Søkeresultat

Köpenhamn, A. H. Godicke, 1757. 4:o. (24),794,(12),1-152 s. Violett svampmålat pappbd från ca 1800 med svartpräglad titeletikett. Gula snitt. Ryggen hårt blekt mot grått och naggad i ryggändarna. De två övre pärmhörnen hårt stötta med skador och brytmärken. Något lagerfläckig, främst i marginalerna. Från Ericsberg med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Fiske Icelandic collection s. 537. Bibliotheca danica III:909. Claussøns översättning utkom första gången 1633 men är här utvidgad. Med företal från 1633 års upplaga av Ole Worm. De tolv opaginerade sidorna innan sista pagineringsföljden är ”Norske kongers genealogi” och ”Skalda-tal. Fortegnelse paa de fornemste skaldrer eller poëter” samt register. Den sista pagineringsföljden utgörs av ”Norges beskrivelse”. Peder Claussøn Friis (1545-1614) var författare och präst, mest berömd för översättningarna och författarskapet i föreliggande arbete.

Sthlm, H. Keyser, 1680. 8:o. (16),346,(22) s. Bra samtida pergamentbd med en mindre brun fläck på främre pärm. Blåstänkta snitt. Inre falsar och insidan av bakre pärm med svaga sprickor. Enstaka svaga fuktränder i marginalerna, t.ex. i översta marginalen på sista bladet, några råkanter och vikta hörn. I samband med tryckningen har s. 218-19 och 222-23 blivit lätt solkiga. Med en oläslig gammal signatur och Sune Lindqvists namnteckning daterad den 26 oktober 1959. Fint ex. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 830. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 19. Med en tryckt dedikation till Magnus Gabriel De la Gardie från Schefferus änka och ättlingar. Sveriges äldsta egentliga bibliografi. Den är uppställd kronologiskt och förteckningen börjar med de medeltida landskapslagarna. På s. 273-315 förtecknas i Sverige verksamma utlänningars svenska verk, bl.a. författarens egna, och på s. 316-24 finländares tryckta skrifter från Michael Agricola till Johannes Paulinus. Vad gäller personhistoriska tryck och akademiska avhandlingar försvarade utanför Sverige och Finland är bibliografin fortfarande aktuell.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1790. 8:o. (8),528,1-166,(1) s. + RÜCKERSCHÖLD, ANNA MARIA. En liten hushålls-bok, innehållande säkra underrättelser, om rätta beredningen af hwarjehanda äteliga waror, unga matmödrar til tjenst. Andra uplagan. Sthlm, J. C. Holmberg, 1786. 8:o. (8),79 s. Lite nött samtida hfrbd med upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg, ljusare brun titeletikett och stänkta snitt. En samtida oval pappersetikett med bläcknumrering upptill på främre pärmen. En reva i övre marginalen på s. 23 och småfläckig på s. 479-83 samt sporadiskt vikta hörn i första arbetet. Färgboken har några minimala fuktfläckar i övre marginalen i början. Andra arbetet, som tycks vara insatt aningen senare i bandet, med ett hål i nedre marginalen på s. 5. Överkorsad namnteckning i nedre marginalen på titelbladet till det första arbetet, Elsa In. Kiellmans namnteckning, H. von Lingens stpl och med en tillskrift till Mela Anderberg från Sigrid Brodin daterad den 18 april 1912 samt Erik Anderbergs exlibris. Du Rietz Gastronomisk spegel 33 och Sahlin Förteckning över svensk färgerilitteratur 27 för det första arbetet. Första upplagan utkom 1755. Du Rietz 49 för det andra arbetet. Första upplagan utkom 1785 och den tredje 1790. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 174 respektive 145. Anna Maria Rückerschöld (1725-1805), gift Dahl, var dotterdotter till Christopher Polhem och gav ut en handfull kokböcker, vars innehåll präglas av nytto- och spartänkande. De är tydligt målgruppsinriktade och denna ”riktar sig till unga nyblivna husmödrar som själva hade att lägga handen vid hushållet och lär ut grunderna för tillagning av den drygaste, smakligaste och hälsosammaste födan” enligt ”Svenskt biografiskt lexikon”. Herman von Lingen (1748-1820) var kommissionssekreterare och hans stadsgård i Linköping är flyttad till Gamla Linköping och fungerar som museum. Hans prydliga boksamling donerades till Linköpings stiftsbibliotek, men en del av böckerna kom att säljas på duplettauktioner under 1800-talet.

Sthlm, L. Salvius, 1755. 8:o. (2),250,(24) s. & 1 utvikbar grav. plansch. Stiligt men något nött samtida stänkdekorerat skinnbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och olivgrön titeletikett. Pärmarna med blindpressade ramar och hörnstämplar samt olikfärgade fält av spegelbandstyp. Röd- och blåstänkta snitt. För- och eftersättsbladen samt pärmarnas insidor bruntonade i ytterkanterna p.g.a skinnet. Inlagan ställvis lagerfläckig. Planschen är delad i två delar, vilka är insatta på sina platser vid s. 66 respektive 234. Från Ericsberg med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1168. Soulsby A catalogue of the works of Linnæus 1025c för redogörelsen för Linnés åsikter om landhöjningen, vilken upptar sidorna 16-25. En tysk översättning trycktes 1756. Landhöjningen vid Östersjöns kuster, vilken redan Urban Hiärne hade observerat, väckte stor debatt under 1740-talet. Striden stod mellan de som, likt Carl von Linné och Anders Celsius, ansåg att vattnet på jorden hela tiden minskade, och det läger som företräddes av bland andra Rhyzelius och Biörner, vilka hävdade det orimliga i teorin om vattuminskningen. Motargumenten var många, från ortodoxt håll utgick man från bibelns skapelsekronologi där jordklotet var färdigt från första stund, medan rudbeckianerna såg sitt forngötiska rike hotat av översvämning med anledning av de nya teorierna. Browallius låter i denna bok sin ortodoxa bibeltro gå hand i hand med övertygande vetenskapliga argument och hans framställning kom att bli dödsstöten för teorin om vattuminskningen. Browallius upplevde dock inte detta, då han dog innan boken var färdigtryckt.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1758. 4:o. 20 s. Häftad i ngt nött omslag från ca 1900. Delvis lätt lagerfläckig och sista bladet med en mindre fläck och reva. Med W. E. Svedelius namnteckning. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 401. Björck & Börjesson Katalog 190:7051: ”ytterst sällsynt”, vilket bevisas av att något exemplar av arbetet inte dök upp igen i de två följande topografikatalogerna 300 och 360! Bygger på Olof Graus ”Beskrifning öfwer Westmanland” som utkom 1754. Palmquist uppställning i tabellform avviker på flera punkter från den information som lämnats i Graus arbete. Exempelvis anger Palmquist att antalet socknar i Västmanland uppgår till 68 medan Grau räknar till 76 stycken.

Uppsala, H. Curio, 1663. 8:o. (13),270,(1) s. Med Curios boktryckarmärke på titelsidan. Samtida ngt nött och lätt solkigt pergamentbd med spår av handskriven ryggtitel. Stänkta snitt. Lagad med ljus klotväv i främre innerfalsen. En del mindre fläckar. Liten reva i nedre marginalen på s. 148. Med Jonas Torins namnteckning daterad i Uppsala 1805 och Hilding Pleijels exlibris. Bra ex. ur Anders Granaths bibliotek. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 682. Parallellutgåva på grekiska och latin. Med tryckt dedikation till Magnus Gabriel De la Gardie. Den antika grekiska författaren Palaephatus, om vars identitet det tvistas, söker i detta hans hans enda bevarade arbete bland annat ge rationella förklaringar av antika myter och legender. Emellertid tvingas han ofta till halsbrytande etymologiska spekulationer för att rädda myternas trovärdighet. Martin Brunnerus (1627-79) var professor i grekiska och teologi i Uppsala och förmodligen mest bekant för sin kamp mot samtidens häxförföljelser. Sten Lindroth skriver i ”Svensk lärdomshistoria” att boken är ”en samling nöjsamma småstycken om kentaurer, hesperider, heroer och gudinnor - med utmärkta noter”. Brunnerus ”förbättrade texten med nya läsarter, hämtade från en handskrift, som hans kollega, orientalisten Christian Ravius fört med sig från Konstantinopel”. Jonas Torin (1781-1855) studerade vid tiden för förvärvet av denna bok vid Uppsala universitet och slutade sina dagar som domprost i Skara.

Åbo, J. C. Frenckells boktryckeri, 1795. 8:o. (8),260 s. Ngt nött samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och olivgrön titeletikett. Stänkta snitt. Knappt synlig lagning överst i bakre falsen. Försättsblad saknas. Återkommande svaga små fuktfläckar i översta marginalen. Titelbladet med några fuktfläckar. Som helhet en ovanligt ren inlaga. Namnteckning Gustaf Wetter daterad Lund 1839. Bra ex. En klassisk landskapsbeskrivning som även innehåller botaniska och zoologiska uppgifter. Här berättas bland annat att den sista älgen på Åland sköts 1778 i Flaka, men att varg vid denna tid ännu fanns på öarna. Provinsialläkaren i Åbo och senare i Norrtälje, Fredric Vilhelm Radloff (1765-1838), gav även ut ”Beskrifning öfver norra delen af Stockholms län” (1804-05). Efter Rysslands övertagande av Finland 1809 lämnade Radloff en skrift till kejsaren om det finska folkets ursprung, vilket renderade honom posten som referendariesekreterare vid regeringskonseljens kansliexpedition.

Köln, chez P. du Marteau, 1677. 12:o. (24),427 + 477 + 496 s. Tre bruna marokängbd från 1800-talets slut med upphöjda bind, guldtryckt titel och årtal, breda inre förgyllda denteller samt hela guldsnitt (Cuzin). Regnbågsfärgade läsband. Ryggarna obetydligt blekta och nötta. Ett fåtal småfläckar. Tryckt liten nummeretikett ”52” i början av första bandet. Exlibris Wilhelm Winther med bibliografiska blyertsanteckningar av honom. Löst bilagt franskt katalogklipp. Stilig svit. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 8322. VD17 39:123821T anger att tryckorten är fingerad och verket möjligen är tryckt i Bryssel av E. H. Fricx. Utkom första gången i Paris 1674-75 och följdes snart av två nya upplagor, varav detta är den ena. En tysk översättning såg också dagens ljus. Pierre Hector Chanut (1604-67) var 1645-49 fransk ministerresident i Sverige och innehade ambassadörsposten i Stockholm och i Lübeck 1649-53. Martin Weibull har i ”Historisk tidskrift” 1887-88 redogjort för verkets innehåll i jämförelse med de bevarade originalrapporterna och kritiserar i sina artiklar utgivaren Linage de Vauciennes för uteslutningar, misstag etc. Weibull hävdar vidare att verket egentligen består av två delar; den ena innehåller depescher av Chanut och den andra av hans sekreterare Picques. Den sistnämnda var, under Chanuts frånvaro i Lübeck, chargé d’affaires i Stockholm. Arbetet är en av de betydelsefullaste källorna till drottning Kristinas historia. Chanut var kulturellt intresserad och sammanförde till exempel drottningen och Descartes. 1826 utkom en svensk översättning av verkets första del med tillagda kommentarer av drottning Kristina hämtade ur hennes eget annoterade exemplar av boken.

Amsterdam, by A. van der Kroe, (1791). 8:o. (8),188 s. & 1 grav. plansch. Häftad i samtida blekt och solkigt gråpappomslag. Ryggen defekt upp- och nedtill. Oskuren och tryckt på tjockt papper. Första två bladen solkiga och det första med reva i övre marginalen. Med samtida tillskrift nedtill på främre omslaget. Jan van Dyk (ca 1690-1769) var konstkännare och framförallt en framstående konservator. Det publicerades även en katalog över hans bibliotek.

Göteborg, J. E. Kallmeyer, 1739. 4:o. (8),231,(5) s. & 4 grav. plr & 1 utvikbar grav. karta. Aningen nött och fläckigt samtida skinnbd med upphöjda bind, oxiderad ryggdekor och stänkta snitt. Ryggen lite skadad upp- och nedtill. Eftersättsbladet med en del blyertsnoteringar. Inlagan med enstaka lager- och småfläckar. Bruntonad på sina håll, t.ex. samtliga plr och s. 169-208. Delvis tonad fuktfläck i nedre marginalen från s. 225 till slutet och en reva nedtill i yttermarginalen på s. 227. Med Magnus Dahlgrens exlibris. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 527. Aberstén Bibliographia Gothoburgensis 2. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 0650. Med hyllningsdikter av E. Poppelman, E. Wall och A. D. Leenberg. Några av planscherna är signerade Gudmund Svensson (1687-1744). Ett kapitel behandlar stadens handel och bland annat Ostindiska kompaniet. Eric Cederbourg (död 1758) var rådman i Göteborg.

Sthlm, L. Salvius, (1746?). 8:o. (20),271,(1 blank,12) s. Något nött samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg, ljusbrun titeletikett och stänkta snitt. Ryggen ytligt sprucken och aningen flammig. Främre falsen sprucken allra överst på grund ett litet maskangrepp där. Pärmarna ytligt nötta. Bra inlaga med enstaka obetydliga fläckar. En gammal namnteckning, C. F. Holmgren. Bra ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 712. Marklund Övre Norrland i litteraturen 2580. Qvigstad & Wiklund Bibliographie der lappischen Litteratur s. 153. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 443. Det råder delade meningar huruvida boken är tryckt 1746 eller 1747. Det första kapitlet rör lappmarkens natur i allmänhet, kapitel 2-13 beskriver det samiska folket och det avslutande 14:e kapitlet de svenska nybyggarna i området. Pehr Högström (1714-84) föddes i Medelpad och studerade i sin ungdom vid Härnösands gymnasium där han var klasskamrat med Pehr Wargentin. Som lappmarksmissionär, kyrkoherde i Gällivare och senare i Skellefteå fick han goda förstahandskunskaper om samerna och hans beskrivning är banbrytande jämfört med tidigare endast på andrahandsuppgifter författade verk. Warmholtz skriver att Högström ”icke framgifvit annat, än det han sjelf sedt och förfarit; följaktligen har han på många ställen måst gå ifrån så väl Scheffers, som andras berättelser och meningar”. Av kyrkoherden i Lycksele Pehr Fjellström hade Högström lärt sig lulesamiska och den samiske historikern Israel Ruong skriver att ”Högström är den förste som behärskade samiska helt och fullt av dem som skildrat samerna och deras liv, sedvänjor, näringar, religion och folktro. Han gjorde det på en tid då samernas kultur var intakt. Skildringen överflödar av detaljer”. Författaren framställer såväl landskapet som samerna i ljus dager, även om han kraftfullt tar avstånd från de senares avgudadyrkan. Av språkhistoriskt intresse kan nämnas det som Högström har att säga om ”borgarmålet”, ett blandspråk mellan svenska och samiska som användes i handeln och på marknader. Högström anför några exempel på det som språkforskare idag skulle kalla ett svenskt pidginspråk: ”Hur sit din heit? det är: huru heter du?”. Boken översattes till danska, tyska och franska och blev anledningen till Högströms inval i Vetenskapsakademien 1749. Högström utgav även bland annat en förkortad utgåva på lulesamiska av Luthers katekes, ”Högströms frågebok” kallad, som enligt Petrus Læstadius ännu under 1800-talet var samernas främsta religionsbok.

Linköping, Biörckegrens enka, 1758. 8:o. Grav. porträtt,(20),378,(6) s. & 1 utvikbar grav. stadsvy. Med träsnittsillustrationer i texten på s. 180 och 219. Samtida hfrbd med upphöjda bind, blindpressade linjer och röd titeletikett. Ryggen med flera ytliga vertikala sprickor. Ytliga småskador på skinnet vid ryggen på bakpärmen. Försättsblad saknas. Porträttet senare uppfodrat och lite fläckigt. Titelbladet med bortklippt namnteckning med lagning och under det en diminutiv namnteckning av C. J. Eek från (17)64. Även bortklippt namn i övre marginalen på bladet s. 1-2 med liten förlust av typografisk vinjett. Ett fåtal obetydliga småfläckar. Flera bortskrapade namnteckningar på frampärmens insida; en av dem har årtalet 1822 bevarat. Hyggligt ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 477. Porträttet graverat av C. Fritzsch 1756 efter en målning av Joh. Stålbom och med en latinsk sentens av Anders Nicander. Fritzsch har även graverat stadsvyn över Västervik. Med ett uppskattande förord av Andreas Olavi Rhyzelius daterat i Linköping den 13 november 1758. I subskribentförteckningen återfinns bland andra Carl Ehrenpreus, Erik Ekholm, Sigfrid Gahm, C. C. Gjörwell, Fridr. Granschoug, Jacob Albrecht Lantingshausen, Jonas Linnerhielm, Anders Nicander och Martin Johan Wallenius.

Leipzig und Stockholm, G. Kiesewetter, 1756. 8:o. (32),336 s. & 1 utvikbar grav. karta & 2 grav. plr varav 1 utvikbar. Trevligt mörkbrunt stänkdekorerat pappbd med en benvit titeletikett (Johanna Röjgård). Delvis lager- och småfläckig. Titelbladet med en äldre tillskrift överst. En kraftig men liten rostfläck på s. 111-12 och ett par vaxljusfläckar på s. 188. Ett felskuret nedre hörn på s. 167. Genomgående maskhål nederst i den inre marginalen. Ett serietitelblad saknas. Soulsby A catalogue of the works of Linnæus 213: ”Wanting the main title-page”. Bring Itineraria svecana 164. Översättning av Linnés ”Skånska resa” från 1751. Det saknade serietitelbladet anger ”Reisen durch das Königreich Schweden, welche auf Befehl der hohen Obrigkeit, zur Verbesserung der Naturkunde, Haushaltungs- und Arzneykunst von ihm angestellet, und mit Anmerkungen, so die Geschichte, Alterthümer, Sitten und Lebensart der Einwohner betreffen, nachher sind herausgegeben worden. Erster Theil.” Översättningen, som gjordes av C. E. Klein, var alltså troligen tänkt som en första del i en serie översättningar av Linnés resor i Sverige. Någon ytterligare del utkom dock aldrig av denna serie.

Karlskrona, Kongl. amiralitets boktryckeriet, 1770. 8:o. (15,1 blank),1035,(1 blank,4) s. Med några träsnitt i texten. Något nött samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och svart infärgat titelfält. Stänkta snitt. Ryggen med ytliga sprickbildningar och en lite bredare spricka längst ned. Pärmpapprena lite nötta och två av pärmhörnen lätt stötta. Spår av gammal auktionsetikett på frampärmens insida. Enstaka fläckar. Titelbladet och sista sidan med bruntonade hörn. Titelbladet med lätta veckstukningar upptill, litet pappersfel i nedre hörnet på s. 391-92, en rostfläck med några tillhörande minimala hål i bladet s. 533-34 och liten nagg med rostfläck i yttermarginalen på s. 839. Edvard Taubes namnteckning på försättsbladet, Ernst Hjertbergs ägarstpl och på titelbladet stpl från Göteborgs realläroverk och gåvostpl från J. G. Holmstedt. Bra ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 478. Cappelin Anteckningar till en småländsk bibliografi s. 84. Soulsby A catalogue of the works of Linnæus 1057. Med ett företal av J. Rogberg. Kapitlet om Smålands naturalhistoria på sidorna 16-26 är författat av Carl von Linné. Träsnitten på sidorna 235, 745 och 761 avbildar runinskrifter och är skurna av kyrkoherden Wirgander.

Åbo, J. C. Frenckell, 1775. 8:o. (16) s. Tagen ur band. Delvis med bevarat guldsnitt. Svag fuktfläck på s. (5), i övrigt obetydliga småfläckar. Författarnamnet tillskrivet i bläck med gammal hand på titelsidan. Bra ex. från Ericsberg. Dikten är Kellgrens första separat utgivna skönlitterära arbete och skildrar mänsklighetens väg från kaos och barbari till enighet och kultur. En av den svenska vitterhetens rariteter.

Sthlm, Kumblinska tryckeriet, 1802. 8:o. (6),145,(1) s. & 1 utvikbar grav. plansch. Häftad i nött, lite fuktfläckat och solkigt samtida gråpappersomslag med defekt rygg. Oskuren. Ouppskuren från s. 41. Ngt lagerfläckig och med spridda marginella fuktränder. Mycket fint ex. Holmberg Bibliografi över J. J. Berzelius 1802:1. Med ett bihang av W. Hisinger på s. 138-45 angående de avbildade arbetsinstrumenten. Arbetet är Berzelius första större vetenskapliga verk.

Sthlm, L. Salvius, (1746?). 8:o. (20),271,(1 blank,12) s. Samtida något nött stänkdekorerat skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och ljusbrun titeletikett. Inre pärmkanterna dekorerade med målade svarta diagonallinjer. Svagt blåmarmorerade snitt. Liten skinnskada i rygghuvudet och obetydligt nagg nedtill. Huvudsakligen ytligt nötta ytterfalsar, men med en spricka överst i bakre ytterfalsen. Bra inlaga med ett fåtal småfläckar. Några bläcknumreringar och en stpl E2 på titelbladet. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 712. Marklund Övre Norrland i litteraturen 2580. Qvigstad & Wiklund Bibliographie der lappischen Litteratur s. 153. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 443. Det råder delade meningar huruvida boken är tryckt 1746 eller 1747. Det första kapitlet rör lappmarkens natur i allmänhet, kapitel 2-13 beskriver det samiska folket och det avslutande 14:e kapitlet de svenska nybyggarna i området. Pehr Högström (1714-84) föddes i Medelpad och studerade i sin ungdom vid Härnösands gymnasium där han var klasskamrat med Pehr Wargentin. Som lappmarksmissionär, kyrkoherde i Gällivare och senare i Skellefteå fick han goda förstahandskunskaper om samerna och hans beskrivning är banbrytande jämfört med tidigare endast på andrahandsuppgifter författade verk. Warmholtz skriver att Högström ”icke framgifvit annat, än det han sjelf sedt och förfarit; följaktligen har han på många ställen måst gå ifrån så väl Scheffers, som andras berättelser och meningar”. Av kyrkoherden i Lycksele Pehr Fjellström hade Högström lärt sig lulesamiska och den samiska historikern Israel Ruong skriver att ”Högström är den förste som behärskade samiska helt och fullt av dem som skildrat samerna och deras liv, sedvänjor, näringar, religion och folktro. Han gjorde det på en tid då samernas kultur var intakt. Skildringen överflödar av detaljer”. Författaren framställer såväl landskapet som samerna i ljus dager, även om han kraftfullt tar avstånd från de senares avgudadyrkan. Av språkhistoriskt intresse kan nämnas det som Högström har att säga om ”borgarmålet”, ett blandspråk mellan svenska och samiska som användes i handeln och på marknader. Högström anför några exempel på det som språkforskare idag skulle kalla ett svenskt pidginspråk: ”Hur sit din heit? det är: huru heter du?”. Boken översattes till danska, tyska och franska och blev anledningen till Högströms inval i Vetenskapsakademien 1749. Högström utgav även bland annat en förkortad utgåva på lulesamiska av Luthers katekes, ”Högströms frågebok” kallad, som enligt Petrus Læstadius ännu under 1800-talet var samernas främsta religionsbok.

Köpenhamn, S. Popp, 1796-99. 8:o. XXX,(2),336 + (8),346 + 368 + 372 + 352 + (2),XXVI,3-324 s. Sex häften i samtida ngt nötta och lätt fläckade gråpappomslag med tryckta ryggtiteletiketter. Oskurna, del II-VI dessutom ouppskurna. Delvis med svaga fuktränder. I del I är s. 221-24 slarvigt uppskurna med liten pappersförlust i marginalen som följd. Arken Q-Z i tredje respektive fjärde delen förväxlade vid inbindningen! Fin svit! Bibliotheca danica I:1004. Allt som utkom. Översatt av J. Werfel som även skrivit kommentarer och ett översvallande företal i del VI. I detta skriver Werfel om Rousseau: ”Hvo, der vil negte, at han maaskee først om tusinde aar, om verden end imidlertid uafladeligen følger oplysningens bane, vil finde sine jævnlige, den er enten for inbildsk af sin tidsalder eller for inskrænket i begrep til at fatte endog en tusindedeel af hans ord.” Detta exemplar med ett extra gemensamt titelblad för del V-VI, motsvarande titelblad existerar även för del I-II och III-IV.

Sthlm, N. Wankijff, 1674-76. (20),1-110,109-524,515-94,(48) + (24),1-16 s.,17-32 blad,33-474,(30) s. Samtida ståtligt men lätt nött stänkdekorerat skinnbd med upphöjda bind och rikt guldornerad rygg samt mörkröd titeletikett. Röda stänksnitt. Titeletiketten med lite småskavanker. Inlagan något lager- och fuktfläckad samt med smärre revor och hål. Litet hål på s. 296 och lagad reva med obetydlig textförlust på s. 562 i del I samt några lagningar i marginalerna i båda delarna. Lite bruntonad mot slutet av andra delen och de två sista registerbladen uppfodrade i nedre marginalen. På titelbladet namnteckning C. V. Tolstedt [?] och försättsbladet med Wilhelm Thams lilla namnteckning. Med Göteborgs museums biblioteks- och duplettstplr samt Helge Lilliestiernas lilla blå monogramstpl under adlig krona och stplr från Stora Eks bibliotek. Bra ex. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 771 med felaktig kollationering. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 2495. Hadorphs bilagor i andra delen är den första utgivna samlingen av svenska historiska urkunder och innehåller handlingar från 1308 till 1523. På grund av slottsbranden 1697, då många av originalhandlingarna gick upp i rök, har dessutom denna del av arbetet fortsatt aktualitet.

Sthlm, C. Deleen, 1818. 4:o. (4),37 s. + HÄLLSTRÖM, C. P. Förteckning på de orters geografiska bredd och längd, i Vesterbottens höfdingdöme, som blifvit bestämde genom astronomiske observationer. Sammandragen. Sthlm, C. Delén, 1803. 4:o. 40 s. Trevligt samtida ngt nött grönt pappbd med handskriven oval orangefärgad pappersetikett på främre pärmen med texten: ”Long-der och lat-der.”. Rödstänkta snitt. Ryggen med skador. Fin lagning i nedre hörnet på s. 13 i det första arbetet. Det första arbetet interfolierat och med flera prydliga samtida tillägg och korrigeringar rörande norra Sverige och Norge. Med tillskrift på främre pärmens insida daterad augusti 1819: ”Gåfva af baron S. G. Hermelin till S. P. Nordstedt” och tillägget ”baron Hermelin afled i Stockholm den 4 mars 1820 i dess 76 lefnads år.” Med flera löst bifogade handskrivna blad. På s. 35-37 i det första arbetet återfinns longituder och latituder för orter i Norge, vilka kompletteras med två tätskrivna sidor noteringar. Carl Peter Hällström (1774-1835) var bördig från Ilmola socken i Vasa och har av Ekstrand i ”Svenska lantmätare” kallats ”Sveriges förnämsta kartograf”. Han gjorde en mängd forskningsresor i Sverige och Finland, resor som sammantagna uppskattats till ca 8000 mil. Hällström blev i Bergskollegium bekant med S. G. Hermelin hos vilken han blev informator och som 1797 bekostade Hällströms geografiska ortsbestämningar i Sverige och Finland. Åren 1798-1818 utarbetade Hällström 22 kartor i det Hermelinska kartverket och det var i mångt och mycket Hermelins frikostighet som möjliggjorde Hällströms forskning. Bland de bifogade handskrivna bladen återfinns ett kortare odaterat brev från C. P. Hällström till ”herr ingenieuren Nordstedt” angående Umeås läge, ”Latituder och longituder af ställen i Sverige, Norrige och Finland - utdragit af Hällströms annotationer”, ”Längdbestämmelse af Backen i Brunflo socken i Jemtland” och ett blad med överskriften ”Phaenomenerne som blifvit observerade” som bär Johan Törnstens namn. Det sistnämnda rör observationer gjorda under 1770-talet i Lund, St. Petersburg och Uppsala jämförda med egna observationer gjorda i Backen i Brunflo samt sedan omräknade till Frösöns horisont. Johan Törnsten (1738-96) var extra ordinarie lantmätare i Västernorrlands län. Han bestämde läge och stadsplan för Östersund. Ekstrand nämner att Törnsten genom kungligt brev 1770 fick uppdraget att göra longitudbestämningar i Jämtland genom observationer på Jupiters månar, vilka är antecknade på detta blad.

Kalmar, C. F. Berg & P. Ahlquist, 1822-27. 8:o. (6),VII,(1 blank),3-450,(12) s. & 2 litograferade plr, varav 1 utvikbar + grav. front,298 s. & 14 grav. plr, varav 2 utvikbara + (2),VII,(1 blank),3-272,275-320,(4) s. & 18 grav. plr, varav 4 utvikbara. Sidorna 373-74 och 381-82 i del I är utvikbara tryckta tabeller. Två nötta samtida hfrbd med guldlinjerade ryggar, bruna titeletiketter och ovala nummerskyltar. Gula snitt. Ryggskinnet till del lite naggat överst och del II har några små maskhål i falsarna. Enstaka marginalanteckningar. I del I en reva i yttermarginalen på s. 377 och en längre lagad reva på s. (7) i subskribentförteckningen på slutet. Inlagorna tryckta på blåtonat papper med rätt talrika råkanter. Med Ebba Sjögrens grav. exlibris. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6249. De graverade planscherna signerade C. P. Ringberg. Abraham Ahlqvist (1794-1844) var prost på Öland och författade förutom ”Ölands historia och beskrifning” några uppsatser med anknytning till öns historia och natur samt den öländska delen av Löfgrens herdaminne över Kalmar stift. Från 1825 var Ahlqvist ledamot av Götiska förbundet. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver att föreliggande arbete karaktäriseras av ”en ospard möda att samla alla till buds stående uppgifter, bland vilka aldrig någon detalj utelämnas såsom oväsentlig, samt noggrannhet vid begagnandet av källorna.”

Köpenhamn, M. Winclerum, (1646). 4:o. (73) s. Fint lätt nött hfrbd från mitten av 1700-talet med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, röd titeletikett och rödstänkta snitt. Enstaka småfläckar. Två små hål i titelbladet. En liten tuschfläck i texten på blad D3 och några solkfläckar i nedre marginalen på blad I4. Med en fuktrand från ark E och framåt som blir starkare mot slutet. På blad F4, G1 och H1 samtida beskurna marginalanteckningar och understrykningar. En samtida sentens i bläck på titelsidan, ”Portio Jesus Mea”, vars initaler kanske döljer en bokägare. Frampärmens insida med äldre biblioteksanteckningar i blyerts och en liten nummeretikett samt en rest av en gammal auktionslapp. Titelsidan med Rosenørn-Lehns stpl. Fint ex. Bibliotheca danica III:121. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 4249. Översattes 1647 till danska av Peder Hermansson med titeln ”Svenske-danske krigs under”. Med tryckt dedikation till Christen Thomesen Sehested daterad Lund den 16 april 1646. Hölls vid prästmötet i Lund 1646 med anledning av freden i Brömsebro 1645 och tacksamhet uttrycks för att Danmark fick behålla Skåne. Det Rosenørn-Lehnska bibliotekets historia beskrivs av Sven Houmøller i skriften ”Abraham Lehn og bibliotekerne paa Berritzgaard og Oreby” som utkom 1952.