Søkeresultat

Kiel, impensis bibliopolii novi academici, 1806. 8:o. XVIII,445 s. & 5 utvikbara grav. plr. Något nött blått samtida glättat pappbd med ljusbrun titeletikett och lite smutsiga gula snitt. Ryggen flammig och nött upp- och nedtill. Pärmhörnen lite stukade. Fin inlaga med endast enstaka obetydliga fläckar. Med Frederiksborgs statsskoles biblioteks blå ovala stpl och en handskriven tillskrift av botanikern Niels Hofman Bang, daterad Hofmansgave 25 augusti 1839 och ställd till kammarjunkaren von Schwedten ”paa St Thomas” . Krok Bibliotheca botanica suecana 59 c, som inte nämner de graverade planscherna utförda av Besemann. Olof Swartz (1760-1818) var framstående botanist och tilldelades 1791 den första Bergianska professuren. Han efterträdde senare Sparrman som ansvarig för Vetenskapsakademiens samlingar. Niels Hofman Bang (1776-1855) var dansk botaniker och agronom. Han fick redan som nioåring ärva familjens släktgård ”Hofmansgave”, blev tidigt intresserad av botaniken och gav upp sina juridiska studier till förmån för denna. Han företog flera resor med kända botaniker och skaffade sig ett stort kontaktnät både i Danmark och i utlandet. Inom botaniken intresserade sig Hofman Bang särskilt för algerna och han stod i förbindelse med praktiskt taget alla europeiska algologer. Nya lantbruksmetoder hörde också till hans intressesfär. St. Thomas var en dansk koloni i Västindien.

Berlin, C. F. Voss, 1778. 8:o. (12),XXII,267,(1 blank,1) s. Häftad i samtida gråpappersomslag. Ryggen defekt. Enstaka lagerfläckar. Från Biby. Första upplagan av denna till det tyska rättsväsendet riktade skrift.Ska den flyttas till B2 Lådan Judaica?/Hannah 250814

Västerås, J. L. Horrn, 1759. 8:o. (8),158,(2) s. Samtida något nött hfrbd med upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg, ljusbrun titeletikett och stänkta snitt. Ryggskinnet skadat upptill och ryggen torr och flammig. Titeletiketten med sprickor. Bra inlaga med endast några obetydliga lager- och småfläckar. Med G. Halldins respektive Mauritz Wickströms namnteckningar samt Anders Edgrens exlibris och en samtida anteckning på insidan av främre pärmen att boken tillhört Norrby bibliotek. Med förord av Lars Salvius. Nils Matson Kiöping (ca 1621-80) var prostson och växte upp i Köping i Västmanland. Han förmodas ha varit syssling till både Per Brahe d.y. och dennes första hustru och hade med andra ord mäktiga förbindelser. Åren 1647-56 tillbringade han till sjöss i bl.a. holländska ostindiska kompaniets tjänst innan han återvände till Sverige. Arne Forssell har skrivit om Kiöping att dennes ”subjektiva framställningssätt förmodligen bidragit till hans berättelses gångbarhet bland allmänheten. Hans skildringar äro skrivna i för den tiden ovanligt korta och överskådliga satser, ej sällan kryddade med färgrika iakttagelser och drastiska vändningar”. Första upplagan utkom 1667 och andra 1674, båda trycktes av Kankel på Visingsö. Tredje upplagan utgavs 1743 av Lars Salvius, som gjorde en genomgripande bearbetning av texten, som bibehållits även i den fjärde upplagan. Biblioteket på Norrby gård på Munsö i Mälaren byggdes upp av regeringsrådet Gustaf Halldin, adlad Hallenstjerna (1741-1813). Denne är väl mest känd för sina erotiska memoarer. Efter att ha bytt ägare några gånger under 1800-talet såldes boksamlingen på auktion 1893.

Berlin, verlegts C. G. Nicolai, 1750. 8:o. (48),600,(32) s. & 1 utvikbar grav. plansch. Ngt nött samtida marmorerat skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, brun titeletikett av glättad papp och rödstänkta snitt. Ryggskinnet nött och med liten skada upptill och bakre yttre falsen ngt sprucken. Lagerfläckig och ngt bruntonad inlaga. Fuktränder på s. 49-72 och några mindre fuktfläckar i nedre marginalen på s. 268-72. Med ett gammalt grav. exlibris med inskriptionen ”Insigne Eggerianae Domus” och Freiherr von Helldorfs exlibris. Den första tyska översättningen av Wallerius ”Mineralogie” som utkom första gången på svenska 1747.

Sthlm, L. L. Grefing, (1755). 4:o. (16),240 s. & 1 grav. plansch. Med grav. vinjett på s. (3) och en mängd grav. mynt- och medaljavbildningar i texten. Samtida stänkdekorerat hfrbd med upphöjda bind, svartlinjerad rygg och olivgrön titeletikett samt ”Ziervogel” i senare tilltryck i guld i näst nedersta ryggfältet. Stänkta snitt. Ryggen lite nött och flammig. Nötta pärmkanter och stötta hörn. Titelbladet med två diagonala veck. Provarket något bruntonat. Enstaka fläckar, t.ex. en liten stark fläck på s. 1-4 och några småfläckar på planschen vid nittonde arket. Det tjugonionde arket något bruntonat och på lite sämre papper liksom provarket. Samtida namnteckning Fredr. Bennet på titelbladet. På försättsbladet namnteckning Ernst Hirsch från 1862. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 1812-40. Lundstedt Sveriges periodiska litteratur I:59. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 8889: ”Författaren är väl ingen Köhler, men förtjenar icke desto mindre aktning”. Utkom som tidskrift under titeln ”Historisk weckoskrift öfwer mynt och medailler”. Varje arks förstasida har en graverad mynt- eller medaljavbildning. Dessutom finns ett större träsnitt på s. 127. Medaljen över Nils Gyldenstolpe som hör till nittonde arket men som ”är, för sin storleks skuld, aftagen på et särskildt hosföljande blad” sitter medbunden på sin plats. Provarket i omtrycket där de sista fyra sidona med inbjudan till prenumeration är uteslutna. Ziervogel beklagar i det sista häftet att utgivningen förmodligen kommer att avstanna eftersom förläggaren ej funnit täckning för sina utgifter och endast 70 prenumeranter anmält sig.

Sthlm, J. L. Horrn, 1732. 8:o. (42),112,(1) s. Samtida hfrbd med upphöjda bind och stänkta snitt. Titelbladet och s. 29-30 med småfläckar, för övrigt en ren inlaga. Med en samtida bläcksignatur på titelsidan. En utvidgad andra upplaga utkom i Göteborg 1732 och en tredje i Stockholm 1735. Med tryckta dedikationer till Arvid Horn, Gustaf Cronhielm, Hans Hinrich von Liven, Casten Feiff, Otto Reinholt Strömfeldt, Joannes Steuchius och Nicolaus Barchius. Christian Petter Löwe, som själv var döpt jude och ”orientalisk språkmästare wid kongl. academien uti Upsala”, hade 1724 anlänt via Ryssland och Åbo till det egentliga Sverige. Samma år fick han en årlig lön från statskommissionen för att undervisa ungdomen och begärde att få undervisa i hebreiska, rabbinska, ryska och polska i Uppsala, vilket beviljades av konsistoriet. 1727 fick han tjänst vid universitetet. Hugo Valentin skriver att Löwe så småningom ”genom sitt bullersamma och liderliga liv och sina tilltrasslade affärer gjorde sig alldeles omöjlig och 1739 avsattes”. I en skrivelse från 1736 om judar i Stockholm sägs om Löwe: ”skal wara språkmästare i orientaliskan i Upsala, men wistas allsomoftast här i staden, och åstadkommer allehanda oredor”. Löwe uppger i sitt företal att han låtit skriva denna bok om judarna och deras seder eftersom ett sådant arbete ännu inte funnits tillgängligt på svenska. För att öka försäljningen av arbetet reste han själv runt och avyttrade det, till men för sin tjänst vid universitetet. De judiska trosföreställningar, bilder ur vardagslivet, skrock och traditioner som återges i ”Speculum religionis judaicæ” är enligt Valentin företrädelsevis hämtad från judiska förhållanden i Polen. Som exempel på judiska traditioner som Löwe beskriver kan nämnas följande: ”När en qwinna skal gå i kalla badet/ och hafwer det som qwinnor hafwa pläga/ skal hon sina naglar afskära; men om hon badar sig/ och de ei äro afskurne/ måste hon å nyo bada; föregifwandes de/ den onda andan/ när de ei afskurne äro/ sig infinna skola och närwarande wara/ och sig der emellan hwila. Intet mer om naglarnas afskärande.”

Göteborg, S. Norberg, 1788. 8:o. 151 s. Något nött samtida hfrbd med upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg, brun titeletikett och stänkta snitt. Enstaka småfläckar. Något missfärgad i yttermarginalen på s. 25 och 32 samt en mindre fläck i övre marginalen på s. 54. Bra ex. med J. Littmarcks namnteckning daterad 1790. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 117. Du Rietz Gastronomisk spegel 52. Alfabetiskt uppställd från ”agnar” till ”ärter”. Brauner försäkrar i förordet att han ingalunda vill bli ansedd som författare av detta lilla ”wid lediga stunder sammanskrifna arbete” [...] utan ”endast at tjena älskade landsmän med de små kunskaper jag kunnat förwärfwa medelst gjorde försök i hushålls-wägen, i andledning af de hushålls-skrifter jag haft tilfälle läsa.” Om arbetet av läsekretsen skulle anses ofullkomligt, ”får jag äfwen finna mig därutinnan; en för mig wanlig lott.” Jonas Littmarck (1758-1847) var bergmästare, lantmätare och godsägare. Han bodde på Valsta i Västmanland och fick 1816 Lantbruksakademiens högsta pris för sin anläggningar kring Valstasjön.

Örebro, J. P. Lindh, 1791. 8:o. (16),88 + 89-238,(3) s. Med en träsnittsfigur på s. 40. Vackert lackat och marmorerat skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och mörkröd titel- respektive mörkgrön årtalsetikett (Hedberg). Röda snitt. Ramtryck i guld, kantförgyllning och förgyllda inre denteller. Bandet obetydligt nött och med några minimala fläckar på ryggen. Titelbladet lätt solkigt. Enstaka fläckar. I andra delen svaga fuktfläckar i övre hörnet i början, vilka sedan ställvis återkommer. Fint ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6231. Teijler Litteratur om Örebro län 6459. Med det sällsynta tilläggsbladet ”Continuation af rättelserne”. Arbetet bygger delvis på föregångarna Nohrborgs och Hülphers beskrivningar av trakten. Kronofogden Pehr Mozelius (1708-94) avslutar förordet till sitt arbete med en i sammanhanget passande bön: ”Herren, som i högden bor, och af begynnelsen i bergen nedlagdt sin wälsignelse til folkens näring och fromma intil närwarande tid; han wälsigne yttermera wårt Norden med malmfyndige berg, til hyttors och andre inrättade wärks drift och närande gång, intil thess bergen aldeles wika, och högarne falla!” Tidigt band från Gustaf Hedbergs bokbinderi från tiden före han 1901 utnämndes till hovbokbindare.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1790. 8:o. (8),528,1-166,(1) s. + RÜCKERSCHÖLD, ANNA MARIA. En liten hushålls-bok, innehållande säkra underrättelser, om rätta beredningen af hwarjehanda äteliga waror, unga matmödrar til tjenst. Andra uplagan. Sthlm, J. C. Holmberg, 1786. 8:o. (8),79 s. Lite nött samtida hfrbd med upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg, ljusare brun titeletikett och stänkta snitt. En samtida oval pappersetikett med bläcknumrering upptill på främre pärmen. En reva i övre marginalen på s. 23 och småfläckig på s. 479-83 samt sporadiskt vikta hörn i första arbetet. Färgboken har några minimala fuktfläckar i övre marginalen i början. Andra arbetet, som tycks vara insatt aningen senare i bandet, med ett hål i nedre marginalen på s. 5. Överkorsad namnteckning i nedre marginalen på titelbladet till det första arbetet, Elsa In. Kiellmans namnteckning, H. von Lingens stpl och med en tillskrift till Mela Anderberg från Sigrid Brodin daterad den 18 april 1912 samt Erik Anderbergs exlibris. Du Rietz Gastronomisk spegel 33 och Sahlin Förteckning över svensk färgerilitteratur 27 för det första arbetet. Första upplagan utkom 1755. Du Rietz 49 för det andra arbetet. Första upplagan utkom 1785 och den tredje 1790. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 174 respektive 145. Anna Maria Rückerschöld (1725-1805), gift Dahl, var dotterdotter till Christopher Polhem och gav ut en handfull kokböcker, vars innehåll präglas av nytto- och spartänkande. De är tydligt målgruppsinriktade och denna ”riktar sig till unga nyblivna husmödrar som själva hade att lägga handen vid hushållet och lär ut grunderna för tillagning av den drygaste, smakligaste och hälsosammaste födan” enligt ”Svenskt biografiskt lexikon”. Herman von Lingen (1748-1820) var kommissionssekreterare och hans stadsgård i Linköping är flyttad till Gamla Linköping och fungerar som museum. Hans prydliga boksamling donerades till Linköpings stiftsbibliotek, men en del av böckerna kom att säljas på duplettauktioner under 1800-talet.

Greifswald, A. F. Rösen, 1766. 4:o. (4),36 s. + (NETTELBLA, CHRISTIAN von) Antwort auf die Frage: ob des Herrn Johann Erichsons, Predigers in Schwed. Pommern Bibliotheca Runica für vollständig und zureichend zu halten sey? Einem Liebhaber nordischer Alterthümer mit verschiedenen dahin gehörigen Zuzätzen, Verbesserungen und Nachrichten mitgetheilet. Greifswald, A. F. Rösen, 1766. 4:o. 28 s. Med grav. illustration i texten på s. 7. Ngt nött marmorerat pappbd från 1900-talets början med svart titeletikett och rödstänkta snitt (Hedberg, men osignerat). Ryggen ngt blekt. En gammal lagning i övre hörnet på s. 21 och en fläck efter en krossad insekt i yttermarginalen på s. 35 i det första arbetet. Det sista bladet i det andra arbetet har en del solkfläckar i marginalerna och en gammal lagning i den nedre. Några äldre tidskriftsurklipp inbundna sist. Etikett från Stockholms bokauktionskammare på insidan av främre pärmen. Bra ex. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1371-72. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 8979-80. Det första arbetet med ett förord av J. C. Dähnert. Erichsons arbete är en utvidgad och förbättrad version av en artikel införd i ”Hamburgische Nachrichten” 1763. I Nettelblas hårda kritik framlyser det enligt Warmholtz ”så mycken egenkärlek, som illvilja mot past. Erichson” och Warmholtz bedömer att de flesta av hans argument var ”af föga betydlighet”. Nettelblas skrift besvarades av Erichson året därpå i ”Hamburgische Nachrichten”. Tidskriftsurklippen rör dels Erichsons svar, dels hans död och är hämtade ur några av Gjörwells lärda journaler.

Norrköping, J. Edman, 1760. 8:o. (8),200 + 780 s. Enkelt ngt nött hfrbd i gammal stil från ca 1840 med upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg och röd titeletikett i skinn. Stänkta snitt. Guldorneringen oxiderad. Titelbladet något lagerfläckigt men i övrigt med bara någon obetydlig småfläck. Några enstaka marginalnoteringar. Med de äldre initialerna ”J W” på titelbladet och L. F. Rääfs exlibris. Ett utomordentligt associationsex! Ranius Böcker om Östergötland 94. Warmholtz 439, som dock menar att ”registret är ganska ofulkomligit och illa gjort.” Rahmström Bidrag till en bibliografi om vallonerna 53. Detta exemplar innehåller dedikationerna till Lagerfeldt och Rhyzelius i sättningen med arksignatur ”)(2-3”. En utökad variant finns med ytterligare en dedikation riktad till Palmstierna och med verser av A. Hagelius och C. Brunckman. Den varianten har sammanlagt 16 opaginerade sidor i början. Ydre härad beskrivs på sidorna 54-99 i andra delen. L. F. Rääf hänvisar i sin Ydrebeskrivning upprepade gånger till Broocmans arbete och i åttonde häftet av ”Iduna” rättar han en uppgift hos Broocman rörande en runsten i Ydre härad.

Sthlm, L. Salvius, 1746. 8:o. (20),200,301-08,209-377,(7) s. & 1 utvikbar grav. karta. Med träsnittsillustrationer i texten. Lätt nött samtida hfrbd med upphöjda bind, blindlinjerad rygg, infärgat mörkbrunt titelfält och stänkta snitt. Ryggen blekt och lite flammig. Bra om än lätt bruntonad inlaga med enstaka lagerfläckar. Med Abraham Abr:son Hülphers namnteckning och Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Fint proveniensex. från Ericsberg. Aberstén & Tiselius Göteborgs och Bohus län 46. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 563: ”micrologier, samt obetydelige och obevislige berättelser öfverflöda i detta, som författaren det kallar, nästan herculeiska arbete”. Med hyllningsverser av P. S. Hööke och en anonym författare samt ett företal av författaren daterat Tanum den 6 februari 1745. Den fina kartan över Bohuslän är graverad av J. Silfverling 1734 efter en förlaga av N. Knape. Arbetet mötte i samtiden hård kritik i den lärda världen, men har senare kommit att uppskattas för sitt kulturhistoriska innehåll. Som kyrkoherde i Tanum hade Johan Oedman (1682-1749) goda möjligheter att ”utur dystra mörckret” uppteckna lokala sägner och folkminnen, vilka annars förmodligen hade skattat åt förgängelsen. ”Chorographia Bahusiensis” innehåller även kapitel om landskapets fiskar, sjö- och skogsfåglar samt ”om allehanda slags fyrfotade samt kräkande djur”. Handelsmannen i Västerås Abraham Abrahamsson Hülphers (1734-98) var en av de flitigaste och mest betydelsefulla topografiska författarna i Sverige under 1700-talet samt Västerås ledande tillfällighetspoet under århundradets andra hälft. Delar av hans bibliotek skänktes till Västerås stiftsbibliotek och andra delar såldes på auktion 1805.

Strängnäs, C. O. Berglund, 1853. 4:o. (4),161,(2) s. Något nött samtida marmorerat pappband med orange titeletikett. Rygghuvudet med smårevor och avnött papper. Titelbladet lagerfläckigt med en liten skada vid ryggen. Lätt bruntonad inlaga med spridda lagerfläckar. H. O. Holmströms samtida namnteckning, J. O. Wedbergs exlibris och Johan Axel Almquists stpl och exlibris. Inklistrat katalogurklipp. Fint proveniensexemplar! Setterwall Svensk historisk bibliografi 6072. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 592, noten och 2155. Essén Sörmländsk bibliografi s. 124. Innehållet ska i huvudsak vara ett avtryck ur ”Strengnäsbladet” 1852-53 och enligt uppgift tryckts i ca 50 exemplar. Författaren Lars Hallman dog 1762 och den okända utgivaren har utnyttjat två handskrifter i nuvarande Roggebiblioteket, Strängnäs. Boken gavs ut i faksimil 1971. Det innehåller inte minst mycket av personhistoriskt intresse, bland annat förteckningar över borgmästare, rådmän och lärare. Hans Olof Holmström (1784-1855) var född i Ösmo församling i Strängnäs stift. Efter studier i Uppsala utnämndes han till gymnasieadjunkt i Strängnäs för att sedan klättra på karriärsstegen i stiftet där han 1839 blev biskop. 1852 utnämndes han till ärkebiskop.

Strängnäs, A. J. Segerstedt, 1810-11. 8:o. 574 s. Tagen ur band och insatt i gammalt marmorerat pappomslag med handskriven titeletikett. Omslaget delvis loss och med revor i främre falsen. Sporadiska lagerfläckar. Pappersförtunning med minimala textförluster på s. 137-38. Insidan av främre omslaget med ett urklipp från en gammal bokkatalog, några anteckningar i bläck och blyerts och J. O. Wedbergs stpl. Lundstedt Sveriges periodiska litteratur 385. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 123 anger bara 10 häften, i stället för 12. Allt som utkom. Redigerades av L. Hammarsköld och utgavs av A. J. Segerstedt. Verket hade som målsättning att bibliografiskt beskriva och kortfattat referera alla under året utgivna skrifter i Sverige, ofta dessutom med kortare citat ur dem. Den höga ambitionsnivån var sannolikt skälet till att tidskriften avstannade efter endast denna första årgång.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1778. 8:o. (8),256,(11) s. & 1 stor utvikbar grav. plansch. Nytt blått klistermarmorerat pappbd med benvit titeletikett (Johanna Röjgård). Bra inlaga med några enstaka småfläckar, t.ex. en fuktfläck i nedre yttre hörnet på s. 127-28. Fint ex. En andra upplaga trycktes 1826. Samuel Thomasson Schultze (1698-1778) var kamrerare i Bergskollegium och medlem av Vetenskapsakademien. Han hyste ett stort intresse för lanthushållning, utarbetade ett stort hushållslexikon som aldrig trycktes, och dog samma år som denna första upplaga av ”Den swenske fiskaren” utkom. Ett fyrtiotal fiskarter beskrivs i kapitlet ”Om de mångahanda fisk-slag i synnerhet, som uti Swerige äro bekante”. Planschen som avbildar abborre, mört och löja samt fiskutrustning är graverad efter Gries arbete ”Beskrifning, at fånga swälg-fisk med ref och krok” som utkom 1757.

Sthlm, P. Hesselberg, 1766. 4:o. 57,(5) s. & 8 grav. plr. Blått marmorerat pappbd från 1800-talets första hälft med stänkta snitt. Ryggen lätt nött. En stor, närmast oskuren, inlaga. Enstaka småfläckar. Med en gammal bläcknumrering i övre hörnet på titelsidan, en liten fuktfläck i yttermarginalen på s. 8 och ett smärre hål på s. (2) i slutet. Ett fint ex. med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Bring Riksdagshandlingar s. 71. Lindberg Swedish Books 49. Den ovanliga planschen över gjutna slagghus, vilken såldes separat, är här bunden sist. Även med det sällsynta bihanget och den extra graverade planschen, vilket vänder sig till invånarna i Finland där ”rök-pörten merendels öfwer alt nyttjas til bonings-rum”. Boken översattes till tyska 1768. Den till synes oförtröttliga arkitekten Carl Wijnblad (1705-68) gav vid sidan om sina stort upplagda ”Ritningar på fyratio wåningshus af sten, och trettio af träd, samt åtskilliga lusthus” från 1755-56 och ”General planer” från 1765 även ut dessa förlageritningar för olika lantmannahus.

Göteborg, C. Petersen, (1859)-60. Tvär-folio. (32) s. & 16 litograferade plr. Något nött nära samtida mörkbrunt hklbd med guld- och blindpressad rygg samt ”Göteborg” guldpräglat på främre pärmen. Ett främre omslag medbundet där information om de olika planscherna är urklippt från de andra häftetsomslagen och klistrat på detta. Prisuppgiften är överklistrad. Planschbladen lagerfläckiga, delvis hårt, dock mest utanför bilderna. Aberstén Bibliographia Gothoburgensis 406. Allt som utkom. Inget titelblad publicerades då utgivningen avstannade efter endast fyra häften. Texten är skriven av Johan Wallin, teckningarna är utförda av J. Damm och litograferade av C. Petersen. Vid samma tid utkom ett annat verk med nästan identisk titel, ”Göteborg med dess omgifningar framställdt i taflor”, med 46 planscher efter G. Berger. Planscherna har titlarna: ”Jernvägs-stationshuset”, ”Nya kyrkan i Haga”, ”Synagogan”, ”Wilhelmsberg”, ”Örgryte kyrka”, ”Nya theatern”, ”Rosenlunds fabrik och ångköket”, ”Rådhuset och Kristine kyrka”, ”Skansen Lejonet”, ”Göteborgs simskolor”, ”S:t Brigittas kapell”, ”Residenset och Hotel Garni”, ”Engelska kyrkan”, ”Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset”, ”Paviljongen i Trädgårdsföreningen” och ”Bomulls-spinneriet i Gammelstaden”. Verket är mycket sällsynt och återfinns inte i någon av Björck & Börjessons stora topografikataloger.

Sthlm, L. Salvius, 1755. 8:o. (2),250,(24) s. & 1 utvikbar grav. plansch. Stiligt men något nött samtida stänkdekorerat skinnbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och olivgrön titeletikett. Pärmarna med blindpressade ramar och hörnstämplar samt olikfärgade fält av spegelbandstyp. Röd- och blåstänkta snitt. För- och eftersättsbladen samt pärmarnas insidor bruntonade i ytterkanterna p.g.a skinnet. Inlagan ställvis lagerfläckig. Planschen är delad i två delar, vilka är insatta på sina platser vid s. 66 respektive 234. Från Ericsberg med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1168. Soulsby A catalogue of the works of Linnæus 1025c för redogörelsen för Linnés åsikter om landhöjningen, vilken upptar sidorna 16-25. En tysk översättning trycktes 1756. Landhöjningen vid Östersjöns kuster, vilken redan Urban Hiärne hade observerat, väckte stor debatt under 1740-talet. Striden stod mellan de som, likt Carl von Linné och Anders Celsius, ansåg att vattnet på jorden hela tiden minskade, och det läger som företräddes av bland andra Rhyzelius och Biörner, vilka hävdade det orimliga i teorin om vattuminskningen. Motargumenten var många, från ortodoxt håll utgick man från bibelns skapelsekronologi där jordklotet var färdigt från första stund, medan rudbeckianerna såg sitt forngötiska rike hotat av översvämning med anledning av de nya teorierna. Browallius låter i denna bok sin ortodoxa bibeltro gå hand i hand med övertygande vetenskapliga argument och hans framställning kom att bli dödsstöten för teorin om vattuminskningen. Browallius upplevde dock inte detta, då han dog innan boken var färdigtryckt.

Västerås, J. L. Horrn, 1770. 4:o. (2),16 s. + HÜLPHERS, ABR. ABR:SON. Kort berättelse/ med förteckning uppå de wid närwarande tid i Swerige uptagne och mäst bekante mineral-brunnar/ landsskaps wis anförde. Västerås, J. L. Horrn, 1770. 4:o. 56,(2) s. Marmorerat glättat pappbd från 1800-talets första tredjedel utan titel. Små stötmärken i ryggändarna. Pärmarna något bågnade. Bra inlagor med breda marginaler. Med en samtida tillskrift på det första arbetets titelblad: ”Herr handelsman Olof Sandström”. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1112 för det första arbetet som är skrivet på vers. På sidorna 12-16 återfinns ”Anmärkningar om Sätra hälso-brunn i Westmanland”. Warmholtz 1101, Bibliotheca Walleriana 4958 och Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 141 för det andra arbetet där 348 källor förtecknas, dels sådana som utvecklats till framstående och välbesökta brunnsorter, dels enkla källor nyttjade av lokalbefolkningen, varav en del sinade. Innehåller även: ”Kort anwisning, till att känna mineral wattens art och beskaffenhet” vilket är ett sammandrag av Johan Gottschalk Wallerius ”Hydrologia eller watturriket” (1748); ”Kort utdrag af prof. Joh. G. Wallerii inledning till wattn-profwers anställande, uti 3:ne upgifter”; ”Utkast af det, som bör efterses wid undersökningen af en min. brunn, enligt Kongl. Collegii medici p.m. till provin. med.” och avslutningsvis tre brunnsböner: den första ”Utaf doctor Müllers wasser-andacht”, den andra ”Bön under påstående brunns-cur” och den tredje ”Bön efter fulländad brunns-cur”. Allra sist återfinns ett alfabetiskt register över de omnämnda brunnarna. Handelsmannen i Västerås Abraham Abrahamsson Hülphers (1734-98) var en av de flitigaste och mest betydelsefulla topografiska författarna i Sverige under 1700-talet samt Västerås ledande tillfällighetspoet under århundradets andra hälft. Det finns en Olof Sandström (1735-87) som var handelsman i Härnösand och möjligen är tillskriften en dedikation till honom från Hülphers.

Karlskrona, Kongl. amiralitets boktryckeriet, 1770. 8:o. (15,1 blank),1035,(1 blank,4) s. Med några träsnitt i texten. Något nött samtida hfrbd med upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg, titeletikett av glättad papp och stänkta snitt. Ryggen med ytliga sprickor och några små maskhål upptill samt liten skada nedtill. Märken efter ett avlägsnat exlibris på insidan av främre pärmen. Inlagan med sporadiska småfläckar. Sidan (15) med en gammal lagning med obetydlig förlust i några bokstäver. En liten reva i texten på s. 15. Talrika gamla marginalanteckningar innehållande rättelser och kompletteringar. Med Quidings antikvariats stpl. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 478. Cappelin Anteckningar till en småländsk bibliografi s. 84. Soulsby A catalogue of the works of Linnæus 1057. Med ett företal av J. Rogberg. Kapitlet om Smålands naturalhistoria på sidorna 16-26 är författat av Carl von Linné. Träsnitten på sidorna 235, 745 och 761 avbildar runinskrifter och är skurna av kyrkoherden Wirgander.

Visingborg, J. Kankel, 1674. 4:o. (4),162 s. Med en illustration i texten på s. 150. Marmorerat pappbd från 1900-talets andra hälft med svart titeletikett i skinn. Bra inlaga med endast enstaka lagerfläckar. Sidorna 156-59 förstärkta i inre marginalen. Ur Anders Granaths boksamling. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 583. Almqvist Johann Kankel 21. Martinus Martinius (1614-61) ”De bello Tartarico” utkom första gången på latin i Rom 1654 och författaren var bland annat ansvarig för den katolska missionen i Kina. Almqvist skriver i sin Kankelbiografi att en ”affskrift om kongerijket China” som omnämns av Per Brahe 1666 med all sannolikhet är identisk med en avskrift av Martinius arbete. Översättaren Ambrosius Svenonis Nidelberg (död 1689) översatte ytterligare några resebeskrivningar, vilka trycktes av Kankel. Johann Kankel (1614-87) var född i Pommern och kom till Sverige 1664. Från 1666 fram till sin död förestod han Per Brahe d.y:s privata tryckeri på Visingsö. 1674 var hans mest verksamma år och sammanlagt förtecknar Almqvist sju tryck från det året omfattande ungefär 640 trycksidor.