Søkeresultat

Sthlm, P. Momma, 1747 respektive Göteborg, L. Wahlström, 1776. 4:o. Grav. utvikbart porträtt,(6),274 s. & 5 utvikbara grav. plr + (14),202 s. & 1 utvikbar tryckt tabell & 1 utvikbar grav. karta. Med träsnittsillustrationer i texten i del I. Samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och ljusbrun titeletikett. Stänkta snitt. Rygghuvudet med liten skinnskada och ytterfalsarna med obetydliga små sprickor. Pärmhörnen stötta. Första delen lätt bruntonad och andra delen ställvis lagerfläckig. Den tryckta tabellens yttermarginal sticker ut något och har små revor. Jacob Pontusson De la Gardies exlibris klistrat på första titelbladets baksida har skrynklat till detsamma en del. Typtryckt kataloghänvisning på frampärmens insida och typtryckt hyllplacering på inklistrad lapp överst på titelbladet. Från Löberöd och med Charlottenlunds exlibris. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 509. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5759 för del II. Molér Bidrag till en gotländsk bibliografi 316. Det sällsynta porträttet av Georg Wallin är graverat av Carl Bergqvist 1762 och hör inte till verket, men föreställer författaren. Del II utgiven av författarens son M. G. Wallenstråle. Innehåller bland annat. kapitel om Gotlands vapen och sigill, Visbys gamla kyrkor, Roma kloster och Solbergs nunnekloster samt förtecknar öns superintendenter, till vilkas skara även författaren själv kunde räkna sig åren 1736-45. Georg Wallin (1686-1760) hade tidigare varit verksam som universitetsbibliotekarie i Uppsala och slutade som biskop i Göteborg. G. Fritzell skriver apropå Wallin i en inledning till en nyutgåva: ”Han är utan tvekan bäst i de rent historiska kapitlen, där han har ett fast urkundsmaterial till sitt förfogande, medan hans teorier om de gotländska ortnamnen i en total avsaknad av vetenskaplig metod och kritik blir till ett allmänt resonemang där tyckandet satts i system. Även dessa partier som saknar vetenskapligt värde innehåller emellertid på grund av den rudbeckianska inställningen ofta roande och spexartade inslag”. Som ett utslag av denna anda får väl även den bifogade kartan över Gotland betraktas, som tjänar till att stärka författarens tes att Gotland är identiskt med Platons Atlantis. Fritzell understryker att ”Gothländska samlingar” under alla omständigheter bygger på ”ett stort primärmaterial från 1700-talet, som endast på detta sätt bevarats”.

Uppsala, typis Edmannianis, 1769. Folio. (2),XLVIII s.,1-176,175-330,329-588,587-746,743-44,749-1186 spalter + (2) s.,128,130-209,208-683,678-681,688-975,974-1099,2000-01,2003-40 spalter. Med inklistrad grav. titelvinjett i del I och med 1 inklistrad grav. vinjett på s. 1 i vardera delen. Samtida något nött hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och ljusbrun titeletikett i glättad papp. Stänkta snitt. Ryggen med lite nagg upptill och spricka överst i främre ytterfalsen. Inlagan delvis något lagerfläckig, t.ex. inledningsvis i del II. Gamla lagningar i yttermarginalen i del I på s. 143, 431 och 756. Titelbladet med äldre tillskrifter i nedre marginalen av Johannes Petr. Tidén och Laur. Sparschuch, den senare daterad 1801. Med L. F. Rääfs exlibris. Trevligt ex. med intressanta östgötakopplingar! Fiske Catalogue of the Icelandic collection s. 265. Haugen A bibliography of Scandinavian dictionaries 258. Zaunmüller Bibliographisches Handbuch der Sprachwörterbücher spalt 343. Moll Sprichwörter-Bibliographie 5682. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 8997 som skriver: ”Et werk öfver mit beröm, och hvilket ingen kan vara förutan, som om vårt språk, våra lagar, antiquiteter m.m. vil förvärfva sig grundelig kunskap”. Vinjetterna graverade av Jacob Gillberg 1768-69. Ihre hade redan 1738 givits i uppdrag av Vetenskapssocieteten i Uppsala att utarbeta en svensk ordbok men arbetet växte i omfång och försenades kraftigt. I ”Glossarium suiogothicum” söker sig Ihre, delvis inspirerad av Leibniz, genom etymologier tillbaka till ett skytiskt urspråk från vilket de europeiska språken härstammar. Detta var före upptäckten av släktskapet mellan sanskrit och de indoeuropeiska språken och intressant nog noterar Ihre likheter med persiskan, ett språk han antog hade påverkats av skytiskan. I ett slutkapitel förtecknas exempel på bokstavsväxlingar i de europeiska språken, en förteckning som anses i någon mån ha legat till grund för R. Rask och J. Grimms germanska ljudskridningslag. Ihres förteckning har dock senare visat sig bygga på otryckta anteckningar av Erik Benzelius d.y. ”Glossarium suiogothicum” markerade under alla omständigheter slutet på den rudbeckianska språkforskningen och visade att Sverige stod i jämnhöjd med det bästa som samtiden kunde prestera inom den etymologiska forskningen. Johan Petter Tidén (1763-1805) utnämndes till bibliotekarie vid Linköpings gymnasie- och stiftsbibliotek 1790 och erhöll professors namn 1800. Han hade enligt sin inskrift fått boken av sina föräldrar och sålde den senare till Lars Sparschuch (1738–1810) som var häradshövding och ägde Valla utanför Linköping. Denne vidarebefordrade enligt sin anteckning daterad 1801 boken till domkyrkosysslomannen Sven Collin (1764-1807). Leonhard Fredrik Rääf (1786-1872) var godsägare, politiker och forskare med Ydre härad som bas. Rääf hade sedan unga år ett stort språkvetenskapligt intresse och han hjälpte Rietz med dennes dialektlexikon. Andra delen av hans stora Ydrebeskrivning består av ”Ydre-målet eller folkdialekten i Ydre härad af Ostergöthland. Ordbok samt förteckning på alla oregelbundna och starka verber, som i Ydre begagnas, jemte gamla dopnamn” 1858 och ”i allmogens vardagstal, såg han också en möjlighet att studera det sv språkets historia” skriver ”Svenskt biografiskt lexikon”.

Sthlm, L. Wall, (1687). 4:o. A4-N4 = (104) s. + COLUMBUS, SAMUEL. Bibliske werld/ sampt andre hans poetiske skriffter/ med flijt samblade/ och andre resan uplagde. Sthlm, J. G. Eberdt, 1687. 4:o. a4,A4-Q4 = (136) s. Med tryckta noter i texten. Samtida ngt nött skinnbd med upphöjda bind, blindpressad rygg och spår av gammal nummerlapp. Rödstänkta snitt. Ryggen defekt nedtill och pärmarna med några mindre maskangrepp. Titelbladet till första arbetet med samtida överstrukna anteckningar i nedre marginalen och bortklippt nedre hörn. Pappersförtunning i nedre hörnet på blad B3 med liten textförlust på baksidan. Några mindre fläckar, t.ex. på blad B2, E4 och K1. Det andra arbetet ngt bruntonat och dess titelblad med några fläckar; fläckar även på blad B3-4, F3-4, K1 och Q2. Reva i marginalerna på blad G2-4 och en mindre pappersförlust i yttre marginalen på blad K2. De avslutande tjugo bladen med en solkrand i yttre marginalen som på de sista bladen når in i texten. Lagad innermarginal på blad Q1 med två bokstävers förlust. Med Nicol. Casströms namnteckning daterad Stockholm 1743 och L. F. Rääfs exlibris. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 889 respektive 178. Davidsson Studier rörande svenskt musiktryck före år 1750, 74-75 för andra arbetet. Det första arbetet utkom första gången 1668. Den av Collijn beskrivna upplagan har en åtta tilltryckt över den normalt bortskrapade årtalsuppgiften 1687, vilket inte skett i detta exemplar. Arbetet avslutas med en liten hyllningsvers av O. Wexionius. Bengt Höök var främst egensinnig bokbindare på Kungsholmen i Stockholm, men drygade ut inkomsterna med viss förläggarverksamhet. Columbus ”Bibliske werld” i varianten med träsnittsvinjett och tryckt strof på titelbladet i stället för graverad titelvinjett. Denna den första samlade utgåvan av Columbus diktning utgavs av hans elev Jacob Reenstierna och innehåller bl.a. begravningsverser över Marcus Cronström, Ebba Brahe och Ludvig Pontus De la Gardie. Musiken komponerades av G. von Düben.

Sthlm, Central-tryckeriet, 1881. Tvär-folio. Extra färglitograferat titelblad,(4) s.,10,(2 blanka),1-18,(2 blanka),1-22,(2 blanka),1-24,1-16,1-14,(2 blanka),1-14,(2 blanka),1-32,1-28,1-16,1-12,1-12,1-14,(2 blanka),1-20,1-28,1-10,(2 blanka),1-34,(2 blanka),1-14,(2 blanka),1-22,(2 blanka),1-14,(2 blanka),1-16,1-20,1-8,1-8,1-24,1-6,(2 blanka),1-44,1-20,1-14,(2 blanka),1-10,(2 blanka),1-16,1-14,(2 blanka),1-22,(2 blanka),1-12,1-18,(2 blanka),1-14,(2 blanka),1-18,(2 blanka),1-34,(2 blanka),1-6,(2 blanka),1-28,1-18,(2 blanka),1-32,1-8,1-10,(2 blanka),1-14,(2 blanka),1-10,(2 blanka),1-26,(2 blanka),1-12,1-10,(2 blanka),1-26,(2 blanka),1-10,(2 blanka),1-12,1-6,(2 blanka),1-24,1-8,1-16,1-10,(2 blanka),1-36,1-14,(2 blanka),1-20 spalter,38 s. & 60 färglitografiska plr & 1 utvikbar tryckt genealogisk tabell. Titelsidan tryckt i rött och svart. Med ett fåtal illustrationer i texten. Gediget och ståtligt ljust rödbrunt halvmarokängbd med upphöjda bind och rikt guldornerad rygg samt röda snitt (E. Hansson, Lund). I skinnskodd marmorerad pappkassett. Ryggen lätt blekt och med smärre nötningar och repor. Stor fuktfläck på planschen och textbladen till Vallstanäs. I övrigt ett fåtal småfläckar och några obetydliga lätta veck i några av textbladen. Marginalreva i sista textbladet till Görväln. Fint ex. Det ståtliga planschverket utgavs av F. & G. Beijers förlag. Beskriver sextio herrgårdar i bokstavordning från Aske till Österby. Även planscherna är tryckta på Centraltryckeriet. Den genealogiska tabellen rör Grillarvingarna på Söderfors. De sista 38 sidorna är rättelser och register. De gårdar som beskrivs är: Aske, Bogesund, Djursholm, Edsberg, Eka, Ekebyhof, Ekebyholm, Ekholmen, Ekolsund, Forsmark, Frötuna, Fånö, Gimo, Granhammar, Grönsö, Görveln, Haga, Hammarskog, Harg, Hesselby, Hjulsta, Hufvudsta, Håtunaholm, Kaggeholm, Krusenberg, Lennartsnäs, Löfsta, Linnés Hammarby, Margretelund, Marielund, Nybyholm, Näsby, Penningeby, Rungarn, Runsa, Rydboholm, Rånäs, Salsta, Signildsberg, Sjö, Skebo, Skokloster, Skånelaholm, Stafsund, Steninge, Strömsta, Stäket, Sundby, Sätuna, Söderfors, Torsåker, Ulfsunda, Wallstanäs, Vik, Väsby, Ådö, Åkeshof, Örbyhus, Östanå och Österby bruk.

Köpenhamn, N. Møller respektive H. C. Sander & J. F. Morthorst respektive H. C. Sander respektive H. C. Sander & H. C. Schröder, 1771-76. 8:o. (14),179,(1) s. & 1 grav. plansch + 192 s. & 1 grav. plansch + 191,(1) s. & 1 utvikbar gränskolorerad grav. karta + 178,(18) s. & 1 utvikbar grav. plansch + (2),119,220-26,127-91,(1) s. & 1 grav. plansch + 192 s. & 2 grav. plr + 191,(1) s. & 1 grav. plansch + 179,(15) s. & 1 grav. plansch. Två nära samtida blå glättade pappbd med ljusbruna titeletiketter och röda snitt. Ryggar och pärmar med en hel del småskavanker. Bra inlagor, men flera av gravyrerna lite missfärgade. Första delen obetydligt lagerfläckig på sina håll, den andra delen har några fläckar på titelbladet och en rätt kraftig rostfläck i yttermarginalen på s. 27 i den andra pagineringsföljden. En svag fuktfläck nedtill i den inre och i den nedre marginalen på s. 58 i den tredje pagineringsföljden. Fläcken förekommer därefter sporadiskt fram till slutet av boken. Med Gustaf d’Albedyhlls grav. exlibris med monogrammet GDA och Carl Jedvard Bondes exlibris, i den första volymen är den senares klistrat över den förres. Trevligt ex. från Ericsberg. Bibliotheca danica III:6. Den gränskolorerade kartan föreställer gränsen mellan Sverige och Norge och hör till en översatt text av Nils Marelius. Innehåller totalt ett trettiotal texter, varav flera rörande medaljer vilka avbildas på planscherna, såsom ”Erklärung einer Medaille auf Sr. Maj. des Königs von Dänemark Reise nach England 1768” och ”Erklärung einer Medaille auf das Monument König Friedrich des Fünften”. Vidare en mängd andra historiska och geografiska texter såsom ”Des Dänischen Prinzen, herzog Johanns Renunciation, bey seiner Abreise nach Russland. Kopenhagen den 1 Aug 1602”, ”Excerpta ex archivo Vaticano de pristino statu Grönlandiae” och ”Beschreibung der ersten Dänischen Reise nach Ostindien durch Ove Giedde”. Johann Heinrich Schlegel (1726-80) var en tyskfödd dansk historiker och bibliotekarie vid det Kongelige bibliotek i Köpenhamn.

Antverpen, I. Bellerum, 1562. Liten 8:o. (8),64,67-74,73-192 blad. Den sista sidan blank. Med boktryckarmärke på titelsidan och 138 träsnittsillustrationer i texten. Hfrbd från 1800-talets första tredjedel med guldlinjerad rygg, blekt grön titeletikett och mörkblå snitt. Ryggen blekt och med några smårepor. Gamla bläcknoteringar på insidan av främre pärmen. Inlagan fuktfläckig och delvis något bruntonad samt snävt skuren i övre marginalen, ibland snuddande rubrikerna i sidhuvudet. Även enstaka beskurna rubriker i yttermarginalen. Några små hål med bokstavsförluster på blad 29 och 163. Ett ark felinbundet efter s. 152. Med Oldenburgs namnteckning och Ericsbergsbibliotekets exlibris. Collijn Sveriges bibliografi intill år 1600 II, s. 306-08. Rudbeck Skrifter till Sveriges historia 1097. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1414, noten. Detta är den femte upplagan av Olaus Magnus ”Historia” och efter Scribonius sammandrag samt tryckt av Johannes Bellerus. Den danska kammarherren Frederik Oldenburgs (1767-1848) boksamling präglades av hög kvalitet: ”skrivpapir, spejlbind eller originalt papirbind”. Hans efterlämnade bibliotek, som bestod av ungefär 10000 nummer, varav 108 handskrifter, såldes på auktion 1849.

Göteborg, J. E. Kallmeyer, 1739. 4:o. (8),231,(5) s. & 4 grav. plr & 1 utvikbar grav. karta. Något nött samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och svart titeletikett. Stänkta snitt. Skadat rygghuvud. Lite tråkiga nötningsskador i båda pärmarnas nedre kant. Det ursprungliga försättsbladet nedklistrat mot främre pärmens insida och ett nytt försättsblad av gammalt papper insatt. Delvis lagerfläckig, framför allt i marginalerna, och fler fläckar i början. Arken bruntonade på s. 161-208. Planscherna som ofta bruntonade och Göteborgskartan ojämnt bruntonad. Sista bladet och eftersättsbladet hårdare fläckade. Inklistrat katalogurklipp om ett annat ex. Med Gustaf Berndtssons exlibris. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 527. Aberstén Bibliographia Gothoburgensis 2. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 0650. Med hyllningsdikter av E. Poppelman, E. Wall och A. D. Leenberg. Några av planscherna är signerade Gudmund Svensson (1687-1744). Ett kapitel behandlar stadens handel och bland annat Ostindiska kompaniet. Eric Cederbourg (död 1758) var rådman i Göteborg. Boksamlaren från Göteborg Gustaf Berndtsson (1875-1964) beskrev sitt bibliotek i ”Allsvensk samling” 1947.

Skara, F. I. Lewerentz, 1795. 8:o. 534,(2 blanka) s. Något nött samtida hfrbd med upphöjda bind, svartlinjering runt binden och ljusbrun titeletikett. Stänkta snitt. Något stötta pärmhörn. Ställvisa lager- och fuktfläckar. Titelbladet lagerfläckigt och fler fläckar i första arket, s. 1-16. Jonas Beronius överstrukna namnteckning och namnteckning för Joh. Axelsson. S. A. Smith på titelbladet. Samma namnteckning på försättsbladet jämte namnteckning av en annan Smith daterad 1857. Krok Bibliotheca botanica suecana 2. Sammanskrevs ursprungligen som underlag för Hernquists elever vid Veterinärskolan i Skara och är en detaljrik sammanfattning av mineralogin, zoologin, botaniken och i viss mån astronomin. Arbetet är tänkt ”at sätta en upmärksam naturforskare uti förtjusning, då han lyfter sina uplysta tankar på bergens grundläggning, skogens fägring, frucktbare trän, skuggrike lundar, gräsens ymnoga slag”. Det är en av de omfångsrikaste naturalhistoriska läroböckerna i äldre tid i Sverige. Linnélärjungen Peter Hernquist (1726-1808) genomdrev grundandet av Veterinärinrättningen i Skara 1775 som han ledde till sin död.

Hamburg, G. Schultzen, 1678. 8:o. (60),65,62-290,(1) s. + MICHAELIS, GREGORIUS. Notæ in Jacobi Gaffarelli Curiositates. Hamburg, G. Schultzen, 1676. 8:o. 303,(1 blank),304-498,(1 blank,1,3 blanka,44) s. & 11 utvikbara träsnittsplr. Samtida ngt nött pergamentbd med handskriven ryggtitel. Rödstänkta snitt. Lite svag i frampärmens innerfals och frampärmens insida med spår efter bortskrapat exlibris. Inlagan med någon enstaka småfläck och blyertsförstrykning. I den första pagineringsföljden har bladen vid s. 105-08 varit vikta vid tryckningen, vilket resulterat i att en del bokstäver fallit bort på de nedersta raderna på sidan. Med J. G. Sparwenfelds namnteckning på titelbladet. Det första arbetet saknar ett grav. titelblad och två plr, det andra ett ”Index notarum” om (4) s. VD17 23:320426A respektive 1:640603P. Caillet Manuel bibliographique des sciences psychiques ou occultes 4293 för första upplagan av Gaffarel från 1629, och 7508 för Michaelis. Denna utgåva av ”Curiositez inouyes” är ett omtryck av 1676 års upplaga. Med tryckt dedikation till Fredrik IV av Danmark. Gregorius Michaelis förord är daterat i Flensburg. Jacques Gaffarel (1601-81) var präst och astrolog, detta är hans mest kända arbete. Han räknas som en viktig företrädare för den kristna kabbalan. Johan Gabriel Sparwenfeld (1655-1727) var svensk språkforskare och upptäcktsresande. Han samlade under sina resor en värdefull boksamling som till stora delar fördelats mellan offentliga svenska bibliotek.

Haas, chez J. J. Thourneyse, fils, 1784. 8:o. XXX,(2),384,(2) s. & 4 utvikbara grav. plr. Med grav. vinjetter i texten. Charmigt mönstrat samtida pappbd med rödstänkta snitt. Ryggen aningen mörknad. Genomgående bra inlaga men med en liten solkfläck i texten på s. 21-25 och några små fuktfläckar i övre marginalen på s. 165-96 och 229-52. Trevligt ex. från Biby. Utkom först på tyska 1783. Christian von Mechel (1737-1817) var förutom gravör även konsthandlare och förläggare. Han är bl.a. känd för sitt gravyrverk över Hedlingers medaljer. Samlingen, som ordnades av Mechel efter skolor och länder, omfattade 1300 olika verk. Förvärvades av Ulric Celsing när han var svensk diplomat i Wien 1787-89.

Amsterdam, for J. Ter Beek, 1744. 8:o. (4),165,(6) s. & 5 grav. plr & 1 utvikbar tryckt tabell. Nära samtida senare bemålat solkigt och ngt nött pappbd med röd titeletikett. Röda snitt. Ngt hårdare nött överst på ryggen och i ytterfalsarna. Några enstaka småfläckar. Bring Itineraria svecana 98. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 252-53. ESTC T110214. Första upplagan trycktes 1688. Nya upplagor utkom 1691, 1693 (två olika), 1695, 1725, 1733 och 1739 samt möjligen även 1690, 1697 och 1727. Detta tycks vara den sista. Författaren var engelsk konsul i Amsterdam. Möjligen är namnformen Ker riktigare (se Warmholtz 252) eller kanske bättre Ker of Kersland. Författaren skriver bl.a. om Skåne: ”It was formerly very dangerous to travel in this province of Schonen, because of the snaphances, who were a kind of bloody robbers, now utterly destroyed by the king; so that it is safe enough travelling there. Entering into Schonen I saw 29 of these rogues upon wheels, and elsewhere in the country, ten and twenty at several places.” Bring noterar att det dock torde vara osäkert om Carr någonsin besökte Sverige.

Sthlm, P. J. Nyström, 1737. Stor 4:o. (20),224,(4) s. & 1 stor grav. vy & 1 utvikbar träsnittskarta. Med flera träsnitt i texten. Något nött samtida skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, brun titeletikett och ciselerat helt guldsnitt. Rygg och pärmar ganska torra och flammiga, ryggen något blekt. Några minimala maskhål överst på ryggen och upptill i den främre ytterfalsen. Eftersättsbladet och insidan av den bakre pärmen med en gul fuktfläck och några smärre maskangrepp. En i stort ren inlaga, men med smärre solkfläckar i yttermarginalen på s. 2-3. Träsnittskartan med en reva i vikningen och en del solkfläckar, dock mestadels i marginalerna. Med Gustaf d’Albedyhlls grav. exlibris, vilket blivit överklistrat med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Ex. på stort papper från Ericsberg. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 411. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 1337: ”Myntverket/ med myntavbildningar”. En andra upplaga trycktes som följetong i ”Arboga tidning” 1881-83. Arbogavyn är ur ”Suecia antiqua et hodierna” och graverad av J. v. d. Aveelen 1703. Med åtta tryckta dedikationsverser av författaren och hyllningsverser till honom av C. J. Posselt, C. E. Dillman, J. Ehrenström och L. Wendelius. Jacob Benjamin Lohman (1708-82) var född i Arboga och verksam som först rektor och sedan präst i staden. En av 1700-talets främsta stadsbeskrivningar. I föreliggande skick är boken mer än dubbelt så tjock som ett vanligt exemplar och har dessutom mycket breda marginaler. Det gjordes ett fåtal gåvoexemplar i detta uförande.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1847. 8:o. XVI,226,(1) s. & 1 utvikbar litograferad plansch. + GYNTHER, (SVEN) WILHELM. Bleking, ett historiskt-topografiskt försök. 1:a delen. Karlshamn, J. Cederström, 1821. 8:o. (4),135,(1) s. + Ett bifogat konvolut med 7 litograferade plr. Grönt hklbd från slutet av 1800-talet med rött och svart marmorerat pärmpapper. Det första arbetet ouppskuret och endast lätt putsat. Det andra oskuret och i mindre format. Bra inlagor med några enstaka fläckar, t.ex. på s. 128-29 i den övre marginalen i första arbetet. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Andra arbetet saknar ett extra litograferat titelblad. Ottervik Litteratur om Blekinge 958 respektive 957. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5668 respektive 5667. Allt som utkom av bägge arbetena. Konvolutet med planscherna har en handskriven text: ”Tillhör S. W. Gynthers, Blekings historia och beskrifning. 7 litografier ämnade att införas i de följande delarne af nämnda arbete, hvilka aldrig blefvo utgifna. Sällsynta.” Planscherna avbildar bland annat byggnader, medaljer och sigill. Sven Wilhelm Gynther (1796-1873) var född i Karlskrona och länge verksam som administratör inom flottan samt var landshövding i Västernorrlands län 1851-62. Han var en flitig skriftställare och gav vid sidan av sina topografiska arbeten ut en omfattande författningssamling för flottan 1851-70.

Stockholm, R. W. Statlanders boktryckeri, 1912. 10,(2 blanka) s. Klammerhäftad. Gott skick. Jfr Zetterlund VI:1430, som inte kände till denna separatutgåva. Artikeln trycktes ursprungligen i ”Socialdemokraten” på Strindbergs födelsedag den 22 januari 1912. Strindberg argumenterar här för avskaffande av hinder i befordringsgången inom statliga verk och militär. Han beklagar att tjänare, arbetare och hantverkare, oumbärliga för ”de övres” dagliga liv, inte får betalt efter förtjänst. ”’Om arbetet skulle betalas efter förtjänst, skulle industrin upphöra’ har någon sagt. Må den ramla då, när den är byggd på så orättfärdig grund eller på missbjudande, eller på missbruket av en medmänniskas nödställda belägenhet.”

Rostock & Wismar, bey Berger und Boedner, 1756-60. 8:o. (8),174,(2) + (4),175-330 + (4),331-510 + 511-680,(4) + 681-862,(2) s. Bra hfrbd från början av 1800-talet med guldornerad rygg, brun titeletikett av glättad papp och rödstänkta snitt. Ryggen något blekt och med ett par obetydliga fläckar. Delvis ouppskuren inlaga som bara ställvis är lätt lagerfläckig. Smärre pappersföroreningar på s. 643-47. Trevligt ex. från Ericsberg. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9114. Soulsby Catalogue of the works of Linnæus 1087 respektive Add 2587aa. Den tryckta dedikationen är undertecknad med författarens initialer ”A. L. S.”. August Ludvig Schlözer (1735-1809) var informator, student i Uppsala och sedan handelskorrespondent hos grosshandlaren C. W. Seele i Stockholm. Senare utnämndes han till professor, först i St. Petersburg och sedan i Göttingen, och kom att betyda mycket för de kulturella kontakterna mellan Sverige och Tyskland. 1767 utnämndes han till ledamot av Vetenskapsakademien. I föreliggande verk behandlas bland mycket annat Linnés verk om Adolf Fredriks naturaliekabinett inklusive en översättning av förordet, liksom dennes ”Systema naturæ”, striden om vattuminskningsteorin, Gjörwells tidskrifter och forskningsresorna av Hasselquist, Löfling och Osbeck.

Sthlm, J. L. Horrn, 1739. 8:o. (16),176 s. Ett samtida hfrbd med upphöjda bind, blindlinjerad rygg och stänkta snitt. Ryggen något blekt och lite torr. Ett annat arbete har skurits ut baktill så att inlagan har ”en för stor kostym”. Bra inlaga med sporadiska lager- och småfläckar. Med biblioteksmarkering ”A.4” på frampärmens insida. Från Ericsberg. Schreber Svenska jaktens litteratur 413. Sahlin Förteckning över svensk färgerilitteratur 5. ”Collectio rerum curiosarum” utkom i sin första upplaga 1738, då med Olof Assarssons initialer på titelbladet. Senare upplagor utkom 1747, 1759 och 1788. På sidan 93 börjar en ”Tilökning af collecio rerum curiosarum, som innehåller nyttige saker/ hwarjom och enom til tienst sammanletad utur åtskilliga lärda mäns skrifter. Tryckt åhr M.D.C.C.XXXIX”. Författare till tillägget, som ingår i pagineringen, var Anders Ehrenström. Boken innehåller en mängd nyttigheter, såsom: ”At giöra järn hwitt som silfwer”, ”at giöra stora pärlor af små”, ”at fördrifwa elack lucht ifrån förderfwat win”, ”at skrifwa med guld och silfwer”, ”goda raqueter”, ”at bringa tilsamman en myckenhet harar”, ”at fånga kråkor”, ”at fånga fisk med händerna”, ”at giöra en bedröfwad menniska glad”, ”at giöra en swart som en morian” och ”at färga en häst röd” samt att konstruera en camera obscura. Vinberedning upptar sidorna 23-43. Tillägget fortsätter på samma vis med allt från cirkuskonster och trolleri till fiske och jakt, bland annat hur man ska ”förjaga leopard- eller panther-diur ifrån sig”.

Sthlm, C. Reusner, 1622. Folio. (12),324,(14,2 blanka) + (6),415,(9,2 blanka) s. Titelbladen tryckta i rött och svart samt med stora riksvapnet i träsnitt. Med en träsnittsavbildning av Tegels vapen i slutet av andra delen. Samtida nött men stiligt svart karduansbd med upphöjda bind, guldornerad rygg och röd titeletikett i marokäng. Pärmarna har förgyllda ramverk, hörnstämplar och arabesk i mitten. Rödstänkta snitt. Liten spricka överst i främre ytterfalsen. Flera småskador i bakpärmens skinn. Spår av knytband. Småskador i hörnen. Spridda fläckar och småskavanker av olika slag. En del revor och nagg i marginalerna. Enstaka små blyertsmarkeringar. Några blad i början delvis loss. Titelbladet har bortklippt namnteckning i övre marginalen, vilket delvis skadat de övre staplarna i titelns första rad och avrivet och lagat nedre ytterhörn med förlust av några bokstäver i tryckarens namn. Reva vid nedre hörnet på s. 87-88 i del I. Lite blyertskludd på titelbladet och anteckning samt utsmetad bläckfläck i yttermarginalen på s. 233 i del II. Förvärvsanteckning från bokauktion i Stockholm den 31 maj 1743 på försättsbladet. Namnteckning Olof Malmerfeldt på första titelbladet. Johan Sederholms namnteckning daterad Uppsala 1831 på frampärmens insida. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 913-14. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 3041. En ny upplaga utkom 1671. Med tryckta dedikationer till Gustav II Adolf och Maria Eleonora samt hyllningsskrifter av S. J. Phrygius, J. Dieterus, J. Lehus och två av J. Salvius. Historiken skrevs på Karl IX:s befallning för att vederlägga uppgifter om Gustav Vasa i Huitfeldts krönika om Kristian III. Tegel hämtade mycket stoff ur Peder Swarts krönika. Arbetet har fortsatt ett värde genom de där publicerade brev, riksdagsbeslut och andra handlingar, vilka annars hade varit förlorade. Olof Malmerfeldt (1763-1829) var stallmästare vid Uppsala universitet från 1793. Hans boksamling värderades i bouppteckningen 1830 till 33 rdr 16 skilling.

Sthlm, P. Momma, 1743. 8:o. 144 s. & 1 utvikbar grav. karta. Samtida något nött hfrbd med upphöjda bind och blåstänkta snitt men utan titel. Ryggen torr och med småskador upp- och nedtill. Främre ytterfalsen sprucken allra nederst. Pärmpapperet ytligt bortnött och en överstruken numrering med rödkrita och en annan med bläck på främre pärmen. Bra inlaga med enstaka lager- och småfläckar. Kartan med en liten reva. En äldre svårläst namnteckning och samtida kludd på insidan av främre pärmen. Från Ericsberg. Bring Itineraria svecana 146. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 401. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 284. Carli Ångermanlands bibliografi 1119. Marklund Övre Norrland i litteraturen 4234. Kartan ritades av Sam. Heusler och graverades av Carl Bergquist. Arvid Ehrenmalm (1720-45) blev redan 1740 notarie vid Vetenskapsakademien. På akademiens program stod bland annat att understödja resor i Sverige för att kartlägga landets tillgångar. Ehrenmalms resa var den första som företogs i detta syfte och på akademiens bekostnad. En av de pådrivande krafterna var Jacob Faggot, som även undertecknat den tryckta rekommendationsskrivelsen på titelbladets baksida. Med på resan var även C. W. Cederhielm, en av Vetenskapsakademiens stiftare och tillika Ehrenmalms kusin. Reseskildringen översattes senare både till tyska, franska och engelska.

Regensburg, in Verlegung J. Z. Seidels, 1707. 8:o. Grav. porträtt,(8),576,579-658 + 320,(60) s. & 1 utvikbar grav. plansch. Något nött samtida skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad, delvis oxiderad ryggdekor, guldpräglad titeltext och stänkta snitt. Guldpräglade pärmkanter. Ryggen torr och med ytliga sprickor. En del småfläckar på snitten. Försättsbladet har en reva och en pappersförlust överst. En bra inlaga med en del bruksspår, t.ex. en smärre solkfläck i yttermarginalen i del I på s. 211 och några lagerfläckar på sina håll. Med J. von Waldaus namnteckning, J. G. Psilanderhielms överstrukna namnteckning och Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 209. En andra upplaga utkom året därpå utökad med 20 planscher. Porträttet, graverat av G. H. Schifflen, föreställer Karl XII och planschen Drottningholms slott. Johann Georg Goelgel (1669-1732) var jurist och medlem av rådet i Regensburg.

Lund, A. Habereger, 1712. 4:o. (34),619,(1) s. Samtida ngt nött stänkdekorerat skinnbd med upphöjda bind och sparsamt blinddekorerad rygg samt infärgat svart titelfält. Stänkta snitt. Ryggen med spår av äldre handskriven pappersetikett. Interfolierad. Fuktfläck i nedre hörnet på s. 555-64. Några enstaka samtida tillägg på de interfolierade bladen och eftersättsbladet. Med Samuel S. Loenboms överstrukna namnteckning daterad i Uppsala 1752 och Ulric Celsings namnteckning. Från Biby. The Hannås collection 616. På sidorna 583-602 återfinns en ”förtekning på några fransöska ord som äro nu inblandade uti swenskan/ och kan hende af allom icke rätt förstås”. Sten Lindroth kallar Spegels lexikon ”ett pionjärverk, det första i sitt slag. Redan i instruktionen för antikvarierna 1630 ingick åliggandet att utarbeta ett svenskt lexikon, och Bureus, Stiernhielm och andra grep sig an med saken, men det skedde i götisk-antikvarisk anda och resultatet blev som vi sett magra. Spegels Glossarium meddelar väl också fornnordiska ordprov liksom i jämförande syfte tyska, engelska, latinska osv., men är främst en inventering av det samtida ordförrådet”. Denna karaktärisering, som ytterst går tillbaka på språkforskaren Adolf Noreens uppfattning, har ifrågasatts och omformulerats i modern tid. Bo Ralph exempelvis skriver att ”när man undersöker Spegels ordbok från 1712 slås man i första hand av hur underlig den är, sedd med våra ögon. Den innehåller vitt skilda typer av artiklar, alltifrån vad vi nu uppfattar som helt vanliga ordboksartiklar till långa utredningar av närmast encyklopedisk karaktär. Till många ord fogas oändliga rader med ekvivalenter eller på annat sätt liknande ord hämtade från andra språk. Syftet med ordboken uppges vara att underlätta för de nya sydsvenskarna, som före Roskildefreden 1658 hade varit danskar, att läsa den heliga skrift på svenska. Hur väl lämpad för denna uppgift den har varit är det svårt att avgöra [...]. Däremot finns det åtskilligt hämtat från dialekternas ordförråd och – framför allt – ålderdomliga ord och uttryck från de fornsvenska texterna samt antagligen för de flesta samtida svenskar tämligen obegripliga norröna ord”. Ralph sammanfattar att det är riktigt att ”Spegels ordbok är den första svenska ordbok som inte på något tydligt sätt ansluter till latintraditionen. Men det är ändå missvisande att betrakta den som den första ’moderna’ svenska ordboken”. Exemplaret har tillhört den flitiga urkundsutgivaren och historikern Samuel Loenbom (1725-76), amanuens hos rikshistoriografen, och Ulric Celsing (1731-1805), diplomat i bl.a. Konstantinopel, vars boksamling utgjorde grunden för fideikommissbiblioteket på Biby.

Göttingen & Gotha, impensis Dieterichianis, 1770. 8:o. (8),119 s. Häftad i samtida gråpappersomslag. Ryggen med några småskador. Några vikta hörn. Genomgående lätt lagerfläckig och dammig samt med spridda äldre marginalnoteringar i blyerts. Från Biby. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1263 för den fjärde uppsatsen, ”de Hyperboreis”. Johann Eberhard Fischer (1697-1771) var född i Schwaben men verksam främst som historiker i S:t Petersburg. 1740 efterträdde han Gerhard Friedrich Müller som forskare i den så kallade Andra Kamtjatka-expeditionen, som under ledning av Vitus Bering utforskade Sibirien under åren 1733-43. Med hjälp av Müllers anteckningar och egen forskning utgav han 1768 sin ”Geschichte von Sibirien”. Utgivaren av föreliggande publikation, August Ludwig von Schlözer (1735-1809), var en viktig företrädare för den tyska upplysningen och verksam bland annat som historiker och filolog. Han tillbringade tid både i Sverige och S:t Petersburg innan han blev professor i Göttingen. Framförallt är han känd för sina insatser för rysk historieforskning och för sin utgåva av Nestorskrönikan. På senare tid har det också uppmärksammats att han var den som lanserade forskningsmetoden ”etnografi” i dess moderna mening. Särskilt intressant är att den första att utveckla denna metod var just Müller i sina instruktioner till Fischer under Kamtjatka-expeditionen. Schlözer hade träffat både Fischer och Müller under sin tid i S:t Petersburg. Uppsatserna i denna skrift är daterade 1756 (den första) och 1754 (den fjärde). De behandlar olika frågeställningar kring folkens historia i de norra delarna av Europa och Asien, med referenser till bland andra Strahlenberg. Den första delen behandlar det ungerska folkets härkomst, som var hett omdebatterad just kring 1770 i svallvågorna efter Maximilian Hells ”Demonstratio idioma Ungarorum et Lapponum idem esse”. Fischer hade studerat detta i en större sibirisk kontext, och exemplifierar bland annat med en tabell med jämförelser över ord på finska, ungerska och olika sibiriska språk. Den andra delen tar upp tartarerna och mongolerna och deras språk och den tredje behandlar olika benämningar på Kinas härskare. Den fjärde delen om ”hyperboreerna” är skriven på tyska, till skillnad från de övriga som är på latin. Warmholtz noterar att Fischer ”stannar i den mening, at intet särskilt folkslag gifvits, som burit namn af hyperboreer, utan at grækerne, som i anseende til belägenheten kallat thraserne för boreaner, hafva med namnet hyperboreaner velat utmärka de folkslag, som bodde utöfver Thracien”.

(Basel, T. Guarin), 1570. 8:o. (28),164,163-282 s. Samtida mjukt pergamentbd med präntad titeltext och några pappersetiketter med bläcknumreringar på ryggen. Genomgående ngt dammig på snitten och pärmkanter. Svaga inre falsar. Lite lagerfläckig på sina håll. En fuktfläck i övre yttre hörnet på s. 113-63. Från Biby. VD16 V 503. Franciscus Sonnius (1506-76) var teolog under tiden för motreformationen. Han var rådgivare till påven Paul IV och blev sedermera biskop i Antwerpen.

Sthlm, J. Merckell respektive P. Hesselberg, 1759-(61). 8:o. 425,(1) s. + grav. titelblad,543 + (16),544 s. Två mörkbruna samtida och ett senare hfrbd med upphöjda bind, sparsamt guldornerade ryggar och stänkta snitt. Ryggarna till del I-II med revor och defekter nedtill och naggade överst samt med sprickor i ytterfalsarna. De två första banden har blivit renoverade under förra delen av 1900-talet och försetts med nya pärmpapper och för- och eftersättsblad. Det tredje bandet är efterbundet för att passa ihop. Blyertsanteckningar på insidan av främre pärmen och försättsbladet i del I. Bra inlagor med endast sporadiska småfläckar. En gammal lagning i yttermarginalen på s. 361 i del II. Sista delens första tio opaginerade sidor lagade i nedre yttre hörnet. Även fuktfläckar i nedre yttre hörnet på s. (1-16) och allmänt från s. 529 till slutet. De sistnämnda även till en del loss nedtill i häftningen. Med Sven J. O. Raméns exlibris. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 2537. Lundstedt Sveriges periodiska litteratur 74. Utgiven av konsistorienotarien i Strängnäs, Erik Lundström. Den mycket sällsynta tredje oavslutade delen, som utkom 1760-61, saknar titelblad och slutar mitt i en mening. Verket behandlar Sveriges historia fram till 1410. Utkom arkvis under 1759-61. Enligt Kungliga biblioteket finns åtminstone två sättningar av arken A-Q i del I.