Søgningsresultat

Greifswald, A. F. Röse, 1772. 8:o. Grav. titelblad,(10),260 s. Med grav. vinjett på s. 1. Lätt nött men vackert samtida brunt skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, röd titeletikett i marokängsvartpressad ramlinje och kantdekor på pärmarna samt röda snitt. Läckra blå klistermarmorerade försättspapper. Nötta pärmhörn samt några ytliga skrapskador och småfläckar på pärmarna. Enstaka lager- och småfläckar. Fint ex. Sammanställd av Georg Giädda och med förord av både honom och boktryckaren Röse. Det söta graverade titelbladet är signerat J. D. Schleuen. Utgavs första gången 1771 i Stockholm i en upplaga med svensk och fransk parallelltext. Även en italiensk översättning utkom. Breven är daterade mellan den 15 mars 1759 och den 23 augusti 1760. Carl Fredrik Scheffer (1715-86) var bland annat guvernör för den unga Gustav III och sedermera riksråd och ledamot av Svenska akademien.

Falun, O. U. Arborelius et comp., 1822. 8:o. (12),251,(1) s. Trevligt samtida glättat marmorerat pappbd med titeletikett av glättad papp och rödstänkta snitt. Bra inlaga med några smärre bläckstänk på s. 34. Samtida tillskrift Gahn överst på smutstitelbladet. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Fint ex. från Ericsberg. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5700. Furuland Malung och litteraturen s. 357. Allt som utkom. Innehåller, förutom en topografisk beskrivning av landskapet och dess innevånare, en kortare bibliografi över litteratur i ämnet och kapitel om bland annat Gustav Vasa i Dalarna, trolldomsväsendet 1668-73 och dalupproret 1743. Författaren skriver i förordet att arbetet sammanskrevs ”till åtlydnad af kongl. Sundhets-collegii bref rörande medicotopografiska beskrifningar”. Han tillägger: ”närvarande häfte skulle, enligt planen, prydas af en reskarta och taflor öfver de vackra vuerna vid Säterdalen, Båtstad, Hushagens och Stuggforsens vattenfall. Dessa vuer voro redan färdigmålade, men måtte utslutas, emedan arbetet blifvit för dyrt”. J. M. Bergman (1792-1867) var stadsläkare i Falun och utgav 1841 ”Dalarnes historia, statistik och topografi”.

Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1797. 4:o. (4) s. + Kongl. maj:ts nådiga försäkring öfwer banco. Gifwen Stockholm den 17 september a:o 1668. Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1800. 4:o. (7) s. + Transumt af 1668 års riksdags-besluts fjerde punct. [=rubrik]. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1797. 4:o. (3) s. + Sweriges rikes ständers beslut och förordning, om banquen i Stockholm. Dat. 22 septemb. 1668. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1797. 4:o. (28) s. + Kongl. maj:ts nådiga stadfästelse och försäkring, gifwen riksens ständer på riksdagen i Upsala år 1675, uppå wexel- och låne-banquen, samt thes tilhörige wilkor, fördelar och rättigheter. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1797. 4:o. (10) s. + Kongl. maj:ts allernådigste placat och påbud til alla domhafwande och executorer, om en prompt handräckning och execution för riksens ständers banco. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1797. 4:o. (8) s. + Kongl. maj:ts nådiga resolution och stadfästelse, öfwer någre ärender til banco-werkets gagn och uprätthållande. Gifwen Stockholm den 30 april år 1689. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1800. 4:o. (11) s. + Transsumt af kongl. maj:ts nådiga resolution beträffande banco-werket. Gifwen Stockholm den 11 junii år 1698. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1800. 4:o. (7) s. + Kongl. maj:ts placat och försäkring, angående banco-werket. Datum Stockholm den 31 martii, år 1700. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1800. 4:o. (6) s. + Kongl. maj:ts nådiga confirmation och stadfästelse, öfwer wexel- och lån-banquens undfångne privilegier, förmoner och rättigheter. Gifwen i Revel den 3 november, år 1700. Så ock kongl. maj:ts ständers deputerades underrättelse öfwer några ärender som wexel- och lån-banquen för tiden angå. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1800. 4:o. (15) s. + Kongl. maj:ts resolution och förklaring, öfwer then tredje och fjerde puncten uti kongl. maj:ts förordning, af then 30 april anno 1698, angående auctionerne i banquen. Gifwen i Lais den 5 april år 1701. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1797. 4:o. (6) s. + Kongl. maj:ts resolution öfwer twänne kongl. maj:ts ständers banco angående ärender. Gifwen Alt-Ranstadt den 20 aprilis år 1707; och uppå des nådiga befallning, af kongl. maj:ts hemmawarande råd, wederbörandom til underdånig efterrättelse kungiord den 6 maji samma år. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1797. 4:o. (4) s. + Kongl. maj:ts nådiga resolution och förklaring, uppå des ständers banco-deputerades inkomna underdånigste andragande, angående lånens på fasta panter prolongation. Gifwen hufwud-qwarteret Smorgon d. 10 martii år 1708. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1797. 4:o. (4) s. + Hans kongl. maj:ts samtelige härwarande råds, til underdånigst följe af högstbemälte hans kongl. maj:ts ankomne nådigste bref och befallningar, utgifne placat, angående banco-werkets beskydd och uprätthållande, samt almänna creditens bestyrkande och befordran, efter utgifna försäkringar och hans kongl. maj:ts utgångne alfwarsamma placat af d. 13 april 1700. Dat. Stockholm, den 13 junii år 1711. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1800. 4:o. (8) s. + Kongl. maj:ts samtel. härwarande råds resolution, uppå kongl. maj:ts ständers deputerades beswär öfwer auctionernes hindrande uti dess rätta fortgång i banquen; gifwen Stockholm den 15 november år 1711. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1800. 4:o. (4) s. + Kongl. maj:ts samtel. härwarande råds påbud, angående deras straff, som understå sig utsprida lögner och rykten emot de försäkringar och förskrifningar, som kongl. maj:t des ständers banco gifwit hafwer. Stockholm den 21 december 1711. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1797. 4:o. (6) s. + Hennes kongl. höghets och samtelige kongl. maj:ts härwarande herrar råds placat, angående banco-werkets beskydd och uprätthållande samt dess credits bestyrkande och befordran, efter förr utgifne försäkringar och hans kongl. majestäts utgångne alfwarsamme placat af den 13 april 1700. Jemwäl den kongl. senatens placat af den 13 junii 1711. Dat. Stockholm den 7 october 1714. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1800. 4:o. (8) s. + Hennes kongl. maj:ts nådiga stadfästelse och försäkring, öfwer wexel- och låne-bankens undfångne privilegier, förmoner och rättigheter, gifwen riksens ständer på riksdagen i Stockholm år 1719. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1791. 4:o. (7) s. + Transumt af kongl. maj:ts förordning om bördes-rätt på landet. Dat. den 27 junii 1720. [=rubrik]. Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1800. 4:o. (1) s. + Kongl. maj:ts stadfästelse och förklaring, öfwer wäxel- och låhne-banquens undfångne privilegier, förmåner och rättigheter; gifwen riksens ständer på riksdagen i Stockholm år 1720. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1782. 4:o. (8) s. + Publication om banco-betjenternes beskydd. Sthlm, å nyo tryckt i Kongl. tryckeriet, 1797. 4:o. (3) s. + Ytterligare 89 liknande förordningar i samma ämne, tryckta 1766-1803. Det hela avslutas med+ SILVERSTOLPE, CARL GUDMUND. Register öfwer de angående banco-werket genom trycket utgifne författningar, ifrån år 1668 til år 1800. Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1800. 4:o. (2),98 s. Nött samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och gulbrun titeletikett ”Banco-förordningar”. Blåstänkta snitt. Ryggen med några revor i rygghuvudet och några små skrapskador. Några bläckfläckar på pärmarna. Mycket fin inlaga nästan genomgående på skrivpapper. Med P. O. von Asps namnteckning på första titelsidan och hans initialer ”P. O. v. A.” på frampärmen. Bland de här icke katalogiserade 88 trycken finns några i förstatryck 1766-82, de flesta av dessa på vanligt papper. Utmärkt samlingsband med över hundra tryck. Ett omfångsrikt förordningssamlingsband med i huvudsak omtryckta förordningar rörande Riksbanken. Pehr Olof von Asp (1745-1808) var diplomat och stationerad i bland annat Paris, Konstantinopel och slutligen i London. Fr.o.m. 1805 var han revisor av Riksbanken och Riksgäldskontoret. Under 1780-talets andra hälft tillhörde han Gustav III:s närmaste rådgivare i utrikespolitiska frågor innan hans aningen republikanska sinnelag förde honom bort från maktens centrum. Han skrev flera nationalekonomiska verk, bland annat ”Om mynt-väsendets och allmänna hushålds-tillställningens värkan och återvärkan på hvarannan!” från 1804. hans nationalekonomiska författarskap anses bäst underbyggt vad gäller penningväsendet.

Uppsala, 1937-50. Front,(4),590 s. + front,(4),708 s. + (4),777 + (4),297 s. + Taflor till Olaus Rudbecks Atlantica. Facsimileupplaga på uppdrag av Lärdomshistoriska samfundet utgiven av Axel Nelson. Uppsala & Sthlm, 1938. (6),9 s. & plr. Fem blå oklbd. Omslagen medbundna. Ryggarna lätt blekta och banden något nötta. Planschvolymen något solkig och lite stött i ryggändarna. Några små sprickor i främre innerfals. Bra svit. Lychnos-bibliotek 2:1-5. Testimonierna är avtryckta i del IV.

Uppsala, J. F. Edman, 1804-05. 8:o. (8),248,(3) + (2),286,(4) s. Trevligt samtida stänkdekorerat pappbd med tegelbrun titeletikett i glättad papp. Blekta rödstänkta snitt. Nötta falsar med lite avskavd papp, och främre yterfalsen med några cm maskangrepp upptill. Spridda lagerfläckar. Svag fuktrand i nedre marginalen på de första trettio sidorna. Gamla lagningar i yttre hörnen eller marginalen på s. 112, 144 och 240 i första delen och på s. 46, 48, 64 och 143 i andra delen, den sista med några bokstävers förlust. Första registersidan med ett tillägg i bläck. Seth Wallqvists överstrukna namnteckning på första titelbladet, E. Wallqvists dito, en bortskrapad namnteckning respektive Viktor Baumbachs namnteckning. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6085. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 29. Noggrann genomgång av Roslagens socknar och städerna Öregrund, Östhammar, Norrtälje med flera. Avslutas med några kortare kapitel med statistik, beskrivningar av flora och fauna samt skildringar av allmogens seder och bruk. Provinsialläkaren i Norrtälje Fredric Vilhelm Radloff (1765-1838) hade även utgivit ”Beskrifning öfver Åland” 1795. Seth Wallquist (1760-1836) var kyrkoherde i Eskilstuna. Sonen Elof Wallquist (1797-1857) var kemist och verksam vid Uppsala universitet. Viktor Baumbach (1845-1926) var apotekare, slutligen i Ängelholm, och stor samlare.

Uppsala, J. Edman respektive J. F. Edman, 1776-96. 4:o. (4),42 + (4),43-66 + (2),67-88 + (2),89-106 + (2),107-22 + (4),123-40 + (2),141-62 + (4),163-78 + (2),179-94 + (4),195-206 s. Tio oskurna häften i lite olika format. Ställvis småfläckiga och med lite mörktonade marginaler. En mindre reva i nedre marginalen på s. 87 i det tredje arbetet. Titelbladen till del V och IX helt loss. Bra svit med Bertil Ekbergs signatur i blyerts på del I. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 188. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9054a. Lidén Catalogus disputationum 8 respektive Marklin Catalogus disputationum 9 och 1-8, som uppenbarligen felaktigt anger 3 1/2 ark i åttonde delen. Allt som utkom av Knös avhandlingsserie om västgötar som skaldat på latin. Del III i variant utan dedikation. Del V i varianten med dedikation på titelbladets baksida. Del VI i varianten med dedikationer på tre sidor. Respondenter till del III-X var Andreas Nordblad, Sven Eric Gestrin, Eric Magnus Hiortzberg, Matthias Eliæ Klintberg, Gustav Magnus Mallmin, Johannes Samuel Tollstedt, Nicolaus Reinholdus Hwalström respektive Fabian Lundvall. Lustigt nog var det bara Hvalström som var bördig från Västergötland av dessa. Avhandlingsseriens ämnesval kommenterades ironiskt av Kellgren i ”Stockholmsposten” den 24 april 1779.

Sthlm, A. Zetterberg, 1792 respektive Kongl. privilegierade not-tryckeriet, (1792). 8:o. Grav. titelblad,86,(2) s. & grav. titelblad,3-53 s. grav. noter. Stiligt grönt halvmarokängbd med rikt och vackert guldornerad rygg samt brun titeletikett (Hedberg). Övre guldsnitt och blågult läsband i siden. Ryggen blekt mot brunt. Enstaka småfläckar. Med Arvid och Rosa Hernmarcks guldpressade pärmexlibris. Fint ex. Den tryckta texten i varianten med uppgift om tryckort, tryckare och tryckår på sidan 86. Titelbladet graverat av J. F. Martin. Musiken av bland andra Frigel, Kraus, Stenborg, Zander och Åhlström. Johan Elers (1730-1813) var expeditionssekreterare och kansliråd samt författare till en utförlig topografisk beskrivning över Stockholm och en mängd vitterhetsstycken. Ett flertal av de senare samlades i fyra delar under titeln ”Mina försök” 1755-59. Föreliggande poetiska samling är en väl utförd Bellmanpastisch såväl vad gäller innehåll som typografisk utformning.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1757. 4:o. 7,(17) s. Tagen ur band. Delvis lite snävt skuren i nedre marginalen. Någon enstaka småfläck. Små nagg i nedre ytterhörnen på första och sista bladet. Från Ericsberg. Soulsby Catalogue of the works of Linnæus 1906. Blomsteralmanackan hade ursprungligen lagts fram som en avhandling på latin med Linné som preses och Berger som respondent 1756. Alexander Malachias Berger (1737-1804) blev senare stadsläkare i Åmål. Gunnar Brusewitz har skrivit om Linnés blomsteralmanacka och föreliggande avhandling bland annat i sin essäsamling ”Den nöjsamma nyttigheten”. Linné hade under lång tid ansett att förändringar inom växtvärlden, snarare än bestämda datum, rätt uttolkade ger de säkraste upplysningarna om hur ett jordbruk lämpligen bör bedrivas, när tid är att så etc. Det skulle dock dröja till 1756 innan han sammanställde sina tankar i ämnet. Brusewitz skriver: ”Någon tvekan om att det var Linné som ensam författade skriften finns inte. Den är till alla delar karaktäristisk för sin upphovsman. Berger ombesörjde dock översättningen till svenska av kalendariet [...]. Det var ingen särskilt lyckad översättning. Citaten från de klassiska författarna utelämnades och det förekommer åtskilliga feltolkningar av originaltexten – enligt Fries är det inte troligt att Linne haft tillfälle att granska översättningen [...]. Knut Hagberg anser, inte utan skäl, att Blomster-almanackan på sitt sätt är en av höjdpunkterna i svensk naturskildring och att det är något av det skönaste och mest inspirerande som Linné över huvud taget har skrivit. [---] Den lilla skriften utstrålar en sinnesglädje som inte kan undgå att fängsla varje läsare som själv vart år upplever det mirakel som årstidsväxlingarna utgör”.

Sthlm, F. B. Nestius, 1823. 8:o. (8),650 s. & 2 utvikbara litograferade plr. Praktfullt samtida marmorerat skinnbd med rikt guldornerad rygg, titeletikett i glättad papp och gula snitt. Ryggen blekt och med ytliga små sprickor, pärmsidorna något repade. En ovanligt ren inlaga tryckt på extra tjockt papper. Med Carl Jedvard Bondes exlibris. Från Ericsberg. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6018. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 2109. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1151. Innehåller bland annat omfattande biografiska och bibliografiska uppgifter om tyska släkter och bemärkta tyskar i Stockholm samt en förteckning över den evangeliska jubelfestlitteraturen i Sverige 1621 respektive 1721. Johan Anton August Lüdeke (1772-1838) var son till pastorn i tyska församlingen i Stockholm och studerade i Uppsala och senare i Göttingen. Han prästvigdes 1799 och tjänstgjorde från 1817 till sin död i tyska församlingen. Han skrev en rad skrifter om den tyska församlingen i Stockholm och dess historia. Detta är hans huvudarbete och fortfarande ett användbart referensverk. De sällsynta exemplaren på tjockt papper är dubbelt så tjocka som de på vanligt papper.

Uppsala, literis Wernerianis, (1725). 12:o. (2),48 s. Tagen ur band. Stänkta snitt. Titelbladet och s. 17-48 bruntonade. Samtida tillskrift nederst på titelbladet och enstaka bläcknoteringar och understrykningar. Lidén Catalogus disputationum 112. Sabin A dictionary of books relating to America 100961: ”on the evidences of visits of the norsemen to America”. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1531: ”Författarens göromål är att bevisa, det scandianerne icke allenast haft kundskap om America, utan också verkeligen gjort resor til denna verldenes del, i synnerhet till norra America; hvarjemte han framställer någre americanske folkslags seder och bruk, som äga likhet med sådane som fordom i vår nord varit vedertagne.”

Sthlm, J. C. Holmberg, 1801. 8:o. Grav. titelblad,122 s. + grav. titelblad,80 s. + grav. titelblad,141 s. & 1 grav. plansch. Samtida något nött men läckert glättat mörkblått pappbd med guldlinjerad rygg, guldpräglad ryggtitel och blåstänkta snitt. Första titelbladet lätt solkigt. Smålagningar och uppfodringar i ryggmarginalen i det första arket, s. 1-16. Spridda lagerfläckar och lite fler fläckar på s. 36-44 i första och 77-80 i andra delen. Det sista bladet med liten lagning i nedersta marginalen. På frampärmens insida den felaktiga anteckningen ”af Vulpius” och den riktiga att ”boken blef åtalad”. Fint ex. från Ericsberg med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Åhlén & Åhlén Censur och tryckfrihet 18.10. Översättningen gjord av Eric Magnus Lindströmer. Den graverade planschen vid sidan 126 i tredje delen finns bara i en del av upplagan. Boken är en dråplig samtidssatir och i Sverige åtalades både översättaren och boktryckaren i en uppmärksammad process där de dömdes till 300 dlr i böter.

Sthlm, H. Fougt, 1773. 8:o. (10),782,(1),783-84 s. Hårt nött samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjer runt binden samt senare brun titeletikett. Glest stänkta snitt. Spricka överst i främre falsen. Maskangrepp i nedersta ryggfältet. Hårt avnötta pärmar och pärmkanter samt stötta pärmhörn. Inlagan är i bättre skick än vad bandet låter ana, med spridda småfläckar och några starkare fläckar främst i marginalerna. Sidorna 403-14 delvis lite loss i häftningen. Reva i yttermarginalen på s. 431-32 och samtida anteckning, ”gott” vid ett av recepten på s. 434. Gammalt handskrivet recept på ”Äggspritz” på den blanka s. 688. På försättsbladet vackert präntat 1779 i stor stil ”Till Cath Hel Mau. af J. (?) Mau [?] d 7/9 79”. Senare namnteckning Anna Schürer von Waldheim på frampärmens insida. Du Rietz Gastronomisk spegel 33. Sahlin Förteckning över svensk färglitteratur 27. Detta är första upplagan som nämner Cajsa Warg som författare i titeln. Första upplagan utkom 1755, nya upplagor av denna den mest klassiska av svenska kokböcker utkom 1759, 1762, 1765, 1770, 1773, 1780, 1781, 1790, 1795, 1800, 1809, 1814 och 1822 samt översattes till tyska första gången 1772 och estniska 1781, enligt uppgift Estlands första tryckta kokbok! Det finns i Gävle en Cathrina Helena Mau (1768-72) som möjligen kan ha varit den som fick boken. Hon gifte sig med assessoren Johan Paqualin.

Sthlm, H. Keyser, 1677. 4:o. (8),280,(24) s. Samtida stänkdekorerat skinnbd med upphöjda bind, senare rikt guldornerad rygg och dito titeletikett i marokäng samt gamla stänkta snitt. Smal gammal blindpressad pärmbård. Några små maskhål på främre pärmen. Bortskrapad namnteckning på försättsbladet daterad 1709 och en raderad anteckning överst på bakre pärmens insida. Fuktfläckig i yttermarginalen på s. 133-36 och småfläckig i texten på s. 192. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 770-71. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1664. Ärkebiskopen Rimbertus (död 888) Ansgarbiografi var okänd ända fram till mitten av 1600-talet då tysken Petrus Lambek fann den i en handskrift i klostret Saint Germain des Près i Paris. Tillsammans med en dikt om Ansgar, författad av en munk från Corbeiaklostret, lät Lambek utge biografin 1652. Två årtionden senare reste Elias Brenner runt i Finland och kom tillbaka till Uppsala med den så kallade ”Nådendals klosterbok”. I den fanns bland annat en längre medeltida handskrift på svenska, en Ansgarbiografi av obekant ursprung. Arrhenius läste texten, fick låna Lambeks bok av Schefferus, och kunde snabbt avgöra att det rörde sig om en svensk översättning av den latinska text Lambek funnit. I sin edition har Arrhenius medtagit de båda biografiska texterna från Lambeks utgåva samt dennes företal och kommentar. Parallellt med den latinska texten löper den gamla svenska översättningen. Ytterligare två nyare Ansgartexter ingår i utgåvan, ”Nicolaus Hermannis Ansgarius-officium” från ”Codex Laurentii Oddonis” och ett stycke ur de på konung Sigismunds initiativ utgivna ”Officia propria sanctorum patronorum regni Sveciæ”. Claudius Arrhenius (1627-95) adlades Örnhielm 1684. Den fina guldorneringen och titeletiketten på ryggen är sannolikt båda utförda av Hedbergs bokbinderi.

Sthlm, L. Salvius, 1769. 8:o. 48 s. Häftad i samtida rött ngt nött klistermarmorerat omslag. Ryggen förstärkt med en snarlik senare ryggremsa. Interfolierad. Några få blad med svag fuktfläck i övre marginalen. Samtida notering på titelbladets övre hörn. Med D. S. Hogbergs och Carl Wilhelm Widings namnteckningar, den senare överstruken. Waller 7903. En andra upplaga trycktes 1778 och verket översattes till latin 1771 och tyska 1777. Retzius försörjde sig vid denna tid på läroboksuppdrag och föreliggande arbete är resultatet av en beställning från Collegium medicum på ett farmaceutiskt kompendium. Den enda anteckningen på de interfolierade bladen, möjligen av Hogbergs hand, meddelar ”Ärfarenheten har lärdt oss, och det kan man taga pro certo, at de oljor, som snarast stelna i kölden, härskna sednare, och tvärtom, ju sednare de de stelna i kölden, ju snarare härskna de äfwen.”

Sthlm, H. A. Nordström, 1820. 8:o. (10),302,(2) s. & 4 utvikbara grav. plr. Något nött nära samtida mellanbrunt hfrbd med guldornerad rygg. Marmorerade snitt. Lite stötta pärmhörn. En handskriven liten etikett med årtalet 1820 längst upp på ryggen. De första sidorna lätt lagerfläckiga. Fler fläckar i L-arket, s. 161-76. Reva i övre marginalen på s. 51-56. Namnteckning Thorsten Humbla daterad 1907. Holmberg Bibliografi över J. J. Berzelius 1820:1. Bibliotheca Walleriana 11080. Med det tryckta dedikationsbladet till Brukssocieteten. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”År 1820 utgav B. dessutom sin bekanta lärobok i blåsrörsanalys, en frukt av hans mångåriga, samarbete med den 1818 avlidne Gahn. Detta verk utkom i flera upplagor och översattes till de flesta europeiska språk”.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, (1777). Stor 4:o. 52 s. + Articlar vid torneringen och riddarspelet. [=rubrik]. (Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1777). Stor 4:o. (4) s. Häftad i något nött, trasigt och fläckigt samtida gråpappersomslag. Tryckt på blåtonat skrivpapper och med breda marginaler. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 497 för huvudarbetet och bilaga 3. Akrell Stockholmiana 803 för det första arbetet. De separat tryckta artiklarna är även avtryckta i huvudarbetet på s. 46-49. Tornerspelet hölls på nuvarande Mariatorget.

Sthlm, Wennberg et Nordström, 1771. 8:o. Grav. titelblad,(2),540,(34) s. Något nött samtida ljusbrunt hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och beige titeletikett. Ryggen med ytliga skinnsprickor, ytliga småsprickor i titeletiketten och en blekt handskriven nummeretikett i översta ryggfältet. Delvis något lager- och småfläckig. En marginalreva i s. 35-36. En liten bläckfläck i övre hörnet och på yttre snittet på s. 417-56. Samtida namnteckning (G. Knorring?) på titelbladet. Med Axel von Essens och Bengt Mannerfelts exlibris samt Lars Bergquists namnteckning daterad 2009. Bra ex. Bibliotheca Walleriana 8216. ”Underrättelse om barns sjukdomar”, enligt Sten Lindroth ”det mest inflytelserika arbete, som någonsin utgivits av en svensk läkare”, publicerades först i form av små uppsatser i Vetenskapsakademiens almanackor 1753-71. Arbetet utkom första gången i bokform 1764. Föreliggande upplaga utgavs av Vetenskapsakademien och är egentligen den andra utgivna bokupplagan på svenska. Den är mycket utvidgad, bl.a. med de uppsatser som publicerats efter 1764. Lindroth skriver: ”Utan att bjuda på några märkliga nyheter ägde Rosensteins pediatriska handbok i fullständighet och moget omdöme ingen motsvarighet, och den anammades snabbt som klassisk utomlands; före århundradets slut var den översatt till åtta främmande språk”. Föreliggande upplaga avslutas med Abraham Argillanders ”Försökt sätt, at lära dumbar läsa och tala”. Linnélärjungen Argillander (1722-1800) har kallats Nordens förste dövlärare och i sin uppsats redovisar han resultaten av sina försök att lära sin dövstumme svåger Wolfgang Henricus Amadeus Helsingius att tala, läsa och skriva. Axel Henriksson von Essen (1858-1944) ägde enligt Carlander ”en rikhaltig boksamling”. Hans exlibris är ritat av Agi Lindegren.

Sthlm, L. L. Grefing, 1765-67. 8:o. (4),180 + (6),181-504,(6) s. Samtida något nött hfrbd med upphöjda bind och svart infärgat titelfält vilket har några småskavanker. Stänkta snitt. Obetydligt nagg överst i ryggen. Enstaka småfläckar, t.ex. en liten fläck på s. 381. Små marginallagningar i marginalen på andra bladet och s. 39 samt 99. Bra ex. Redaktionen leddes av Olof Celsius som även författat, bearbetat och översatt ett flertal av psalmerna. Bland övriga bidragsgivare märks C. Nyren, C. J. Brag och C. M. Bellman. Den sistnämnda har översatt sju psalmer från tyska, men även fått publicerat en originalpsalm, nr 74. Denna den så kallade ”celsiska” provpsalmboken blev hårt kritiserad och godtogs inte som ersättare till den gamla psalmboken. Först 1819 och en hel rad kommittéer senare ersattes 1695 års psalmbok.

(Sthlm, O. Olofsson, 1620). 4:o. 9,9-10,12-13,13-23 s. Titelsidan tryckt i rött och svart samt med ett ståtligt tryckt ramverk. Träsnitt i texten på s. 2. Tagen ur band. Lös i häftningen. Enstaka fläckar. Uppfodring med vitt papper vid ryggen på sista sidan. Bra ex. från Ericsberg. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 174. Colerus hätska uppgörelse med fylleriet avslutas med ett rim om dryckenskap funnet ”uthi s. Erich Ribbings librij, skreffne medh egen hand”.

Sthlm, B. G. Schneider, Kongl. tryckeriet respektive Schneiders änckia, 1737-38. 4:o. (30),18 + 84 + 48 + 56 + 40 + 48 s. Del II:3 har en inklistrad tryckt ersättningslapp ”Andra” på titelbladet. Hfrbd från 1800-talets första hälft med rikt guldornerad rygg och orange titeletikett samt marmorerade snitt. Ryggen något nött och med ett par små bläckfläckar samt sprickor överst i ytterfalsarna. Delvis spruckna innerfalsar. Spridda småfläckar av olika slag och delvis lätt bruntonad. Alfred Victorins namnteckning daterad mars 1877 och en inköpsanteckning i krita från november 1895. Trevligt ex. Den första egentliga lyriska antologin i Sverige där Carleson med verser av författare som Dahlstierna, Lagerlöf och Rudéen samt av vännen Dalin ville visa upp föredömen för den svenska diktkonsten. I sin iver lät han emellanåt redigera och ”förbättra” de avtryckta dikterna. Något övergripande system i urvalet går ej att spåra, t.ex. saknas dikter av både Stiernhielm och Brenner. Tidsmässigt spänner antologin från ett gravkväde av Petrus Lagerlöf, daterat 1673, till premiärtryck av Dalinska smådikter. Alfred Victorin författade en ansenlig mängd bokkataloger, bland andra ”Förteckning öfver P. Hansellis boksamling” (1879), ”Robert Bowallii boksamling” (1886) och ”Förteckning öfver framlidne konstvännen amanuensen i Kongl. biblioteket Christofer Eichhorns efterlämnade dyrbara och valda samlingar” (1891). Under en tid arbetade han med biblioteket på Koberg. Victorins referensbibliotek såldes 1895.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1851. 8:o. 138 s. & 16 handkolorerade litograferade plr, varav nr 1-2 utvikbara. Häftad i grönt samtida omslag, det bakre loss och med revor. Bokblocket itu i ryggen och planscherna nästan helt loss. Svag fuktrand i övre marginalen på textens första tjugo sidor och svag fuktrand i yttermarginalen på de sista sex planscherna. Dedikation från författaren till ”vännen Johan Sederholm”. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 35. Planscherna tryckta på tjockt kartongpapper. De två första är kartor över Films och Dannemora socknar samt över Dannemora järnmalmsfält. De följande elva är gruvkartor över Dannemorafältet på olika djup och de tre sista är profilkartor. Axel Erdmann (1814-69) var geolog, mineralog och kemist. Hans geologiska undersökningar av svenska malmfält var de första i sitt slag i Sverige. De publicerades i ”Vetenskapsakademiens handlingar” och belönades sedermera med Jernkontorets stora medalj.

Linköping, (Kempes änka), 1711. 4:o. (16),122 s. Tagen ur band. Titelbladet med lite bläckkladd efter bl.a. raderade namnteckningar. Några småfläckar, se t.ex. s. 1, 3 och 48-49. Understrykningar i bläck. Med Jacob Gustafssons namnteckning i bläck på s. (16). Bra ex. Waller 1143, med endast åtta inledande sidor inklusive det ursprungliga kancellerade titelbladet där det står ”Norköping” i stället för ”Östergötland”. Med hyllningsdikter av J. Thun, L. Forsselius och A. O. Rhyzelius. Avslutas med 28 fallstudier från författarens verksamhet i Norrköping. Magnus Gabriel von Block (1669-1722) hade många strängar på sin lyra, han talade elva språk, var utbildad läkare och var flitig författare. Efter studier i Uppsala och längre utlandsresor, där Block bl.a. lärde känna Leibniz och studerade medicin, utnämndes han till provinsialläkare i Östergötland 1702 och slog sig ned i Norrköping. I flera av sina skrifter bekämpade han vidskepelse och mirakeltro som fortfarande hade ett starkt fäste i Sverige. Lindroth såg Block som en viktig föregångsman till upplysningsidéerna i Sverige.

Uppsala, J. Edman, 1768. 8:o. (16),274,(14) s. Brunt samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och mörkbrunt infärgat titelfält med texten ”Gahms Beskrifning öfwer Öland”. Stänkta snitt. Ryggen med mindre nagg överts och titelfältet med smärre förluster. Något nötta ytterfalsar och svaga sprickor i innerfalsarna. Titelbladet med bortklippt namnteckning i nedre marginalen. Pärmarnas insidor, för- och eftersättsbladen samt de två sista bladen hårt bruntonade i hörnen på grund av bandet. Ren inlaga. Exlibris för Hjalmar Nordqvist respektive Karl-Arne Lovén, det senare på bakpärmens insida. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 498. De fyra sista sidorna är en bokkatalog från Edmans förlag. Petter Åhstrand (1700-66) var i över 30 år verksam som kronobefallningsman i Ölands norra mot och hade som sådan goda förstahandskunskaper om trakten. Han kunde därför förhålla sig fritt till föregångare som Linné med flera när han redogjorde för allmogens seder, klädedräkt, dialekt med mera eller när han diskuterade öns avskogning och vattuminskningsfrågan. Anders Martinsson har i ett förord till en nyutgåva kallat arbetet ”inte bara en pärla i ölandslitteraturen utan även ett unikt oakademiskt bidrag till 1700-talets topografiska litteratur”. Efter Åhstrands död hamnade manuskriptet till arbetet via A. Pontins försorg hos S. L. Gahm Persson som lät utge det. Gahm Persson försåg det även med ett förord och har dessutom sammanställt bihanget med avtryckta gamla handlingar som avslutar boken. Med tryckt dedikation från Gahm Persson till Daniel Tilas.

Sthlm, 1915. (2 blanka,6),VIII,84,(1,3 blanka,1) s. & 1 utvikbar plansch & 16 medbundna och passepartouerade originalblad av 14 olika tryck. Något nött ljusbrunt hfrbd med upphöjda bind, guldornerad rygg och svart titeletikett, marmorerade pärmpapper, putsade snitt och medbundet främre omslag (Levins, Uppsala). Bandet lite fuktsolkigt på ryggen. Prydlig tillskrift överst på försättsbladet: ”Jan-Erik Stenius minne av juris kandidat-examen den 30 maj 1938 av pappa”. Tryckt i 350 numrerade exemplar, varav detta är nr XXX av 30 exemplar med inklistrade originalblad ur olika lagupplagor mellan 1607 och 1688. Praktfullt tryck av bröderna Lagerström i rött och svart av en mycket välgjord bibliografi som är det självklara standardverket på området. Generöst illustrerad med många avbildade titelblad och textsidor. Jan-Erik Stenius, född 1913 och svensk jurist, var bland annat länsråd i Karlskrona. Hans far Elias Stenius (1879-1961) var landssekreterare och konstnär.

Leipzig, P. P. Wolf und Comp., 1802. Liten 8:o. XX,364 + XVI,397 + XIV,426 s. Tre samtida ngt nötta hfrbd med guldlinjerade ryggar, ljusröda titeletiketter och ovala gröna nummerskyltar i glättad papp. Rödstänkta snitt. Ryggarna ngt blekta och torra samt med ett par fläckar. Enstaka lätt lagerfläckiga blad. Förordet till del I, s. XVIII-XX, bundet i slutet av volymen. Titelblad och förord till del II är är även de inbundna sist i första volymen. Med spår av borttagna exlibris, säkerligen L. J. Sederholms. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Med företal av författaren daterat i Leipzig i mars 1801 och i Warszawa sommaren 1801. Karol Fryderyk Woyda (1771-1845) var polsk politiker och borgmästare i Warszawa. Dessa italienska resebrev tillkom under Woydas tid som militär i fransk tjänst. Några av breven i del I är från Schweiz och Frankrike.