Søkeresultat

Strängnäs, L. A. Collin, 1771. 8:o. (2),LX,(2),331,(9) s. & 10 utvikbara grav. plr. Ngt nött marmorerat samtida skinnbd med upphöjda bind, vackert och rikt guldornerad rygg samt lejongul titeletikett. Röda snitt. Ryggen med obetydlig skada nederst. Pärmarna nötta och med ytliga skrapskador. Lätt bruntonad och med enstaka fläckar. En fuktrand av skiftande storlek i nedre marginalen återkommer av och till genom hela volymen och även på planscherna i slutet. Försättsbladet och titelbladet med viss bruntoning. Några blyertsanteckningar i början. Jacob Törnblads namnteckningar daterade Långbro den 31 oktober 1914. Översättningen gjord av Erik Wasberg, förordet skrivet av Jacob Serenius och anmärkningar av Pehr Wargentin. De fina planscherna graverades av Carl Bergqvist. James Ferguson (1710-76) gav 1756 ut ”Astronomy explained upon sir Isaac Newton’s principles”, som fick stor spridning. Under den här tiden dyrkades astronomin av akademiskt bildade personer i landsorten - läroverkslärare, enstaka prostar och kyrkoherdar. Ett exempel på detta var komministern i Länna, Strängnäs stift, Erik Wasberg, som vid kalas i socknen underhåll bönderna med berättelser om stjärnhimlens under. Föreliggande arbete gav han ut med stöd av biskopen Serenius och Wargentin och det blev den första populära astronomiboken på svenska. Wasberg tillverkade även ett slags planetarium som forslades till Stockholm och uppställdes i Vetenskapsakademiens förmak.

U.o., 1785. 8:o. IV,358 s. & 1 utvikbar tryckt tabell + IV,383 + IV,326 s. Tre vackra samtida marmorerade skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerade ryggar, röda titeletiketter och röda snitt. Titeletiketterna något blekta. Pärmarna till del I och II med spår av ytliga maskangrepp. Bakre pärmen till del I med en del små ljusa fläckar. Inlagorna med sporadiska lagerfläckar. Enstaka små fuktfläckar i övre marginalen i del I och i del II på s. 169-92 och sporadiskt därefter. En gammal lagning i nedre marginalen på s. 326 i del I. En fin svit från Ericsberg. Jmfr Goldsmith’s library of economic literature 13050. Första upplagan utkom 1784 och på kort tid ska 80000 exemplar ha tryckts och sålts. Jacques Necker (1732-1804), var finansminister under Ludvig XVI från 1776-81 och åter från 1788 till den 11 juli 1789, då han blev avskedad; av många ansett som den tändande gnistan till franska revolutionens utbrott den 14 juli 1789. Jacques Neckers dotter, Anne Louise Germaine, känd som författarinnan Germaine de Staël, var fr.o.m. 1786 gift med den svenska ambassadören Eric Magnus Staël von Holstein.

Paris, C. F. Cramer, 1801. Front,(4),190,(1) s. Häftad i lätt nött och lite solkigt rödgrått pappomslag från 1900-talets början med ursprunglig tryckt ryggtiteletikett med texten: ”Lettres d’un danois”. Oskuren och delvis ouppskuren. Några spridda lagerfläckar. Med Rosenørn-Lehns stpl på titelbladet och Torben Holck Coldings namnteckning på bakre omslags insida. Bra ex. Frontespisen med Napoleon på en segervagn i antik stil graverad av Barthelémy Roger efter en förlaga av Pierre Paul Prud’hon som tillhörde författaren och ställts ut på salongen 1801. Tönnes Christian Bruun Neergaard (1776-1824) var dansk kammarherre och godsägare samt konstsamlare. Han gjorde omfattande resor i Europa och bodde långa tider i Paris.

Uppsala, J. Edmans enka, 1792. 8:o. (8),358,(10) s. & 2 utvikbara grav. plr. Alrotsmarmorerat skinnbd från början av 1900-talet med svagt upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg och röd titeletikett samt guldpräglade pärmbårder. Ryggen ngt blekt och med ytliga sprickor och repor, bl.a. ovanför titeletiketten. Främre yttre fals sprucken. Inlagan oskuren och interfolierad med kvartoblad i samtiden. Samtida trevliga anteckningar i marginalerna och på de interfolierade bladen. En och annan bläckplump i marginalen och den sista planschen med bläckfläckar i de övre och nedre hörnen. Stort och intressant exemplar med H. Kugelbergs namnteckning daterad Uppsala 1792 och Thorbjörn Hwass exlibris. Krok Bibliotheca botanica suecana 3. Andra upplagan utkom 1798 och den tredje, utökad med norska växter, 1816. Dalslänningen Thorbjörn Hwass (1852-1927) var läkare och professor i nervsjukdomar.

Sthlm, J. Janssonii, 1656. Liten 8:o. (16),144,143-74,177-327,(9) s. + SCHEFFERUS, JOHANNES. De antiquorum torquibus. Syntagma. Sthlm, J. Janssonii, 1656. Liten 8:o. (4),62 s. Ganska nött skinnbd från början av 1700-talet med upphöjda bind, guldlinjerad rygg, röd titeletikett av marokäng och röda snitt. Ryggen repig och torr samt lite defekt upp- och nedtill. Ytterfalsarna med sprickor men bandet håller stadigt ihop. Pärmarna ställvis blekta och allmänt fläckiga. Pärmhörnen stötta. Insidan av främre pärmen med bläcknumreringar och tillskrifter samt en inklistrad handskriven lapp med innehållsförteckning. Pappersförlust med viss textförlust på s. 7 i nedre marginalen. En hel del råkanter med vidhängande pappersförluster, t.ex. på s. 61 i nedre marginalen och s. 295 i yttermarginalen. Lätt solkig på s. 196-97 och några smärre solkfläckar på s. 245 i nedre marginalen. De sista två opaginerade bladen har, förutom spegeltryck, vilket gör texten lite svårläst, även fuktfläckar nedtill i inre marginalen. Dessa fortsätter i det andra arbetet fram till s. 18. Detta arbete med sporadiska småfläckar. Med ett oidentifierat guldpressat pärmexlibris i form av ett vapen, Esaias Tegnér d.y:s exlibris och en tillskrift, ”Gåva till Elof Hellquist från Es. Tegnérs sterbhus”. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 329 respektive 825. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1585, noten, för det andra arbetet. Emund Gripenhielm (1622-75) hette Figrelius innan han adlades 1660. Han utnämndes efter en lång bildningsresa i Europa till professor i historia vid Uppsala universitet 1650 och blev riksråd 1673. Han var dessutom Karl XI:s lärare. Föreliggande verk behandlar den romerska skulpturen och är Sveriges första tryckta konstvetenskapliga arbete. Enligt Sten Lindroth är den ”typisk för genren, imponerande främst som lärdomsprov. Figrelius har gått igenom hela den tillgängliga antika litteraturen, textställen från grekiska och romerska författare flödar, också inskriftsmaterial använder han. Här stod allt att inhämta i ämnet, systematiskt ordnat: de olika slagen av romersk skulptur, hur guda- och kejsarbilder dyrkades, vilka enskilda personer som hedrades med statyer och formella ting om känslornas uttryck i höjda händer (gestuosa manus). Utblickar ges mot Grekland och Orienten, religionshistoriska problem antyds. Plinius var en guldgruva, liksom Strabon, Suetonius och Plutarchos; bara sporadiskt öppnar Figrelius diskussion med moderna forskare. Fastän den antika skulpturen för tidens klassicism framstod som högsta norm, undviker han estetiska värderingar”. Schefferus arbete behandlar ”de gamles halsringar” enligt Lindroth.

Sthlm, Nordströmska boktryckeriet, 1841. 8:o. (4),VIII,161 s. Enkelt och hårt nött samtida hfrbd med trasig rygg och spruckna falsar. Delvis hårt lagerfläckig och med en del andra fläckar. Veckstukning i nedre hörnet. Veck uptill på s. 149-56. Starka fuktfläckar i övre marginalen mot slutet. Amanda Vinlunds samtida blyertsnamnteckningar. Du Rietz Gastronomisk spegel 118. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 211. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 85. En andra upplaga utkom 1848. Innehåller förutom de av oss idag omhuldade recepten på den klassiska husmanskosten, även sådant som möjligen kan tänkas vara mer exotiskt såsom ”watten-klimpar i köttsoppa” och ”karperad braxen”. Noteras kan även den lakoniska inledningen till receptet om hönssoppa: ”Unga höns äro de bästa till stufningar, men gamla och feta höns, hwilka på länge ej wärpt, äro wärda sin död, och lämpa sig bäst till en god höns-soppa”.

Stockholm, Bröderna Lagerström, 1907. (2 blanka),334,(2 blanka) s. + STRINDBERG, AUGUST. En blå bok. Aflämnad till vederbörande och utgörande kommentar till ”Svarta fanor”. Supplement. Stockholm, Bröderna Lagerström, 1907. (4),337-436 s. + STRINDBERG, AUGUST. En ny blå bok. Stockholm, Bröderna Lagerström, 1908. (2 blanka,4),437-833 s. + STRINDBERG, AUGUST. En blå bok. Afdelning III. Stockholm, Bröderna Lagerström, 1908. (4),835-1071 s. Lapp med förlagsreklam medbunden vid s. 998. + STRINDBERG, AUGUST. En extra blå bok. Stockholm, Bröderna Lagerström, 1912. (4 blanka,4),1073-1141,(1) s. + STRINDBERG, AUGUST. Register till En blå bok. Stockholm, Bröderna Lagerström, 1912. 30 s. Tre stiliga röda halvmarokängband med upphöjda bind och övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade (Hedberg, 1949). Omslagen medbundna. Obetydligt stötmärke i nedersta ryggfältet på tredje volymen. Tredje delens främre omslag med liten lagning, och dess inledande blad obetydligt stötta i marginalen. Diskret volymnumrering på försättsbladen. Enstaka ljusa små fläckar och solk i marginalerna. Ljusa fläckar på s. 322-23. Liten bläckfäck på s. 897. Rättelse i blyerts på s. 255 och liten blyertsanteckning på s. 975. Fin svit. Zetterlund I:97, 98, 104, 105 & 127. ”En extra blå bok” är tyckt i 500 numrerade exemplar, varav detta är nr 343. Registret omfattar: ”En blå bok”, ”En ny blå bok”, ”En blå bok den tredje” och ”En extra blå bok”. Enligt Strindbergs ursprungliga plan skulle ”En blå bok” ha formen av ett ”breviarium” med en text för vardera av årets dagar. När boken väl trycktes hade denna tanke dock övergivits. Strindberg påbörjade arbetet med den första blå boken när ”Svarta fanor” ännu låg outgiven, och till en början skrev han mest ”för skrivbordslådan”. I och med att han i Karl Börjesson fått en förläggare som visat sig villig att ge ut även tämligen ”riskabla” böcker som dessa, växte projektet ut och blev till en allmän tankebok. Här behandlar Strindberg allt som faller honom in. Den ursprungliga idén om en försvarsskrift för de andliga värdena i en ateistisk tid späs på med såväl naturvetenskapliga och filosofiska reflektioner, som polemik i kvinnofrågan och rena personliga påhopp (mest berömt är kanske det skoningslösa nidporträttet av Carl Larsson som en alltigenom falsk människa). Strindberg låter sin penna flyga tämligen fritt och resultatet blir ett sammelsurium av essäer som han i ett ofta citerat brev kallade ”syntesen av mitt liv”. Det spretiga verket blev, något oväntat, en försäljningssuccé och fortsätter att finna intresserade läsare än idag. I ”Eftertankar om Strindberg” skriver Olof Lagercrantz att ”Blå boken innehåller åtskilligt som är absurt och läsaren hakar upp på det och blockeras. Vi borde lära oss att läsa den som den kristne Bibeln – Strindberg tävlar öppet med denna den berömdaste av böcker – och hastigt gå förbi det konstiga och skynda till oaserna. Strindberg som på äldre dar slöt sig så nära till Goethe och Shakespeare kan mycket väl spela deras roller av fäder och lärare i vår kulturkrets.”

Sthlm, C. Stolpe, 1768. 8:o. (22),351,(17) s. & 4 grav. plr. Trevligt lätt nött hfrbd från omkring 1830 med guldornerad och rikt blinddekorerad rygg. Blåstänkta snitt. Ryggen något blekt och med några obetydliga småfläckar samt ytlig sprickbildning i skinnet vid främre ytterfalsen och överst i bakre. Enstaka småfläckar. Lagning i marginalen på två blad i registret. Överklistrad äldre namnteckning på titelbladet. Med Gustav Oxenstiernas exlibris och Uppsala universitetsbiblioteks diskreta duplettanteckning i blyerts. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1280. Planscherna avbildar en rad trädgårdsredskap och olika sätt att beskära trän. Ett bihang utkom 1782. Anders Lissander (1705-86) antogs 1730 i Krigskollegiet i Stockholm och blev 1747 kommissarie i rikets ständers Manufakturkontor som dock upplöstes 1766. 1770 blev han kommersråd. Lissander var en mångsysslare som bland annat gav ut flera praktiska småskrifter i lanthushållning och även gjorde en insats som pionjär inom försäkringsväsendet. Han tillhörde kretsen kring Bellman och var skaldens främsta gynnare under 1760-talet. Gustav Oxenstierna (1793-1860) donerade sitt och sin faders, skalden J. G. Oxenstiernas, bibliotek till Uppsala universitetsbibliotek.

Leipzig, J. F. Junius, 1775. 8:o. 279 s. Fint samtida lätt nött stänkdekorerat skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och röd titeletikett. Blindpressad dekor på pärmarnas ytterkanter. Stänkta snitt. Obetydligt nagg överst på den ngt blekta ryggen och frampärmen lite blekt upptill. Med samtida namnteckning ”Nackreij” på försättsbladet och Johan Sederholms daterad Uppsala 1831 på frampärmens insida. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bra ex. Bring Itineraria svecana 221. Bibliotheca danica II:589. Den engelska författaren och politikern Nathaniel Wraxall (1751-1831) reste i maj-juni 1774 genom Sverige och besökte bl.a. Helsingborg, Jönköping, Linköping, Stockholm, Dannemora, Älvkarleby, Uppsala och Göteborg. Wraxall förmedlar förutom intryck från själva resan även uppgifter om Sveriges politiska och allmänna tillstånd samt möten med kända svenskar som t.ex. Linné. Denna tyska översättning utkom samma år som den första engelska upplagan som tryckts under titeln: ”A tour through some of the northern parts of Europe”. Johan Sederholm (1813-83) övertog efter studier i Uppsala skötseln av Näfveqvarns bruk där han var brukspatron till sin död.

(Wien, 1723). Tvär-folio. (1) s. Tunt hfrbd från mitten av 1900-talet (Nordiska bokhandeln). Inlagan vikt och med samtida underskrifter och välbevarat papperssigill. Ett handskrivet brev undertecknat av Gösta Wästlund och hans två olika exlibris. Ur Povel Ramels bibliotek. Kungörelsen behandlar bland annat lönenivån hos arbetare i vingårdar. Brevet lyder: ”Till Povel med 1000 lyckönskningar på födelsedagen den 1.6.72 och med tack för allt Din vänskap och Din konst givit mej tillgivne Gösta.” Gösta Wästlund (1907-85) var krögare på Ljungby stadshotell och stor bok- och konstsamlare.

Dublin, 1721. 8:o. (4),88 s. Titelsidan tryckt i rött och svart. + (SALLENGRE, ALBERT-HENRI de) Recuil de pieces serieuses, comiques, et burlesque. U.o., 1721. 8:o. (2),172,283-92,(4) s. Titelsidan tryckt i rött och svart. Ngt nött samtida skinnbd med upphöjda bind, blekt röd titeletikett och rödstänkta snitt. Skinnet torrt och flagigt, ryggen blekt, flammig och med liten skada upptill. Bra inlaga med några enstaka fläckar, i det första arbetet på s. 55-56 och 84-86, den senare med några bokstavsförluster. Från Biby. Teerink Bibliography of Jonathan Swift 262 för det första arbetet som är en bearbetning utförd av René Macé av Jonathan Swifts ”Tale of a tub”. Att tryckorten skulle vara Dublin är tveksamt, snarare Haag. Hoppet i pagineringen i det sista arbetet beror på slarv vid sättningen.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1780. 16:o. 68 s. Häftad i samtida gråpappomslag med några obetydliga småfläckar. Inlagan med någon enstaka småfläck. Samtida notering på insidan av bakre omslag. Bra ex. från Olivehult. Du Rietz Gastronomisk spegel 45. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1959. Boken är uppställd alfabetiskt från ”agnar” till ”ängrödning” och syftar till att motverka slöseri i hushållningen. Adolph Modéer (1739-99) var lantmätare, ekonomisk författare och sekreterare i Patriotiska sällskapet. I den tjänsten ingick även redaktörskapet av sällskapets ”Hushållnings journal”. Han var ledamot av Vetenskapsakademien i Stockholm och Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1839-49 respektive Thimgren och Hultman, 1850. Stor 8:o. (4),XXXVI,164 + (4),165-400 + (4),192 s. Med musiknoter i texten. Aningen nött samtida ljusbrunt hfrbd med rikt guldornerad rygg och mönsterpressade bruna pärmpapper, vilka delvis är lite nötta och repade. Marmorerade snitt. Ryggen lite flammig. Småsprickor upp- och nedtill i främre ytterfalsen och litet nagg överst i bakre ytterfalsen. Ngt stötta pärmhörn. Lite spruckna innerfalsar, men häftningen håller ihop bra. Lätt bruntonad och med enstaka fläckar. En mindre fläck i yttermarginalen på sista bladet i första delen. En skur minimala lagerfläckar upptill på s. 385-88 i andra delen. Svårläst samtida namnteckning på försättsbladet. Bra ex. Almquistiana 224 respektive 226-227 som inte nämner de inledande opaginerade sidorna i tredje delen. En andra upplaga av den första delen utkom 1858. I denna samlingsutgåva, kallad imperialoktavupplagan, återfinns bland annat ”Songes” och en rad arbeten som trycks för första gången. Den skiljer sig till stora delar från den så kallade duodesupplagan av ”Törnrosens bok”, vilken delvis utkom parallellt 1832-51.

Newcastle, R. Ward, 1862. Large 8vo. XIX,(1 blank),344 pp. With numerous wood engravings. Uncut in contemporary full green morocco, covers ruled in gilt. Spine in compartments with raised bands, attractively tooled and lettered in gilt, with elaborate inner gilt dentelles and moiré silk pastedowns. Top edge gilt (R. T. Harris, Exeter). Spine a little sunned, with a few minor scratches to covers. Extremities slightly rubbed and worn. Aside from some light marginal browning, clean and fresh, and an attractive copy. From the library of Gunnar Brusewitz with his bookplate. Tattersfield Thomas Bewick 2:379. Westwood & Satchell Bibliotheca piscatoria 31. First edition of this detailed autobiography of the man considered by many to be the father of English wood engraving. One of the greatest English natural history illustrators, and certainly one of the most famous, Bewick’s ”General History of Quadrupeds” and ”History of British Birds” were not only seminal natural history works, but also notable works of art. Through his numerous engravings, Bewick brought nature to life in a way not seen before and revived the nearly forgotten art of wood engraving. In the numerous vignettes and tailpieces which adorned the books, he portrayed a seemingly idyllic countrylife. Bewick wrote the present work for his daughter Jane. Parallel to its writing, he planned and executed the illustrations, but passed away before he could get it under the press. The cut of the funeral procession on p. 286 is thought to be the last cut engraved by him. Many tried to convince Jane to publish the book in the years and decades that followed, but she guarded it jealously. By the late 1850s she begun to fear that the Memoir would be ”mangled by others after her decease”, and decided to publish it after some heavy editing both by herself and the publisher. The unfortunate editing left the book, in Tattersfield’s words, ”a hotchpotch of illustrations, with the appendix of cuts for the ’History of British Fishes’ (plus three small cuts for a long-superseded edition of ’Robin Hood’) providing a disappointing conclusion.”

Sthlm, H. A. Nordström, 1808. 8:o. Porträtt,(8),136 s. + porträtt,102,(10) s. & 2 grav. plr. Samtida hfrbd med guldornerad rygg och titeletikett i glättad papp. Gula snitt. Ryggen lätt nött och med mindre fläckar. Linné den äldres porträtt lätt solkigt, Linné den yngres ngt lagerfläckigt och med en liten bläckplump nedtill. Titelbladen ngt bruntonade och inlagan till del I delvis ngt lagerfläckig. Mindre fläck i texten i del II på s. 5 och liten reva i yttre marginalen på s. 49. De två avslutande planscherna med obetydlig missfärgning som tillkommit vid tryckningen då kopparplåtarna antagligen ej varit ordentligt rengjorda. Med L. F. Rääfs exlibris. Soulsby 2647. De två avdelningarna har deltiteln ”von Linné den äldre” respektive ”von Linné den yngre”. Första delen återger det äreminne som hölls på Växjö gymnasium i samband med 100-årsjubiléet av Linnés födelse. Andra delen inleds med en minnesteckning över Linné d.y. och följs av ”Historiska upplysningar till Carl von Linné den äldres lefverne”. Författaren var lärjunge och vän till familjen och hade under 1770-talet disputerat för Linné. Porträttet av Linné, graverat av Akrel efter Kraffts förlaga, har Linnés vapensköld avdraget i nedre marginalen från en mindre plåt. Den sista planschen föreställer fyra olika Linnémedaljer.

Sthlm, f.d. Kongl. tryckeriet, 1773. 8:o. 64 s. Tagen ur band och insatt i en ny gråpappersryggremsa. Gamla stänkta snitt. Delvis lagerfläckig. Några små rostfläckar på titelbladet. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 754, noten, för originalet ”Memoire sur les samojedes et les lappons” som utkom i Königsberg 1762. Översatt av Samuel Loenbom. T. M. von Klingstedt (1730-86) var ryskt statsråd och hans arbete rör huvudsakligen samer och samojeder på ryskt territorium. Klingstedt argumenterar bland annat för att samerna härstammar från finnarna, medan samojederna är ett tartariskt folkslag.

Uppsala, Palmblad & c., 1824-27. 8:o. (6),342,(1) + (8),459 s. Två trevliga blåmarmorerade pappbd med guldlinjerad rygg och benvita titeletiketter (Johanna Röjgård). Övre stänkta snitt, i övrigt oskuren inlaga. I första delen är den yttersta delen av de övre yttre hörnen bortrivna fram till s. 39 och det nedre hörnet på s. 49. Nagg och smårevor i yttermarginalen på s. 193. I andra delen fuktfläckar i nedre hörnet fram till s. 10 och sporadiskt därefter. Även fuktfläckar upptill i yttermarginalen på s. 111-16. En reva i nedre hörnet på s. 121. Bra ex. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 228 och 240. En andra omarbetad upplaga utkom 1854. Översattes även till tyska.

Göteborg, I. Smitt, 1776. 8:o. (16),536,(29,1 blank,9) s. Med träsnittsillustrationer i texten. Trevligt samtida hfrbd med upphöjda bind och gråbeige titeletikett. Stänkta snitt. Klistermarmorerade pärmsidor. Bra inlaga med endast enstaka lagerfläckar. Lite sotig i marginalerna på sina håll, t.ex. på s. 150. Ett mindre hål med små bokstavsförluster på s. 11 och pappersförorening i texten på s. 87. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1578. En andra upplaga utkom 1799. Innehåller även ett kapitel om potatisplantering och ett tillägg ”Ritningar på några machiner” om åtta sidor med tre helsides träsnitt. Den naturvetenskapligt intresserade Gustaf Fredrik Hjortberg (1724-76) är biograferad av Sten Lindroth, som i honom såg ett fint exempel på den upplyste prästen. Hjortberg deltog som skeppspräst på tre av Ostindiska kompaniets resor 1748-53. Han lämnade reserapporter med inte minst zoologiska rön till Vetenskapsakademien och Linné och blev sedan på Tessins rekommendation kyrkoherde i Halland. Där bedrev han ett mönsterjordbruk och hade en välbesökt medicinsk praktik med koppympning och elektroterapi som specialitet. En hel rad av hans uppsatser publicerades i ”Vetenskapsakademiens handlingar” och 1768-69 utkom hans ”Wecko-cateches, eller söndags-lust och hwardags-ro” som innehöll både religiösa texter och råd i lanthushållningen.

Lund, J. Lundblad, 1798. 8:o. (10),168 s. Hårt nött hfrbd från 1830-talet med guldornerad rygg. Sprucken i frampärmens fals så att hela frampärmen håller på att lossna. Solkiga snitt. Försättsbladet är urrivet. Inlagan inlednings- och avslutningsvis med en del fläckar. Det smutsiga titelbladet med pappersförlust i marginalen. Interfolierad med många nära samtida anteckningar. Med N. Paulssons lite senare namnteckning på frampärmens insida. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1567. Detta exemplar med ett sällan förekommande fyrsidigt register medbundet i början. Den första upplagan utkom 1794. Arvid Henrik Florman (1761-1840) hade i sin ungdom studerat för den kända danska veterinären P. C. Abildgaard (1740-1801). Flormans föreläsningar inom veterinärmedicinen rörde företrädesvis hippiatriken och han medverkade till att Veterinärinrättningen i Stockholm grundades 1821. De relativt omfattande anteckningarna i detta exemplar är kommentarer till texten. I flera av dessa hänvisas till hovstallmästare Claes Adam Ehrengranats åsikter i frågan. Ehrengranat (1781-1842) publicerade bland annat ”Hasledens byggnad, fel och fullkomligheter” (1809) och ”Om hästars rörelser i deras samband med ridkonsten” (1818).

Paris & Dijon, Guillyn & F. Desventes, 1756. 12:o. XLIV,178 + (4),238,(2) s. Ngt nött samtida marmorerat skinnbd med rikt guldornerad rygg, röd titeletikett och röda snitt samt kantförgyllning. Ryggen lite defekt nederst. Ett par småfläckar på den främre pärmen. Småskavanker på pärmarnas insidor. En liten fuktfläck i övre marginalen på titelbladet fram till s. 120 och ett mindre hål i övre marginalen på s. IX-XI, båda i del I. Med en gammal namnteckning, Chalette, på titelbladet. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1616, noten. Översatt av Poholi enligt Barbier. Det svenska originalets titel lyder ”Utförlig och omständelig underrättelse om fullgoda fårs ans och skötsel” och utkom i Stockholm 1752. Hastfers fårböcker översattes även till danska, tyska och isländska! Till Island reste han på en studieresa bekostad av danska regeringen och han erhöll senare pension från Danmark för sina insatser för fårskötseln.

Leipzig, bey G. Kiesewetter, 1764. 8:o. 144 s. & 3 grav. plr varav 2 utvikbara. + HÅRLEMAN, CARL. Zwote Reise durch einige schwedische Provinzen. Leipzig, bey G. Kiesewetter, 1764. 8:o. 300,(4 blanka) s. & 6 utvikbara grav. plr. Träsnittsillustrationer i texten på s. 36 i del I och på s. 27 och 222 i del II. Samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och ljusbrun titeletikett. Ryggen hårt blekt och delvis fläckig samt lite nött och med obetydligt nagg i ryggändarna. En tre cm reva nedtill i främre ytterfalsen p.g.a. mask. Främre nedre pärmhörnet med mindre skada. Inlagan med spridda småfläckar. Flera veck i övre hörnet på s. 69-80 i första resan och några lätt vikta hörn mot slutet av andra resan. Gammal bläcknumrering ”6, 486” på första titelbladet. Bring Itineraria svecana 163 respektive 167. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 265, noten, för det första arbetet. Den tredje resan blev aldrig översatt. Den tyska översättningen av första resan trycktes första gången 1751. I första delen återfinns en plansch med en vy och en karta över Trollhättan samt profilritningar av de tre slussarna, som inte finns i den svenska upplagan även om en annons i ”Lärda tidningar” 1752 utlovade en sådan. Andra delen innehåller bland annat en plansch föreställande en runsten i Ramlösa och en karta över Hjälmare kanal.

Åbo, J. C. Winter, 1679. 4:o. (16),440,1-392,1-296,(40) s. Samtida nött och hårt solkat pergamentband. Rödstänkta solkiga snitt. Falsarnas spruckna och lagade med underliggande klot i modern tid. Sprickor i innerfalsarna men häftningen är stadig. Försättsblad urrivet. De första tjugo sidorna lite solkiga och naggade. Spridda fukt- och bläckfläckar. Ställvis lagerfläckig, några blad hårdare. Några vikta hörn. Lite maskhål i marginalen på några ställen. Sista arkets fyra blad delvis loss. På eftersättsbladet i bläck ”dena bok till hörer mig Johanes Jons son Berg getinge den 10 mars 1845” följd av en lång kristlig anteckning. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 442-443. I början dedikation till Karl XI, följd av ett blad ”Godh christen läsare” av Åbobiskopen Johannes Gezelius. De sista fyra opaginerade bladen är ”En ingångz predikan til then h. Psaltaren”. Kellingius (död 1679) var ”äldste cappelan och siälesörjare” i Storkyrkan i Stockholm. En av hans söner var sekreterare i generalguvernementet i Finland, vilket kan förklara tryckorten.