på Sveriges historia före Gustav III. Fjärde delen behandlar i Huvudsak kriget med Ryssland i Finland 1788-90.

Leiden, et se trouve à Paris, chez les freres Estienne, 1754. 12:o. VI,(8),411 s. Titelbladet tryckt i rött och svart. Elegant samtida rött marokängbd med ngt blekt rikt guldornerad rygg. Pärmarna med linjerat ramverk, kantförgyllning och inre denteller. Helt guldsnitt. Frampärmen med några nötmärken där färgen är avskavd. Liten rättelse på s. 43. Trevligt ex. Kress 5382. Goldsmiths 8917. Skriften är ett inlägg i den seglivade debatt som fördes mellan franska och engelska politiska aritmetiker angående de respektive ländernas ekonomiska företräden. Att boken skulle vara översatt från engelskan är en ren fiktion. Utgivningsåret besökte Plumard de Dangeul Sverige där han valdes in i Vetenskapsakademien. Första upplagan trycktes i Leiden 1754 och minst fyra upplagor utkom detta år, liksom en engelsk översättning.

Vänersborg, S. Svanholm, 1782. 8:o. 14,(2 blanka) s. Oskuren. Litet hål i titelbladet efter avlägsnat sigill. Med ett tillägg i bläck av utgivaren på s. 7. Fint ex. med delvis raderad dedikation till ”herr hofpredik. Gezelius”. Ej i Setterwall Svensk historisk bibliografi. Första utgåvan av det så kallade ”Hammarstakalendariet” som enligt ”Scriptores rerum svecicarum medii aevi” I, 1818, s. 237 bara trycktes i åtta exemplar! Birger Nilsson Grip dog 1565 så uppgifterna för åren fram till och med 1576 är sannolikt kompletterade av dottern Margareta Grip. Innehåller vid sidan av en del rent historiska uppgifter i huvudsak anteckningar rörande Birger Nilsson och hans familj. Hans sätesgård var Vinäs i Tjustbygden.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1839-46. 12:o. (4),284 + (4),276 + (4),295 + XIV,277 + IV,255 + IV,246,(2 blanka) s. Fem nötta samtida hfrbd med guldornerade ryggar. De första fyra svarta och med sprängda snitt. Det sista som innehåller del V och VI i ett brunt hfrbd med marmorerade snitt. Det första bandet har en spricka nedtill på främre falsen. Ställvis ngt lagerfläckiga och med under- och förstrykningar med rödpenna samt delvis rikhaltiga marginalanteckningar i blyerts. Sista delen med Otto H. Forssells namnteckning. Jfr Sabin 96060-61 för det franska originalet, ”De la démocratie en Amérique”, som utkom 1835-40. Del I-III är översatta av E. M. C. Pontin och del IV-VI av F. Eimele. I synnerhet den sistnämnde har försett översättningen med egna långa fotnoter. Boken fick stort inflytande på den liberala politiska riktningen, inte minst i Sverige där den var en viktig inspirationskälla för bl.a. E. G. Geijer. Samtliga delar har som motto hans omdöme i ”Litteratur-bladet” 1839: ”Tocqueville, de la Democratie en Amerique; en af de bästa böcker jag läst och någon kan läsa.” Otto Herman Forssell (1818-1901) blev expeditionschef i Finansdepartementet 1861 och hovrättsråd 1867 samt riksdagsman 1880-88. Han sökte professuren i civilrätt i Uppsala 1851. Det är uppenbarligen han som läst volymerna med pennan i hand.

London, printed by R. N. [=Roger Norton] for John Williams, 1681. 4:o. (8),328 s. Samtida ngt nött engelskt skinnbd med upphöjda bind, blindpressad rygg och guldornerade pärmkanter. Röda snitt. Pärmarna med blindpressad ramdekor. Inlagan delvis lätt småfläckig. Titelbladet och sista sidan ngt solkiga. Två små revor i texten på s. 1 där även en fluga är fastpressad. Litet hål på s. 19 och ett maskhål på s. 79-84 med två bokstävers förlust. Med Nils Justelius namnteckning daterad 1743 och L. F. Rääfs exlibris. ESTC R29499. Första upplagan utkom i London 1574. Förordet signerat ”R. M.” Merbecke eller Marbecke (ca 1505-85) var engelsk kompositör och teolog. Han är idag mest känd för tonsättningar av den anglikanska kyrkans bönbok vilka trycktes 1550 i ”Booke of common praier noted”. ”The lives of holy saints” är en behändig uppslagsbok över bibelns gestalter från Aaron till Zozobabel. Nils Justelius (1718-66) var komminister i Virserum och Järeda. Hans far Erik Justelius ”dog af glädje att hafva blifvit kallad till kyrkoherde i Mogata”.

Leiden, ex officina A. Wijngaerde, 1652. Liten 12:o. Grav. titelblad,(10),611,(73) s. Med ett grav. runalfabet i texten på s. 35. Samtida pergamentbd med gammal orangebrun titeletikett. Övre grafitsnitt, de andra snitten lätt rödfärgade. Ryggen med några nötningar och liten stötskada nedtill. Ett fåtal småfläckar. Liten fuktrand i övre marginalen på de första sidorna. Kort liten namnteckning daterad 1660 med rött bläck på försättsbladet. På frampärmens insida tre blåa stjärnstämplar samt Fried. Duisburgs överstrukna namnteckning daterad 1794 skriven över ett graverat exlibris med initialerna ”E. I. v. E.” tecknat och graverat av Johann Wilhelm Meil. Tillskrift i blyerts ”B&B 525/190”. Vackert och trevligt ex. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 559. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1414, noten: ”Det är Scribonii arbete, dock til skrifsättet förbättradt, och man har tillagt, utur Olai Magni stora verk, så väl ’Elenchus regnorum, provinciarum &c. in septentrione degentium’, som ’Catalogus Gothorum Sveonumque regum tam externorum, quam internorum’; hvilka förteckningar icke stå uti Antwerpiska editionerne.”. Originalet utkom första gången 1555. Tre upplagor av ”Gentium septentrionalium” utkom i denna elzevirliknande utformning, den första 1645 och den sista 1669.Exemplaret utbjöds för 20 kronor i Björck & Börjessons stora topografikatalog 190.

Sthlm, A. J. Nordström respektive J. A. Carlbohm & Sthlm, Uppsala och Åbo, hos Swederus respektive Kongl. acad. bokhandeln, 1778-87. 8:o. (22),452 + (12),385,376-436,(4) + (12),447,(1 blank,4) + (8),112,111-83,186-90,193-616,(7) s. Fyra samtida ljusbruna hfrbd med upphöjda bind, guldpressad ryggdekor oxiderad till svart, olivgröna titeletiketter och mörkblå deletiketter. Röda snitt. Ryggarna blekta och deletiketterna med ytlig sprickbildning och smärre färgbortfall. Inlagan med enstaka fläckar, något mer i fjärde delen. I andra delen är s. 59-66 vikta i yttermarginalen. Fin svit från Ericsberg med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4356. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1, noten. Utgiven på M. Swederus förlag. Från Johan Adler Salvius till Claudius Arrhenius Örnhielm. Den fjärde delen är ett supplement, från Petter Abrahamsson till Pehr Örneklou. Det första svenska biografiska lexikonet.

Uppsala, J. H. Werner, (1703). Liten 8:o. (8),55,(2) s. Med en fin träsnittsillustration på s. (7). Häftad och i en nött samtida marmorerad ryggremsa. Titelbladet lagat i inre marginalen. Bra inlaga. Med en samtida tillskrift nederst på titelsidan: ”Mons: Termanius”. Lidén Catalogus disputationum 29. Med hyllningsverser av O. Nauclerus och Widichindus Harkman. I ”Daniels bok” beskrivs hur den babyloniska konungen Nebukadnessar II av gud straffas och under lång tid tvingas leva som ett oskäligt djur innan han återfår sitt förstånd och kungarike. På det fina träsnittet i Palmroots avhandling, signerat ”BT”, ses den förvildade Nebukadnessar gå på alla fyra och i bakgrunden skymtar bland annat Babels torn. I avhandlingens andra kapitlet, på s. 47-55, beskrivs lycanthropi, det vill säga människors förvandling till varulvar. Där omnämns bland annat Olaus Magnus beskrivning av lettiska varulvar.

Sthlm, L. L. Grefing, 1759. 4:o. (32),272,265-690 s. Samtida hfrbd med upphöjda bind, svartlinjerad rygg och svart titeletikett. Blåstänkta snitt. Något nött rygg. Enstaka fläckar. Tillskrift till biskop Lamberg på titelbladet. Med Jonas Kjellbergs namnteckning på frampärmens insida. Bring Riksdagshandlingar s. 53. Åhlén & Åhlén Censur och tryckfrihet 17.72. Ett av Nordencrantz viktigaste arbeten innehållande en konstitutionell kritik med angrepp mot ämbetsmannavälde och ståndsprivilegier samt med krav på att makten skulle tilldelas landets egendomsägare, odalmännen. På justitiekanslerns begäran beslöts att verket inte fick spridas av författaren utan att först ha lämnats till prövning av ständerna. Nordencrantz föregrep den tänkta processen genom att i ett memorial till riksdagens ledamöter berätta om sin avsikt att som riksdagsman sprida arbetet till sina kolleger, men att han hindrats av justitiekanslern. Han påpekade att detta var ett exempel på övergrepp mot den konstitutionellt fastställda rätten för rikets ständer att bedriva fria överläggningar vid sina sammankomster. Ständerna beslöt genast att boken skulle spridas till ledamöterna. Viktigt och för framtiden betydelsefullt är Nordencrantz ställningstagande i denna bok för en oinskränkt tryckfrihet. Eric Lamberg (1719-80) utnämndes 1755 till hovpredikant och 1760 till biskop i Göteborg. Han var en mycket aktiv riksdagspolitiker och tillhörde hattpartiet. Det är möjligt att tillskriften till denne är en dedikation från Nordencrantz. Lambergs bibliotek såldes på bokauktion i Göteborg 1780. Jonas Kjellberg (1752-1832) var född i Husaby socken, grosshandlare och donator i Göteborg samt på äldre dagar bosatt på sitt gods Storeberg i Tådene socken, Västergötland.

Sthlm, Nordströmska boktryckeriet, 1842. Folio. X,312 s. & 2 litograferade plr. Rött samtida saffianbd med guldornerad rygg och helt guldsnitt. Smala guldpressade pärmbårder med hörnstämplar, kantförgyllning och guldpräglade inre denteller. Ryggen blekt och ngt nött. Falsarna delvis spruckna. Pärmhörnen nötta. Ren inlaga. Med Karl XIV Johans förgyllda pärmexlibris och Gustaf Berndtssons exlibris. Ytterligare två delar och ett supplement utkom 1844-53. Setterwall Svensk historisk bibliografi 550. Wingborg Litteratur om Dalarna 7753. Sjögren Svenska kungliga och furstliga bokägaremärken nr 18, figur 275. Föreliggande exemplar omfattar del I som möjligen var den enda del som utkom under Karl XIV Johans livstid, då del II utkom 1844. Del I avtrycker 282 handlingar med anknytning till Dalarna skrivna åren 1248-1509. I slutet återges i faksimil den första raden ur 21 olika urkunder.

Lund, J. Lundblad, 1798. 8:o. (6),168 s. + ABILDGAARD, P. C. Häst- och boskaps-läkaren eller underrättelse wid de almännaste sjukdomar, som anfalla hästar, horn-boskap, får och swin. Efter tredje förökta och förbätrade uplagan öfwersat tillika med anmärkningar af A. H. Florman. Andra uplagan. Lund, J. Lundblad, 1798. 8:o. 146,(4) s. + FLORMAN, A. H. Pharmacopoea veterinaria eller handbok för häst- och boskaps läkare hwaruti förekomma de mäst brukbara läkemedel, för wåra hushållsdjur, jämte sättet huru de wid hwarjehanda sjukdommar böra anwändas. Lund, J. Lundblad, 1809. 8:o. (8),96 s. + FLORMAN, A. H. Nödig underrättelse om de allmänna hästsjukdomar qwarka, snip och springorm, huru de kunna kännas, förekommas och utrotas. Lund, C. F. Berling, 1815. 8:o. 39 s. Ngt nött samtida hfrbd med sparsamt guldornerad rygg och naggad ljusbrun titeletikett. Gröna snitt. Pärmhörnen lite stukade. En svag fuktfläck i inre marginalen på de första 20 sidorna i det första arbetet. Större fuktfläck i nedre hälften av s. 154, genom hela andra och tredje arbetet och de tio första sidorna i det fjärde arbetet. Sista bladet i det tredje arbetet solkigt och nött i yttermarginalen. Vikta övre hörn på sina håll. Florman saknar ett fyrasidigt register. Bra samlingsband. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1567 för det första arbetet med felaktig kollationering. Den första upplagan utkom 1794. Hebbe 1741 för det andra arbetet. Bibliotheca danica II:301 och Bibliotheca Walleriana 10506 för det danska originalet som utgavs 1770. Den första svenska upplagan utkom 1785. Hebbe 2348 för det tredje arbetet. Arbetet förtecknar i alfabetisk ordning enkla och sammansatta läkemedel från aloë till äggskal. Hebbe 2408 för det avslutande arbetet med felaktig kollationering. Lundaprofessorn Arvid Henrik Florman (1761-1840) hade i sin ungdom studerat för den kända danska veterinären P. C. Abildgaard (1740-1801). Flormans föreläsningar inom veterinärmedicinen rörde företrädesvis hippiatriken och han medverkade till att Veterinärinrättningen i Stockholm grundades 1821.

Strängnäs, Z. Brockenius, (1659)-1661. 8:o. (20),121,124-694,(32) s. Samtida pergamentbd med handskriven ryggtitel. Ofärgade snitt. Lite solkigt titelblad. Fuktränder i hörnen på de första åttio sidorna. Spridda lagerfläckar och fuktfläckar. Arket Kk, s. 503-18, föreligger i dubblett. Mot slutet några ouppskurna bladpar. Med Säbylunds fideikommissbiblioteks nyare svarttryckta exlibris med fyra vapensköldar. Fint ex. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 592. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 4835 för uppsatsen om Karl X Gustav, vilken skrevs av sonen Johan Oljequist. Den återfinns här i slutet men saknas i vissa exemplar, tidigare bland annat i Kungliga bibliotekets. Boken innehåller i övrigt ett knappt tjugotal smärre teologiska arbeten försedda med egna titelblad och impressum. Hoppet i pagineringen har uppstått efter slarv vid sättningen, men ej uppmärksammats av Collijn. Den lärda Johannes Matthiæ (1593-1670) var hovpredikant och följde Gustav II Adolf under fälttågen. Han fick efter kungens död ansvaret för den minderåriga drottning Kristinas uppfostran och blev efter fullgjort värv biskop i Strängnäs 1643. Matthiæs skrifter förbjöds genom tryckt förordning 1662 och han avsattes från sin tjänst 1664. Zacharias Brockenius var Strängnäs fjärde boktryckare och verksam 1644-71.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1737. Liten 8:o. (10),50 s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Titelbladet med gammal bläcknumrering ”65.” och kluddig signatur upptill samt liten reva i innermarginalen. Rester av det röda omslaget vid ryggen. Sista bladet med en delvis lagad förtunningsreva och utbättrad innermarginal. Bibliotheca Walleriana 10101. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 34. Tryckt dedikation till akademikanslern Gustav Cronhielm. Johan Gottschalk Wallerius (1709-85) var Sveriges första professor i kemi. I denna skrift argumenterar han för att vatten är det element som bäst motsvarar människans blod och fungerar som ett motsvarande kretslopp. Vidare vänder han sig emot en alltför generaliserande teori kring vattenläkekonsten och förespråkar i stället en individbaserad syn – då ”samma läkedom kan hielpa den ena til lifwet, den andra til döden”. Danmarks hälsobrunn låg vid Edeby på ”en wacker eng/ som Wallby by tilkommer”. Den upptäcktes 1733 av regementsfältskären Johan E. Voigtländer.

Sthlm, C. Delén, 1805. 8:o. (4),217,(1) s. & 2 utvikbara plr (plansch nr XI & XVLI) & 1 utvikbar grav. karta (plansch nr XVI). Med grav. musikexempel i texten på s. 12, 90 och 141. Häftad i något nött samtida gult glättat pappomslag med handskriven ryggtitel. Skada överst i ryggen. Reva i övre marginalen på s. 49-50. Enstaka lagerfläckar, främst i marginalerna, men fler på s. 153-60, 169-70 och 193-201. Med Th. Aug. Odencrants samtida namnteckning på titelbladet och Gustaf Odencrants exlibris. Bring itineraria Svecana 315a nämner ett exemplar med tre planscher och en karta i Westins samling på Uppsala universitetsbibliotek av denna normalt endast med en karta illustrerade upplaga. I detta exemplar är, förutom kartan, två planscher i akvatintetsning bifogade. Den första underbart vackra planschen är signerad M. Heland och föreställer Torneå i midnattssol. Den andra planschen avbildar midnattssolen uppe vid Nordkap.

Sthlm, J. A. Carlbohm respektive F. B. Nestius, 1793-1822. 8:o. (4),405 s. & 1 utvikbar grav. plansch + (4),390,(2 blanka) + (4),414,(1) + (4),394 + (4),443,(1) s. Fem häftade och oskurna volymer i samtida gråpappomslag med handskrivna titlar på de ngt blekta ryggarna. Inlagan med enstaka småfläckar. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bra svit. Setterwall Svensk historisk bibliografi 214. Planschen i del I föreställer ”Skamplun till en bråthe” vilket verkar vara ett sorts skyttevärn. Carl Adlersparre (1752-1825) arbetade i hela sitt liv på Riksarkivet och ”Historiska samlingar” innehåller utdrag ur handskrifter rörande svensk historia. Gustav III var mycket positiv till projektet och beviljade ett anslag på 200 rdr per år. Samlingarna innehåller t.ex. handlingar angående krigsväsendet under Gustav I:s och Erik XIV:s tid, brev från Bengt Baaz-Ekehielm till Johan Kasimir och handlingar kring trolldomsväsendet i Stockholm 1676-77. Bring skriver i ”Bibliografisk handbok till Sveriges historia” att dessa handlingar ”äro förträffligt redigerade och i editionshänseende överlägsna flertalet äldre publikationer av liknande slag samt försedda med värdefulla noter”.

Paris, imprimerie de Lottin l’aine, 1764. 8:o. Graverad front,(4),XVIII,(2),584 s. Samtida lackat och vackert marmorerat skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och brun titeletikett i marokäng. Pärmarna med tredubbla ramlinjer i guld och kantförgyllning. Blåmarmorerade snitt och vackra marmorerade för- och eftersättspapper. Litet nagg överst i ryggen. Mindre maskhål i främre falsen vid det näst översta bindet. Ett par minimala maskhål i bakre ytterfalsen. Enstaka fläckar. Ett litet brunstråk på sista sidan. Försättsbladet med namnteckning Gustav Bonde och ett sentida diskret blindpressat monogram ”EHS”. Från Säfstaholmsbiblioteket med dess exlibris. Denna brett upplagda handbok kritiserar såväl Jethro Tull som Duhamel du Monceau. Den ”blinde excellensen” Gustaf Trolle-Bonde (1773-1855) erhöll såsom innehavare av Trolleholms fideikommiss tillstånd att kalla och skriva sig Trolle-Bonde 1809. I sin ungdom gjorde han och hans bror en lång studieresa i Europa, under vilken han förvärvade många böcker inom skilda ämnesområden. Som blivande stor godsägare var lanthushållning ett givet ämne. Han samlade sina och äldre generationers böcker i biblioteket på Säfstaholm. Huvuddelen av detta bibliotek såldes på auktioner 1921-32.

Sthlm respektive Uppsala, 1883-86-(87). (2),116,116a-b,117-253,(1) s. Ngt nött svart hfrbd med upphöjda bind och guldornerad rygg. Övre guldsnitt, övriga snitt oskurna. Med Frederik Heymans exlibris och Johannes Rudbecks namnteckning daterad 1902. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 32. Allt som allt tryckt i 50 exemplar och endast i denna upplaga. Med uppsatser om ”Guds verk och vila”, kopparsticken i ”Suecia antiqua et hodierna”, ”Dialogus creaturarum” m.m. samt med en utgåva av Bureus ”Sumlen” och andra anteckningar, liksom en nyckel till J. G. Rothmans ”Philolalus Parrhesiastes eller den pratsjuke fritalaren”.

Sthlm, H. A. Nordström, 1803. 8:o. Grav. front,(8),200 s. & 1 utvikbar grav. karta & 1 stor utvikbar grav. plansch. Häftad, oskuren och ouppskuren i samtida gråpappomslag med en titeletikett av papper där den handskrivna titeln bleknat bort. Ryggen blekt. En fin inlaga med endast några enstaka lagerfläckar. Ett par svaga fuktfläckar i yttermarginalen från s. 196 till slutet. Trevligt ex. från Ericsberg. Bibliotheca Walleriana 4188. Allt som utkom. Frontespisen av Er. Acharius och graverad av E. Åkerland och den ovanliga stora planschen ritad av Fahlcrantz och graverad av C. Akrel. Innehåller kapitlen ”Öfversigt af de chroniske sjukdomarne i lifvets alla åldrar. Om mineral-källor och bad-inrättningar i allmänhet. Om dessas företräde framför alla andra medel til hälsans återställande i de nämnde sjukdomar och til erhållande af en högre ålder”, ”Medevi hälso-brunn för 125 år sedan; och Medevi med sina nu förbättrade anstalter för hälsa och beqvämlighet”, ”Korrt beskrifning öfver de chroniska sjukdomar, för hvilka Medevi hälsobrunn visat sig verksammast och af erfarenheten blifvit godkänd såsom tilförlitelig” och ”Dieten i allmänhet jämte utstakning af den bästa tiden för en brunnscur. Lefnadssättet vid Medevi med dess nöjen och förströelser”. Enligt företalet skulle överskottet av boken tillfalla Medevis fattigkassa. Sven Anders Hedin (1750-1821) var kunglig livmedikus och brunnsintendent vid Medevi 1798-1808.

Göteborg, N. J. Gumpert & comp., 1851. Liten 8:o. (6),107,(1) s. Häftad i tryckt gult lätt solkat omslag. Ryggen delvis sprucken och med nagg och smårevor i falsarna. Främre omslaget med lätt vikta hörn. Bra ex. Bring Itineraria Svecana 645. Schiötz Utlendingers reiser i Norge 644**. August Wilhelm Malm (1821-82) är kanske mest känd som intendent på Göteborgs museum och för sin valforskning. Dessa resor genomfördes 1841-42 och bekostades av Vetenskapsakademien. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver ”blev han på Nilssons rekommendation anställd som C J Sundevalls biträde på riksmuseets zoologiska avdelning. 1841 sändes han av VA på en insamlingsresa till Nordkalotten, där han uppehöll sig i 20 månader och särskilt ägnade sig åt ornitologi. Han gästade här olika prästgårdar, och pastorn i Jukkasjärvi ansåg sig ha orsak att klaga på hans uppförande, vilket, efter rapport av L L Laestadius till Nilsson och Sundevall, förde med sig förlust av anställningen vid riksmuseum och Nilssons mångåriga onåd”.

Sthlm, N. Wankivius, 1669. Folio. Grav. front,(14),234,(1) s. Samtida marmorerat skinnbd med upphöjda bind, delvis oxiderad rik ryggdekor och stänkta snitt. Minimala maskhål upptill i bakre falsen och pärmarna med en del ytliga maskangrepp, framförallt den främre. Gamla bläcknumreringar och en överstruken namnteckning på insidan av främre pärmen. Några smårevor i övre marginalen på s. 1. Enstaka obetydliga lager- och småfläckar. Bra ex. från Biby. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 462. Exemplar med den ovanliga extra hyllningsdikten av N. Heinsius. Frontespisen graverades av Dionysius Padt Brugge efter förlaga av David Klöcker Ehrenstrahl. Den föreställer den unga Karl XI styrande skeppet Sverige. Texten utgavs första gången av J. T. Bureus 1634 och trycktes om 1650. Det manuskript Bureus använt för sin utgåva var inte längre tillgängligt, och Schefferus fick utgå ifrån den tryckta texten till Bureus utgåva och förse den med latinsk parallelltext, dock inte utan att införa ett flertal förbättringar. Arbetet är en uppfostringslära för en ung kung skriven under svensk medeltid. Det kan vara författad för Magnus Eriksson ca 1330. Författaren är okänd, men troligen är verket en bearbetning av den italienska teologen och författaren Colonnas ”De regimine principum” som var avsedd för Filip den sköne av Frankrike. Även om texten bygger på utländska förlagor är den både språkligt och innehållsmässigt en mycket lyckad och självständigt hållen bearbetning. Handskriften kom antagligen från Vadstena kloster. Schefferus edition utfördes på uppdrag av Magnus Gabriel De la Gardie som också bekostade tryckningen. Boken inleds med en tryckt dedikation från honom till Karl XI.