MÅNSSON, ARVID.

Sthlm, I. Meurer, 1642-43. 8:o. (16),45,45-46,48-268,(9,1 blank,2),1-36,(1,3 blanka) s. Trädgårdsbokens titelsida med träsnittsvinjett. Hårt nött gammalt halvpergamentband med handskriven ryggtitel. Ryggen fläckig och med ett litet hål upptill och främre falsen till större delen sprucken. Bruntonad och lagerfläckig. Små bläckfläckar på s. 109-26, 147 och 251-56. Lagning i inre marginalen på s. 144-45 med obetydlig textförlust. Sidorna 167-70 lite snävare skurna nedtill och uppenbarligen hämtade ur ett annat exemplar. En fuktrand i trädgårdsboken mot slutet. Många samtida marginalkommentarer och understrykningar samt sista sidan och två blanka sidor fullskrivna med recept, delar av dem på tyska. Med Catharina Åkermans och Jacob Åkermans namnteckningar. Ett monogram ”E:W:R:” på s. (5). På pärmens insida namnteckningar av Aug. Nybohm och J. A. [?], inklistrat katalogurklipp från Klemmings antikvariat. Flera delvis utraderade blåstplr på titelbladet. Med Nils Fries exlibris och dennes diskreta inköpsanteckning.

Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 632. Krok Krok Bibliotheca botanica suecana 1. Bibliotheca Walleriana 6227 respektive 11681. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 761 respektive 1255. Inleds med ett förord av utgivaren växjöbiskopen Petrus Jonæ Angermannus daterat den 24 mars 1628. Författarens eget förord är daterat den 10 januari 1628. Örtaboken utkom första gången i Kalmar 1628 och därefter i Linköping 1637 och 1641, i Stockholm 1642-43, i Uppsala 1643 respektive 1644 och i Linköping 1650 samt i Stockholm 1654. Detta är den fjärde upplagan, men den första som inkluderar författarens trädgårdsbok, ”Een nyy träägårdzbook”, vilken har eget titelblad, impressum och paginering, men gemensam arksignering med huvudarbetet. Den trycktes om separat 1647 och tillsammans med örtaboken 1654. Författaren Arvid Månsson (död 1649) kom från Skaftorp utanför Jönköping och hans arbete rör växter och deras medicinska användning. I sitt förord uppger han att han varken studerat i främmande land eller vid någon akademi, ”utan allenast uti gemeene scholer”. Hans egentliga kunskaper inom den medicinska vetenskapen är omstridda och Collijn, till exempel, ger honom det föga smickrande epitetet ”kvacksalvare”. Ett exemplar av ”Örta-book” fanns i Linnés ungdomsbibliotek. Arbetet visar att vid 1600-talets början var ett flertal av våra viktigaste kulturväxter kända och odlades i Sverige, förutom sädesslagen även till exempel bönor, betor, dill, kål, lin, morötter, pepparrot, persilja rättika, rödlök, rovor, vitlök, klöver och ärtor. Nils Fries (1912-94) var professor i botanik vid Uppsala universitet. Han fullföljde släkttraditionen och studerade bland annat svampars fortplantning. Hans bibliotek var omfattande, inte minst inom botaniken.