Søkeresultat

Uppsala, J. Edman, 1785. 4:o. 22 s. Häftad med gamla omslagsrester vid ryggen. Enstaka lagerfläckar och lite gulnad. Fuktrand och solkfläck i titelbladets övre hörn. Stort ex. Med ett litet diktcitat av Nils Lorents Sjöberg på s. 2.

Sthlm, J. Hörberg, 1833. Stor 12:o. (2),77 s. Elegant ljusbrunt svartstänkt hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och brun titeletikett (Hedberg). Marmorerade snitt. Obetydligt nötta pärmhörn. För- och eftersättsbladens yttre hörn bruntonade av bandet. Några nedre ytterhörn lite kantstötta. Fint ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5992. Akrell Stockholmiana 969. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 94. Rydqvists anteckningar hade enligt efterordet skrivits som ett bihang till Billmarks litografiska vyer över Djurgården, men genom ”inträffade omständigheter” ej kommit att användas för detta ändamål.

Berlin, bei J. E. Hitzig, 1812. 8:o. 144 s. Nytt marmorerat pappbd med blå titeletikett. Inlagan ngt lager- och småfläckad. Fuktrand i marginalen på s. 135-42. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3993. Bring Rättegångshandlingar 950:10. Rossi utförde en av obduktionerna i samband med Karl August död och boken diskuterar dödsorsaken och tillbakavisar ryktena om förgiftning.

Sthlm, P. Hesselberg, 1762-72. 8:o. (32),239,(1) + (4),334,(14) + (4),88,(6) + (4),119,(7) + (4),42,(4) + (4),33,(7) + (4),320 + (4),100 + (4),41,46-47,44-88,(51) s. Två nötta samtida hfrbd med upphöjda bind, blindlinjerade ryggar, bruna titeletiketter och stänkta snitt. Lite repade pärmpapper och stötta pärmhörn. Enstaka lager- och småfläckar samt en del bläckstänk, se t.ex. s. 37 i del II. En del gamla diskreta rättelser. De flesta titelbladen delvis lite bruntonade efter numera borttagna remsor av syrahaltigt papper, liksom s. 80-81 i del IX. Några små fuktränder i övre marginalen i del VII-VIII. Med Jean Lampéns och Gustaf Åkerroos namnteckningar, den senare daterad 1825, samt Eric Österlunds exlibris. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1070. Med ett förord av Gabriel Rosén. Första delen består av en omfattande allmän lärdomshistorisk inledning med litteraturhänvisningar ”til böckers kännande” och ”lärde journaler” samt en teologisk lärdomshistoria. Efter del IX återfinns ett ”Hufvud-register”. En fortfarande användbar resonerande bibliografisk översikt med ett överflöd av information om både utländsk och svensk teologisk litteratur. S. J. Alnander (1731-72) var präst och docent i historia, skrev en avhandling om förbjudna svenska böcker och utgav bland annat ett antal teologiska arbeten samt medverkade i Gjörwells olika tidskrifter.

Sthlm, N. H. Thomson, 1840. Liten 8:o. 3-260 + 261-482,(2 blanka) s. Samtida lätt nött violett mönsterpressat klbd med titel i guld på ryggen och stänkta snitt. Ryggen blekt. Titelbladet med mycket svag fuktfläck och de sista bladen med fuktrand. Ett inledande serietitelblad saknas. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bra ex. Furuland Bibliografi över svenska skönlitterära häftesserier K:58. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 70. Utgiven i Thomsons ”Kabinets bibliothek af den nyaste litteraturen”. Översattes till danska, tyska, holländska och engelska.

Falun, J. F. Åkerbloms boktryckeri, 1841. 8:o. (2),135 s. Häftad, oskuren och ouppskuren i tryckt gult omslag, vilket har ett par obetydliga smårevor och obetydligt solk. Fint ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5701. Johan Magnus Bergman (1792-1867) var stadsläkare i Falun och hade 1822 utgivit ”Beskrifning om Dalarne eller Stora Kopparbergs län”.

Örebro, N. M. Lindh, 1831. 8:o. (4),XII,180 s. Litet träsnitt på titelbladet. Tagen ur band. Gamla gula snitt. Något lagerfläckig i början och på slutet. Fuktfläck i yttermarginalen på s. 53-54. Med Kungliga bibliotekets duplettmarkering i blyerts. Du Rietz Gastronomisk spegel 98. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1593. Titelbladets träsnitt föreställer en flaska med författarens initialer ”L. G. Z.” samt devisen ”tålamod” på en banderoll. Zaar var bland annat regementsläkare vid Västgöta regemente och gav 1836 ut ”Vins omständeliga kännedom till upplysning för vinets samtelige amatörer”. Innehåller förutom ”allmänna principer för matvarors tillredelse och servering” även råd inom hushållningen, köksträdgården och lantbruket hållna i en mycket patriarkalisk ton.

Sthlm, I. Meurer, (1656). 4:o. (114) s. Tagen ur band och insatt i nyare dekorerat pappomslag, möjligen en tapetbit. Gamla stänkta snitt. Med gammal bläcknumrering 6. En del lager- och småfläckar. Fuktrand i yttermarginalen på de första sidorna. Ljusbrun fuktfläck i nedre hörnet. Personalier de sista två arken M och N. Kruuse var född 1621. Personalierna avhandlar nästan bara hans militära karriär. Han medverkade vid Kristinas kröning 1650 och blev adlad till friherre av henne 1651. Under en marsch i det polska kriget avled han vid endast trettiofyra års ålder.

Sthlm, L. Wennberg, 1775. 8:o. 56 s. Brunt mönsterpressat hklbd från 1800-talets mitt med guld- och blindpressade rygglinjer samt handskriven titeletikett. Lite blekt rygg. Hårt skuren i både övre och nedre marginalen med små förluster i kustoder och arksignaturer. Nedersta raden i titelbladets impressum med delvis bortskuret årtal. Enstaka fläckar, t.ex. en liten bläckfläck på s. 23-24. Förkortad översättning av ”Précis historique de la vie de madame la comtesse du Barry” som utkom första gången 1774 efter att du Barry blivit inspärrad i kloster. Den publicerades både separat och som en del av ”La gazette de Cythere”. ”Öfwersättarens reflexioner och anmärkningar” finns på sidorna 49-56. Arbetet tillhör sin tids mest berömda franska skandalskrifter och gavs ut i otaliga upplagor på franska. Detta är enda svenska översättningen. Madame Jeanne du Barry (1743-93) var Ludvig XV:s mätress 1769-74.

Paris, chez V. Lepetit & Pulet, 1814. 8:o. (2),214 + (2),231 + (2),280 + 235 + (2),222 s. Fem samtida ljusbruna hfrbd med guld- och blindpressad ryggdekor. Lite stötta pärmhörn. Blåstänkta snitt, något mörknade på övre snitten. Regnbågsfärgade läsband. Alla fem titelbladen lätt fläckiga samt med ett äldre monogram upptill överklistrat med vit papperslapp. En tilltagande liten ljusröd fuktfläck i övre ytterhörnet i första delen. Enstaka fläckar i övrigt. Trevlig svit. En ny upplaga utkom 1822. Marie-Adélaïde Hadot, känd under namnet Barthélemy-Hadot (1763-1821) var fransk författare och dramatiker.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1847. 12:o. VIII,159 s. Nött samtida mörkblått glättat pappbd med en brun handskriven titeletikett. Marmorerade snitt. Svag främre innerfals. Reva på smutstitelbladet. Med L. G. Tegnérs namnteckning. Tidigt framstod Gustaf von Düben (1822-92) som en utpräglad studiebegåvning. Redan vid 15 års ålder blev han student och sju år senare promoverades han. Vetenskapsakademien erbjöd honom att följa med barkskeppet Prins Carl på en naturvetenskaplig resa till England, Godahoppsudden, Indien och Kina. Resan fick en stor betydelse för Dübens vidare forskningsproduktion. Sina mest vägande vetenskapliga insatser gjorde han sedermera på de antropologiska och etnografiska områdena.

Uppsala, Palmblad & c., 1820. 8:o. (6),182 s. Mörkgrönt lackat hfrbd från 1900-talets början med guldornerad rygg, vilken är hårt blekt mot grått och lite missfärgad av några mindre mörka fläckstråk. Marmorerade snitt harmonierande med det inre pärmpappret. Titelbladet har pappersförlust i ryggmarginalen och är lagat där med vitt papper och ett par smålagningar på baksidan. Sista bladet är förstärkt i innermarginalen. Ett par svaga småfläckar i övrigt. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 217. En ny upplaga utkom 1835. Utspelar sig år 850 med Ansgar i en av rollerna. Tegnér kallade detta korta epos ”utan undantag den mest genialiska tragedi vi hittills äga på svenska.” Detta omdöme till trots har skådespelet aldrig uppförts.

Sthlm, H. A. Nordström, 1802. 8:o. (4),63,(1) s., varav s. 45-48 är en lång utvikbar tryckt tabell. + VANDERMONDE, (C. A.), BERTHOLLET, (C. L.) & MONGE, (G.). Afhandling om jernet, betraktadt i dess olika tilstånd af tack-jern, smidigt jern och stål. Från fransyskan. Uppsala, J. F. Edman, 1796. 8:o. (4),86 s. + SVEDENSTIERNA, ERIC TH. Försök till hytte-ordning för Nora, Lindes och Ramsbergs bergslager. Sthlm, H. A. Nordström, 1819. 8:o. 32 s. Bra mönsterpressat hklbd från ca 1840 med sparsamt guldornerad rygg. Brunstänkta snitt. Några svaga lagerfläckar. Titelbladet till det andra arbetet med en liten fuktfläck. Trevligt samlingsband från Biby. I första arbetet utgörs sidorna 49-63 av en bilaga författad av J. C. Garney. Johan Erik Norberg (1749-1818) var tekniker och bergsman och periodvis verksam i Rysslands bergsindustri. Det andra arbetet är översatt av Eric Thomas Svedenstierna. Eric Thomas Svedenstierna (1765-1825) var bergsvetenskapsman, övermasmästare och direktör över tackjärnsblåsningen och stångjärnssmidet i riket. En tid arbetade han med färdigställandet av slussarna vid Trollhättan. Han var den första redaktören för ”Jernkontorets annaler” och gav även ut ”Samlingar i bergsvettenskapen” (1806-12) samt ”Några underrättelser om engelska jernhanteringen” (1813). Han ägde en värdefull mineralsamling som efter hans död förvärvades av kronprins Oskar som skänkte den till Uppsala universitet.

Berlin, Georg Reimer [=förlag], 1912. (8),108 s. & 52 färgplr med skyddspapper med tryckta bildtexter + (6),113-268 s. & 48 färgplr med skyddspapper med tryckta bildtexter. Två stiliga olinnebd med gulddekorerade ryggar och frampärmar. Övre snitten skurna, de övriga endast putsade. Den första volymen med en diskret mindre fläck under titeltrycket och de undre snitten obetydligt smutsade ytterst. En fin uppsättning! De två delarna med undertitlarna ”Schweden” och ”Dänemark und Norwegen”. Tryckt i 510 exemplar, varav detta är nr 220 av de som är numrerade 1-500. Förtecknar miniatyrmålningar av konstnärer verksamma i eller härstammande från Sverige, Danmark och Norge under perioden 1650-1830-tal. Innehåller bilder, fint återgivna i ljustryck, utförda av: Pierre Signac, Elias Brenner, Erik Utterhjelm, Arfvid von Karlsteen, Olof Arenius, Axel Sparre, Charles Boit, Karl Gustaf Cronhjort, Peter Adolf Hall, Adélaïde Victorine Hall, Niklas Lafrensen d.y., Adolf Ulrik Wertmüller, Lars Svensson Sparrgren, Anders Emanuel Müller, Anders Gustaf Andersson, Anton Ulrik Berndes, Domenico Bossi, Giuseppe Rota, Maria Vilhelmina Noréus, Johan Erik Bolinder, J. Leauté, Jakob Axel Gillberg, Johan Vilhelm Karl Way, Carl Ferdinand Stelzner, Caroline Stelzner, Eduard de Ron, Alexander Rudbeck, Jacob van Dort, Paul Prieur, Toussaint Gelton, Josias Barbette, Nicolaus Christian Moritz Adermann, Balthasar Denner, A. E. Willarst, Jørgen Gylding, Joseph Brecheisen, Wilhelm Andreas Müller, Andreas Thornborg, Cornelius Høyer, Jens Juel, Hans Henrik Pløtz, Christian Hornemann, H. Christian Ondrupp, Fredrik Christian Camradt, Lippmann Fraenckel, Heinrich Jakob Aldenrath, Friedrich Carl Groeger, Johan Carl Fredrik Viertel, Jean Jacques Turretin och Johannes Möller. Ett standardverk med en avslutande katalog över miniatyrerna, konstnärerna, ägarna och de personer som avporträtteras.

Uppsala, 1927-38. (2),XXXVII,(1 blank),383,(1 blank),XXXVIII,(4) s. & plr + (2),IV,528 s. & plr + (2),358,LXXXII s. & plr. + COLLIJN, ISAK. Sveriges bibliografi. 1600-talet. Bidrag till en bibliografisk förteckning. I-II. Uppsala, 1942-46. (2),XI,(5) s.,1038 spalter,(3) s.,1039-1080 spalter. Fyra bruna halvmarokängbd med upphöjda bind, marmorerade pärmpapper, övre guldsnitt. Häftesomslagen medbundna längst bak i banden. En liten stötskada överst på den andra volymen och med några fläckar på ryggarna till de två sista volymerna. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet 10:5-23. Sveriges nationalbibliografi för perioden 1478-1699. Delarna I-III med rikhaltiga biografiska, bokhistoriska och boktryckerihistoriska kommentarer.

Uppsala, Zeipel och Palmblad, 1817. 8:o. Utvikbart grav. självporträtt,LIII,(1 blank),124,(1) s. Brunt marmorerat hfrbd från 1830-tal med guldornerad rygg och brun titeletikett. Alrotsmarmorerat pärmpapper. Blåstänkta snitt. Porträttet lite nött, uppfodrat i nedre marginalen på baksidan och med liten reva i yttermarginalen. Ett fåtal svaga småfläckar. Bra ex. med Olaf Homéns exlibris. Det graverade självporträttet föreställer Hörberg med palett vid staffliet och är daterat 1807. En av de märkligaste äldre svenska självbiografierna. Den tillkom på J. H. Lidéns initiativ. I en osignerad recension i ”Swensk literatur-tidning” liknas kontrasten mellan Atterboms företal och Hörbergs biografi vid den som skulle uppstå i ”ett franskt skådespel med prolog på syriska”. Inleds med en tysk dedikationsdikt av Atterbom till ”L. v. J.”. I slutet Hörbergs egen verkförteckning av sina 87 altartavlor, de 520 ”målningar, hwilka jag med säkerhet mins mig hafwa gjort” och ”något om mina handritningar”.

Hamburg, bey J. G. W. Meyn, 1803. 8:o. (12),220 s. Trevligt marmorerat glättat pappbd från 1800-talets första hälft med röd titeletikett och gula snitt. Ryggen något blekt. Författarnamnet skrivet med anilinpenna på titelsidan. Inlagan har en del bruksspår såsom en mindre fläck på s. 21, några tråkiga fläckar på s. 130 och 165 samt ett par smärre bläckfläckar i övre marginalen på s. 205-06. Med en liten överstruken privatstpl och J. W. Hagströms namnteckning. Från Ericsberg. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5969. Allt som utkom. I Halle utgavs boken med nytt titelblad 1805. Översättaren undertecknar sitt förord i Rappin på Rügen. Den korta subskribentlistan upptar bara personer i dåvarande svenska Pommern. Johan Elers (1730-1813) var skald och topografisk författare vid sidan av sin tjänst som amanuens vid Kungliga biblioteket. Hans historiskt-topografiska verk ”Stockholm” utkom i fyra delar 1800-01 och beskrivs av Bygdén som ”ett för sin tid förträffligt arbete, som länge tjenat såsom hufvudkälla för senare beskrifningar”.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1788. 8:o. (2),154 s. Med grav. titelvinjett. Rött hklbd från slutet av 1800-talet med sparsamt guldornerad rygg och stänkta snitt. Klotet ngt småfläckigt vid den främre falsen. Främre pärmens insida med handskriven innehållsförteckning. Bra inlaga, men titelsidan och sista sidan är ngt solkiga. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4355. Titelvinjetten är signerad ”C. B.”. De biograferade är Åke Barfoth, Carl Hoffman, Eric Geissler, Jöran Rothman, Carl Rudenschöld och Axel Adrian Stjernecrantz. Alla med egna titelblad och impressum. Linnélärjungen Jöran Rothmans (1739-78) resor i norra Afrika berörs på s. 86-89.

Sthlm, J. L. Horrn, 1741. 8:o. (8),40 s. + (NORDENBERG, MAGNUS OTTO) Kort anledning, huru gräswäxten och mulbetet genom fördelaktig inrättning af betes-hagar kan förbättras, och foderbrist tilräckeligen förekommas, jemte et nytt påfund och förslag at med önskelig framgång och nytta inrätta wijngårdar i Swerige. Sthlm, Kongl. tryckeriet, (1741). 8:o. 14,1-34 s. Enkelt hfrbd med upphöjda bind och sparsamt blinddekorerad rygg. Hårt skuren på s. 5-6 i det andra arbetet där kniven snuddat de yttersta bokstäverna. Några blad med fuktfläck. Med Nils Sandbergs exlibris. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 601 respektive 1083. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 204 för det andra arbetet som översattes till tyska 1765. Det första arbetets uppgifter grundar sig, enligt Benzelstiernas företal på författarens resor på kontinenten. Författarens förord i det andra arbetet är daterat Tavastehus den 14 april 1741. Det arbetet rör bl.a. vinframställning av hallon. Finländaren Magnus Otto Nordenberg (1700-56) växte upp på Frugård och studerade inte bara lanthushållning utan även alkemi,vilket kom att påverka inte minst hans brorson August Nordenskjöld.

Halmstad, C. E. Gernandt, 1871. Tvär-folio. Kolorerat litograferat titelblad,120 s. & 16 litograferade plr, varav 15 kolorerade. Grönt oklbd med blindpressad ramdekor på pärmarna och guldtryckt titel med Hallands vapen på frampärmen. Marmorerade snitt. Ryggändarna lite nötta och med smärre revor i kloten nedtill i båda ytterfalsarna. Textblad och planscher med en del lätta marginalfläckar och något svagt tumavtryck i hörnen. Planschen Lindhult har en lite tråkigt lagad reva i nedre marginalen och obetydligt in i bild. Den okolorerade planschen är en plan över Skottorp 1680 med den ovala kungssalen i större avbildning. Planscherna tecknade av Anders Kallenberg. Peter von Möller (1809-83) ägde de halländska godsen Skottorp och Dömestorp. Han var en föregångsman inom lanthushållningen och en av pionjärerna som använde guano för konstgödsling; så till den grad att den gamla bruksägaren och riksdagsmannakollegan C. G. Indebetou menade att von Möller ”borde ha haft Guanoöarna i sin vapensköld”. Han adlades för sina förtjänster 1860 i samband med Karl XV:s kröning. Möller intresserade sig för Hallands historia och språk. Ett resultat av detta var en uppmärksammad ordbok över halländska landskapsmålet, som utkom 1858. Hans etnologiska och kulturhistoriska samlingar publicerades, dels i föreliggande arbete, dels i ”Bidrag till Hallands historia” som utkom 1874. Konstnären Anders Kallenberg (1834-1902) är främst känd som djurmålare och under senare delen av seklet var han mycket uppskattad av recensenterna, inte minst August Strindberg.

Uppsala, J. Edman, 1773-74. 8:o. Front,XVIII,470 s. & 4 utvikbara grav. plr + front,(2),528,(1),532-35,(1) s. & 3 utvikbara grav. plr. Två volymer tagna ur band och prydligt insatta i gråpappomslag av gammalt material med upphöjda bind och gamla titeletiketter av brunt skinn, vilka uppenbarligen är överflyttade från tidigare band. Gamla röda snitt. Ursprungliga för- och eftersättsblad klistrade mot pärmarnas insidor. Spridda småfläckar. Planscherna något mer fläckiga. ”Rytternes sockenbibliothek” i bläck och namnteckningar för A. Eneström och Pehr. E. Eneström. Moström Torbern Bergman. A Bibliography of his Works 88. De fina frontespiserna graverade av Olof Årre. På dessa framgår det att Bergmans verk är del II:1-2 i ”Werlds beskrifning” tillsammans med varsin skrift av Fredric Mallet och Stephan Insulin, vilka utkom 1772. Bergmans arbete utkom första gången 1766 i en volym, men utökades mycket i andra upplagan, vilken enligt Sten Lindroth är ”ett mästerverk” och ”med viss rätt har den betraktats som den första moderna fysiska geografin över huvud”. Den översattses till danska, tyska och ryska. Den mångsidiga Torbern Bergman, mest känd som kemist, var en av Cosmographiska sällskapets stiftare. Rytterne socken ligger i Västmanland.

Örebro, N. M. Lindh, 1831-32. 8:o. 318 s. & 2 litograferade plr + (6),303 s. & 1 litograferad plansch. Två ståtliga samtida ljusbruna hfrbd med breda upphöjda bind, guldornerade ryggar och svartpressade linjer runt binden. Marmorerade pärmpapper. Violettsprängda snitt. Bortklippt namnteckning i försättsbladen. Första delens inlaga fin, andra delens ganska lagerfläckad här och där samt med lagningar i övre marginalen på s. 11-14, 23-24 och 69-70. Theodor Kihlbergs namnteckning. På andra titelbladet en svårläst samtida signatur. Ur Arne Nilssons bibliotek. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 218, 226, 243 och 250. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 129 nämner bara en plansch i första delen. I detta exemplar finns planscher avsedda för sidorna 23 och 32 i denna del. Alla planscher är av Holmbergsson och de är tryckta av Schéele i första delen respektive Gjöthström & Magnusson i andra delen. Juliana Christina Nyberg (1785-1854) föddes i Västmanland i Skultuna socken. Hon flyttade till Stockholm för att arbeta som lärare och rörde sig i kretsen kring fosforisterna och tidskriften ”Phosphoros”. Första delen innehåller bland annat ”Psyche. Dramatiserad saga” och ”Vublima, dramatisk poem”, det andra lyriska dikter. En helt fristående fortsättning med titeln ”Nya dikter” utkom 1842.

Lund, C. F. Berling respektive Uppsala, Wahlström & c., 1833-49. 8:o. XXXII,479,(1) s. & 1 utvikbar tryckt notbilaga + X,541,(1) s. & 1 dubbelsidig tryckt notbilaga & 1 litograferad runurkund & 1 utvikbar tryckt tabell + X,531,(3) + (8),384 + 385-848 + (4),VIII,668 s. Sex något nötta hfrbd med upphöjda bind, guldornerade ryggar, ljusröda titeletiketter och blågröna snitt. Banden gör ett uniformt intryck trots avvikelser i form av olika guldornering och pärmpapper. De två första delarna är på sina håll lager- och småfläckiga och de tre första har även sporadiska marginalnoteringar och understrykningar, de flesta i blyerts. Titelbladet till del II med en gammal lagning. Smärre pappersförluster i hörn och yttermarginaler på s. 369 i del II, s. 271 i del IV:1 och på s. 605-07 i del V. Några tråkiga fläckar på s. 80-90, 108-14 i del III och på s. 49-50 i del V. Smärre fuktfläckar i övre marginalen på s. 407-16 i del IV:2, s. VI-11 och s. 30-35 i del V, det sistnämnda stället kombinerat med viss pappersförlust. Del III har några samtida förvärvsanteckningar på insidan av bakre pärmen. Med O. Fr. von Feilitzens namnteckningar daterade Uppsala 1840 i de tre första volymerna och M. von Feilitzens exlibris från Åkerstad i samtliga volymer samt Nils Goboms namnteckning. Fin svit. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 14. Första delen behandlar ”Kyrkans sköna litteratur” och de följande ”Statens sköna litteratur”. Av del I utkom två senare upplagor. Almquist skriver: ”Genom den utsträckning förf. gaf åt sitt ämne, då han däri inrymde en redogörelse för den svenska litteraturen i dess helhet och således ej endast för den del däraf, som företrädesvis benämnes den sköna” kom verket även att ”omfatta annorstädes knappast behandlade litteraturgrenar”.

Kristianstad, F. F. Cedergréen, 1810. 8:o. (5,1 blank),156 s. Häftad i samtida omslag. Oskuren. Pappersförtunning med en bokstavs förlust på s. 5. Delvis ngt lagerfläckig. Med L. F. Rääfs exlibris. Med sin hårda kritik av den i samtiden så högt skattade Leopold kastade sig Hammarsköld in i den litterära debatten och bröt samtidigt väg för den nya skolan. Författaren och publicisten Lorenzo Hammarsköld var sedan tidiga tonåren bekant med familjen Rääf och hyste under en tid en olycklig kärlek till L. F. Rääfs yngre syster Eleonora. Hammarsköld var under studietiden i Uppsala tongivande i de nyromantiska kamratgrupperingarna vid Östgöta nation i vilka också L. F. Rääf ingick.

Västerås, J. L. Horrn, 1799. 8:o. (8),375 s. Häftad i något nött samtida violett klistermarmorerat pappomslag. Ryggen något blekt. Minimalt maskhål i de sista sidorna och genom bakre pärmen. Enstaka småfläckar. ”Jonas et Nils Holm Lund 1814” i bläck på frampärmens insida. The Hannås collection 361. Jfr Hammarsköld Förtekning sidan 52 för tidigare upplagor. Ifvar Kraak (1708-95) var född i Köpenhamn men uppvuxen i Norge. Föräldralös hade han tagits om hand av rektorn i Kristinania, där eleverna redan på 1720-talet kunde få lära sig tyska och engelska. Efter fortsättningsstudier i Köpenhamn flyttade han till Sverige och försörjde sig som informator i Karlskrona, språkmästare i Lund 1738-40 och 1748-81 samt däremellan språkmästare och translator publicus i Göteborg 1740-48. Han undervisade förutom i franska även i engelska, italienska och tyska och utgav flera läroböcker, bland annat denna engelska grammatika som trycktes i fyra upplagor (1748, 1777, 1789 och 1799) och en engelsk läsebok som trycktes i två upplagor (1748 och 1785). Förändringarna i denna fjärde och sista upplaga är enligt företalet ”ganska liten” och nedtill på sidan 112 står ”jag har med flit slutat samtalen på detta arket, at den som behagar, kan hafwa dem i et band à part”. Kraak berömmer i ett litet uppenbarligen efter tredje upplagan postumt redigerat ”avertissement” förläggaren Horrns initiativ till en ny upplaga och poängterar att ”det engelska språket frågas nu så mycket efter i Swerige som det franska, åtminstone är det så wid Carolinska academien; ty den lärda werlden kan nu för tiden wara det språket så litet förutan som handels-contoir”. För att kunna återge det rätta, förnämligare uttalet har Kraak tagit hjälp av pastorn i engelska församlingen i Göteborg, George Nash. Läroboken innehåller bland annat verser av Swift, Addison, brev av Locke och korta utdrag ur Popes ”Essay on man”. Kraaks ”An essay” kallas av Ingar Bratt ”utan tvekan den mest använda läroboken i engelska under 1700-talet”.