BERWALD, Franz.

Stockholm, stentryck af Fehr & Müller, (1818-19). Folio. Litogr. titel,+ 2-15 litogr. s; litogr. titel,+ 2-15 litogr. s.; litogr. titel,+ 2-15 litogr. s.; litogr. titel,+ 2-15 litogr. s.; litogr. titel,+ 2-15 litogr. s.; litogr. titel,+ 2-15 litogr. s. Första titelbladet med reva lagad med en pappersremsa, som förorsakat en textförlust. Denna har ersatts av nära samtida handskrift. Genomgående solkig, en svag fuktrand i delar av tredje och femte häftena, titelbladen till fjärde och sjätte häftet med bläckplumpar och med ett litet hål i det fjärde, sidan 7 i andra häftet hårt skuret i ytterkant med förlust av notkant. Nött samtida hfrbd, med skada på övre kapitäl. Ej i Fellinger. Nisser s. 46f. Wiberg s. 151. Andersson, Franz Berwald (1970), s. 36-42. Allt som utkom av Franz Berwalds första i tryck utkomna arbete, både som tonsättare och utgivare. Mycket sällsynt! Det är dessutom både en tidig musiktidskrift och ett tidigt svenskt litografiskt arbete. Första delen har underrubriken ”1. Häftet af Franz Berwald”, densamma har - med resp. häftesnummer - även tredje och sjätte häftet. Det andra, tredje och femte häftet har istället, efter häftesnumret, underrubriken ”...af Åtskillige”. Efter studieår och anställning vid hovkapellet debuterade den 21-årige Franz Berwald som tonsättare med en konsert den 10 januari 1818. Stärkt av framgången beslöt han sig för att säga upp sig som violinist i hovkapellet och istället försörja sig som oberoende tonsättare. Samtidigt planlade han utgivandet av en musikalisk tidskrift. Han tog kontakt med Ludvig Fehr och Carl Müller, vilka just startat ett litografiskt tryckeri för noter, där Berwald troligen även kom att fungera som musikaliskt sakkunnig. Hans syfte med utgivningen var, bortsett från att försörja sig, enligt honom själv - i en tidningsartikel 21 september 1818 - att förse publiken, både den ”i konsten bewandrade som den mindre skicklige, ett werkligt musikaliskt nöje”. Enligt Andersson fanns dock även ett klart pedagogiskt syfte med utgivandet (Andersson s. 38). På våren 1819 reste dock Berwald på konsertresa till St. Petersburg och tidskriften fick ta en paus efter det sjätte numret. Då han dröjde längre än väntat tog Carl Müller, som nu ensam förestod tryckeriet, istället kontakt med Laur. Westerberg för en ny tidskrift, ”Musikalisk journal för damer”. Då Berwald återkom till Sverige tog han ånyo kontakt med Müller och de förberedde istället en internationell tidskrift, ”Journal de musique”, av vilken dock endast fyra nummer utkom, 1819-20. Musikalisk journal innehåller åtskilliga småstycken av Berwald, både i de häften som anger så i titeln och vilka enbart innehåller verk av honom (dvs. nummer ett, tre och sex), och i de häften som anger ”af åtskiliga”. Enligt faktasammanställningen i ”Franz Berwald. Die Dokumente seines Leben” (1979) återfinns i Journalen 28 bidrag av Berwald. Då endast ca. 43 av Berwalds kompositioner, huvudsakligen saker av ringa omfång, överhuvudtaget trycktes under hans livstid, utgör detta en stor del. Bland övriga tonsättare som representeras i Journalen återfinns bl.a. Du Puy och Bernhard Romberg.