Søkeresultat

Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1839. 8:o. 16 s. + (ALMQUIST, C. J. L.) Folkskrifter. Berättelser ur fäderneslandets historia. N:o 1. Gustaf Vasa i Dalarne. Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1839. 8:o. 24 s. + ALMQUIST, C. J. L. Folkskrifter. Blandade ämnen. N:o 2. Grimstahamns nybygge. Berättelse. Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1839. 8:o. 32 s. + (LUNDEQUIST, N. V.) Folkskrifter. Landthushållning. N:o 1. Berättelse huru Erik Pehrsson i Stigsbo blifwit förmögen genom klöfwerodling; innehållande fullständig hjelpreda för odlandet af denna nyttiga wext. Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1839. 8:o. 20 s. + (LUNDEQUIST, N. V. & MELLIN, G. H.) Folkskrifter. Naturkunnighet. N:o 1. Jordens luftkrets och deri förekommande naturhändelser. Första stycket. Allmänna betraktelser om luften. Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1839. 8:o. 16 s. + MELLIN, G. H. Folkskrifter. Berättelser ur fäderneslandets historia. N:o 2. Berättelse om den swenske fältherren Måns Stenbocks äfwentyr och lefwerne. Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1840. 8:o. 32 s. + ALMQUIST, C. J. L. Folkskrifter. Blandade ämnen. N:o 3. Ryska minnet i Norrköping eller ryssarnes härjning i Swerige år 1719. Berättelse. Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1839. 8:o. 48 s. + ALMQUIST, C. J. L. Ladugårds-arrendet. Berättelse. (8) Folkskrifter: blandade ämnen. Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1840. 8:o. 35,(1) s. + MELLIN, G. H. Berättelse, huru Sweriges rike från utländskt wåld och förtryck, befriades af rikshöfwidsmannen Engelbrekt Engelbrektsson och swenska allmogen. Upptecknad. (9) Folkskrifter: – fäderneslandets historia. Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1840. 8:o. 32 s. + CNATTINGIUS, A. J. D. Den christna kyrkan under det apostoliska tidehwarfwet. (10) Folkskrifter. – Berättelser ur kyrkohistorien. Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1840. 8:o. 31,(1) s. Samtida brunt hklbd med guld- och blindlinjerad rygg samt den förgyllda titeln ”Folkskrifter”. Blåstänkta snitt. Delvis lätt bruntonad och med spridda småfläckar av olika slag. Andra titelbladet med en lätt smutsrand. Fuktrand i övre hörnet på de första tolv sidorna i ”Ladugårdsarrendet”. Liten fuktfläck i nedre hörnet på titelbladet och s. 17-18 i det sista arbetet. Handskrivet register på försättsbladet. Bra samlingsband. Allt som utkom av de olika serierna ”Folkskrifter”. Almquistiana 268 för ”Arbetets ära” som omtrycktes som tredje boken av ”Lifvets hjelp” i ”Törnrosens bok”, imperialoktavupplagans andra del. Almquistiana 277 och Setterwall Svensk historisk bibliografi 1094 för ”Gustaf Vasa i Dalarne”. Almquistiana 272 för ”Grimstahamns nybygge”. Almquistiana 278 för ”Ryska minnet i Norrköping”. Almquistiana 279 för ”Ladugårds-arrendet”. Setterwall 894 för Mellins ”Engelbrekt Engelbrektsson”. Ruben G:son Berg skriver i ”Svenskt biografiskt lexikon” apropå föreliggande Almquistarbeten: ”Religiöst social är den vackra förkunnelsen ’Arbetets ära’, och i samband med dessa arbeten stå de folkskrifter, varmed han 1838 inledde den svenska allmoge- och hembygdsskildringen. [...] ’Grimstahamns nybygge’ och ’Ladugårdsarrendet’ äro fyllda av direkt folkuppfostrande tendens, ett slags egnahemsnovellistik sjutti år före egnahemsrörelsens framträde. Dessa skildringar äro icke endast de första utan alltjämt bland de yppersta i sitt slag”.

Sthlm, L. L. Grefing, 1751. 8:o. (6),362 s. & 9 grav. plr. Med två träsnittsillustrationer i texten numrerade som plansch X och XI. Tämligen nött hfrbd från början av 1800-talet med guldornerad rygg i form av en blomranka, brun titeletikett och stänkta snitt. Försättsbladet urrivet. En bortklippt namnteckning i nedre marginalen på titelbladet. Lite småfläckig på sina håll, t.ex. på s. 146-54 och avtryck av växtdelar, vilka tidigare legat på tork, på s. 96-99 och 297-98. Blåfläckig i inre marginalen på s. 180-81. Senare styva förstärkningar i inre marginalen på s. 354-55. Utan porträttet. Med G. E. Bothéns och Harald Hisings namnteckningar, den senare daterad 1904. Soulsby A catalogue of the works of Linnæus 437. Krok Bibliotheca botanica suecana 138. Utgiven av G. Kiesewetter. Porträttet av Linné var uppenbarligen bara bifogat en del av upplagan. ”Philosophia botanica”, vars manuskript hade nedtecknats av Pehr Löfling, är en väsentligt omarbetad utvidgning av 1736 års ”Fundamenta botanica”. Den är uppställd i 365 paragrafer eller aforismer som sedan utvecklas i förklarande texter. Linné uppställer här regler för en botanisk teori och fortsätter att vidareutveckla sin namngivning av släkter och arter. ”Philosophia botanica” innehåller även ett ”Horologium floræ”, ett blomsterur, d.v.s. en sammanställning av de tidpunkter på dygnet när respektive växt öppnar och sluter sig. Detta avsnitt var tänkt att utvidgas och tryckas separat. Bland de läsare som tog intryck av ”Philosophia botanica” märks både Rousseau och Goethe. Bandet är av allt att döma bundet i Lund.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1839. 8:o. (4),132 s. Lätt nött nära samtida violett hklbd med guldtryckt titel på den blekta ryggen. Blåstänkta snitt. Lätt lagerfläckig och bruntonad. Namnteckningar av Carl Stål från 1863 och A. F. Östman från 1883. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 1903. Nathorst-Böös Myntkatalogen (1966) s. 13. En av de största och finaste samlingarna i sin tid.

Sthlm, Nyström och Stolpe, 1760. 8:o. (12),127,124-384 s. Titelsidan tryckt i rött och svart. + TARNOW, PAUL. De novo seu falso evangelio, quod sit causa omnium calamitatum universum christianorum orbem inundantium & submergentium, dissertatio habita in academia Rostochiensi anno M.DC.XXIV. IX. Kal. maji. Tahl om det falska ewangelio, eller evangelii skändliga missbruk, som är en orsak til all oreda uti christenheten, hwilket han anno 1624 på universitet, i Rostock på latin hållit, och nu på swänska är öfwersatt. Åhr 1727. Sthlm, B. G. Schneider, 1727. 8:o. 104 s. Något nött men trevligt samtida stänkdekorerat skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och titeletikett av ljusbrun marokäng. Blå klistermarmorerade snitt. Enstaka småfläckar. Två äldre namnteckningar på försättsbladet, bl.a. Christina Svenson. Fint ex. Första arbetet utgavs av Peter Murbeck som även skrivit förordet. Författarna var bland andra A. H. Francke och A. W. Böhme. Dessa pietistiska traktater hade på 1720-talet tryckts på svenska i Reval, då de inte fått tryckningstillstånd i Sverige. Murbeck omarbetade dem för att de skulle passera genom den teologiska censuren. Andra arbetet med paralleltext med latin i antikva och svenska i frakturstil. Paul Tarnow (1562-1633) var ortodoxt luthersk teolog och rektor vid Rostocks universitet.

Lund, L. Decreaux, 1729. 4:o. (10),192,195-218,217-424,(14) s. + NEHRMAN-(EHRENSTRÅLE), DAVID. Inledning til then swenska processum civilem, efter Sweriges rikes äldre och nyare stadgar/ författad och upsatt. Lund, L. Decreaux, 1732. 4:o. (12),466,(22) s. Ganska nött men trevligt samtida skinnbd med upphöjda bind, blindpressad eller möjligen oxiderad ryggdekor och ljusbrun titeletikett. Stänkta snitt. Smärre maskhål på ryggen och i de yttre falsarna. Ytliga sprickor på ryggen. Bakre pärmen lite bräckt i nedre hörn. Insidan av främre pärm med nummeretikett och raderade respektive överstrukna gamla namnteckningar. Försättsbladen, varav ett är lite löst, med samtida handskrivet register. En överstruken namnteckning på titelbladet. I det första arbetet har pappersförtunning medfört ett flertal gamla lagningar i marginalerna, t.ex. på s. 41, 43, 229 och 231. I det andra arbetet förekommer ett par enstaka lagningar i de övre hörnen på s. 109-12. En fläck på s. 65 i det första arbetet och på s. 200 i det andra. Bläckstänk i texten på s. 121-22 och 349 i det första arbetet och på s. 138-40 och 406 i det andra. Några revor i texten på s. 95 och (5) i det sista opaginerade stycket av det första arbetet och i den inre marginalen på s. 7 i det andra. Ex. som har trevlig patina. Med Johan Haganders exlibris. David Nehrman, 1756 adlad Ehrenstråle (1695-1769), professor i svensk och romersk rätt vid Lunds universitet, är en av våra allra mest berömda jurister. Under 33 år skötte han så gott som ensam hela den juridiska undervisningen i Lund och föreläste över praktiskt taget alla juridikens dåvarande ämnen. Trots den allmänna uppskattning som kom Nehrman till del, trivdes han inte i längden med sitt ansträngande arbete utan ville byta ut professuren mot något praktiskt ämbete eller någon annan mindre betungande professur. Alla hans ansökningar om transport avisades dock med motiveringen att ingen lämplig efterträdare stod till buds. 1740 synes han ha resignerat och funnit sig i sitt öde och efter avskedstagandet 1753 slog han sig ned på sin egendom Säby i Småland och ägnade sig under resten av sitt liv omväxlande åt lantbruk och litterära sysselsättningar. Av hans skrifter anses ”Inledning til then swenska jurisprudentiam civilem” vara hans förnämsta arbete. En ny omarbetad upplaga utkom 1746 med anledning av de nya bestämmelserna i 1734 års lag. Av ”Inledning til then swenska processum civilem” utkom en ny upplaga 1751. Den var likaledes omarbetad med anledning av 1734 års lag. ”Svenskt biografiskt lexikon” menar att hans arbeten ”ha utövat ett mäktigt inflytande på samtidens rättsutveckling. Ännu femtio år efter E:s död begagnades hans läroböcker vid Lunds universitet”. Johan Hagander (1896-1991) var bland annat justitieråd och överståthållare i Stockholm.

(Västerås), E. Lauringer, 1655. 8:o. (16),431,(1) s. Titelsidan med typografiskt ramverk. + LAURELIUS, OLOF. Spiritualis forma regiminis. En andeligh regiments form. Uthdraghen aff gudz ord/ och heligha konungars exempel. Korteligen författat. (Västerås), E. Lauringer, 1654. 8:o. (4) s. A8-F8 (=100) s. Titelsidan med typografiskt ramverk. + EKINIUS, LAURENTIUS N. Genom wäsenteligen godhe gudz bijstånd. En kort betrachtelse om thet högsta timmeliga goda. Medh then widtberömde philosophiske facultetens samtycke uthi Upsala konungzlige universitet. För en disputation: under wyrdige och höghlärde man/ m. Isac Isthmenio, förnemlige physices professore, och nu för tijden/ uthi förb:te facultet högtährade decano &c. aff sturorum stipendiario, Laurentio N. Ekinio nericiensi på latinske språket författadt/ framstäldt och hållin uthi förb: academia, then 21 april anno 1649. Och nu sedhan för serdeles orsaker på wårt swenska tungomål uthtolkat/ medh någhre andelige och werldzlighe exempel, och eliest wijdhare uthfördt. Uppsala, E. Matzon, 1649. 8:o. A4,B8-Q8 (=248) s. Alla sidor med typografiskt ramverk. Samtida pergamentbd med handskriven ryggtitel. Bakre pärm ngt fläckig och insidan med spricka överst. Inlagan ställvis fuktfläckig. Det sista arbetet hårt skuret i yttermarginalerna på sina håll, t.ex. på blad B6-7 med vidhängande textförlust. En reva i nedre marginalen på blad P4. Med O. E. Nezelius namnteckning på det första titelbladet. Från Ericsberg. Andra arbetet saknar ett extra grav. titelblad. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 503, 501 respektive 224. Lidén Catalogus disputationum 19 för det tredje arbetet vars ursprungliga titel är ”[grekiskt ord], considerationem ultimi actionum civilium finis exhibens”. Det är kanske den första svenska akademiska avhandling som översatts till svenska. O. E. Nezelius (1638-1710) var verksam vid Uppsala universitet innan han 1692 utnämndes till prost i Vingåker. 1703 installerades han som biskop i Göteborg.

Sthlm, G. Scheutz, 1823-25. 8:o. VII,(1 blank),613-740,IX-XII,264 + (2),219 + (4),676 + (4),612 s. Tre svarta mönsterpressade klbd från 1800-talets mitt med guld- och blindpressade linjer på ryggarna samt guldtryckta titlar. Stänkta snitt. Ryggarna lätt blekta. Alla banden med avnött klot i rygghuvud och ryggslut. Första volymen dessutom med småskador i ytterfalsarna. Det omfattande registret är här bundet i början av första volymen. Det har flera felpagineringar. Lagerfläckiga inlagor och spridda fuktränder. Gammal lagning i nedre hörnet på första titelbladet. Lennart Holmströms litograferade exlibris med italiensk devis och L. Holmströms exlibris tryckt i blått och svart med latinsk devis. Bring Itineraria Svecana 427. Schiötz Utlendingers reiser i Norge 938d*. Ottervik Litteratur om Blekinge 2146. Carli Ångermanlands biografi 1219. Marklund Övre Norrland i litteraturen 3634. Aberstén Göteborg i utlandets litteratur s. 100. Ranius Litteratur om Linköping 4727. Forsbom Litteratur om Hälsingland s. 100f. Hasselberg Bibliografiska anteckningar rörande Jämtland och Härjedalen s. 192ff. Genomgående med båda titelbladsvarianterna. Det tyska originalet utkom 1823-24. Översatt av Gustaf Adolf Wulf och med ett utförligt register över hela arbetet. Arbetet översattes även till holländska och i form av kortare utdrag till danska. F. W. von Schubert (1788-1856), professor i teologi i Greifswald, gjorde under slutet av 1810-talet en omfattande resa genom Sverige, Norge, Danmark, Finland och Ingermanland. Hans resebeskrivning, vilken omfattar nästan 2000 sidor, skildrar huvudsakligen hans svenska resa, under vilken han besöker nästan alla svenska landskap. Här samsas Schuberts intryck av det främmande landet med information om högt och lågt, som han fått höra under resans gång. Han intresserar sig bland annat för samerna och deras sedvänjor, vilka utförligt skildras. Om risken för att bli slagen av björn var han inte ovetande och kunde upplysa om att ”qwinnor kunna rädda sig med att blotta underlifvet; en i Lappland ofta bekräftad erfarenhet”.

Östersund, 1890. 337,(3 blanka),1-11,(1 blank),1-18 + 230 s. Två olikfärgade hklbd, det andra senare efterbundet. Den första volymen ngt nött. Trasigt handskrivet register till del I klistrat på eftersättsbladet. Med Erik Holmbergs namnteckning och Olof Holmbergs exlibris. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1816. Almquist Svensk genealogisk litteratur 152. Utgavs som bilaga till ”Östersundsposten”.

Uppsala, J. F. Edman, 1804-05. 8:o. (8),248,(3) + (4),286,(2) s. Samtida ljusbrunt hfrbd med rikt och vackert guldornerad rygg, olivgrön titeletikett och rund olivgrön nummerskylt. Gula snitt. Titeletiketten med mycket små ytliga sprickor som gör den lite svårläst. Lätta lagerfläckar på de första sidorna av varje del och på sista registerbladet. Enstaka samtida rättelser i bläck och en anteckning på ett av eftersättsbladen. Två starka fuktfläckar på bladet s. 167-68 i andra delen tillkomna i samband med att några rättelser gjorts. De sista tjugo sidorna i andra delen med spegeltryck. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6085. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 29. Noggrann genomgång av Roslagens socknar och städerna Öregrund, Östhammar, Norrtälje med flera. Avslutas med några kortare kapitel med statistik, beskrivningar av flora och fauna samt skildringar av allmogens seder och bruk. Provinsialläkaren i Norrtälje Fredric Vilhelm Radloff (1765-1838) hade även utgivit ”Beskrifning öfver Åland” 1795.

Skara, (1759). 8:o. (4),83 s. Med en träsnittsillustration på s. 83. Fint samtida skinnbd med upphöjda bind och sparsam gulddekor kring dessa. Helt guldsnitt. Pärmarna aningen bågnade. Några obetydliga småfläckar. Tryckt på skrivpapper. Hans Sallanders namnteckning. Hebbe 1621. Översattes till tyska i Schrebers ”Neue Cameralschriften” 1765. Författaren var mästerschäffer på Höjentorp och dedicerar verket till ”höge, respective herrar och landtmän uti Skarabors län, samt allom dem, som räkna ett menlöst landt- och herda-lefverne för sitt nöje”.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1864. 8:o. (4),159 s. & 3 utvikbara plr & 1 utvikbar tabell. + UGGLA, C. L. Afhandling om skeppsbyggeri. Till navigations-skolornas tjenst. Göteborg, N. J. Gumpert & comp., 1848. 8:o. (2),107,(1 blank,1) s. & 1 utvikbar plansch. + Anteckningar i läran om vattenhjul och turbiner. Med upplysande träsnitt. Sthlm, Bergström & Lindroth, 1867. 8:o. 179,(1) s. Samtida ngt nött hfrbd med dekorativt guldornerad rygg. Marmorerade snitt. Första arbetet lätt lagerfläckat och med bläckfläck på s. 1-6 och på s. 30. Planschen och s. 33-40 med fuktränder. Andra arbetet med Arthur von Schmalensees namnteckning på titelbladet och med spridda blyertsanteckningar. Tredje arbetet är ngt bruntonat och med liten lagning i ena hörnet på titelbladet. Ett fint samlingsband! Witts skrift om Chapmans system är ett avtryck ur ”Tidskrift i sjöväsendet”, årgång 1843. Alfred Henrik Fock var professor vid Teknologiska institutet i Stockholm och byråchef vid finansdepartementets expedition. Hans ”Anteckningar” kom ut första gången 1851. Ugglas avhandling om skeppsbyggeri är här i första upplagan. En ny utkom 1856. Det fjärde och anonyma arbetets effektfulla träsnittsillustrationer förekommer i riklig mängd i texten.

Paris, L. B. Thomassin et compagnie, 1839. Tall 8vo. (4),16 pp.,139 ff. With half-title and title page in red and black, and numerous woodcut illustrations, some full-page. Late 19th-century half brown morocco over red marbled boards, spine in compartments with raised bands, decorated and lettered in gilt. Top edge gilt. Head and tail of spine a little rubbed, with some light scuffing to morocco, extremities lightly rubbed and bumped. Occasional browning and minor foxing throughout, more noticeable in second half of gathering O. With some neat pencil annotations in a contemporary hand, old bookseller’s description tipped onto front pastedown. From the library of Gunnar Brusewitz and with his bookplate. Schwerdt Hunting, hawking, shooting II:32. Thiébaud Bibliographie des ouvrages français sur la chasse 400 attributing the work to Henri de Ferrières. Souhart Bibliographie générale des ouvrages sur la chasse 630. Harting Bibliotheca accipitraria 65. An edition of the famous 14th-century hunting manuscript, which was first published in 1486. It was the first printed book in French on hunting, hawking, shooting and bird-catching, except for the translation of the Latin work of Peter Crescentius, which had been printed in the previous year. Copies of the early editions are excessively rare. The identity of the original author is uncertain, and many prominent scholars have tried to solve the riddle of the anagram found in two of the existing manuscripts. This ”rosace” containing 27 letters in two concentric circles is reproduced here and is supposed to reveal the name and surname of the author. Most libraries today attributes the work to Henri de Ferrières, but uncertainty prevails. Harting writes on the present edition: ”This edition, carefully collated with the MSS. in the Bibliotheque Royale, is, in the opinion of Baron Pichon, the learned Président des Bibliophiles Français, much better than any of the preceding editions, now so rare and costly; and is, moreover, the only one that can now be procured at a moderate price (£ 5 or 6). The editor found on examining the MSS. that in former editions of the work whole paragraphs, and even entire chapters, had been omitted, and these he has restored.” He fails to mention that Pichon also had some severe reservations against the gothic type ”tout-à-fait de fantaisie” and almost illegible, and the many errors.

Sthlm, P. Sohm, 1818-19. 8:o. (24),702 + (20),462,(10) s. Två nötta men rustika samtida hfrbd med upphöjda bind, ljusbruna titeletiketter och blåstänkta snitt. Första delen har några maskhål på rygg och nedtill i främre falsen. Ett klipp i yttermarginalen på s. (25-27), några mindre fuktfläckar på s. 570-71 och 600-01 samt några småfläckar på s. 658 och 695 i del I. Del II har endast några enstaka obetydliga fläckar. Dedikationsbladet i denna del är hämtat från ett annat exemplar. Med en gammal överstruken och oidentifierad namnteckning och Constantin Richters namnteckning. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4337. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 691. Som bilagor meddelas utdrag ur ett antal dagböcker och levernesbeskrivningar. Fortfarande ett användbart referensverk.

Edinburgh, A. Balfour and co., 1831. 12:o. XVI,240 s. & 2 utvikbara grav. kartor & 1 utvikbar grav. plansch. Ngt nött grönt samtida hfrbd med rikt guldornerad rygg och svagt rödstänkta snitt. Ryggen aningen blekt och flammig. Främre falsen med spricka i nedre delen. Inlagan har några sporadiska småfläckar, t.ex. i yttermarginalen på s. 24. Planschen och kartorna har en del lager- och rostfläckar samt även några mindre revor i vecken. Med Paul Öhlins runda stpl på insidan av främre pärmen. Ett faksimil utkom 1970. Oliver var en av stadsarkitekterna bakom Newcastle.

Sthlm, 1911-18. (4),88 + (4),42,(2) + (4),48 + (4),52 + (4),68 + (4),64 + (4),44 s. & plr & exlibris. Med inklistrade illustrationer och exlibris. Med 1 medbunden rättelselapp i första årgången och 1 inklistrad på sista sidan i den andra. Sex något nötta ljusbruna halvmarokängbd med upphöjda bind, guldornerade ryggar, marmorerade pärmpapper med gulddekorlinjer, övre guldsnitt och medbundna främre omslag (Norstedts bokbinderi). Ryggarna blekta och lätt nötta. En fin svit med Victor von Stedingks respektive Bengt Janssons exlibris. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 5490 för första årgången. Allt som utkom av denna påkostade och rikt illustrerade tidskrift med många inklistrade originalexlibris. Behandlar både samtida boksamlare och historiska bibliotek. Bland samlarna vars bibliotek presenterades märks Per Hierta och Thore Virgin. Bengt Jansson skrev artikeln om Arthur Sjögren i ”Svenskt biografiskt lexikon”.

Sthlm, L. L. Grefing, 1743. Folio. (18),220,(56) s. & 1 utvikbar grav. karta & 1 grav. plansch. Titelsidan tryckt i rött och svart. Med träsnittsillustrationer på s. 215. Ngt nött samtida hfrbd med upphöjda bind, infärgat mörkbrunt titelfält och stänkta snitt. Ryggen ngt flammig och med ett par minimala maskhål upptill och en smärre spricka nederst i främre ytterfals. Binden med nötmärken och på ett av dem syns häfttråden igenom. Inlagan ställvis lagerfläckig, t.ex. på s. 64-93. Spegeltryckt av planschen på s. 121. Från det Grillska biblioteket på Österby bruk med dess numreringar på främre pärmens insida. Ur Bengt Bernströms bibliotek. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 425. Wingborg Litteratur om Dalarna 8089. Wingborg Litteratur om Borlänge och Stora Tuna 660. Den fina kartan är signerad Geringius. Planschen avbildar Stora Tunas kyrka. Illustrationerna på s. 215 avbildar tre olika sigill. Med tryckt dedikation till Vetenskapsakademien. Magnus Abraham Sahlstedt (1686-1752) var prost i Stora Tuna. Som hovpredikant predikade han för Karl XII samma dag som denne blev skjuten. Han var far till den kända språkmannen och debattören Abraham Sahlsted. Även fadern intresserade sig för språket och dess utformning och i detta sitt monumentalverk över Stora Tuna undviker han genomgående utländska låneord. Claes Grills (1705-67) bibliotek kom att ärvas till Österby bruk och såldes tillsammans med senare tillkomna böcker på auktion 1885 av P. A. Tamms arvingar.

Sthlm, C. Stolpe, 1772. 8:o. (16),234,(37) s. & 4 utvikbara grav. plr. Häftad, oskuren och till stora delar ouppskuren i samtida gråpappomslag med en handskriven titel på den blekta och lite solkiga ryggen. Delvis svaga inre falsar och aningen svag i häftningen, bl.a. vid s. 192-93. En liten pappersförorening i nedre marginalen på s. 135. Ovanligt ren inlaga. Med Sam. Wallners namnteckning. Soulsby A catalogue of the works of Linnæus 3596 respektive 1223. Planscherna är graverade av Olof Årre. Titelbladets baksida med en tryckt rekommendationsskrivelse av Linné själv, som med ”hjertans nöje” genomläst boken. ”Inledning til djur-riket” är tänkt för skolbruk och Retzius försökte införa ”stadgade ordasätt”, en svensk terminologi. Han satte svenska namn på djurens alla delar, och indelar till exempel fåglarnas fötter i spatser-, gång-, sim-, klif-, vad- och utklipte fötter. Fyra detaljerade planscher visar på alla dessa karaktärer avseende olika djurgrupper. Anders Jahan Retzius (1742-1821) läste som ung vid Lunds universitet, försörjde sig därefter en tid som apotekare, men återvände till Lunds universitet först som botanisk demonstrator och senare som professor i naturalhistoria med fortsatt ansvar för den botaniska trädgården. Samuel Wallner (1778-1865) disputerade under Thunbergs presidium 1800 respektive 1804. Han var sedan verksam som läkare i Hudiksvall.

Göteborg, A. Grefwe, 1675. 8:o. (12),858,(18) s. Titelsidan med ett typografiskt ramverk. Nött samtida skinnbd med upphöjda bind, oxiderade ryggdekorationer, pärmlinjer, hörn- och mittstämplar. Helt guldsnitt med diskret ciselering. Trasiga pärmspännen. Ryggen med reva nedtill. Några minimala maskhål i falsarna. Främre inre falsen lite sprucken. För- och eftersättsblad saknas. Titelbladet med obetydligt beskuren nedermarginal. Sporadiska småfläckar och en del understrykningar. Några kraftigare fläckar i nedre marginalen på s. 222-27, rostfläckar i texten på s. 261-62 och i yttermarginalen på s. 645-50. Mindre fuktfläck i övre yttre hörnet mot slutet. Med Margareta Ernanders namnteckning och anteckning samt Z. P. Erikssons namnteckning och förvärvsanteckning daterad den 15 augusti 1900. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 552. Engström Amund Grefwe s. 125. Med tryckt dedikation till Hedvig Eleonora från Grefwe, som även tryckte den första svenska översättningen 1662. Grefwe var Göteborgs första boktryckare. Preutz översatte även Thomas av Kempis ”Anderijke betrachtelse/ beskrefwen uthi fyra böcker åhr 1441 om Christi effterföllielse”. Margareta Ernanders anteckning lyder: ”Anno 1685 d. 29 augusti föddes iag Greta Ernandra klåckan 1 åm mårgån”. Hon gifte sig 1706 med Achatius Gåse (1659-1739) som var hennes styvfars bror. Hon dog först 1776.

Sthlm, L. Salvius respektive Kongl. tryckeriet, 1762-1814. 4:o. (60),660,(47) + (114),574,(34) + (26),1-277,288-354,357-572 + (34),573-1672 s. Första delen med titeln tryckt i rött och svart. Fyra uniforma samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerade ryggar och beige titeletiketter. Nötta och lite flammiga ryggar samt något spruckna falsar. De två första delarna lagerfläckiga och med spridda starkare fläckar. Tredje delen utan fläckar och på bättre papper. Fjärde delen delvis lagerfläckig. Bläckfläckar i yttermarginalen på s. 457-66 i första och 753-59 i fjärde delen. Frampärmens insida i tredje delen med en skur små bläckstänk. De första tre delarna med tillskrift ”Regements cancelliet”. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1740 (för del I-III). Setterwall Svensk historisk bibliografi 5181 (för del III-IV). Verkets utgivningshistoria sträcker sig över femtio år. Sigfrid Lorentz Gahm Persson (1725-94) var arkivforskare och boksamlare. Han efterlämnade en mängd handskrivna förteckningar över urkunder i arkiven och detta verk är ett av de få som verkligen trycktes även om de två sista delarna utgavs efter hans död. De fyra delarna förtecknar handlingar från perioden 1680-1718.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1830. 8:o. (11,1 blank),390,(2) s. Elegant samtida rött halvsaffianbd med vacker guld- och blindpressad ryggdekor, mönsterpressat orange pärmpapper med bred fin guldtryckt ramdekor. Helt guldsnitt. Främre falsen sprucken några cm upptill. De övre pärmhörnen stötta. Liten fuktfläck i bakpärmens övre hörn. Ett fåtal småfläckar i inlagan. Exlibris Tarras-Wahlberg med mottot ”Trusty and true”. Praktfullt och vackert ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2056. Ludvig Hünersdorf var stallmästare i Kassel. Översättaren Otto Vilhelm Kuylenstierna (1793-1871) var militär och från 1821 understallmästare hos kungen och stallmästare och chef för hovstallets ekonomi från 1834 samt slutligen hovstallmästare 1843.

Göteborg, S. Norberg, 1839. 8:o. 176,XXXII s. & 5 utvikbara delvis handkolorerade litograferade plr & 2 utvikbara gränskolorerade litograferade kartor. Samtida hfrbd med blindpressad och oxiderad ryggdekor. Grönstänkta snitt. Ryggen ngt nött, blekt och med en fläck upptill. Pärmhörnen ngt stukade. Enstaka lager- och småfläckar. Ena kartan med en liten lagning och den andra med ett par små revor. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3749. Aminoffs framställning av Savolaksbrigadens insats under det finska kriget anses vara en av de bättre källskrifterna om kriget.

Åbo, A. Hjelt, 1850. 8:o. 103 s. + MÆXMONTAN, J. J. Orrjagt med bullvan samt orrskytte om vintern ifrån släda, under åkning. Åbo, J. W. Lillja & co., 1852. 8:o. 20 s. + MÆXMONTAN, J. J. Stussaren med perkussionsantändning, dess beskrifning, vård och rengöring; samt i sammanhang dermed om skjutkonst med kula. Åbo, J. W. Lillja & co., 1855. 8:o. (4),VIII,5-144 s. + MÆXMONTAN, J. J. Dubbelbössan med perkussionsantändning, dess beskrifning, vård, rengöring och skottställning, samt i sammanhang dermed om skjutkonsten jemte anteckningar om krut, hagel, förladdningar och knallhattar; samt andra underrättelser, hvilka för jägaren kunna vara af värde. Åbo, J. W. Lillja & co., 1852. 8:o. 114,(2) s. Lätt nött samtida mörkgrönt hfrbd med upphöjda bind och sparsamt guldornerad rygg. Samtliga de blå tryckta omslagen medbundna. Pärmhörnen lite stötta. De inledande bladen i det fjärde arbetet lätt lagerfläckiga. Bra ex. med O. Sundelius namnteckning och Gunnar Brusewitz exlibris. Borgström Finlands jaktlitteratur under kvartsseklet 1850-1874 s. 13-17. Reitersjö 82 för det första arbetet. På de tryckta omslagen anges att arbetena utgavs som del I-IV i ”Handbibliotek för jägare och jagtvänner”. En femte fristående del utkom 1865. Jacob Johan Mæxmontan (1796-1884), ”Finlands jaktkung” kallad, beskrivs av Borgström som ”Finlands första egentliga jaktförfattare”.

Sthlm, A. J. respektive H. A. Nordström, 1797. 4:o. (2),92,(2),1-4 s. & 7 grav. plr. + (THAM, PEHR) Svar til den okände, eller herr Masque, hvilken i Stockholms-posten, n:o 123 och 124, recenserat och criticerat Anteckningarna gjorde under en resa ifrån Westergöthland till Stockholm [=rubrik]. Sthlm, A. Zetterberg, 1797. 4:o. (4) s. + Anmärkningar emot dem, som blifwit gjorde uti Stockholms-posten: n:o 123 och 124, wid den nyligen utkomna: Resan ifrån Westergöthland til Stockholm [= rubrik]. Sthlm, A. Zetterberg, 1797. 4:o. (4) s. Trevligt gulgrönt klistermarmorerat pappbd från 1900-talets början med turkos titeletikett. Kraftigt gulfärgade snitt. Ryggen lite blekt och titeletiketten med en minimal skada i ytterkanten. Pärmarna lite bågnade. ”Anmärkningar” i slutet oskuren i mindre format. Titelbladet något solkigt och med lagat övre hörn och två lagade revor vid ryggen. Fuktrand i ryggmarginalen fram till s. 32, i övre hörnet på s. 17-32 och i nedre hörnet på s. 51-68. Spridda mindre fläckar av olika slag. Med Ernst Hagelins namnstplr på titelbladet och Ernst och Hilda Hagelins grav. exlibris. Bring Itineraria svecana 296. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5659. Gjörwell Förtekning 203. De båda följdskrifterna är ovanliga. Den första följdskriften är daterad Dagsnäs den 12 juni 1797 och undertecknad Pehr Tham. Den andra följdskriften är daterad Stockholm den 3 juni 1797 och signerad ”Opartiske läsare”. Den ovanliga planschen av den polska frihetskämpen Kosciusko, som utförts av J. F. Martin saknas. Den kunde köpas separat hos bokhandlaren Utter för att placeras vid sidan 84, där polackens levnadsöde berörs. Thams resa, som gick över Skövde, Falköping, Örebro, Arboga, Torshälla och Strängnäs, innehåller i slutet en biografi över författaren av C. C. Gjörwell, som var resans utgivare. I Thams resa har bröderna Elias och Johan Fredrik Martin signerat var sin plansch, de övriga är osignerade och av C. G. G. Hilfeling. Gunnar Brusewitz som skrev förordet till Redivivas nyutgåva av resebeskrivningen har ägnat den originella Tham ett eget kapitel i sin essäsamling ”Den nöjsamma nyttigheten”. Brusewitz skriver: ”Bakom alla resebeskrivningens kaotiskt hopade iakttagelser, reflexioner, infall och hugskott, anar man dragen av författaren – dock sällan entydigt och klart. När man väl tror sig ha funnit karaktärsdragen eller antydan till en livssyn så kan man lätt riskera att finna något som förändrar bilden helt på nästa sida. Det ger onekligen extra spänning åt läsningen”. Detsamma gäller bildmaterialet i boken: ”Att illustrera en resebeskrivning med så skiftande avbildningar som en gravyr efter en oljemålning föreställande jungfru Maria och Jesusbarnet, ett porträtt av den polske frihetshjälten Kosciusko, en ritning till en grind som uppfunnits av torparen Anders i Hagen, mönstret till en hatt etc, vittnar ju vältaligt om författarens förakt för det vedertagna”.

Strängnäs, typis & impensis capituli, excudebat Z. Brockenius, 1644. 12:o. (23),132,(1) s. Något nött rosa pappbd från 1800-talets början med olivgrön titeletikett. Ryggen nött överst och nederst. Inlagan ganska bruntonad, lagerfläckig och med spridda starkare fläckar. Lagad reva p.g.a. tunt papper i yttermarginalen på s. 31-32 och liten pappersförlust i yttermarginalen på s. 46-47 samt liten reva i nästa blad. Utfluten samtida svårläslig namnteckning nederst på titelbladet. På det gamla medbundna försättsbladet en samtida anteckning och ”Ex libris AS Tayard” i bläck samt en liten 1700-talsanteckning att ”denna tractat blef förbuden genom et kgl. tryckt placat”. Namnteckning Carl Fredrik Hellman från 1850. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 590. En andra upplaga utkom 1661. Den lärda Johannes Matthiæ (1593-1670) var hovpredikant och följde Gustav II Adolf under fälttågen. Han fick efter kungens död ansvaret för den minderåriga drottning Kristinas uppfostran och blev efter fullgjort värv biskop i Strängnäs 1643. Matthiæs skrifter förbjöds genom tryckt förordning 1662 och han avsattes från sin tjänst 1664. Zacharias Brockenius var Strängnäs fjärde boktryckare och verksam 1644-71. Detta arbete är en utgåva av de böhmiska brödernas förslag till en ekumenisk kyrkoordning som Matthiæ publicerade i samband med att han tillträde biskopsstolen i Strängnäs. Arbetet var tänkt som en lösning av Europas svåra teologiska splittring och ett underlag för Kristinas kommande kyrkoreform. Enligt Lindroth innehöll boken ”många betänkliga inslag och en kärleksförklaring till den fornkyrkliga enkelheten”. Boken väckte stort misshag bland övriga prästerskapet som gick till angrepp mot de många främmande inslag de fann i Matthiæs kyrkoordning. Efter Kristinas konvertering till katolicismen ansåg många Matthiæ bära skulden. Andreas Simonis Taijard (1650-1708) var född i Fellingsbro i Västmanland, kyrkoherde i Ekerö och sedan Munktorp samt riksdagsman. Enligt eftermälet i Odéns ”Östgötars minne” (1902) ”var han af en högmodig och häftig karaktär och kunde ofta icke styra sina affekter, hvarigenom han ådrog sig processer och äfventyr”. Hans arkiv återfinns idag i Uppsala universitetsbiblioteks samlingar.

Sthlm, 1931. XXVIII,126,(2),127-531 + (2),533-1028 s. + ALMQUIST, JOHAN AXEL. Frälsegodsen i Sverige under stormaktstiden. Med särskild hänsyn till proveniens och säteribildning. Andra delen. Nyköpings län och Livgedingets Södermanlandsdel. I-II. Sthlm, 1934-35. X,(1,1 blank),412 + (2),415-808 s. + HEDAR, SAM. Stormaktstidens frälsegods. Särtryck ur Historisk tidskrift 1948. Sthlm, 1948. s. (1),168-73. + Maskinskrivet, osignerat och odaterat manuskript med rubriken HARPSUND skattesäteri om 2 mantal. U.o., u.å. 6 blad. Fyra snarlika bruna hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerade ryggar, mönsterpressade pärmpapper, stänkta snitt och medbundna omslag (de två senare volymerna etikettsignerade Riksarkivets bokbinderi). En del mindre nötningar och småfläckar på ryggarna. En ljus fläck på det opaginerade bladet efter s. 126 i del I av första arbetet. En del för hand införda rättelser och kompletteringar. Det häftade särtrycket löst bilagt i fjärde volymen och med dedikation till Jan Eric Almquist. I denna volym återfinns också den maskinskrivna bilagan. Intressant exemplar på bättre papper ur författarens son Jan Eric Almquists bibliotek och med dennes anteckningar. Skrifter utgivna av Svenska Riksarkivet 1. ”Exemplar på bättre papper” angivet på bakre omslag till alla fyra volymer. Båda delarna består av en volym ”Inledning och tabeller” och en volym ”Säterier”. 1946-47 utkom en tredje del om Östergötland och 1976, i redaktion av Holger Wichman, en fjärde del om Småland. Ett centralt standardverk rörande adelsgodsen under svenskt 1500- och 1600-tal med många annars svårfunna uppgifter om både personer och platser. Jan Eric Almquist (1894-1976) var son till Johan Axel Almquist och professor i rättshistoria med en lång rad titlar rörande svenska gods- och ägandeförhållanden i sitt författarskap. Hedars särtryck är en recension av verkets tre första delar.