Søkeresultat

(Sthlm), 1801. 4:o. (10) s.,580,579-80,583-1274 spalter,(1) s. + MÖLLER, J. G. P. Tysk och swensk ord-bok. Andra delen. Andra uplagan, förbättrad. Sthlm, A. J. Nordström, 1802. 4:o. (2) s.,5-1168,1165-462 spalter. Två trevliga samtida mörkbruna stänkdekorerade och alrotsmarmorerade skinnbd med guldornerade ryggar, ljusrosa blekta titel- och grågula deltiteletiketter i glättad papp. Samtliga pärmar med två mindre ovala fält och under dem ett större cirkelformat fält i ljusare alrotsmarmorering samt med pärmbårder och hörnstämplar i blindtryck. Med blåstänkta snitt och vackra kattuntryckta pärmspeglar och försättsblad. Banden etikettsignerade Johan Berggren, Lund. Ryggarna lite solbrända och med smärre nötningar. Första volymen med ett litet maskhål i nedre delen av frampärmens innerfals. Ryggen till andra volymen med små maskhål överst och även några minimala maskhål på pärmarna och i den bakre pärmens ytterfals. Inlagorna bitvis småfläckiga, t.ex. i del I i spalt 509-12, 699, 866-7 och 902-03. En gammal lagning i övre hörn vid spalt 178. Del II med mindre maskhål som på sina håll orsakat bokstavsförluster. Några ytliga maskhål på några få ställen i översta marginalen. Ett litet hål med förlust av någon bokstav i spalt 520. Med Ragnar Bruzelius namnteckning daterad Löderup den 11 november 1842. Hammarsköld Förtekning s. 30. Karlson Bokband och bokbindare i Lund s. 69-73. Sista sidan i första delen med bokreklam. Första upplagan trycktes i Greifswald 1782-85. Del I är utgiven av Kongl. academiska bokhandeln i Uppsala, men enligt förordet tryckt i Stockholm. Tysken J. P. G. Möller (1729-1807) var professor i retorik och historia vid universitetet i Greifswald i svenska Pommern och hans ordbok kännetecknas av sitt rika ordförråd. Trots att Möller i förordet skarpt kritiserar sin föregångare Linds arbete – ”ofullkomligt, otilräckligt och felactigt”, ”författaren synes utom des icke hafwa warit rätt mägtig det tyska språket” – har forskningen visat att Möller i mångt och mycket själv har använt sig av Linds ordbok. I förordet till denna andra upplaga skriver Möller om sin tacksamhet till Tyskland och Sverige: ”Den ena af dessa nationer har jag at tacka för min födelse, den andra för min lycka”. Johan Berggren (1775-1815) är den mest kända och framstående av Lunds bokbindare. Efter hans död drevs rörelsen vidare, först av änkan Elsa Maria Berggren och därefter av son och sonson. I William Karlsons ”Bokband och bokbindare från Lund” på plansch XXXVII upptas två bokband av Berggren med samma karaktäristiska pärmdekor, bestående av cirklar utförda i en ljus alrotsmarmorering mot en mörkare stänkdekorering. Stilmedlet var en del av hans särart och fantasifullhet som bokbandskonstnär. Ragnar Bruzelius (1832-1902) var professor i medicin och kunglig livmedikus. Hans far Magnus Bruzelius (1786-1855) var kyrkoherde i Löderups och Hörups församlingar.

Basel, sumptibus L. Regis, 1642. 8:o. (16),667,(27,2 blanka) s. Boktryckarmärke i träsnitt. Med träsnitt i texten. Något nött stänkdekorerat skinnbd från 1700-talets första hälft med upphöjda bind och svartlinjerad rygg men utan titeletikett. Pärmarna med blindpressade ramverk av spegelbandstyp, vilka har fält av olika färg. Röd- och blåstänkta snitt. Bakpärmen med en lång skrapskada och frampärmen med en lagad mindre skinnreva. Enstaka spridda fläckar. På frampärmens insida spår av gammal auktionslapp. Bibliotheca Reuterholmianas bruna graverade exlibris med datering 1740 i bläck. Från Ericsberg. VD17 23:270321W. Krivatsky A Catalogue of Seventeenth Century Printed Books in the National Library of Medicine 12626. Duveen Bibliotheca alchemica et chemica s. 612 för den troliga första upplagan från 1582. Nya upplagor utkom fram till 1750. Johann Jacob Wecker (1528-86) var en schweizisk läkare och filosof mest berömd för föreliggande arbete vilket är en slags uppslagsbok i genren ”Books of secrets” i sjutton avdelningar över praktiska och teoretiska kunskaper inom främst farmaci och medicin men även rörande ämnen såsom astronomi och kosmetik samt en mängd mer esoteriska och hermetiska kunskaper inom alkemi och trolldom. Det inleds med en förteckning över drygt hundra läkare, filosofer och mystiker ifrån vilka Wecker hämtat upplysningar, inklusive sådana som Nostradamus, Paracelsus och Zarathustra. Bibliotheca Reuterholmiana byggdes upp av landshövdingen Nils Esbjörnsson Reuterholm (1676-1756) och var inriktat på ”teologien, naturalhistorien, oeconomien, historien och politiken” samt bundet ”i en art af engelska band” som dessa. Efter hans död delades samlingarna i fem delar mellan arvingarna, allt enligt Gjörwell. Nils Reuterholm var först landshövding i Dalarna och från 1739 i Närkes och Värmlands län. Han var en tidig mecenat till Carl von Linné och när Vetenskapsakademien grundades 1739 var Reuterholm den första invalda ledamoten efter de sex grundarna.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1772. 8:o. 334 s. Samtida stänkdekorerat hfrbd med upphöjda bind, blindpressad rygglinjering, ljusbrun titeletikett av glättad papp och stänkta snitt. Lätt stötta pärmhörn. Inlagan med enstaka förstrykningar i blyerts. Några smärre solkfläckar på s. 83-85 och 118. En samtida namnteckning skriven på bakre pärmens insida. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Trevligt ex. från Ericsberg. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 8995. Sallander Litteratur om Västergötland 411. Det första separata arbetet om västgötadialekten och enligt ”Svenskt biografiskt lexikon” ”vår första vetenskapliga dialektmonografi” överhuvudtaget. Arbetet inleds med en utförlig grammatisk del som följs av en ordlista på sidorna 81-334. Ordlistan förtecknar de västgötska orden vilka översätts till uppsvenska och latin. Språkforskaren Adolf Noreen (1854-1925) kallar ”Dialectus vestrogothica” ”ett arbete, som ej blott ojämförligt överglänste hela den föregående litteraturen i ämnet både i fråga om utförlighet och vetenskaplig hållning, utan som i båda dessa avseenden först i vår tid blivit överträffat”. Arbetet innehåller även en liten ordlista över västgötaknallarnas månsing. Sven Hof (1703-86) var lektor vid Skara gymnasium och gjorde viktiga insatser inom den svenska språkvetenskapen.

Sthlm, N. Wankijff, 1674-76. (20),1-110,109-524,515-94,(48) + (24),1-16 s.,17-32 blad,33-474,(30) s. Samtida ståtligt men lätt nött stänkdekorerat skinnbd med upphöjda bind och rikt guldornerad rygg samt mörkröd titeletikett. Röda stänksnitt. Titeletiketten med lite småskavanker. Inlagan något lager- och fuktfläckad samt med smärre revor och hål. Litet hål på s. 296 och lagad reva med obetydlig textförlust på s. 562 i del I samt några lagningar i marginalerna i båda delarna. Lite bruntonad mot slutet av andra delen och de två sista registerbladen uppfodrade i nedre marginalen. På titelbladet namnteckning C. V. Tolstedt [?] och försättsbladet med Wilhelm Thams lilla namnteckning. Med Göteborgs museums biblioteks- och duplettstplr samt Helge Lilliestiernas lilla blå monogramstpl under adlig krona och stplr från Stora Eks bibliotek. Bra ex. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 771 med felaktig kollationering. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 2495. Hadorphs bilagor i andra delen är den första utgivna samlingen av svenska historiska urkunder och innehåller handlingar från 1308 till 1523. På grund av slottsbranden 1697, då många av originalhandlingarna gick upp i rök, har dessutom denna del av arbetet fortsatt aktualitet.

Sthlm, sal. H. C. Merckells enka, 1735. 8:o. (4),131,(1) s. Prydligt marmorerat hfrbd med guldlinjerad rygg och röd titeletikett av marokäng (Hedberg, 1964). Stänkta snitt. Bandet med lätt nötta ytterfalsar och obetydligt blekt rygg. Enstaka lagerfläckar och inlagan lite bruntonad. Ur Bengt Bernströms bibliotek. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 326. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stads s. 54. En av Schupps käpphästar var att akademiska avhandlingar skulle skrivas på tyska och inte på latin. Gröndahls förord upptar sidorna 3-36 och innehåller en kronologiskt uppställd genomgång rörande de bränder som drabbat Stockholm mellan 1297 och 1734 samt några exempel på andra förödande bränder i bland annat Troja, St. Petersburg och Uppsala. Dessutom upptas sidorna 130-31 av ett litet supplement som förtecknar ytterligare fem Stockholmsbränder 1713-35.

Sthlm, L. Salvius, 1744. 8:o. (10),68 s. Häftad och insatt i en ny gråpappersryggremsa. Inlagan endast putsad. Enstaka småfläckar. Titelbladet med några små solkfläckar och s. (5-8) med en liten pappersförlust i övermarginalen. En ca fem cm lång reva i yttermarginalen på s. 11-12. Trycktes på tyska i ”Sammlung russischer Geschichte” IV, 1760. Den första viktigare etnografiska skildringen av kalmuckerna. Kalmuckerna är ett mongolfolk vars rike omfattade bl.a. nuvarande Östturkestan och den kinesiska provinsen Sinkiang. Joh. Christ. Schnitscher (1682-1744) var kornett vid Gyllenstiernska dragonerna och hade 1711-15 medföljt den kinesiska ambassadören till Kalmyk Aiuk Khan. Hans berättelse nedskrevs i staden Zaratoff och kopierades av en svensk officer vars avskrift så småningom hamnade i Salvius händer. I Salvius förord anges att arbetet är försett med noter av ”capitein Renat”. Denne är identisk med den svenska styckjunkaren vid artilleriet Johan Renat, som i rysk tjänst blivit tillfångatagen av kalmuckerna: ”denne herrens 17 års wistande ibland calmuckerne har nog warit tilräckeligt, at förwärfwa honom mycken kunskap om deras tilstånd”. Renat, som var av judisk börd och vars föräldrar invandrat till Sverige och övergått till kristendomen, upprättade även några tidiga kartor över Centralasien.

Uppsala, 1928-29. 132,(2),XXVI + 105,(3),XXX s. & 220 plr. Två ståtliga ljusbruna oklbd med guldtryckta titlar på ryggar och frampärmar samt guldpräglade ornament på de främre pärmarna liksom övre guldsnitt, de övriga snitten med råkant (Herzogs, Sthlm). Ryggarna lite mörknade och den andra volymens frampärm med en ljusrand upptill. Med ett bilagt tryckt tackkort från författarna. Bra svit. Tryckt i 100 numrerade exemplar, varav detta är nummer 22. Del I behandlar svenska arbeten och del II utländska. Bortsett från de många planscherna även med illustrationer i texten. Det svenska standardverket om medeltida broderi och vävnad, huvudsakligen för kyrkligt bruk. Ett vackert utarbetat bokverk.

Köpenhamn, S. Popp, 1796-99. 8:o. XXX,(2),336 + (8),346 + 368 + 372 + 352 + (2),XXVI,3-324 s. Sex häften i samtida ngt nötta och lätt fläckade gråpappomslag med tryckta ryggtiteletiketter. Oskurna, del II-VI dessutom ouppskurna. Delvis med svaga fuktränder. I del I är s. 221-24 slarvigt uppskurna med liten pappersförlust i marginalen som följd. Arken Q-Z i tredje respektive fjärde delen förväxlade vid inbindningen! Fin svit! Bibliotheca danica I:1004. Allt som utkom. Översatt av J. Werfel som även skrivit kommentarer och ett översvallande företal i del VI. I detta skriver Werfel om Rousseau: ”Hvo, der vil negte, at han maaskee først om tusinde aar, om verden end imidlertid uafladeligen følger oplysningens bane, vil finde sine jævnlige, den er enten for inbildsk af sin tidsalder eller for inskrænket i begrep til at fatte endog en tusindedeel af hans ord.” Detta exemplar med ett extra gemensamt titelblad för del V-VI, motsvarande titelblad existerar även för del I-II och III-IV.

Sthlm, C. Deleen, 1818. 4:o. (4),37 s. + HÄLLSTRÖM, C. P. Förteckning på de orters geografiska bredd och längd, i Vesterbottens höfdingdöme, som blifvit bestämde genom astronomiske observationer. Sammandragen. Sthlm, C. Delén, 1803. 4:o. 40 s. Trevligt samtida ngt nött grönt pappbd med handskriven oval orangefärgad pappersetikett på främre pärmen med texten: ”Long-der och lat-der.”. Rödstänkta snitt. Ryggen med skador. Fin lagning i nedre hörnet på s. 13 i det första arbetet. Det första arbetet interfolierat och med flera prydliga samtida tillägg och korrigeringar rörande norra Sverige och Norge. Med tillskrift på främre pärmens insida daterad augusti 1819: ”Gåfva af baron S. G. Hermelin till S. P. Nordstedt” och tillägget ”baron Hermelin afled i Stockholm den 4 mars 1820 i dess 76 lefnads år.” Med flera löst bifogade handskrivna blad. På s. 35-37 i det första arbetet återfinns longituder och latituder för orter i Norge, vilka kompletteras med två tätskrivna sidor noteringar. Carl Peter Hällström (1774-1835) var bördig från Ilmola socken i Vasa och har av Ekstrand i ”Svenska lantmätare” kallats ”Sveriges förnämsta kartograf”. Han gjorde en mängd forskningsresor i Sverige och Finland, resor som sammantagna uppskattats till ca 8000 mil. Hällström blev i Bergskollegium bekant med S. G. Hermelin hos vilken han blev informator och som 1797 bekostade Hällströms geografiska ortsbestämningar i Sverige och Finland. Åren 1798-1818 utarbetade Hällström 22 kartor i det Hermelinska kartverket och det var i mångt och mycket Hermelins frikostighet som möjliggjorde Hällströms forskning. Bland de bifogade handskrivna bladen återfinns ett kortare odaterat brev från C. P. Hällström till ”herr ingenieuren Nordstedt” angående Umeås läge, ”Latituder och longituder af ställen i Sverige, Norrige och Finland - utdragit af Hällströms annotationer”, ”Längdbestämmelse af Backen i Brunflo socken i Jemtland” och ett blad med överskriften ”Phaenomenerne som blifvit observerade” som bär Johan Törnstens namn. Det sistnämnda rör observationer gjorda under 1770-talet i Lund, St. Petersburg och Uppsala jämförda med egna observationer gjorda i Backen i Brunflo samt sedan omräknade till Frösöns horisont. Johan Törnsten (1738-96) var extra ordinarie lantmätare i Västernorrlands län. Han bestämde läge och stadsplan för Östersund. Ekstrand nämner att Törnsten genom kungligt brev 1770 fick uppdraget att göra longitudbestämningar i Jämtland genom observationer på Jupiters månar, vilka är antecknade på detta blad.

Kalmar, C. F. Berg & P. Ahlquist, 1822-27. 8:o. (6),VII,(1 blank),3-450,(12) s. & 2 litograferade plr, varav 1 utvikbar + grav. front,298 s. & 14 grav. plr, varav 2 utvikbara + (2),VII,(1 blank),3-272,275-320,(4) s. & 18 grav. plr, varav 4 utvikbara. Sidorna 373-74 och 381-82 i del I är utvikbara tryckta tabeller. Två nötta samtida hfrbd med guldlinjerade ryggar, bruna titeletiketter och ovala nummerskyltar. Gula snitt. Ryggskinnet till del lite naggat överst och del II har några små maskhål i falsarna. Enstaka marginalanteckningar. I del I en reva i yttermarginalen på s. 377 och en längre lagad reva på s. (7) i subskribentförteckningen på slutet. Inlagorna tryckta på blåtonat papper med rätt talrika råkanter. Med Ebba Sjögrens grav. exlibris. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6249. De graverade planscherna signerade C. P. Ringberg. Abraham Ahlqvist (1794-1844) var prost på Öland och författade förutom ”Ölands historia och beskrifning” några uppsatser med anknytning till öns historia och natur samt den öländska delen av Löfgrens herdaminne över Kalmar stift. Från 1825 var Ahlqvist ledamot av Götiska förbundet. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver att föreliggande arbete karaktäriseras av ”en ospard möda att samla alla till buds stående uppgifter, bland vilka aldrig någon detalj utelämnas såsom oväsentlig, samt noggrannhet vid begagnandet av källorna.”

Greifswald, A. F. Rösen, 1766. 4:o. (4),36 s. + (NETTELBLA, CHRISTIAN von) Antwort auf die Frage: ob des Herrn Johann Erichsons, Predigers in Schwed. Pommern Bibliotheca Runica für vollständig und zureichend zu halten sey? Einem Liebhaber nordischer Alterthümer mit verschiedenen dahin gehörigen Zuzätzen, Verbesserungen und Nachrichten mitgetheilet. Greifswald, A. F. Rösen, 1766. 4:o. 28 s. Med grav. illustration i texten på s. 7. Ngt nött marmorerat pappbd från 1900-talets början med svart titeletikett och rödstänkta snitt (Hedberg, men osignerat). Ryggen ngt blekt. En gammal lagning i övre hörnet på s. 21 och en fläck efter en krossad insekt i yttermarginalen på s. 35 i det första arbetet. Det sista bladet i det andra arbetet har en del solkfläckar i marginalerna och en gammal lagning i den nedre. Några äldre tidskriftsurklipp inbundna sist. Etikett från Stockholms bokauktionskammare på insidan av främre pärmen. Bra ex. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1371-72. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 8979-80. Det första arbetet med ett förord av J. C. Dähnert. Erichsons arbete är en utvidgad och förbättrad version av en artikel införd i ”Hamburgische Nachrichten” 1763. I Nettelblas hårda kritik framlyser det enligt Warmholtz ”så mycken egenkärlek, som illvilja mot past. Erichson” och Warmholtz bedömer att de flesta av hans argument var ”af föga betydlighet”. Nettelblas skrift besvarades av Erichson året därpå i ”Hamburgische Nachrichten”. Tidskriftsurklippen rör dels Erichsons svar, dels hans död och är hämtade ur några av Gjörwells lärda journaler.

Norrköping, J. Edman, 1760. 8:o. (8),200 + 780 s. Enkelt ngt nött hfrbd i gammal stil från ca 1840 med upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg och röd titeletikett i skinn. Stänkta snitt. Guldorneringen oxiderad. Titelbladet något lagerfläckigt men i övrigt med bara någon obetydlig småfläck. Några enstaka marginalnoteringar. Med de äldre initialerna ”J W” på titelbladet och L. F. Rääfs exlibris. Ett utomordentligt associationsex! Ranius Böcker om Östergötland 94. Warmholtz 439, som dock menar att ”registret är ganska ofulkomligit och illa gjort.” Rahmström Bidrag till en bibliografi om vallonerna 53. Detta exemplar innehåller dedikationerna till Lagerfeldt och Rhyzelius i sättningen med arksignatur ”)(2-3”. En utökad variant finns med ytterligare en dedikation riktad till Palmstierna och med verser av A. Hagelius och C. Brunckman. Den varianten har sammanlagt 16 opaginerade sidor i början. Ydre härad beskrivs på sidorna 54-99 i andra delen. L. F. Rääf hänvisar i sin Ydrebeskrivning upprepade gånger till Broocmans arbete och i åttonde häftet av ”Iduna” rättar han en uppgift hos Broocman rörande en runsten i Ydre härad.

Strängnäs, C. O. Berglund, 1853. 4:o. (4),161,(2) s. Något nött samtida marmorerat pappband med orange titeletikett. Rygghuvudet med smårevor och avnött papper. Titelbladet lagerfläckigt med en liten skada vid ryggen. Lätt bruntonad inlaga med spridda lagerfläckar. H. O. Holmströms samtida namnteckning, J. O. Wedbergs exlibris och Johan Axel Almquists stpl och exlibris. Inklistrat katalogurklipp. Fint proveniensexemplar! Setterwall Svensk historisk bibliografi 6072. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 592, noten och 2155. Essén Sörmländsk bibliografi s. 124. Innehållet ska i huvudsak vara ett avtryck ur ”Strengnäsbladet” 1852-53 och enligt uppgift tryckts i ca 50 exemplar. Författaren Lars Hallman dog 1762 och den okända utgivaren har utnyttjat två handskrifter i nuvarande Roggebiblioteket, Strängnäs. Boken gavs ut i faksimil 1971. Det innehåller inte minst mycket av personhistoriskt intresse, bland annat förteckningar över borgmästare, rådmän och lärare. Hans Olof Holmström (1784-1855) var född i Ösmo församling i Strängnäs stift. Efter studier i Uppsala utnämndes han till gymnasieadjunkt i Strängnäs för att sedan klättra på karriärsstegen i stiftet där han 1839 blev biskop. 1852 utnämndes han till ärkebiskop.

Strängnäs, A. J. Segerstedt, 1810-11. 8:o. 574 s. Tagen ur band och insatt i gammalt marmorerat pappomslag med handskriven titeletikett. Omslaget delvis loss och med revor i främre falsen. Sporadiska lagerfläckar. Pappersförtunning med minimala textförluster på s. 137-38. Insidan av främre omslaget med ett urklipp från en gammal bokkatalog, några anteckningar i bläck och blyerts och J. O. Wedbergs stpl. Lundstedt Sveriges periodiska litteratur 385. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 123 anger bara 10 häften, i stället för 12. Allt som utkom. Redigerades av L. Hammarsköld och utgavs av A. J. Segerstedt. Verket hade som målsättning att bibliografiskt beskriva och kortfattat referera alla under året utgivna skrifter i Sverige, ofta dessutom med kortare citat ur dem. Den höga ambitionsnivån var sannolikt skälet till att tidskriften avstannade efter endast denna första årgång.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1778. 8:o. (8),256,(11) s. & 1 stor utvikbar grav. plansch. Nytt blått klistermarmorerat pappbd med benvit titeletikett (Johanna Röjgård). Bra inlaga med några enstaka småfläckar, t.ex. en fuktfläck i nedre yttre hörnet på s. 127-28. Fint ex. En andra upplaga trycktes 1826. Samuel Thomasson Schultze (1698-1778) var kamrerare i Bergskollegium och medlem av Vetenskapsakademien. Han hyste ett stort intresse för lanthushållning, utarbetade ett stort hushållslexikon som aldrig trycktes, och dog samma år som denna första upplaga av ”Den swenske fiskaren” utkom. Ett fyrtiotal fiskarter beskrivs i kapitlet ”Om de mångahanda fisk-slag i synnerhet, som uti Swerige äro bekante”. Planschen som avbildar abborre, mört och löja samt fiskutrustning är graverad efter Gries arbete ”Beskrifning, at fånga swälg-fisk med ref och krok” som utkom 1757.

Sthlm, P. Hesselberg, 1766. 4:o. 57,(5) s. & 8 grav. plr. Blått marmorerat pappbd från 1800-talets första hälft med stänkta snitt. Ryggen lätt nött. En stor, närmast oskuren, inlaga. Enstaka småfläckar. Med en gammal bläcknumrering i övre hörnet på titelsidan, en liten fuktfläck i yttermarginalen på s. 8 och ett smärre hål på s. (2) i slutet. Ett fint ex. med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Bring Riksdagshandlingar s. 71. Lindberg Swedish Books 49. Den ovanliga planschen över gjutna slagghus, vilken såldes separat, är här bunden sist. Även med det sällsynta bihanget och den extra graverade planschen, vilket vänder sig till invånarna i Finland där ”rök-pörten merendels öfwer alt nyttjas til bonings-rum”. Boken översattes till tyska 1768. Den till synes oförtröttliga arkitekten Carl Wijnblad (1705-68) gav vid sidan om sina stort upplagda ”Ritningar på fyratio wåningshus af sten, och trettio af träd, samt åtskilliga lusthus” från 1755-56 och ”General planer” från 1765 även ut dessa förlageritningar för olika lantmannahus.

Göteborg, C. Petersen, (1859)-60. Tvär-folio. (32) s. & 16 litograferade plr. Något nött nära samtida mörkbrunt hklbd med guld- och blindpressad rygg samt ”Göteborg” guldpräglat på främre pärmen. Ett främre omslag medbundet där information om de olika planscherna är urklippt från de andra häftetsomslagen och klistrat på detta. Prisuppgiften är överklistrad. Planschbladen lagerfläckiga, delvis hårt, dock mest utanför bilderna. Aberstén Bibliographia Gothoburgensis 406. Allt som utkom. Inget titelblad publicerades då utgivningen avstannade efter endast fyra häften. Texten är skriven av Johan Wallin, teckningarna är utförda av J. Damm och litograferade av C. Petersen. Vid samma tid utkom ett annat verk med nästan identisk titel, ”Göteborg med dess omgifningar framställdt i taflor”, med 46 planscher efter G. Berger. Planscherna har titlarna: ”Jernvägs-stationshuset”, ”Nya kyrkan i Haga”, ”Synagogan”, ”Wilhelmsberg”, ”Örgryte kyrka”, ”Nya theatern”, ”Rosenlunds fabrik och ångköket”, ”Rådhuset och Kristine kyrka”, ”Skansen Lejonet”, ”Göteborgs simskolor”, ”S:t Brigittas kapell”, ”Residenset och Hotel Garni”, ”Engelska kyrkan”, ”Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset”, ”Paviljongen i Trädgårdsföreningen” och ”Bomulls-spinneriet i Gammelstaden”. Verket är mycket sällsynt och återfinns inte i någon av Björck & Börjessons stora topografikataloger.

Sthlm, L. Salvius, 1755. 8:o. (2),250,(24) s. & 1 utvikbar grav. plansch. Stiligt men något nött samtida stänkdekorerat skinnbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och olivgrön titeletikett. Pärmarna med blindpressade ramar och hörnstämplar samt olikfärgade fält av spegelbandstyp. Röd- och blåstänkta snitt. För- och eftersättsbladen samt pärmarnas insidor bruntonade i ytterkanterna p.g.a skinnet. Inlagan ställvis lagerfläckig. Planschen är delad i två delar, vilka är insatta på sina platser vid s. 66 respektive 234. Från Ericsberg med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1168. Soulsby A catalogue of the works of Linnæus 1025c för redogörelsen för Linnés åsikter om landhöjningen, vilken upptar sidorna 16-25. En tysk översättning trycktes 1756. Landhöjningen vid Östersjöns kuster, vilken redan Urban Hiärne hade observerat, väckte stor debatt under 1740-talet. Striden stod mellan de som, likt Carl von Linné och Anders Celsius, ansåg att vattnet på jorden hela tiden minskade, och det läger som företräddes av bland andra Rhyzelius och Biörner, vilka hävdade det orimliga i teorin om vattuminskningen. Motargumenten var många, från ortodoxt håll utgick man från bibelns skapelsekronologi där jordklotet var färdigt från första stund, medan rudbeckianerna såg sitt forngötiska rike hotat av översvämning med anledning av de nya teorierna. Browallius låter i denna bok sin ortodoxa bibeltro gå hand i hand med övertygande vetenskapliga argument och hans framställning kom att bli dödsstöten för teorin om vattuminskningen. Browallius upplevde dock inte detta, då han dog innan boken var färdigtryckt.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1790. 8:o. (8),528,1-166,(1) s. + RÜCKERSCHÖLD, ANNA MARIA. En liten hushålls-bok, innehållande säkra underrättelser, om rätta beredningen af hwarjehanda äteliga waror, unga matmödrar til tjenst. Andra uplagan. Sthlm, J. C. Holmberg, 1786. 8:o. (8),79 s. Lite nött samtida hfrbd med upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg, ljusare brun titeletikett och stänkta snitt. En samtida oval pappersetikett med bläcknumrering upptill på främre pärmen. En reva i övre marginalen på s. 23 och småfläckig på s. 479-83 samt sporadiskt vikta hörn i första arbetet. Färgboken har några minimala fuktfläckar i övre marginalen i början. Andra arbetet, som tycks vara insatt aningen senare i bandet, med ett hål i nedre marginalen på s. 5. Överkorsad namnteckning i nedre marginalen på titelbladet till det första arbetet, Elsa In. Kiellmans namnteckning, H. von Lingens stpl och med en tillskrift till Mela Anderberg från Sigrid Brodin daterad den 18 april 1912 samt Erik Anderbergs exlibris. Du Rietz Gastronomisk spegel 33 och Sahlin Förteckning över svensk färgerilitteratur 27 för det första arbetet. Första upplagan utkom 1755. Du Rietz 49 för det andra arbetet. Första upplagan utkom 1785 och den tredje 1790. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 174 respektive 145. Anna Maria Rückerschöld (1725-1805), gift Dahl, var dotterdotter till Christopher Polhem och gav ut en handfull kokböcker, vars innehåll präglas av nytto- och spartänkande. De är tydligt målgruppsinriktade och denna ”riktar sig till unga nyblivna husmödrar som själva hade att lägga handen vid hushållet och lär ut grunderna för tillagning av den drygaste, smakligaste och hälsosammaste födan” enligt ”Svenskt biografiskt lexikon”. Herman von Lingen (1748-1820) var kommissionssekreterare och hans stadsgård i Linköping är flyttad till Gamla Linköping och fungerar som museum. Hans prydliga boksamling donerades till Linköpings stiftsbibliotek, men en del av böckerna kom att säljas på duplettauktioner under 1800-talet.

Berlin, C. F. Voss, 1778. 8:o. (12),XXII,267,(1 blank,1) s. Häftad i samtida gråpappersomslag. Ryggen defekt. Enstaka lagerfläckar. Från Biby. Första upplagan av denna till det tyska rättsväsendet riktade skrift.Ska den flyttas till B2 Lådan Judaica?/Hannah 250814