Søgningsresultat

Leipzig, Thomas Fritschen 1705. 8:o. (6),457,(6) s. & 3 grav. medaljplr, varav en utvikbar. Titelbladet tryckt i rött och svart. Samtida marmorerat skinnbd med upphöjda bind och rik blindpressad ryggdekor och kantdekor, men utan titeletikett. Stänkta snitt. Bandet med småskavanker nederst på ryggen och pärmarnas underkanter. Frontespisen och titelbladet med bruntonade marginaler, i övrigt lätt och jämnt bruntonad med enstaka fläckar, t.ex. en rostfläck i övre hörnet på s. 149. Kompletterande anteckning ”hermafrodit” i marginalen på s. 380. Liten reva i eftersättsbladet. Spår av raderad inskrift på frampärmens insida. Med J. A. Nordblads namnteckning. Bra ex. från Säbylund. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 4449. Planscherna är sällan förekommande i verket och nämns inte av Warmholtz.

Strängnäs, C. E. Ekmarck, 1829. 8:o. 74,(2) s. Häftad och oskuren i samtida tryckt, lite solkigt, omslag. Mestadels ouppskuren. Delvis lite dammig i marginalerna. Bra ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2054. Året efter publicerades författarens ”Underrättelser om husdjurens allmännaste sjukdomar, med deras kännetecken, orsaker och botande”. Utgivarens förord i föreliggande arbete avslutas ”Det händer ej sällan, att man af hästprånglaren lätt blifwer bedragen: han förstår att genom allahanda konster dölja de alldra betydligaste fel; hwarföre jag till förekommande deraf welat utgifwa denna lilla afhandling och hoppas att den ej skall blifwa utan nytta”.

Paris, P. G. Le Mercier, 1763. 8:o. XXIII,(5),268 + (8),292 s. & 1 stor utvikbar tryckt tabell + (12),266 s. Tre nära samtida fint mönstrade pappbd med ljusbruna titeletiketter av glättad papp och rödstänkta snitt. Ryggarna något blekta. Del I har en mindre bläckfläck på s. 16 i texten och några fuktfläckar i yttre marginalen på s. 121-44 och i den nedre på s. 179-80 och 223-38. Vikta hörn. I slutet en bläckfläck på det främre snittet som till viss del trängt in i yttre marginalen från s. 245 till slutet. Den andra delen genomgående fuktbubblig och med en tvärsgående fuktrand från s. 168 till slutet. Mindre pappersförlust i övre yttre hörnet på s. 179 och en spricka i häftningen mellan s. 264 och 265. Solkfläckar på s. 280 och en gammal lagning i inre marginalen på s. 289. Den utvikbara tabellen har en mindre reva i vikningen. En gammal lagning i inre marginalen på s. 81 i del III. Med en namnteckning, Lindencrona. Trevlig svit från Ericsberg. Saknar de tre graverade frontespiserna! Den stora utvikbara tryckata tabellen med titeln ”Tableau synoptique d’éducation”. Skriven i form av brev till ”m. le comte de ***”. Polycarpe Poncelet (1720-80) är mest känd för sitt verk om dryckers destillering, ”Nouvelle chymie du gout”. Erik Gustaf Lindencrona (1738-1808) var jurist och ämbetsman samt landshövding i Västernorrland 1796-1807. Ett antal volymer ur hans bibliotek, alla bundna i vackra mönstrade pappband, fanns i Ericsbergs bibliotek.

Sthlm, kongl. Finska boktryckeriet, hos J. A. Carlbohm, 1785. 8:o. 180 s. Ganska nött enkelt hfrbd från början av 1800-talet med blekgula snitt. Ryggen med spår efter en bortfallen titeletikett och små kvarlevor av en pappersetikett nederst. Fuktfläckar och spår av ett borttaget exlibris på frampärmens insida. Spridda fläckar och delvis solkig i yttre hörnen efter flitig läsning. Lite loss i häftningen nedtill på de första tio sidorna, och bakre innerfalsen sprucken nederst. Originalet, ”Sophia”, utkom 1762 efter att ursprungligen gått som följetong under namnet ”Harriet and Sophia” i ”The Lady’s Museum” 1760-61. Ytterligare en översättning av Lennox utkom på svenska, nämligen ”Henriette” 1781-82. Den svenska översättningen recenserades av C. C. Gjörwell som skrev: ”En stor del af händelserna passera på landet, och des enfald ger et landtlikt behag åt hela sammansättningen, som därigenom hos hvarje känslofull läsare bör gjöra et så mycket angenämare intryck” (citerat efter Böök som fortsätter ”Gjörwell representerade som man ser den lätt tillfredsställda delen af publiken, när endast romanens moralitet var obestridlig”).

Kalmar, P. Ahlquist respektive Stifts-boktryckeriet, 1828-30. 8:o. (2),105 s. & 1 utvikbar gränskolorerad litograferad karta + 132 s. & 1 utvikbar grav. stadsplan. Elegant lackat och marmorerat hfrbd med svagt upphöjda bind, guldornerad rygg och gulbrun titeletikett (Hedberg, 1927). Övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade. Medbundna delvis solkiga och uppfodrade tryckta omslag till båda delarna, förutom det bakre till andra delen. Ryggen lite blekt och med något nötta ytterfalsar. Inlagan med enstaka fläckar och sista sidan lite solkig samt med några lagade marginalrevor. Kartan har en liten reva vid infästningen. Ur Bengt Bernströms bibliotek. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5931. Cappelin Anteckningar till en småländsk bibliografi s. 66. Allt som utkom. Nils Isak Löfgren (1797-1881) var prost och kyrkoherde i Kalmar stift. Kartan föreställer Kalmar län. Stadsplanen på blåtonat papper är över gamla Kalmar 1647.

Berlin, bei J. F. Unger, 1794. 8:o. Grav. porträtt,XII,(4),139 s. Lätt nött vinrött marokängbd från 1900-talets första hälft med upphöjda bind och sparsamt guldornerad rygg samt kantförgyllning och inre denteller (J. Gerbers, Hamburg). Övre guldsnitt, i övrigt endast putsade snitt. Ngt lager- och småfläckig. Små fuktfläckar i nedre marginalen på porträttet, s. 33-48 och 93-96. Mindre reva i nedre marginalen på s. 101. Missfärgat nedre hörn på s. 131. Tillskrift av F. Rambach nederst på titelbladet. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 143-44, upplaga a. Uppfördes första gången 1788 och trycktes på svenska i ”Skrifter” 1806. Översättaren var preussisk legationssekreterare i Stockholm. Med en efterskrift av F. Rambach angående svensk teater i allmänhet och pjäsen i synnerhet. En dansk och en fransk översättning utkom också.

Göteborg, I. Smitt, 1773-79. 8:o. (14),40 + (2),41-160 s. & 2 utvikbara tryckta tabeller + 161-371,(1) + 373-900,(16) s. Med träsnitt på s. 127-28 och 143. Samtida ganska nött marmorerat skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och lejongul titeletikett. Röda snitt. Ryggen inklusive titeletiketten med ytliga sprickor. Med en två cm lång skinnreva överst i bakre falsen och in i översta ryggfältet. I huvudsak en ren inlaga med ett litet fåtal småfläckar. Lätt solk på s. 210, stark liten rostfläck på s. 287 och en liten ljus fläck på s. 377 och kringliggande sidor. Namnteckning E. H. Spak daterad 1836 på titelbladet och frampärmens insida, där också Axel Hjalmar Frisells något senare namnteckning återfinns. Två löst bifogade maskinskrivna informationslappar om Fernow och boken med extrakommentarer om brukssläkten Linroth. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 557a. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6148. Ranius Litteratur om Karlskoga bergslag 8. Eklund Litteratur om Värmlandsfinnarna 116. Rahmström Bidrag till en bibliografi om vallonerna 151. Allt som utkom, eller, som Warmholtz uttrycker det: ”Arbetet är icke bragt til slut, utan återstår ännu andra bandet; ovisst är huruvida det kommer at se dagsljuset, hvarom författaren sjelf misströstar”. Erik Fernow (1735-91) var bland annat brukspredikant vid Karlsdals bruk och senare bosatt i Kristinehamn. Studieresorna som föregick hans Värmlandsbeskrivning understöddes av Daniel Tilas och de första två avdelningarna kunde tryckas 1773 tack vare grosshandlaren C. Arfwidsson i Göteborg. Arfwidsson krävde dock hela upplagan som säkerhet för ett lån, varför de första avdelningarna kunde distribueras först 1777. ”Beskrifning öfwer Wärmeland” tillhör 1700-talets mera framstående landskapsbeskrivningar och har fått stor spridning. När N. G. Djurklou summerade sin resa i Värmland i ”Vitterhetsakademiens årsbok” 1866 kunde han berätta att Fernows arbete var landskapets mest lästa bok efter psalmboken och bibeln. Axel Hjalmar Frisell (1821–1901) var brukspatron för Stömne bruk, Värmland.

Uppsala, typis Paulinianis, excudebat A. Grefwe, 1641. 4:o. (16) s. Tagen ur band. Brunfläckar på de sista sex sidorna. Sista bladet helt loss och hårt fläckat samt med skador i ryggen. Kungliga bibliotekets blindstpl och duplettstpl i titelbladets nedre marginal. Lidén Catalogus disputationum 16. Tidig svensk avhandling om feber. Johannes Franck (1590-1661) var professor i medicin i Uppsala, och lärare åt både Olof Rudbeck och Petrus Hoffvenius. Född i Stockholm studerade han i Tyskland på 1610-talet men tog aldrig någon examen. Tillbaka i Sverige blev han e.o. medicine professor i Uppsala 1624 och 1628 ordinarie professor i medicin och botanik. Han var påverkad av paracelsismen och var en övertygad alkemist, om vilket han utgav flera skrifter. Respondenten Olof Erik Lithselius kom från Närke. Avhandlingen avslutas med en hyllningsdikt till honom av Henrik Fleming d.y. medan Lithselius i dedikationen tackar Henrik Fleming d.ä.

Uppsala, E. Bruzelius, 1825. 8:o. (4),72 s. Häftad i tryckt gråpappersomslag. Ryggen med sprickor och inlagan ställvis lös i häftningen. En liten solkfläck i yttermarginalen på s. 28. Med en kladdigt överstruken samtida namnteckning, D. Fryxell, på det främre omslaget. Stort ex. Allt som utkom. Innehåller ett flertal intressanta uppsatser som ”Säkerhetslampa till skydd för explosion af brännbara gasarter i grufwor, jemte en nattlampa, uppfunne af sir Humphry Davy”, ”En grön färg af owanlig skönhet”, ”metalliskt öfwerdrag af tenn på trädwaror, som liknar förgyllning”, ”Med tillhjelp af syrsatt saltsyregas uppwecklas manuscripterna från Herculanum”, ”Luftpumpens anwändning wid papperets limning samt wid färgerier”, ”frugters förwarande, hwilken upptäckt är belönt såsom swar på en prisfråga af Wetenskaps-academien i Paris”, ”Om det atomistiska systemet, samt principen för theorien om gasformiga kroppar”, ”En interessant uppfinning af en ny och icke kostsam gas för luftsegling”, ”Fiskar som gifwa starka electriska slag, samt upptäckten af en insect med samma förmåga”, ”Naturliga grottor nyligen upptäckta, uti hwilka funnits ben efter djur af åtskilliga så kända som okända arter” och ”Hwarifrån bernstenen deriverar sig”.

Sthlm, L. L. Grefing, 1754. 4:o. Grav. front,(8),464,467-594,593-1502,(58),1-4 s. Samtida ganska nött men bra marmorerat skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och brun titeletikett. Stänkta och lite solkiga snitt. Vackra och ovanliga schablontryckta för- och eftersättspapper i rött, gult och violett. Ryggen med många ytliga sprickor och stora ytliga avnötningar på pärmarna. Några blanka anteckningsblad utskurna på slutet. En bläckfläck på titelbladet. Enstaka spridda fläckar, främst i marginalerna, t.ex. ställvisa små fuktfläckar i översta marginalen. Fläck i texten på s. 902. Namnteckning Laurentius Wigman 1755 nedtill på titelbladet. I början finns fyra nästan fullskrivna sidor och på slutet ytterligare en med släktanteckningar från 1793 till 1815 om bröllop liksom flera barns födelse och deras faddrar av de gotländska kyrkoherdarna Pehr Heidenberg respektive Paul Engbom. Mycket utförlig konkordans från A och Aaron till Zion. En ny upplaga trycktes i Västerås 1789. Förordet av ärkebiskopen Henric Benzelius. Den sista pagineringsföljden utgörs av bokreklam från Gottfried Kiesewetter. Den graverade frontespisen är signerad Sysang och föreställer en gruva. Den svenska översättningen påbörjades av Johan och Peter Alm samt avslutades och slutredigerades av Eric Engman, Jacob Quensel och Anders Bold. Bakom signaturen ”J. Q.” som författat den avslutande opaginerade delen med rubriken ”Alphabetiskt concordanz-register, til ersättning af åtskilliga skriftenes språk, som i bibliska real- och verbal-concordanzen er är utförde” döljer sig Jacob Quensel. Lars Wigman (1721-88) blev adjunkt i Grötlingbo 1749, verksam i Endre 1756-68 och 1768 utnämnd till pastor i Atlingbo. Pehr Heidenberg (1760-1805) föddes i Visby, utnämndes till adjunkt i Hejde 1787, komminister i Lojsta 1797 och kyrkoherde i Levide 1802. Han gifte sig 1793 på Hejde prästgård på Gotland med Margaretha Christina Laurin (1768-1844) som var dotter till strandbevakningsinspektoren i Slite Lars Philip Laurin. Hon gifte om sig 1808 med komministern i Lojsta Paul Mårtensson Engbom (1777-1850) som 1827 utnämndes till kyrkoherde i Gothem 1827. Barnen från båda äktenskapen är upptagna i anteckningarna.

Haag, chez A. Moetjens, 1694. 12:o. (16),480,(4) s. Samtida lite nött och snedläst pergamentbd. Någon enstaka småfläck och lite naggad i yttermarginalen på s. 479-80. Med Tho. Wadenstiernas och J. G. Sacks namnteckningar, den förstnämnda daterad 1705, den senare Stockholm den 15 april 1729. Ur Bergshammarbiblioteket med dess tryckta biblioteksetikett överst på ryggen. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 8464 för det engelska originalet. De avslutande två bladen är en förlagskatalog från Adrian Moetjens. Översättning av ”Memoirs of what past in christendom, from the war begun 1672 to the peace concluded 1679” (1691), vilken rör krigen mellan England och Holland på 1670-talet. William Temple (1628-99) var brittisk statsman och författare. Thomas Wadenstierna (1684-1728) reste utomlands 1705, var vice häradshövding i Hälsingland och senare notarie i hovrätten. Antagligen såldes hans böcker på auktion i Stockholm 1729, där kammarherren Johan Gabriel Sack (1697-1751) köpte boken. Det tycks inte finnas någon tillgänglig uppgift om denna auktion på annat håll. Sack byggde tillsammans med sin fru Eva Bielke upp ett stort arkiv och bibliotek på sitt sörmländska gods Bergshammar. Han är begravd i Fogdö kyrka med en epitafium i stenstil författat av vännen Carl Gustaf Tessin. Större delen av biblioteket förvärvades av Björck & Börjesson på 1930-talet.

Uppsala, Wahlström & Låstbom, 1842-45. 8:o. (4),494 + (2),464 + (2),580 s. + NYSTRÖM, LUDV. Upsala ärkestifts herdaminne. Ny följd. Fjärde delen. Uppsala, 1893. (4),658 s. Fyra något nötta men trevliga bruna marmorerade hfrbd från cirka 1900 med bruna titeletiketter och mörkblå nummeretiketter. Brunstänkta snitt. Första volymens bakre ytterfals sprucken nedtill. Inlagorna med enstaka småfläckar. Inlagd blyertslapp angående Johan Hörner (f. 1711) vid s. 300 i första delen. Mindre lapp angående prostinnan Nordendahl vid s. 132 i sista delen och en inlagd tidningsnotis om Emma Charlotta Åkerbergs död 1916 har lätt missfärgat s. 442-43 i samma del. Exlibris ”G I B” för Govert Indebetou. Bra svit. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1090. Enligt förordet i det första arbetet utgivet på grundval av A. M. Fants samlingar: ”Då ett arbete, sådant som detta, om det skulle inskränka sig till blott data, bleve för enformigt, för att ej helt och hållet trötta läsaren, hafva vi, ehuru en och annan ogillar det, ansett oss böra utesluta så litet som möjligt af de omdömen, anekdoter och protokollsutdrag som det gamla manuscriptet upptager. Största delen deraf upplysa tidens seder, domcapitlets sätt, att då behandla förekommande mål, presterskapets dåvarande bildning m.m.” Govert Indebetou (1875-1955) var genealog och matrikelförfattare, han utgav ett flertal genealogiska och biografiska verk, och verkade som medarbetare i bland andra ”Personhistorisk tidskrift”, ”Svenska släktkalendern”, ”Adelskalendern” och Elgenstiernas ”Den introducerade svenska adelns ättartavlor”.

Sthlm, P. J. Nyström, 1756. 8:o. (32),182,(2 blanka) s. Titelsidan tryckt i rött och svart. Rosa sidenbd med mörkgrön titeletikett i marokäng (Hannah Morrissey, osignerat). Samtida helt guldsnitt. Ryggen lite sned upptill. Enstaka fläckar. Flera små förbockningar i marginalerna. Titelbladet med liten lagning i yttermarginalen. På det sista blanka bladet är några andra citat och aforismer skrivna för hand, bland annat ur lagboken och från en inskription vid Falu koppargruva 1788. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 55. Översatt av Anders Säfström. Berömd för sin mycket omfattande tryckta dedikation från utgivaren, vilken riktade sig till ca 170 namngivna personer!

Sthlm, P. J. Nyström, 1750. 8:o. (12),276 s. & 2 grav. porträtt. Aningen nött samtida hfrbd med upphöjda bind och smutsiga snitt. Övre pärmhörn på främre pärmen lite skadat så träpärmen tittar fram. Mer än hälften av eftersättsbladet bortklippt. Porträtten lite fläckiga. Sporadiska lager- och småfläckar, t.ex. i texten på s. 123 och 234. Signaturen ”Ö.Ö.Z.” daterad den 11 april 1772 och två äldre namnteckningar, den ena överstruken och daterad 1760 och den andra delvis raderad. Bibliotheca danica IV:230 respektive Ehrencron-Müller Bibliografi over Holbergs skrifter II, s. 101-05. Det danska originalet, ”Peder Paars”, utkom 1720. Bakom översättarens initialer döljer sig Esaias Zachariæ Plantin (1711-72). Denne var tjänsteman i Krigskollegiet och skrev en rad vittra småskrifter och tillfällesverser.

Sthlm, Thordsonska boktryckeriet, 1832. 8:o. 64 s. Bra marmorerat pappbd med mörkgrön titeletikett i marokäng (Hannah Morrissey, 2020). Oskuren och tvättad inlaga. Liten pappersförlust i yttre marginalen på s. 39-40. Samtida marginalmarkering på s. 43. Med samtida namnteckning Arosenius. Utgiven på W. Lundequists förlag. 1832 utgav denne även Tenneckers ”Häst-läkaren” där Lundequist dessutom stod som översättare. Det marmorerade pappret är av Jemma Lewis.

Karlstad, E. Höijer, 1807-08. 8:o. (2),196 + 220 + 200 + 128,121-176 s. Två fina alrotsmarmorerade pappbd från 1900-talets första hälft med mörkröda titeletiketter och gröna deletiketter. Brunstänkta snitt. Några obetydliga små nötningar i ytterfalsarna. Ett fåtal småfläckar i första volymen. Tredje och fjärde delen med spridda fläckar och några starkare fläckar i början av tredje delen. Små trycksvärtefläckar i texten på uppslaget s. 42-43 i fjärde delen. Trevligt ex. Bring Itineraria svecana 345. Aberstén Bibliographia Gothoburgensis 223. Brings kollationering av fjärde delen är felaktig då tryckaren av misstag låtit två Q-ark med samma paginering, men olika innehåll, följa på varandra. Originalet, ”Reise durch Schweden im Jahre 1804”, utkom 1805-06. En ny svensk upplaga av de tre första delarna trycktes 1813-17. Del I-II innehåller mycket omfattande skildringar från Västergötland och Göteborg, bland annat omtalas ett besök hos Pehr Tham på Dagsnäs. I del III skildras bland annat samerna och norra Sverige och i del IV går färden söderut igen. Ernst Moritz Arndt (1769-1860) var född i svenska Pommern och gjorde sin första resa i Sverige med rekommendationsbrev från bland andra Thomas Thorild till Carl Christoffer Gjörwell d.ä. Han blev professor i historia i Greifswald 1806 och är känd för att ha övertygat Gustav IV Adolf att avskaffa livegenskapen i de svenska provinserna i Tyskland. Senare var Arndt drivande för ett enat Tyskland.

Sthlm, P. J. Nyström, 1742. 4:o. 56 s. Tagen ur band. En del småfläckar. En liten intensiv fläck i nedre marginalen på s. 43-46. En andra upplaga utkom 1755. Hammarsköld var tämligen kallsinnig och skriver om ”Swenska friheten”: ”Detta rimmade sammandrag af svenska historien är äfven i högsta grad skeft och poetiskt uppfattadt, och man skulle nu mera icke begripa, huru någon i detta verk kunde ana en tillkommande häfdatecknare, om man ej visste, att det egentligen var Hattpartiet, som med detta hedrande uppdrag belönade sin taleman”. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”men samtiden var full av beundran för denna patriotiska dikt, där D. talade fosterlandets sak emot partierna”.

Sthlm, P. J. Nyström, 1754. 4:o. (12),160 s. & 1 utvikbar grav. karta. Ljusbrunt hfrbd från 1800-talets första hälft med guldlinjerad och blindpressad ryggdekor. Grönstänkta snitt. Något lagerfläckig, mest i marginalerna. Titelbladet lagerfläckigt och med ett par solk- och bläckfläckar. Liten marginalfläck på s. 44 och liten bläckfläck på s. 144. Kartan har två långa revor i vikningarna. Med P. E. Bergfalks namnteckning och Eugène Lewenhaupts inköpsanteckning från bokauktionen efter denne 1890 då boken kostade 3:60 kr. Från Säbylund. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 318. Akrell Stockholmiana 752. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 87. Olof Justinus Gjöding (1717-67), som var skolmästare i Ulrika Eleonora församling på Kungsholmen, tackar i sitt företal O. Celsius och A. A. von Stiernman för hjälp och uppmuntran vid färdigställandet av ”Kongsholms-minne”. Warmholtz omdöme om arbetet lyder: ”Boken hade blivit mindre vidlyftig, om författaren sparat psalm-boken, samt uteslutit öfverflödiga äro-titlar, osmakeliga elogier, jemte flere små omständigheter, som ingenting uplysa”. Per Erik Bergfalk (1798-1890) var rättslärd och sedermera jurisprudentiæ, oeconomiæ et commerciorum professor i Uppsala. ”Svenskt biografiskt lexikon” beskriver honom: ”Hans sällsynt aktade ställning i den svenska lärdomens historia beror trots det stora värdet av de skrifter, som flutit ur hans penna, till väsentlig del på traditionen från dem, som från den personliga beröringen med honom bevarade outplånliga intryck av hans djupa kunskaper, utomordentliga minne och ovanliga intelligens”. Bergfalk hade ett imponerande arbetsbibliotek på över 5000 nummer, vilket såldes på auktion 1890.

Sthlm, Stolpiska tryckeriet, 1783. 8:o. 576 s. Samtida ngt nött hfrbd med upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg, brun titeletikett och svagt stänkta snitt. Ryggen defekt upptill. Nyare pärmpapper och försättsblad. Inre främre falsen med en klotförstärkning. Inlagan ställvis lite småfläckig och solkig, mer i början. Första svenska upplagan utkom 1754. Översättning och bearbetning av Anders Säfström, huvudsakligen efter ”Memoires d’un honette homme” av Prévost och efter dess fortsättning av E. de Mauvillon, men även i mindre delar efter ett antal andra utländska källor. Med tryckt dedikation till frimurarlogen i Stockholm underskriven ”Flamina”. Säfström har lagt till den frimureriska anknytningen på egen hand och sannolikt i syfte att vinna läsare nyfikna på denna orden, som etablerat sig i Sverige på 1730-talet och 1753 fått Adolf Fredrik som beskyddare.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1839-40. 8:o. VIII,I-VI,185,(1 blank,1,1 blank,2),1-423,(1 blank),1-27,(2) s. & 1 utvikbar grav. karta. + (WIKSTRÖM JOH. EM. Fem tryckta ark av andra delen av Stockholms flora. Sthlm, 1844?). 8:o. 80 s. Del I bunden i ett samtida ganska nött hfrbd med guldornerad rygg som renoverats i främre ytterfals men ändå är sprucken i båda ytterfalsarna. Bitvis lätt lagerfläckig och mot slutet med en svag fuktrand i övre hörnet. Reva i yttre marginalen på s. 149 i andra pagineringsföljden. Kartan med mindre reva i vikningen. Den andra delen i ett senare hfrbd (Beck & son). Det ursprungliga grå omslaget medbundet. Med tillskrift på främre omslaget: ”Till herr kamereraren Johan Erik Dumrath. De fem tryckta arken till sednare delen af professoren m.m. doktor Joh. Em. Wikströms Stockholms flora. Från författarens systersson herr kammarherren m.m. Carl Roos genom Carl Lagerheim. Endast tillgänglig för utdelning.” Del I med N. G. Berlins namnteckning och C. O. G. Wiboms exlibris. Har även tillhört Henrik Alm och med Gunnar Brusewitz exlibris. Krok Bibliotheca botanica suecana 13. Akrell Stockholmiana 1002 för del I. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 23. Essén s. 50. Lundberg s. 9: ”I inledningen p. 109-113 afhandlas Stockholmsnejdens fiskar: 48 arter”. Allt som trycktes. Kartan graverades av C. F. Himberg. Av den andra delen trycktes endast dessa fem ark, vilka aldrig såldes i bokhandeln, övriga delar av manuskriptet ligger otryckt i Vetenskapsakademiens samlingar. Den långa växtgeografiska inledningen till del I utgavs även separat under titeln ”Öfversigt af Stockholms-traktens natur-beskaffenhet” och har eget impressum daterat 1839. I exemplaret är medbundet ett litograferat porträtt av Wikström utfört av Cardon. ”Stockholms flora” är förmodligen botanikern och innehavaren av bergianska professuren Johan Emanuel Wikströms (1789-1856) viktigaste arbete. Gunnar Eriksson skriver i ”Bergianska botanister” att det säkert var Wikströms ”förhoppning att floran skulle komma till användning vid Stockholmsläroverken som lärobok och handledning vid botaniska exkursioner och växtinsamlingar.” Denna förhoppning grusades av att K. F. Thedenius vid samma tid utgav ett särskilt florakompendium avsett för skolbruk. Gunnar Brusewitz skriver i ”Resa i tid och rum” om förändringar i den svenska faunan genom historien. ”När man läser i de gamla lokalfaunorna och artlistorna, som blev populära kring mitten av 1800-talet, anar man lite av de markanta förändringar, som skedde kring denna tid. Intressant är t.ex. J. E. Wikströms ’Stockholms flora’, som kom ut 1840, och som också innehåller ett rikt zoologiskt material.”

Västerås, P. Devall, (1743-46). 8:o. (16),136 s. Samtida enkelt och mycket hårt nött hfrbd på träpärmar. Skador i ryggskinnet och det nedre ryggfälten saknas. Stora bitar av pärmpappret avrivet så att träet tittar fram. Främre pärmen är delvis loss. Lagerfläckig och lite bruntonad samt med spridda solkigheter. Titelbladet Sista sidan bruntonad. Namnteckning från 1797 av Pehr Nilsson i Tolfsbo på frampärmens insida. Hyllningar daterade 1743 i början av Nils Nordeman och signaturen ”A.F.K.” Uppgifter om tryckåret varierar, allt ifrån 1743 som framgår av imprimatur på sidan (2), medan Kungliga biblioteket menar att den är tryckt tidigast 1745, vilket är senaste årtal i texten och kanske först 1746 då boken recenserades i nr 32 av ”Lärda tidningar”, såsom nyligen utgiven. På sidorna 83-99 finns ”Upsats på de böcker, som under hwar wettenskap utsatte äro, och wid underwisningen til en del nödwändige fordras” med långa listor i olika ämnen och ett tillägg med ”anwisning till de af trycket på swenska utkomne hushåls-böcker”. Christian Gustafsson Roman (1709-69) presenterar här sina reformpedagogiska idéer. Han är även känd som en flitig översättare av romaner och annat. Enligt ”Lärda tidningar” var han ”director cantus et mucises” vid gymnasiet i Västerås.