Søkeresultat

Uppsala, typis Edmannianis, 1769. Folio. (2),XLVIII s.,1-176,175-330,329-588,587-746,743-44,749-1186 spalter + (2) s.,128,130-209,208-683,678-681,688-975,974-1099,2000-01,2003-40 spalter. Med inklistrad grav. titelvinjett i del I och med 1 inklistrad grav. vinjett på s. 1 i vardera delen. Samtida något nött hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och ljusbrun titeletikett i glättad papp. Stänkta snitt. Ryggen med lite nagg upptill och spricka överst i främre ytterfalsen. Inlagan delvis något lagerfläckig, t.ex. inledningsvis i del II. Gamla lagningar i yttermarginalen i del I på s. 143, 431 och 756. Titelbladet med äldre tillskrifter i nedre marginalen av Johannes Petr. Tidén och Laur. Sparschuch, den senare daterad 1801. Med L. F. Rääfs exlibris. Trevligt ex. med intressanta östgötakopplingar! Fiske Catalogue of the Icelandic collection s. 265. Haugen A bibliography of Scandinavian dictionaries 258. Zaunmüller Bibliographisches Handbuch der Sprachwörterbücher spalt 343. Moll Sprichwörter-Bibliographie 5682. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 8997 som skriver: ”Et werk öfver mit beröm, och hvilket ingen kan vara förutan, som om vårt språk, våra lagar, antiquiteter m.m. vil förvärfva sig grundelig kunskap”. Vinjetterna graverade av Jacob Gillberg 1768-69. Ihre hade redan 1738 givits i uppdrag av Vetenskapssocieteten i Uppsala att utarbeta en svensk ordbok men arbetet växte i omfång och försenades kraftigt. I ”Glossarium suiogothicum” söker sig Ihre, delvis inspirerad av Leibniz, genom etymologier tillbaka till ett skytiskt urspråk från vilket de europeiska språken härstammar. Detta var före upptäckten av släktskapet mellan sanskrit och de indoeuropeiska språken och intressant nog noterar Ihre likheter med persiskan, ett språk han antog hade påverkats av skytiskan. I ett slutkapitel förtecknas exempel på bokstavsväxlingar i de europeiska språken, en förteckning som anses i någon mån ha legat till grund för R. Rask och J. Grimms germanska ljudskridningslag. Ihres förteckning har dock senare visat sig bygga på otryckta anteckningar av Erik Benzelius d.y. ”Glossarium suiogothicum” markerade under alla omständigheter slutet på den rudbeckianska språkforskningen och visade att Sverige stod i jämnhöjd med det bästa som samtiden kunde prestera inom den etymologiska forskningen. Johan Petter Tidén (1763-1805) utnämndes till bibliotekarie vid Linköpings gymnasie- och stiftsbibliotek 1790 och erhöll professors namn 1800. Han hade enligt sin inskrift fått boken av sina föräldrar och sålde den senare till Lars Sparschuch (1738–1810) som var häradshövding och ägde Valla utanför Linköping. Denne vidarebefordrade enligt sin anteckning daterad 1801 boken till domkyrkosysslomannen Sven Collin (1764-1807). Leonhard Fredrik Rääf (1786-1872) var godsägare, politiker och forskare med Ydre härad som bas. Rääf hade sedan unga år ett stort språkvetenskapligt intresse och han hjälpte Rietz med dennes dialektlexikon. Andra delen av hans stora Ydrebeskrivning består av ”Ydre-målet eller folkdialekten i Ydre härad af Ostergöthland. Ordbok samt förteckning på alla oregelbundna och starka verber, som i Ydre begagnas, jemte gamla dopnamn” 1858 och ”i allmogens vardagstal, såg han också en möjlighet att studera det sv språkets historia” skriver ”Svenskt biografiskt lexikon”.

Sthlm, L. Wall, (1687). 4:o. A4-N4 = (104) s. + COLUMBUS, SAMUEL. Bibliske werld/ sampt andre hans poetiske skriffter/ med flijt samblade/ och andre resan uplagde. Sthlm, J. G. Eberdt, 1687. 4:o. a4,A4-Q4 = (136) s. Med tryckta noter i texten. Samtida ngt nött skinnbd med upphöjda bind, blindpressad rygg och spår av gammal nummerlapp. Rödstänkta snitt. Ryggen defekt nedtill och pärmarna med några mindre maskangrepp. Titelbladet till första arbetet med samtida överstrukna anteckningar i nedre marginalen och bortklippt nedre hörn. Pappersförtunning i nedre hörnet på blad B3 med liten textförlust på baksidan. Några mindre fläckar, t.ex. på blad B2, E4 och K1. Det andra arbetet ngt bruntonat och dess titelblad med några fläckar; fläckar även på blad B3-4, F3-4, K1 och Q2. Reva i marginalerna på blad G2-4 och en mindre pappersförlust i yttre marginalen på blad K2. De avslutande tjugo bladen med en solkrand i yttre marginalen som på de sista bladen når in i texten. Lagad innermarginal på blad Q1 med två bokstävers förlust. Med Nicol. Casströms namnteckning daterad Stockholm 1743 och L. F. Rääfs exlibris. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 889 respektive 178. Davidsson Studier rörande svenskt musiktryck före år 1750, 74-75 för andra arbetet. Det första arbetet utkom första gången 1668. Den av Collijn beskrivna upplagan har en åtta tilltryckt över den normalt bortskrapade årtalsuppgiften 1687, vilket inte skett i detta exemplar. Arbetet avslutas med en liten hyllningsvers av O. Wexionius. Bengt Höök var främst egensinnig bokbindare på Kungsholmen i Stockholm, men drygade ut inkomsterna med viss förläggarverksamhet. Columbus ”Bibliske werld” i varianten med träsnittsvinjett och tryckt strof på titelbladet i stället för graverad titelvinjett. Denna den första samlade utgåvan av Columbus diktning utgavs av hans elev Jacob Reenstierna och innehåller bl.a. begravningsverser över Marcus Cronström, Ebba Brahe och Ludvig Pontus De la Gardie. Musiken komponerades av G. von Düben.

Sthlm, Central-tryckeriet, 1881. Tvär-folio. Extra färglitograferat titelblad,(4) s.,10,(2 blanka),1-18,(2 blanka),1-22,(2 blanka),1-24,1-16,1-14,(2 blanka),1-14,(2 blanka),1-32,1-28,1-16,1-12,1-12,1-14,(2 blanka),1-20,1-28,1-10,(2 blanka),1-34,(2 blanka),1-14,(2 blanka),1-22,(2 blanka),1-14,(2 blanka),1-16,1-20,1-8,1-8,1-24,1-6,(2 blanka),1-44,1-20,1-14,(2 blanka),1-10,(2 blanka),1-16,1-14,(2 blanka),1-22,(2 blanka),1-12,1-18,(2 blanka),1-14,(2 blanka),1-18,(2 blanka),1-34,(2 blanka),1-6,(2 blanka),1-28,1-18,(2 blanka),1-32,1-8,1-10,(2 blanka),1-14,(2 blanka),1-10,(2 blanka),1-26,(2 blanka),1-12,1-10,(2 blanka),1-26,(2 blanka),1-10,(2 blanka),1-12,1-6,(2 blanka),1-24,1-8,1-16,1-10,(2 blanka),1-36,1-14,(2 blanka),1-20 spalter,38 s. & 60 färglitografiska plr & 1 utvikbar tryckt genealogisk tabell. Titelsidan tryckt i rött och svart. Med ett fåtal illustrationer i texten. Gediget och ståtligt ljust rödbrunt halvmarokängbd med upphöjda bind och rikt guldornerad rygg samt röda snitt (E. Hansson, Lund). I skinnskodd marmorerad pappkassett. Ryggen lätt blekt och med smärre nötningar och repor. Stor fuktfläck på planschen och textbladen till Vallstanäs. I övrigt ett fåtal småfläckar och några obetydliga lätta veck i några av textbladen. Marginalreva i sista textbladet till Görväln. Fint ex. Det ståtliga planschverket utgavs av F. & G. Beijers förlag. Beskriver sextio herrgårdar i bokstavordning från Aske till Österby. Även planscherna är tryckta på Centraltryckeriet. Den genealogiska tabellen rör Grillarvingarna på Söderfors. De sista 38 sidorna är rättelser och register. De gårdar som beskrivs är: Aske, Bogesund, Djursholm, Edsberg, Eka, Ekebyhof, Ekebyholm, Ekholmen, Ekolsund, Forsmark, Frötuna, Fånö, Gimo, Granhammar, Grönsö, Görveln, Haga, Hammarskog, Harg, Hesselby, Hjulsta, Hufvudsta, Håtunaholm, Kaggeholm, Krusenberg, Lennartsnäs, Löfsta, Linnés Hammarby, Margretelund, Marielund, Nybyholm, Näsby, Penningeby, Rungarn, Runsa, Rydboholm, Rånäs, Salsta, Signildsberg, Sjö, Skebo, Skokloster, Skånelaholm, Stafsund, Steninge, Strömsta, Stäket, Sundby, Sätuna, Söderfors, Torsåker, Ulfsunda, Wallstanäs, Vik, Väsby, Ådö, Åkeshof, Örbyhus, Östanå och Österby bruk.

Köpenhamn, N. Møller respektive H. C. Sander & J. F. Morthorst respektive H. C. Sander respektive H. C. Sander & H. C. Schröder, 1771-76. 8:o. (14),179,(1) s. & 1 grav. plansch + 192 s. & 1 grav. plansch + 191,(1) s. & 1 utvikbar gränskolorerad grav. karta + 178,(18) s. & 1 utvikbar grav. plansch + (2),119,220-26,127-91,(1) s. & 1 grav. plansch + 192 s. & 2 grav. plr + 191,(1) s. & 1 grav. plansch + 179,(15) s. & 1 grav. plansch. Två nära samtida blå glättade pappbd med ljusbruna titeletiketter och röda snitt. Ryggar och pärmar med en hel del småskavanker. Bra inlagor, men flera av gravyrerna lite missfärgade. Första delen obetydligt lagerfläckig på sina håll, den andra delen har några fläckar på titelbladet och en rätt kraftig rostfläck i yttermarginalen på s. 27 i den andra pagineringsföljden. En svag fuktfläck nedtill i den inre och i den nedre marginalen på s. 58 i den tredje pagineringsföljden. Fläcken förekommer därefter sporadiskt fram till slutet av boken. Med Gustaf d’Albedyhlls grav. exlibris med monogrammet GDA och Carl Jedvard Bondes exlibris, i den första volymen är den senares klistrat över den förres. Trevligt ex. från Ericsberg. Bibliotheca danica III:6. Den gränskolorerade kartan föreställer gränsen mellan Sverige och Norge och hör till en översatt text av Nils Marelius. Innehåller totalt ett trettiotal texter, varav flera rörande medaljer vilka avbildas på planscherna, såsom ”Erklärung einer Medaille auf Sr. Maj. des Königs von Dänemark Reise nach England 1768” och ”Erklärung einer Medaille auf das Monument König Friedrich des Fünften”. Vidare en mängd andra historiska och geografiska texter såsom ”Des Dänischen Prinzen, herzog Johanns Renunciation, bey seiner Abreise nach Russland. Kopenhagen den 1 Aug 1602”, ”Excerpta ex archivo Vaticano de pristino statu Grönlandiae” och ”Beschreibung der ersten Dänischen Reise nach Ostindien durch Ove Giedde”. Johann Heinrich Schlegel (1726-80) var en tyskfödd dansk historiker och bibliotekarie vid det Kongelige bibliotek i Köpenhamn.

Skara, F. I. Lewerentz, 1795. 8:o. 534,(2 blanka) s. Något nött samtida hfrbd med upphöjda bind, svartlinjering runt binden och ljusbrun titeletikett. Stänkta snitt. Något stötta pärmhörn. Ställvisa lager- och fuktfläckar. Titelbladet lagerfläckigt och fler fläckar i första arket, s. 1-16. Jonas Beronius överstrukna namnteckning och namnteckning för Joh. Axelsson. S. A. Smith på titelbladet. Samma namnteckning på försättsbladet jämte namnteckning av en annan Smith daterad 1857. Krok Bibliotheca botanica suecana 2. Sammanskrevs ursprungligen som underlag för Hernquists elever vid Veterinärskolan i Skara och är en detaljrik sammanfattning av mineralogin, zoologin, botaniken och i viss mån astronomin. Arbetet är tänkt ”at sätta en upmärksam naturforskare uti förtjusning, då han lyfter sina uplysta tankar på bergens grundläggning, skogens fägring, frucktbare trän, skuggrike lundar, gräsens ymnoga slag”. Det är en av de omfångsrikaste naturalhistoriska läroböckerna i äldre tid i Sverige. Linnélärjungen Peter Hernquist (1726-1808) genomdrev grundandet av Veterinärinrättningen i Skara 1775 som han ledde till sin död.

Sthlm, J. L. Horrn, 1739. 8:o. (16),176 s. Ett samtida hfrbd med upphöjda bind, blindlinjerad rygg och stänkta snitt. Ryggen något blekt och lite torr. Ett annat arbete har skurits ut baktill så att inlagan har ”en för stor kostym”. Bra inlaga med sporadiska lager- och småfläckar. Med biblioteksmarkering ”A.4” på frampärmens insida. Från Ericsberg. Schreber Svenska jaktens litteratur 413. Sahlin Förteckning över svensk färgerilitteratur 5. ”Collectio rerum curiosarum” utkom i sin första upplaga 1738, då med Olof Assarssons initialer på titelbladet. Senare upplagor utkom 1747, 1759 och 1788. På sidan 93 börjar en ”Tilökning af collecio rerum curiosarum, som innehåller nyttige saker/ hwarjom och enom til tienst sammanletad utur åtskilliga lärda mäns skrifter. Tryckt åhr M.D.C.C.XXXIX”. Författare till tillägget, som ingår i pagineringen, var Anders Ehrenström. Boken innehåller en mängd nyttigheter, såsom: ”At giöra järn hwitt som silfwer”, ”at giöra stora pärlor af små”, ”at fördrifwa elack lucht ifrån förderfwat win”, ”at skrifwa med guld och silfwer”, ”goda raqueter”, ”at bringa tilsamman en myckenhet harar”, ”at fånga kråkor”, ”at fånga fisk med händerna”, ”at giöra en bedröfwad menniska glad”, ”at giöra en swart som en morian” och ”at färga en häst röd” samt att konstruera en camera obscura. Vinberedning upptar sidorna 23-43. Tillägget fortsätter på samma vis med allt från cirkuskonster och trolleri till fiske och jakt, bland annat hur man ska ”förjaga leopard- eller panther-diur ifrån sig”.

Sthlm, P. Momma, 1743. 8:o. 144 s. & 1 utvikbar grav. karta. Samtida något nött hfrbd med upphöjda bind och blåstänkta snitt men utan titel. Ryggen torr och med småskador upp- och nedtill. Främre ytterfalsen sprucken allra nederst. Pärmpapperet ytligt bortnött och en överstruken numrering med rödkrita och en annan med bläck på främre pärmen. Bra inlaga med enstaka lager- och småfläckar. Kartan med en liten reva. En äldre svårläst namnteckning och samtida kludd på insidan av främre pärmen. Från Ericsberg. Bring Itineraria svecana 146. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 401. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 284. Carli Ångermanlands bibliografi 1119. Marklund Övre Norrland i litteraturen 4234. Kartan ritades av Sam. Heusler och graverades av Carl Bergquist. Arvid Ehrenmalm (1720-45) blev redan 1740 notarie vid Vetenskapsakademien. På akademiens program stod bland annat att understödja resor i Sverige för att kartlägga landets tillgångar. Ehrenmalms resa var den första som företogs i detta syfte och på akademiens bekostnad. En av de pådrivande krafterna var Jacob Faggot, som även undertecknat den tryckta rekommendationsskrivelsen på titelbladets baksida. Med på resan var även C. W. Cederhielm, en av Vetenskapsakademiens stiftare och tillika Ehrenmalms kusin. Reseskildringen översattes senare både till tyska, franska och engelska.

Regensburg, in Verlegung J. Z. Seidels, 1707. 8:o. Grav. porträtt,(8),576,579-658 + 320,(60) s. & 1 utvikbar grav. plansch. Något nött samtida skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad, delvis oxiderad ryggdekor, guldpräglad titeltext och stänkta snitt. Guldpräglade pärmkanter. Ryggen torr och med ytliga sprickor. En del småfläckar på snitten. Försättsbladet har en reva och en pappersförlust överst. En bra inlaga med en del bruksspår, t.ex. en smärre solkfläck i yttermarginalen i del I på s. 211 och några lagerfläckar på sina håll. Med J. von Waldaus namnteckning, J. G. Psilanderhielms överstrukna namnteckning och Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 209. En andra upplaga utkom året därpå utökad med 20 planscher. Porträttet, graverat av G. H. Schifflen, föreställer Karl XII och planschen Drottningholms slott. Johann Georg Goelgel (1669-1732) var jurist och medlem av rådet i Regensburg.

Amsterdam, for J. Ter Beek, 1744. 8:o. (4),165,(6) s. & 5 grav. plr & 1 utvikbar tryckt tabell. Nära samtida senare bemålat solkigt och ngt nött pappbd med röd titeletikett. Röda snitt. Ngt hårdare nött överst på ryggen och i ytterfalsarna. Några enstaka småfläckar. Bring Itineraria svecana 98. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 252-53. ESTC T110214. Första upplagan trycktes 1688. Nya upplagor utkom 1691, 1693 (två olika), 1695, 1725, 1733 och 1739 samt möjligen även 1690, 1697 och 1727. Detta tycks vara den sista. Författaren var engelsk konsul i Amsterdam. Möjligen är namnformen Ker riktigare (se Warmholtz 252) eller kanske bättre Ker of Kersland. Författaren skriver bl.a. om Skåne: ”It was formerly very dangerous to travel in this province of Schonen, because of the snaphances, who were a kind of bloody robbers, now utterly destroyed by the king; so that it is safe enough travelling there. Entering into Schonen I saw 29 of these rogues upon wheels, and elsewhere in the country, ten and twenty at several places.” Bring noterar att det dock torde vara osäkert om Carr någonsin besökte Sverige.

Sthlm, P. J. Nyström, 1737. Stor 4:o. (20),224,(4) s. & 1 stor grav. vy & 1 utvikbar träsnittskarta. Med flera träsnitt i texten. Något nött samtida skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, brun titeletikett och ciselerat helt guldsnitt. Rygg och pärmar ganska torra och flammiga, ryggen något blekt. Några minimala maskhål överst på ryggen och upptill i den främre ytterfalsen. Eftersättsbladet och insidan av den bakre pärmen med en gul fuktfläck och några smärre maskangrepp. En i stort ren inlaga, men med smärre solkfläckar i yttermarginalen på s. 2-3. Träsnittskartan med en reva i vikningen och en del solkfläckar, dock mestadels i marginalerna. Med Gustaf d’Albedyhlls grav. exlibris, vilket blivit överklistrat med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Ex. på stort papper från Ericsberg. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 411. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 1337: ”Myntverket/ med myntavbildningar”. En andra upplaga trycktes som följetong i ”Arboga tidning” 1881-83. Arbogavyn är ur ”Suecia antiqua et hodierna” och graverad av J. v. d. Aveelen 1703. Med åtta tryckta dedikationsverser av författaren och hyllningsverser till honom av C. J. Posselt, C. E. Dillman, J. Ehrenström och L. Wendelius. Jacob Benjamin Lohman (1708-82) var född i Arboga och verksam som först rektor och sedan präst i staden. En av 1700-talets främsta stadsbeskrivningar. I föreliggande skick är boken mer än dubbelt så tjock som ett vanligt exemplar och har dessutom mycket breda marginaler. Det gjordes ett fåtal gåvoexemplar i detta uförande.

Stockholm, R. W. Statlanders boktryckeri, 1912. 10,(2 blanka) s. Klammerhäftad. Gott skick. Jfr Zetterlund VI:1430, som inte kände till denna separatutgåva. Artikeln trycktes ursprungligen i ”Socialdemokraten” på Strindbergs födelsedag den 22 januari 1912. Strindberg argumenterar här för avskaffande av hinder i befordringsgången inom statliga verk och militär. Han beklagar att tjänare, arbetare och hantverkare, oumbärliga för ”de övres” dagliga liv, inte får betalt efter förtjänst. ”’Om arbetet skulle betalas efter förtjänst, skulle industrin upphöra’ har någon sagt. Må den ramla då, när den är byggd på så orättfärdig grund eller på missbjudande, eller på missbruket av en medmänniskas nödställda belägenhet.”

Strängnäs, Z. Brockenius, 1669. 8:o. A8-T8 = (304) s. + [TERSERUS, JOHANNES ELIA. Förklaring öfwer catechismum, eller the sex wår christlige läras hufwudstycken. Thet wyrdiga ministerio vthi Åboo stifft til ähra och tiänst förfärdigat, och til en lijten nyåhrs gåfwo förährat. Åbo, P. Hansonius, 1662]. 8:o. A8-M8,N2,O8-Z8,Aa8-Kk8 = (516) s. Samtida mörkbrunt karduansbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och stänkta snitt. Blindpressade ramverk på pärmarna med hörn- och mittstämplar. Sannolikt är för- och eftersättsblad, liksom pärmarnas innerspeglar förnyade kring år 1800. Guldlinjerna på ryggen är troligen tillagda kanske 100 år senare. Enstaka småfläckar. Första arbetet med den gamla bläckinskriften ”In Christo Wivo”, bakom vilken kanske en ägare med samma begynnelsebokstäver döljer sig. Inledningen till det andra arbetet med en del marginalanteckningar och understrykningar och blad P1 med ett bortrivet nedre hörn. Med A. H. Stenholms namnteckning daterad den 16 oktober 1815. Andra arbetet saknar titelblad. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 227 respektive 917-18. Åhlén & Åhlén Censur och tryckfrihet 16.65 respektive 16.54. Terserus i varianten där andra bladet i N-arket är omtryckt samt tredje och fjärde bladet i samma ark borttagna. N-arket omfattade i ursprungsversionen endast fyra blad. Båda dessa katekeser förbjöds och har länge varit begärliga samlarobjekt. Emporagrius är dock lika vanlig som Terserus är sällsynt. Titelbladet saknas oftast till den senare. Det första arbetet förbjöds av änkedrottning Hedvig Eleonora eftersom författaren i förklaringen av det tionde budet räknat hustrun till mannens lösöre: ”thet är hans löösören/ eller rörlige egendom/ ehwad nampn han hafwer/ aff hwilken hustrun är thet förnämsta stycket”. Om det andra arbetet skriver ”Biografiskt lexikon över Finland”: ”ett av katekesens mål var att minska motsättningen mellan lutherdom och kalvinism så att övergången till den lutherska läran skulle kunna ske smidigt. Metoden baserade sig på den Helmstedtska teologins princip att skilja oförytterliga och mindre oförytterliga trossatser från varandra. Terserus mål var alltså inte en synkretistisk union av den typ som förfäktades av Johannes Matthiae. Biskopen framlade delar av katekesen till diskussion redan innan den blev färdig i december 1662”. Terserus (1605-78) anklagades för att katekesen inte var lutherskt renlärig och den förbjöds samtidigt som han förlorade sin biskopstjänst i Åbo 1664.

Sthlm, sal. Wankijfs änckia, 1694. 4:o. (24) s. + MERRET, CHRISTOPHER. Engländaren Christopher Merrets beskrifning om pottaske-siuderiet, med Joh. Kunckels anmärkningar; innehållande sättet at siuda och calcinera pottaskan på wisza orter i Tyskland och annorstädes efter kongl. maj:ts och riksens Commercie-collegii befalning till almän nytta af tyskan öfwersatt åhr 1742. Sthlm, Kongl. tryckeriet, (1742). 4:o. (20) s. & 1 grav. plansch. + DUHRE, ANDERS GABRIEL. Utdrag af Anders Gabriel Duhres oeconomiske tractat, kallad Sweriges högsta wälstånd, hwarutinnan sammanhanget så wäl som sakens höga wigt och angelägenhet/ til alla wälsinte patrioters widare ompröfwande/ warder kort och tydeligen å daga lagd. Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1738. 4:o. (4),76 s. + Thens stormächtigeste och höghborne herres och konungz/ her Gustaf Adolfs/ Sweiges/ Göthes och Wendes konungz/ storförstes til Finland/ hertigs uthi Estland och Carelen/ herres uthöfwer Ingermannaland/ konungzlige breff på the jorde-godzen och kyrckiotijenderna/ som k. m:tt til Upsala konglige academia nådigst gifwit hafwer. Uppsala, E. Matzson, 1624. 4:o. (16) s. Med ett träsnitt på titelsidan. Hfrbd från mitten av 1700-talet med upphöjda bind, blindlinjerad rygg och stänkta snitt. Ryggen lite blekt. Första arbetet något lagerfläckigt och det sista snävt skuret i nedre marginalen på titelbladet med förlust av delar av tryckåret. Från Ericsberg. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 392 och Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 982 för det första arbetet. En upplaga i oktav och en tysk översättning utkom även. Den som tog sig an Hiärnes frågor på allvar hade många timmars arbete framför sig. Svaren samlades i ”Den korta anledningen/ til åthskillige malm och bergarters/ mineraliers och jordeslags &c. efterspörjande och angifwande/ beswarad och förklarad” som utgavs 1702-06. Anders Gabriel Duhre (omkring 1680-1739) var bland annat privatlärare i matematik och en tidig företrädare för utilitarismen i Sverige. Mot slutet av sitt liv ägnade han sig åt att sammanställa sina tankar om ekonomin. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”som obotlig optimist och sangviniker fortsatte D. att bygga allt större luftslott. Hans 1738 utgivna ’Sweriges högsta wälmåga etc.’ upptog på nytt förslag till en Oeconomisk societet på ett fantastiskt och förfluget sätt. Denna societet skulle vara ett ämbetsverk, som å kronans vägnar drev all näring i landet – en utopi, som i viss mån återspeglar platonska idéer och förebådar modern kommunism. Societetens ledamöter (151 föreståndare, 302 medhjälpare, 60 övermästare och 5000 pådrivare) borde vara gudfruktiga män, som ej finge äga fast egendom. När D:s naiva förslag, dedicerat till ständerna 1738, avvisades i riksdagens justitiedeputation 13 mars 1739 anmäldes, att D. med döden avgått”. Warmholtz 9152 för det sista arbetet. I syfte att stärka bildningen i riket och göra landets enda universitet självförsörjande donerade Gustav II Adolf en mängd gods i Uppland och Västmanland till Uppsala universitet. Den årliga avkastningen var vid denna tid 10350 daler till vilka tillkom kyrkotiondena från åtta socknar. Dessa medel finansierade huvuddelen av universitetets verksamhet långt in på 1800-talet och fortfarande är denna donation en viktig inkomstkälla för universitetet.

Sthlm, H. A. respektive A. J. Nordström, 1797-1801. 8:o. (4),102 + (2),182 + (2),107 + (2),157,(1) + (2),176,(4) + (4),138,(2) + (2),205,(1) s. & 1 utvikbar tryckt tabell + (2),188,(1) + (2),190 + (2),89,(4) + (4),135,(1) + (2),116,(1) + (2),157 + (2),120 + (2),151 s. & 1 utvikbar grav. karta + (2),215 s. & 1 utvikbar tryckt tabell + (2),131,(5),(10) + (2),207 + (2),183,(1) s. & 1 utvikbar tryckt tabell + (2),218 + (2),144,(4) + (6),449,(1) s. & 2 utvikbara tryckta tabeller & 3 utvikbara grav. plr. Nio något nötta samtida hfrbd med guldlinjerade ryggar, beige titeletiketter och runda olivgröna nummerskyltar, varav de två volymerna med årgång IV med mörkare titeletiketter. Rödstänkta snitt. Ryggarna delvis något flammiga och med några småfläckar. Andra och fjärde volymerna med minimala maskhål i främre falsen. Enstaka fläckar. Bläckfläckar i innermarginalen på titelbladet till årgång V. Exlibris för Stellan & Martha Vennersten. Komplett och trevlig svit. Lundstedt Sveriges periodiska litteratur 330 b. Register med (10) sidor över det dittills utkomna samt över ”Läsning för landtmän” i sjätte volymen, slutet av tredje årgången. Föregicks av Adlersparres ”Läsning för landtmän” 1795-96. Ryktbar tidskrift där innehållet är en blandning av vitterhet, lanthushållning, ekonomi, juridik, filosofi och politik. Den lär ha kallats ”Läsning i brännbara ämnen” i samtiden. Bland medarbetarna fanns Adlerbeth, Franzén, Gyllenborg, Järta, Oxenstierna och Leopold, som var den flitigaste bidragsgivaren vid sidan av redaktören. Här finns texter av och om Kant, Gibbon, De Lolme och inte minst Adam Smith, som genom denna tidskrift blev bekant för den svenska allmänheten. Sammanlagt finns nio översatta texter av Smith i tidskriften. Utförligt och illustrerat med en karta presenteras Rutger Macklean och hans omdaningsarbeten på Svaneholm.

Sthlm, förr detta Grefingska tryck., 1772. 8:o. (8),120 s. Fint stänkdekorerat pappbd med guldtryckt titeletikett i nötbrun oasis (Hannah Morrissey, osignerat). Gamla stänkta snitt. Enstaka lager- och småfläckar. Årtalet 1766 skrivet i bläck på titelbladet. Lite gammalt bläckkludd vid slutvinjetten på sista sidan. Bra ex. Du Rietz Bibliotheca Polynesiana 157. En upplaga trycktes även i Uppsala samma år. Utgiven på bokhandlaren D. Segerdahls förlag. Översatt av Daniel Djurberg och med flera fotnoter av denne. Han har även författat ett förord i vilket han översatt ”en berättelse om patagonske jättarne, efter den underrättelse, som en annan officerare på commendeuren Byrons skepp meddelt”. De tidiga upptäcksresandena i Patagonien hade beskrivit landets invånare som jättelika; Byrons något mera nyktra iakttagelser bidrog till att förpassa de patagoniska jättarna till myternas värld. John Byron (1723-86) var kapten på skeppet Dolphin och passade på sin världsomsegling bland annat på att hävda engelsk överhöghet över Falklandsöarna. Han var farfar till författaren George Gordon Byron.

Heidelberg ex typographeio Samuelis Broun, 1659. 12:o. (72),159,(9) s. & 4 grav. plr. Titelsidan med typografiskt ramverk. Hebreiska och arabiska tecken i texten. Nyare pergamentbd. Oskuren inlaga, där dock titelbladet är klippt till mindre format och med utbättrade marginaler. Titelsidan med gråsolk, mest i yttermarginalen. Fin inlaga på tjockt papper. Enstaka mindre bläckfläckar, t.ex. två utsmetade fläckar i den opaginerade sidföljden. Planscherna är bundna innan s. 1 och hör ihop parvis. VD17 12:118913A. En andra upplaga trycktes 1662. Översatt från hebreiska av Johann Heinrich Hottinger som även skrivit förordet. En Cippus är enligt Lindbloms latinska lexikon ”Wårdsten, grafsten som uppreses till åminnelse av en afliden”. Planscherna har sidhänvisningar till texten. De två första visar ett trettiotal gravbyggnader och de två sista ett tjogtal mynt. Samuel Browne var engelsk boktryckare i Heidelberg.

Sthlm, N. Wankijff, 1683-86. 4:o. (6),394,(20,2 blanka) + (8),396,(16) s. Titel- och kalenderbladen tryckta i rött och svart. Del I bunden i ett samtida ganska nött marmorerat skinnbd med upphöjda bind, blinddekorerad rygg och pärmar. Ryggen med en lagad reva upptill. Rödstänkta snitt. Några småfläckar och bitvis med mycket svag fuktrand. Del II bunden i ett samtida hårt nött mörkt skinnbd med upphöjda bind och spår av blinddekor, liksom av ciselerade guldsnitt. Eftersättsbladet med gamla blomsterteckningar. Genomgående nött och solkig inlaga där ett antal blad är hämtade från ett annat exemplar. Titelbladet solkigt, med pappersförlust i yttermarginalen och lagad reva. Gammal notering i del I i nedre marginalen på s. 151: ”denna bock behöfver förrbättras af mag. Tengbom”. I denna del också N. Billingschiöldhs namnteckning daterad 1705 och Daniel Sundstedts, den senare i två olika varianter skrivna av olika händer. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 175. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 9. Du Rietz Gastronomisk spegel 11. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 259. Reitersjö Hundens bibliografi 0007. Müntzing Svensk jaktlitteratur I, 38. Allt som utkom. Detta är troligen den variant av del I som Collijn skriver om. Den har ett omtryckt register på endast 20 sidor mot vanliga 26. En andra upplaga utkom 1694. Del I har undertiteln: ”för 40 åhr sedan förswänskat/ och i många rum uthaf andra authoribus amplificerat och förbättrat af Isaaco Erici, pastore Stenbyense i Östergötland”, del II har undertiteln: ”som handlar om allehanda boskaps/ nembl. fääboskaps/ bijs/ fårs/ getters och bockars/ hundars/ gäss och hönses/ kalkoners/ ankers/ swijns och hästars/ natur och skiötszel/ och huru man dhem uthi siukdommar kan hielpa och curera. För 40 åhr sedan förswenskat/ som och i månge rum af andre authoribus, amplificerat och förbättratt/ utaf Isaco Erici”. Utgivare var översättarens son slottsfogden Samuel Stehn som undertecknat de tryckta dedikationerna till E. Lindskiöld och O. Thegner. Översättaren har bearbetat boken och anpassat den för svenska förhållanden. Björn Dal skriver om arbetet i ”Sveriges zoologiska litteratur”: ”Första delen är upplagd i kalenderform med innehållsrika texter för varje månad. Där återfinns avsnitt som ganska utförligt beskriver ett femtiotal däggdjur, fåglar, fiskar, ormar och insekter, ofta med inriktning på jakt och fiske. Den andra delen avhandlar till stor del husdjuren, varav hela 50 sidor om bin och biskötsel.” Gunnar Brusewitz skriver om verket i ”Solvarvets tecken”: ”Med sina många årstidsbetonade råd och regler för lantmannen ger den en god bild av det strävsamma livet i 1600-talets bondesamhälle.”

Sthlm, A. J. Nordström, 1782-83. 8:o. Grav. porträtt,(2),XVI,16,33-150,(2),151-362 + (2),360,(2) s. & 2 grav. plr. Med 4 inklistrade grav. vinjetter i texten. Två vackra nära samtida hfrbd med mycket rikt guldornerade ryggar, tegelröda titeletiketter och mörkbruna nummerskyltar. Gula snitt. Första delens titeletikett med en liten fläck. Pappersfel i marginalen på s. 71 och reva i marginalen på s. 223 samt obetydligt mörknad i marginalen på s. 221 i första delen. Andra delen med svaga fuktränder på s. 17-24 och pappersförlust i nedre hörnet på s. 167. Ett mycket fint ex. med Andreas Bernströms exlibris och Gustaf Bernströms guldpressade pärmexlibris samt den senares katalogiseringsnoteringar på bifogade lösa kataloglappar. Utgavs av P. Rudin. Levnadsteckningen är skriven av C. F. Scheffer. Porträttet och en av planscherna graverade av J. Gillberg. Den andra planschen och de inklistrade vinjettillustrationerna graverades av J. F. Martin efter Elias Martins förlagor. En av vinjetterna, ”Den sanna critiquen”, inklistrad på s. 175 i del II saknas i vissa exemplar. I flertalet finns den dock på plats och är alltså inte den stora sällsynthet, som ibland gjorts gällande. Andreas Bernström var far till Gustaf.

Sthlm, H. A. respektive A. J. Nordström, 1797-1801. 8:o. (4),102 + (2),182 + (2),107 + (2),157,(1) + (2),176,(4) + (4),138,(2) + (2),205,(1) s. & 1 utvikbar tryckt tabell + (2),188,(1) + (2),190 + (2),89,(4) + (4),135,(1) + (2),116,(1) + (2),157 + (2),120 + (2),151,(1 blank,10) s. & 1 utvikbar grav. karta + (2),215 s. & 1 utvikbar tryckt tabell + (2),131,(5) + (4),207 + (2),183,(1) s. & 1 utvikbar tryckt tabell + (2),218 + (2),144,(4) + (6),449,(1) s. & 2 utvikbara tryckta tabeller & 3 utvikbara grav. plr. + (ADLERSPARRE, GEORG) Fyra oförgripeliga erinringar vid den i Läsning i blandade ämnen, förekommande afhandlingen om svenska adelns bestämmelse. Af WälMent. Sockholm (sic), A. J. Sylvenius, 1801. 8:o. 24 s. + (ADLERSPARRE, GEORG) Til herr WälMent, som utgifvit de fyra erinringarne vid Afhandlingen om svenska adelns bestämmelse. Sockholm (sic), A. J. Sylvenius, 1802. 8:o. 36 s. Nio aningen nötta men trevliga glättade blå pappbd med ljusröda titeletiketter och ryggnumrering ”23” i bläck på alla ryggarna. Rödstänkta snitt. Ställvisa lagerfläckar, främst på de första och sista sidorna i volymerna. Sjätte volymen med stor bläckfläck på yttre snittet och starkare fuktfläckar i slutet där även bläcket trängt in i yttermarginalen på sista bladet. Med Gustaf Rudbecks namnteckning i första volymen med delvis bortskrapad datering. Utförliga blyertsanteckningar om de medverkade författarna på alla frampärmarnas insidor, samt även vid de flesta textbidragen. Bra svit och intressant på grund av de många anteckningarna. Lundstedt Sveriges periodiska litteratur 330 b. Åhlén & Åhlén Censur och tryckfrihet 18.8 för det andra arbetet. Samtliga nummer ovanligt nog i första upplagan. Föregicks av Adlersparres ”Läsning för landtmän” 1795-96. Ryktbar tidskrift där innehållet är en blandning av vitterhet, lanthushållning, ekonomi, juridik, filosofi och politik. Den lär ha kallats ”Läsning i brännbara ämnen” i samtiden. Bland medarbetarna fanns Adlerbeth, Franzén, Gyllenborg, Järta, Oxenstierna och Leopold, som var den flitigaste bidragsgivaren vid sidan av redaktören. Här finns texter av och om Kant, Gibbon, De Lolme och inte minst Adam Smith, som genom denna tidskrift blev bekant för den svenska allmänheten. Sammanlagt finns nio översatta texter av Smith i tidskriften. Utförligt och illustrerat med en karta presenteras Rutger Macklean och hans omdaningsarbeten på Svaneholm.För det medbundna andra arbetet se Åhlén & Åhlén Censur och tryckfrihet 18.8. Impressum anger tryckorten till ”Sockholm”! Lundstedt förtecknar inte denna ovanliga följdskrift till författarens ”Läsning i blandade ämnen”. När skriften utkom väckte den boktryckeriombudsmannen J. S. Ekmanssons förtrytelse och han krävde att få veta namnet på författaren. När boktryckaren Sylvenius inte ville uppge detta följde en lång process där Adlersparre anonymt författade inlagor till boktryckarens försvar. Detta hade dock ingen effekt, Sylvenius dömdes till böter och förlorade sitt boktryckeriprivilegium. Den andra föjdskriften är anonym i Libris men även den författad av Adlersparre enligt blyertsanteckning här, vilklet stämmer överens med Kerstin Anérs uppfattning i sin avhandling ”Läsning i blandade ämnen”.

London, printed for L. Davis and C. Reymers, 1766. 8:o. (4),VIII,(4),267,(1 blank),273-307,380-456 s. & 1 utvikbar grav. karta. Renoverat samtida marmorerat skinnbd med upphöjda bind, knappt urskiljbar titeletikett och rödstänkta snitt. Smala guldornerade pärmbårder och blindpressningar på pärmkanterna. Ryggen hårt nött och flagig. Inlagan har några småfläckar på sina håll, men är genomgående i bra skick. Sista bladet och eftersättsbladet har ett mindre nagg i nedre marginalen. Med en samtida anteckning på försättsbladet. Soulsby A catalogue of the works of Linnæus 3582. Cox A reference guide to travel literature I:230. Pritzel Thesaurus of botanical literature 3841, noten. Företalet är skrivet av utgivaren Linné. Hasselquists naturaliesamlingar och arabiska manuskript förvärvades av Lovisa Ulrika till Drottningholmssamlingarna efter att han dött av tuberkulos i Smyrna 1752, endast 30 år gammal. Arbetet är en av de första naturalhistoriska beskrivningarna över Palestina och översattes till tyska 1766, franska 1768 och 1769 och holländska 1771. I ett inledande företal sägs att arbetet är översatt av en ”gentleman” som spenderat tid i Sverige, varit lärjunge till Linné och ej engelsman till börden. På sidan 297 har denna anonyma översättare i en fotnot omnämnt ett brev som Linné skrivit till John Ellis 1765.

Wien, l’imprimerie de Gay, 1788. 4:o. (8),198,(2 blanka) s. & 21 utvikbara grav. plr. Svart hfrbd från mitten av 1800-talet med sparsamt guldornerad rygg och svagt rödstänkta snitt. Främre pärmen lite blekt upptill. Bra inlaga med endast några enstaka obetydliga småfläckar. Från Biby. Catalogue of the Goldsmiths’ library 13555. Översatt från ”Über das Anquicken der gold- und silberhältigen Erze Rohsteine, Schwarzkupfer und Hüttenspeise” 1786. Planscherna graverade av J. Ziegler. Verket beskriver Borns (1742-91) nya betydelsefulla amalgeringsmetod. ”Dictionary of scientific biography” skriver: ”Born invented an amalgamation process for removing gold and silver from various ores. [...] The process was adopted in copper mines throughout Hungary, and Born was given a share of the savings occasioned by its use.”

Sthlm, I. Meurer, 1624. Folio. (8),407,(1 blank,15) s. Titelsidan tryckt i rött och svart samt med det svenska riksvapnet. Samtida marokängbd med upphöjda bind och oxiderade ryggdekorationer, mitt- och hörnstämplar samt ramlinjer på pärmarna. Stänkta snitt. Liten skada nederst på ryggen. En del smärre maskangrepp på pärmar, falsar och insidan av främre pärmen samt försättsbladet. Genomgående bra inlaga. Enstaka marginalanteckningar. Några bläckfläckar i yttermarginalen på s. 205 och 219. Fuktfläckar i nedre yttre hörnet på s. 347-74 och sporadiskt därefter. Fint ex. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 183. Översättaren Ericus Schroderus (1575-1647) var tillsammans med brodern Johan Skytte lärare åt prins Karl Filip och utsågs 1612 till korrektor över kronans tryck med tillägget att han skulle låta översätta sådant som kunde anses nödvändigt och nyttigt, vilket 1622 befästes med titeln translator regius. Han grundade senast 1634 ett eget tryckeri och agerade själv förläggare för många av sina översättningar med hjälp av frikostiga anslag från statskassan, genom den så kallade ”bibeltryckstunnan”. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver att det är troligt att Schroderus ensam gav upphov till fler trycksidor än vad som sammanlagt hade tryckts i Sverige under hela 1500-talet! Commines krönikor, som första gången trycktes tillsammans 1540, har, vilket Hierta menar, givit författaren rangen av ”den nyare tidens förste verklige historieskrifvare”.

Uppsala, J. Edman, 1790-91, respektive J. Edmans enka 1791. 8:o. (6),376 + (6),378 + (4),LXVIII,312 + (4),380 + (4),VIII,392 s. Fem samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerade ryggar, benfärgade titeletiketter och mörkt blå deltiteletiketter. Röda snitt. Bandet till del I med lite smånagg upp- och nedtill på ryggen, båda etiketterna med små skador, ytliga sprickor i främre ytterfals och ett litet maskhål i bakre ytterfalsen samt lite nött pärmpapper. Liten hörndefekt på deltiteletiketten till del II. Bra inlagor med några få obetydliga lager- och småfläckar samt enstaka marginalanteckningar i blyerts. Några gamla lagningar i övre marginalen på s. 15, 161 och 163 i del I och i del III in i texten på s. 147 samt i yttermarginalen på s. 147, 279 och 295. En liten reva i yttermarginalen på s. 263 i del III. Trevlig svit med några diskreta blyertstillskrifter till J. A. Lindblom och Bo Sture Wikings exlibris. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6996. Viktig urkundssamling rörande den svenska reformationstiden. Både handskrivna och på 1500-talet tryckta handlingar och skrifter är återgivna, delvis efter original i utgivarens eget rika bibliotek. Uno von Troil (1746-1803) hade varit biskop i Linköping innan han 1786 utsågs till ärkebiskop. Jacob Axelsson Lindblom (1746-1819) efterträdde Troil både som biskop i Linköping och sedan som ärkebiskop. Han prästvigdes 1786 av Troil och var dennes vikarie vid undertecknandet av ”Förenings- och säkerhetsakten” 1789, då Troil anmält sig sjuk för att slippa skriva på.

London, T. Childe, 1720. 8:o. VIII,111 s. & 8 utvikbara grav. plr. Samtida ngt nött hfrbd med upphöjda bind och sparsamt blinddekorerad rygg. Stänkta snitt. Maskhål i övre marginalen på titelbladet. Bring Itineraria svecana 116. Andra upplagan utkom 1727. Innehåller i huvudsak uppgifter om Sveriges mineralogi och bergsbruk. Författaren besökte bland annat Skåne, Småland, Trollhättan och Bergslagen.

Sthlm, Strinnholm och Häggström respektive Z. Haeggström respektive Kongl. privilegierade not tryckeriet, 1814-(18). 8:o respektive 4:o. Grav. titelblad,(2),LXVIII,249,(1) + (4),258,260-64,264-304,(2) + 254,(2) s. + 31 + 28 + 30 grav. notsidor. Fyra nötta samtida hfrbd med sparsamt guldornerade ryggar, ljusbruna titeletiketter och grönstänkta snitt. Ryggen lagad överst på del I och ryggskinnet hårt nött upptill på del III. Denna del även med en ytlig spricka i främre ytterfalsen och ett nagg i titeletiketten. Ryggen lagad överst på musikbilagan, vars försättsblad även är urrivet. I stort bra inlagor med endast sporadiska småfläckar. I del I ett avrivet övre hörn på s. XIX beroende på slarvig uppskärning och en reva i övre marginalen på s. 129. En pappersförlust i nedre marginalen på s. 171 i del II och några smårevor i övre marginalen på s. 11-15 i del III. Det graverade titelbladet föreställer en blind sångare med harpa på macphersonskt manér. Tredje delen har också undertiteln ”med öfversättning av motsvarande skotska folksånger”. Likheterna mellan den skotska och svenska folkpoesin ses som ”tydliga vittnen om en tid, då alla dessa nordiska folk, som bebodde Östersjöns och Nordsjöns öar och stränder hade språk och litteratur gemensamt”.