Søkeresultat

Hamburg, P. F. Fauche, 1794. 12:o. III-XX,314 s. & 1 utvikbar grav. karta & 1 grav. plansch + XII,300 s. & 2 grav. plr. Två vackra samtida hfrbd med rikt guldornerade ryggar, bruna titeletiketter och gröna ovala nummerskyltar. Glättade snitt. Ryggarna lätt blekta. Bra inlagor med några svaga fuktränder på s. 227-28 i del I och några småfläckar i texten på s. 141-42 i del II. Avrivet hörn med pappers- och textförluster på s. 75-76 i del I. En gammal lagning i övre marginalen på s. 293 i del II. Med Louise Celsings namnteckning. Från Biby. Smutstitelbladet saknas i del I. De fina planscherna och kartan graverade av Gustav Georg Endner. Utkom första gången i Paris samma år. Boken är ett originalarbete och uppgiften om översättning fingerad. Elisabet Lovisa Celsing (1772-1866) fick Fjällskäfte och en tredjedel av Hellefors bruk som fideikommiss. Hon gifte sig 1791 med Elof Ihre (1766-1828).

Sthlm, N. Marcus, 1858. 8:o. (4),154,(2) s. Med 5 illustrationer i texten. Något nött samtida svart hfrbd med blindpressad linjedekor och guldtryckt ryggtitel. Blåstänkta snitt. Pärmhörnen som är av klot är lite stötta. Lite snävt skuren upptill, delvis tangerande pagineringen. Lagerfläckig på de första och sista sidorna men i gott skick för en dåtida kokbok. Ur Kurt Winbergs bibliotek och med några blyertsanteckningar av honom på pärmarnas insidor. Han har med rätta kallat boken ”rar”. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 215. De sista opaginerade sidorna utgörs av en bokannons med ett par avtryckta recensioner. Innehåller 459 olika recept. Alexis Soyer (1809-58) föddes i Frankrike och flyttade sedermera till England och blev under första delen av 1800-talet en av landets mer prominenta kockar med bland annat uppdrag för det engelska hovet. Han använde också sin berömdhet för att hjälpa till under hungersnöden på Irland vid mitten av 1800-talet. I samband med Krimkriget reste han på egen bekostnad till bland annat Konstantinopel. Tillsammans med Florence Nightingale och den medicinska personalen omorganiserade han provianteringen för sjukhusen där och i Scutari. Han skrev många kokböcker, till exempel ”A Shilling Cookery Book for the People” 1855, som här föreligger i svensk översättning.

Sthlm, J. Imnelius, 1820. 8:o. 128 s. + (ALMQUIST, CARL JONAS LOVE) Om Manhemsförbundets föreslagna organisation. Recension af omdömena deröfver. Adress till allmänheten. Sthlm, J. Imnelius, 1821. 8:o. 16 s. Ljusbrunt hfrbd från 1800-talets slut med rik gulddekorerad rygg, röd författaretikett och mörkgrön titeletikett. Alrotsmarmorerat pärmpapper och pergamentskodda hörn samt glest blåmarmorerade snitt. Ytterfalsarna delvis spruckna och med en skada överst i främre ytterfalsen. Enstaka fläckar. det andra arbetet uppenbarligen insatt senare i bandet. Lång men lagad reva i andra arbetets titelblad. Första arbetets titelblad med namnteckning Jacob Åkerman och andra arbetets titelblad med Gabriel Marklins monogramstpl ”GM”. Med J. A. Almquists graverade exlibris med mottot ”Nil constanti arduum est” och hans ifyllda biblioteksetikett. Almquistiana 299 & 300. Manhemsförbundet var en förening med götiskt-kristet program som Almquist blev medlem i 1816. Bland medlemmarna återfanns J. A. Hazelius och hans bröder, A. A. Afzelius, P. D. A. Atterbom, J. Börjesson, C. F. Dahlgren och A. Fryxell. ”Handlingar till upplysning i Manhemsförbundets historia” riktar sig till en större publik. Almquist redogör för de olika graderna i förbundets organisation och deras symbolik och mystik. Kritik kom från det antiromantiska, konservativa lägret och succén som han hoppats på uteblev. Trycket är en omarbetning av det förslag till förbundet som Almquist presenterade 1816. Den första rubriken lyder: ”Förslag till Manhems-förbundets organismus; till förbundets pröfning inlemnadt år 1816 af en dess medlem; öfversedt och utveckladt”. Det andra arbete är en ovanlig försvarsskrift mot kritiken. J. A. Almquists ovanliga exlibris är graverat av Robert Haglund. Förutom språkbandet finns där en uggla, en kräkla, en lyra, en törnroskvist och en eskulapstav, ”sammansatt av symboler för min släkt” enligt Almquists egna ord (Carlander IV:475-476). Mottot kan översättas ”Inget är omöjligt för den uthållige”, vilket ju stämmer väl med Almquists magnifika bibliografiska arbeten och övrig vetenskaplig produktion samt hans i sanning imponerande boksamlargärning.

Uppsala. 1923-28. XVI,373,(1 blank,1) + 396 + 389,(1 blank,1) + 431 s. Två fina gröna klbd med guldlinjerade ryggar, titeletiketter av brunt skinn och stänkta snitt. Samtliga främre omslag medbundna, liksom de bakre till delarna II och IV. Säbylunds fideikommissbiblioteks exlibris. Bilagt är ett handskrivet brev från Bygdén [till Eugéne Lewenhaupt], daterat ”Upsala 19 aug 1923” omfattande fyra sidor. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 902. Luleå stift utbröts från Härnösands 1904. Leonard Bygdén (1844-1929) var verksam vid Uppsala universitetsbibliotek och kollega där till Lewenhaupt. Bygdén hann precis avsluta detta hans sista storverk. Bygdéns brev rör första delen av herdaminnet och arbetet med dess fortsättning samt försöker i huvudsak besvara en fråga från Lewenhaupt om prästgårdarnas äldsta historia. Lewenhaupt var även han verksam vid Uppsala universitetsbibliotek

Sthlm, L. Salvius, 1747. 8:o. 74,(6) s. & 1 utvikbar grav. plansch. + (HALLSTRÖM, JONAS) Den kloka och förståndiga häst-gubben, eller konsten at känna hästars natur, skötsel och ans, sjukdomar och läkemedel, samlad ur gamla wisa mäns skrifter och kloka gubbar upgifter, i synnerhet till allmogens, samt dragoners, ryttares och kuskars tjenst. Sthlm, L. Wennberg, 1773. 8:o. 94,(2) s. + Den kloka och förståndiga ladugårds-gumman, eller konsten att känna stor och små boskaps skötsel och ans, sjukdomar och läkemedel, samlad ur de bästa så ut- som inländska hushållsböcker, och lämpad isynnerhet efter allmogens behof på landet. Sthlm, L. Wennberg, 1774. 8:o. 96,(2) s. Samtida något nött hfrbd med upphöjda bind, guldornerad rygg och olivbeige titeletikett. Blåstänkta snitt. Nagg överst på ryggen och liten spricka upptil i främre ytterfalsen. Ganska nött pärmpapper. Ett fåtal småfläckar. På frampärmens insida bläcknumrering 517 och överstruken gammal namnteckning Carl Jac. Nauclér. A. Jönssons namnteckning på första titelbladet. Stpl från Vänersborgs högre allmänna läroverks bibliotek på titelbladet till första och tredje arbetet. Bra och trevligt samlingsband. 1. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 551. Första upplagan utkom 1743. Med tryckt dedikation till Vetenskapsakademien. Planschen avbildar i texten beskrivna redskap som hösläde, hässja och plog. 2. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1556. Första upplagan. Ytterligare fyra upplagor utkom 1798, 1809, 1812 och 1817. 3. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1501. Första upplagan. Fem senare upplagor utkom 1792-1819.

Sthlm, N. Wankif, 1675. 8:o. (8),132,(3) s. & 1 utvikbar träsnittsplansch. Enkelt nyare halvpergamentbd med blank rygg. Rödstänkta snitt. Delvis lite bruntonad och med enstaka småfläckar. Mindre fläck i texten på s. 7-8. Avslutande rättelsebladet något missfärgat i nedre marginalen. Korta nyare anteckningar om boken på försättsbladet och auktionsprisnoteringar på bakpärmens insida. Titelsidan med P. J. Monthans namnteckning och numreringar i bläck, vilka blött igenom på baksidan. Ur Hjalmar Gustafssons bibliotek. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 826. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1588. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 108. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 1526: ”På s. 128-31 behandlas några utländska gulddukater”. Med tryckt dedikation till det franska sändebudet Isaac de Pas. Planschen vid sidan 26 visar tre snarlika runda guldstycken. Warmholtz skriver: ”Guldstyckena som här beskrifvas, och Scheffer låtit afrita, och skära i trä, förvaras uti Ant. archivo”. De hittades i en åker i Vä i Skåne 1674 och detta är den första arkeologiska utgrävningsrapporten i Sverige.

Uppsala, E. Matzson, 1624. 4:o. (16) s. Med ett träsnitt på titelsidan föreställande stora riksvapnet med vasakärven som hjärtvapen och hållet av två vildmän. Häftad i grått omslag från slutet av 1800-talet med handskriven titeletikett på framsidan. Den delvis oskurna inlagan ställvis lager- och fuktfläckig. Sista bladet med några veck. Titelsidan med Warmholtznotering överst och tillskriven datering. Namnteckning Ol. Sundel nedtill på titelbladet. Från Ericsberg. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9152. Finns i minst två olika tryck, detta är av allt att döma det första. Utfärdad den 31 augusti 1624. I syfte att stärka bildningen i riket och göra landets enda universitet självförsörjande donerade Gustav II Adolf en mängd av sina ärvda gods i Uppland och Västmanland till Uppsala universitet. Den årliga avkastningen var vid denna tid 10350 daler till vilka tillkom kyrkotiondena från åtta socknar. Dessa medel finansierade huvuddelen av universitetets verksamhet långt in på 1800-talet och fortfarande ägs dessa donationsgårdar av Uppsala universitet. Olof Sundel (1764-1829) blev student i Uppsala 1785, filosofie magister 1791 och fick samma år anställning vid Riksarkivet. Där tjänstgjorde han som kanslist, aktuarie och sekreterare. Sundel var även amanuens vid Vitterhetsakademien och stor boksamlare.

Weimar, im Verlage des Landes-Industrie-Comptoirs, 1805. 8:o. XXIV,239 s. & 3 utvikbara grav. kartor. Häftad i samtida gråpappomslag. Oskuren. Enstaka småfläckar. Reva i s. 5, 37 och 227, avrivet hörn på s. 51 och litet hål i s. 81. Gammal biblioteksstpl på titelbladet. Fint ex. Bring Itineraria svecana 315a. Schiötz Utlendingers reiser i Norge 968b*. Även utgiven som Bibliothek der neuesten und wichtigsten Reisebeschreibungen, Bd 26. Är en översättning av ”Description des cataractes et du canal de Trollhätta en Suède” och ”Voyage pittoresque au Cap Nord”.

Sthlm, Wennberg & compagnie, 1780. 8:o. 23 s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Titelbladet med lagad reva i inre marginalen och liten reva upptill. Pappersförtunning i sista bladet har orsakat ett litet hål vid impressum. Lundwall Bibliografi över science fiction & fantasy s. 110. Utgiven på J. C. Holmbergs förlag. ”Imellan Arabien och norra udden af Persiska wiken är et underjordiskt land av omätelig widd, wid namn Catacombe”. Peter Fredell (1754-88) prästvigdes i Skara 1776, blev kyrkoherde i Adolf Fredrik i Stockholm 1782 och kyrkoherde i Lovö kyrka 1786. Utnämndes till kyrkoherde i Tranemo 1788, men avled på Drottningholm före tillträdet. ”Fredell utnämndes till kyrkoherde i Tranemo emedan han på grund av besynnerligheter i lära och leverne ej ansågs vara lämplig till kyrkoherde i Adolf Fredrik” enligt Gunnar Hellström ”Stockholms stads herdaminne”. Sarah Ljungquist behandlar skriften i ”Den litterära utopin och dystopin i Sverige” och menar att den ”till största delen är en dystopisk skildring av en fördärvad värld”. Den är enligt henne ”en mycket kraftfull kritik mot kyrkans dogmatism i det sena 1700-talets Sverige. i sin text vänder sig Fredell utan förbarmande emot såväl etablerade trosriktningar som statskyrkor och förespråkar istället en mysticitisk hållning till andligheten”.

Linköping, C. Günther, 1642. 4:o. (16),37,40-41,40-275,278-98,300-62,362-842,(12) s. Träsnittsillustrationer på s. 792-93. Samtida stiligt marmorerat skinnbd med upphöjda bind, guldornerad rygg och rödstänkta snitt. Pärmarna med dubbla smala guldpressade ramlinjer. Ryggen ytligt sprucken och ryggskinnet skadat överst. Pärmhörnen nötta och delvis lite defekta. Enstaka lager- och småfläckar. Med några bevarade råkanter. Titelbladet med en gammal lagad reva tvärs över med smärre textförluster. Även större lagningar på s. 556-58, 565-66 och 573-74, delvis med förlust av pagineringen. Ett mindre hål i yttermarginalen på s. 791. Saknar som ofta den lilla gravyren som ska vara inklistrad på s. 70. Med J. O. Nauclérs exlibris. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 40. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1649. Åhlén & Åhlen Censur och tryckfrihet 16.28. Sidorna 663-66 drogs in och trycktes om, här föreligger de dock i original. Företalet utkom även särskilt under titeln ”De utilitate historiæ ecclesiasticæ [...] Suio-Gothorum” (Linköping, 1641) som disputation vid Jönköpings skola. Träsnitten föreställer missbildade människor och djur födda vid tiden för Gustav II Adolfs begravning. Johannes, eller Jöns, Baazius (1581-1649) var vid tiden för utgivandet av detta arbete kyrkoherde i Jönköping och kom att avsluta sin karriär med en kort period som biskop i Växjö. I sin samtid ådrog sig Baazius en hel del uppmärksamhet genom sitt deltagande i den kyrkopolitiska striden kring Gustav II Adolfs förslag om en kyrklig överstyrelse, vilken skulle anslutas till de övriga centrala myndigheterna för rikets styrelse. Baazius var en flitig författare och hans viktigaste verk är denna svenska kyrkohistoria från äldsta tid fram till tryckåret. Det tillkom på Johan Skyttes initiativ och författaruppdraget utdelades av Kristinas förmyndarregering. Invävt i texten är ett stort antal avtryckta källor, av vilka en del bara är kända genom detta verk. Intresse ägnas även runorna och det svenska språkets utveckling. Boktryckaren Christopher Günther var verksam i Kalmar 1626-35 och sedan i Linköping 1636-54. Han var de båda städernas första boktryckare.

Köpenhamn & Leipzig, sumptibus F. C. Pelt, 1754. 8:o. Grav. titelblad,(8),366,(2 blanka) s. & 8 grav. plr, varav 2 utvikbara. Nött nära samtida pappbd med handskriven ryggtitel. Röda snitt. Inlagan ngt lagerfläckig och med små marginalanteckningar i blyerts här och var. Med F. C. de Prauns namnteckning daterad 1778 och Harald Meyers exlibris. Bibliotheca danica IV 441. Ehrencron-Müller Bibliografi over Holbergs skrifter III, s. 229-31. Första upplagan utkom 1741 och i dansk översättning 1742. Utkom på svenska första gången 1746 med titeln ”Nicolai Klimii resa uti den underjordiska werlden, som inneholler en ny underrättelse om jordens beskaffenhet, och historia om den femte monarchien, okunnig alt hit intils. Et werk framdragit utur herr B. Abelins bibliothec, ifrån latinen tolkadt på swensko”.

Sthlm, I. Meurer, 1667. 4:o. Extra titelblad med typtryck och gravyr,(6),274,(2) s. Med träsnittsporträtt av Luther på titelbladets baksida. Samtida något solkigt pergamentbd på träpärmar. För- och eftersättspapper har lossnat från pärmarnas insidor, men allt sitter fint ihop. Fuktfläck på eftersättsbladet. Enstaka småfläckar. Liten reva i titelbladets nedre marginal. Fint ex. Collijn Sveriges bibliografi 1600-tal 549. Bibliotheca Rudbeckiana 550 enligt vilken större delen av upplagan trycktes på papper utan vattenmärke och endast en liten del av upplagan trycktes på bättre papper med narrkåpa som vattenmärke. I föreliggande exemplar har de första arken ett vattenmärke i form av ett krönt vapen, medan övriga ark saknar vattenmärke. Gravyren är signerad av Wolffgang Hartmann, en tyskfödd kopparstickare som dog 1663, troligen i Stockholm. Han kom till Sverige omkring 1643-44 och återkom i flera omgångar. Bland böcker han illustrerade kan nämnas Gyllenhielms ”Konung Davidz psaltare”, Mollets trädgårdsbok och Keysers vapenbok. Detta är första upplagan på svenska av Luthers stora katekes. Petrus Rudbeckius (1629-1701) var son till Johannes Rudbeckius och professor i Uppsala samt slutligen biskop i Skara 1692.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1861. Tvär-4:o. (4),47 s. & 20 litograferade plr & 2 utvikbara litograferade och delvis handkolorerade kartor. Brunt oklbd med blindtryckta ramverk på pärmarna och guldtryckt titel på frampärmen. Lite nött i ryggändarna. Textbladen till stor del lagerfläckiga. Planscherna med en del lagerläckar. Den första kartan ojämnt bruntonad och den andra kartan lite fläckig. Aberstén Bibliographia Gothoburgensis 411. Brage Skrivet om Göta kanal 355. Denna första serie var allt som utkom. Planscherna avbildar Stockholm, Södertälje, Stegeborg, Mem, Söderköping, slussarna vid Berg, Vreta kloster, Borenhult, Motala verkstad, Motala, Vadstena, Sjötorp, Läckö slott, Vänersborg, Halleberg och Hunneberg, Trollhättan, slussarna vid Trollhättan, Lilla Edet, Bohus och Kungälv samt Göteborg. Planscherna är tecknade av Herman Carl Siegumfeldt och texten skriven av Frans Hedberg.

Sthlm, A. J. Nordström, 1788. 4:o. (4) s. Tagen ur band. Liten reva nedtill i ryggen. Några småfläckar. Med F. F. Cedergreens stpl på titelbladet. a Variantupplaga där satsen komprimerats något för att rymmas på fyra sidor. Skrevs i anledning av truppernas avseglande till Finland och kriget mot Ryssland. F. F. Cedergreen (1781-1842) var boktryckare och bokhandlare i Kristianstad samt grundade ”Kristianstads tidning” 1810. Det är möjligt att hans stämpel indikerade att han hade någon typ av lånebibliotek.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1832. 8:o. (4),LII,314,(2) s. & 3 utvikbara litograferade plr & 1 utvikbar tryckt tabell. Nött svart samtida hfrbd med guldlinjerad rygg. Blåstänkta snitt. Hårt nötta men hela ytterfalsar. Innerfalsarna med sprickor. Två små marginallagningar upptill på andra bladet. Enstaka fläckar, t.ex. en rostfläck på s. 16-17. Några marginalnaggar. Några handskrivna klamrar och ”obs” i marginalerna. Plansch 2 med lång reva i en vikning och plansch 3 nästan loss. Med H. Schveders namnteckning. Schreber Svenska jaktens litteratur 80: ”en värdefull avhandling”. Planscherna tryckta hos Scheéle efter förlagor av Utterman. Jaktgevär avhandlas på sidorna 98-142 och 313-14. Författarnamnet på titelbladet är dennes autograf i faksimil. Hans Schveder (1791-1871) var verksam i Karlskrona och en av Blekingska jägareförbundets stiftare 1832. I Sjöströms ”Blekingska nationen” återfinns följande minnesbild: ”Han har alltid varit mycket road af jakt och fiske och tillbragt många timmar af sitt lif i skogen och på sjön. När han bodde i Carlskrona, hade han alltid flere prydliga båtar. Ännu på sin ålderdom både jagar och fiskar han, när gikten så tillåter”.

Sthlm, Typografiska föreningens boktryckeri, 1856. 8:o. (4),256 s. & 8 handkolorerade litografiska plr & 1 utvikbar karta. Med illustrationer i texten. Ganska nött samtida hfrbd med sparsamt guldornerad rygg. Pärmhörnen ngt stukade. Inre främre falsen delvis sprucken och även överst i den bakre innerfalsen. Genomgående bruntonad. Enstaka småfläckar, t.ex. på s. 229-33 och kartan är lagerfläckig. Med A. F. von Kothens namnteckning och Axel Bergmans stplr. Du Rietz Bibliotheca polynesiana 395. Klingberg & Bratt Barnböcker utgivna i Sverige 1840-89 1222. Fem av planscherna är signerade av Andrietta Lindeberg. Carl Magnus Ekbohrn (1807-81) var författare, journalist, boktryckare och tullman samt lexikograf. Han sammanställde anteckningar från en av expeditionsdeltagarna, Carl Edvard af Trolle, men hämtade även uppgifter från Anderssons och Skogmans beskrivningar av samma resa. De trevliga planscherna med vyer från Lima, Honolulu, Tahiti, Samoa, Hawaii, Buenos Aires, San Domingo och San Francisco.

Sthlm, J. P. Lindh, 1795. 8:o. (4),XLIII,(1 blank),392 s. & 3 utvikbara grav. plr + 474,(6) s. & 2 utvikbara grav. plr. Två lätt nötta samtida hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerade ryggar, lejongula titeletiketter och gröna deletiketter. Röda snitt. Falsar och bind något avnötta. Andra delens rygg med liten spricka till höger i översta ryggfältet. Enstaka fläckar. Litet rosthål på s. 43-44 i första delen. Plansch 3 och 5 har mörktonad yttermarginal med smårevor. Plansch 5 också med en stark fuktfläck i marginalen vilken även finns på fjärde planschens fästpapper. Med Anton Ulric Berndes namnteckning på titelbladen och George Montelius blåstplr. Fint ex. Saknar som vanligt ett avslutande extra rättelseblad. Första upplagan på svenska och omarbetad och utvidgad jämfört med det latinska originalet ”Conspectus praelectionum academicarum continens fundamenta astronomiae”, som utkom 1779 och uppmärksammades i Europas lärda tidskrifter av till exempel Lalande och Bernoulli. Även encyclopedisten D’Alembert berömde arbetet i ett privat brev till Melanderhjelm. Den svenska upplagan utgavs av Vetenskapsakademien och intäkterna var tänkta att gå till premier i matematiska ämnen. Boken blev en framgång då den 500 exemplar stora upplagan sålde slut inom ett par månader. Arbetet användes också länge som lärobok, bland annat vid Uppsala universitet. Anton Ulric Berndes (1757-1844) var lantmätare, gravör och miniatyrmålare.

Sthlm, Ecksteinska boktryckeriet, 1844. 8:o. Litograferat titelblad,(4),92,(2) s. & 3 utvikbara litograferade kartor & 4 litograferade plr, varav 3 utvikbara. Svart samtida klbd med mönsterpressade blomster på pärmarna. Ryggen obetydligt blekt och lätt stött i ryggändarna. Inlagan med enstaka lagerfläckar. Sidorna 33-34 bruntonade och med fuktränder i yttermarginalerna. Fint ex. från Ericsberg. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5993. Akrell Stockholmiana 1030. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 95. Schreber Den svenska jaktens litteratur 388. Beskrivning över såväl södra som norra Djurgården. Jacob Philip Tollstorp (1777-1848) ägnade sig åt en mängd olika yrken såsom handelsresande, gästgivare i Motala, klädesfabrikör i Borås, grosshandlare i Göteborg och handlande i Malmö. Som boktryckare i Vadstena utgav han ”Wadstena weckoblad” 1830-32 och flyttade sedermera vidare till Linköping där han utgav ”Östgötha tidning” och en beskrivning över staden. Efter en tvåårig vandring genom Södermanland kom han vid mitten av 1830-talet till Stockholm, där han utgav ”Tidning för landsorterna” och under en längre tid var han anställd som medhjälpare åt boksamlaren Jacob Westin. Slutligen blev han kommissarie vid provisoriska sjukhuset. Från 1847 till sin död var han dessutom disponent för f.d. Schultzes boktryckeri i Stockholm. Tollstorp har gått till eftervärlden som topografisk författare.

Sthlm, P. Sohm, 1808. Liten 8:o. 14 s. Hklbd från början av 1900-talet med ny röd titeletikett och gammalt grönt glanspapper på pärmarna. Ett gammalt gråpappersomslag medbundet. Några småfläckar. Samtida anteckning på titelbladets baksida och datering ”aug.” på s. 7. Titelsidan med en samtida oval svartstpl med initialerna ”JEÖ”. Fint ex. med Arthur Sjögrens exlibris. Bibliotheca Walleriana 2914. En ny upplaga utkom 1811. Apparaten, som uppfunnits av den engelska militärläkaren Gorcy, skulle göra det möjligt att upptäcka eventuellt skendöda genom att med hjälp av ett par bälgar tömma lungorna på ”qväfgas [...] utur lungorna” och med den andra bälgen fylla lungorna med ”lifsluft”. Att ”lifs-pusten” faktiskt fungerade, intygas av A. N. Edelcrantz och H. Nicander och den ”som ej har råd att köpa lifs-pusten, kan densamma till låns bekomma, emot billig vedergällning” av ”commissarie Fahlman”. Arbetet avslutas med en lista på de som redan beställt apparaten för 8 rdr bco. Bland beställarna märks Brahe, Brinkman, Fersen, C. Fleming, S. G. Hermelin, J. G. Oxenstierna, L. M. Philipson, Z. Strindberg och S. af Ugglas.

Paris, P. Renouard, 1825. 8:o. Litograferat porträtt,(4),XXXV,(1),200 s. & 1 utvikbar faksimilplansch med handskriftsprov. Genomgående tryckt i rött och svart samt med dekorativa ramverk. Stiligt samtida rött marokängbd med guldornerad rygg, guldpräglade pärmbårder och hörnstämplar. En liten pappersetikett med påstämplat nummer upptill på ryggen. Bandet med smärre nötningar på sina håll. Oskuren inlaga på fint papper som mestadels är ouppskuren efter s. 69. Några små solkfläckar på s. 37, 105, 116-17 och 192-93. Sidorna 161-64 hämtade ur ett annat ex. Med Anselm van den Bogaerdes dekorativa exlibris. Från Ericsberg. Tryckt i liten upplaga. Trycktes första gången i Arckenholtz ”Memoires”. Carl Bildt gav ut verket igen i Stockholm 1906. Planschen är ett faksimil av ett egenhändigt brev från Kristina till Frankrikes drottning 1647.

Sthlm, J. L. Horrn, 1738. 8:o. (8),282,(62),1-118,(10) s. Titelbladet tryckt i rött och svart. Aningen nött samtida hfrbd med upphöjda bind men utan titeletikett. Stänkta snitt. Delvis avnött pärmpapper och skador på pärmhörnen. Tonad fuktrand närmast ryggen från titelbladet och fram till s. 20 samt från s. 117 i andra pagineringsföljden och till slutet. I övrigt endast enstaka lagerfläckar. Krok Bibliotheca botanica suecana 1, noten. Bibliotheca Walleriana 11700. En första upplaga som idag bara är känd i två exemplar utkom 1683. En ny upplaga utgavs 1684 och den tredje 1733 och detta är ett omtryck av denna. Palmbergs företal och illustrationerna saknas i 1700-talsupplagorna. I stället har utgivaren skrivit ett förord daterat i Stockholm den 28 mars 1732 där det framgår att appendixet är översatt av ”Clas Brune, en medicinæ studiosus” från Steinmeyers tyska text. Johannes Bernhard Steinmejer eller Stein-Mejer (1654-1738) var rektor vid Tyska skolan i Stockholm och har skrivit en inledningsdikt, ”Divina botanica” på latin. Johannes Olai Palmberg (ca 1640-91) återvände till Strängnäs vid slutet av 1660-talet efter studier vid Åbo akademi. I Strängnäs undervisade han i botanik vid gymnasiet och hade även tillstånd att utöva läkaryrket. ”Serta florea svecana” var den första illustrerade örtaboken i Sverige. Den är inte som man skulle kunna tro en svensk flora utan en medicinsk örtabok av traditionellt slag med beskrivningar av växternas utseende och botande dygder hämtade ur den lärda litteraturen.

London, printed for J. Mount and T. Page, 1768. 4:o. 136 s. Med flera små träsnittsfigurer och större träsnittsillustrationer på s. 20 och 63-64. Samtida ljusbrunt lätt nött skinnbd med sparsamt blinddekorerade pärmar. Blåstänkta snitt. Ryggskinnet avskavt allra överst, spricka upptill i frampärmens ytterfals och några små skrapmärken i skinnet. Trevligt ex. med Anders Perssons i Västerås lilla exlibrisetikett på frampärmens insida. En mängd upplagor tryckta 1676-1785 återfinns i ESTC, dock ej denna. Smutstitelbladets baksida med en förlagslista: ”Books of navigation, sea charts, &c. printed for J. Mount and T. Page on Tower-hill”. På s. 89-136 återfinns med nytt titelblad ”A large and useful table of difference of latitude and departure in minutes and thenths parts, to every degree and quarter point of the compass, for the exact working of a traverse”. Populär vägledning till sjöss.

Sthlm, Wennberg et Nordström, 1771. 8:o. Grav. titelblad,(2),540,(34) s. Något nött samtida hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och olivgrön titeletikett. Röda snitt. Skinnskada i rygghuvudet. Pärmarna med smärre fläckar. Enstaka småfläckar, mest i början och mot slutet. En inlagd torkad blå blomma vid försättsbladet. Med J. Littmarcks namnteckning daterad 1795. Bibliotheca Walleriana 8216. ”Underrättelse om barns sjukdomar”, enligt Sten Lindroth ”det mest inflytelserika arbete, som någonsin utgivits av en svensk läkare”, publicerades först i form av små uppsatser i Vetenskapsakademiens almanackor 1753-71. Arbetet utkom första gången i bokform 1764. Föreliggande upplaga utgavs av Vetenskapsakademien och är egentligen den andra utgivna bokupplagan på svenska. Den är mycket utvidgad, bland annat med de uppsatser som publicerats efter 1764. Lindroth skriver: ”Utan att bjuda på några märkliga nyheter ägde Rosensteins pediatriska handbok i fullständighet och moget omdöme ingen motsvarighet, och den anammades snabbt som klassisk utomlands; före århundradets slut var den översatt till åtta främmande språk”. Föreliggande upplaga avslutas med Abraham Argillanders ”Försökt sätt, at lära dumbar läsa och tala”. Linnélärjungen Argillander (1722-1800) har kallats Nordens förste dövlärare och i sin uppsats redovisar han resultaten av sina försök att lära sin dövstumma svåger Wolfgang Henricus Amadeus Helsingius att tala, läsa och skriva. Jonas Littmarck (1758-1847) var bergmästare, lantmätare och godsägare. Han bodde på Valsta i Västmanland och fick 1816 Lantbruksakademiens högsta pris för sin anläggningar kring Valstasjön.

Uppsala, J. Edman, 1787. 12:o. (8),196 s. Ljusrött klistermarmorerat pappbd med grön titeletikett i marokäng (Hannah Morrissey, 2021). Gamla stänkta snitt. Enstaka småfläckar. Ett fint ex. Arbetet bygger i huvudsak på uppgifter från G. W. Steller (1709-46), som kanske är mest bekant för att ha givit namn till Stellers sjöko. Om Kamtjatkas ursprungsbefolkning berättas att de är ”så omåttligt hängifne till vällustige utsväfningar, att Steller tror ingen känd nation i denna del kunna med dem jämföras. Denna starka eldighet i blodet härleder samme naturforskare från den myckna fiskeråm och de lökartade rötter, som så allmänt ätas af detta folk. Till bevis af sin förmodan berättar han sig på försök hafva födt två kamtschadalinnor på europeiskt sätt, utan att tillåta dem nyttja landets anrättningar, och tillägger, att han, efter ett halft års sådan diät, funnit dem ansenligt späkta och sediga”. På slutet återfinns en förteckning över faunan efter Penn och över floran efter Pennant.