Sökresultat

Hamburg, Gotrf. Liebezeith, 1701. 8vo. (14),+ (2),+ 150,+ 112,+ 22,+ 3-96,+ 78,+ 97-128 pp.+ 3 engraved plates. One leaf, containing ”Praefame” is missing from part 5. Bound with: SCHWEITZER, Johann Heinrich. Ius naturae et gentium, ex Hugonis Grotii nobili, de bello et pace, opere, methodo erotematicâ, in usum studiosae pubis, traditum, à Joh. Henrico Suicero. Zürich, David Gessner, 1694. 8vo. (6),+ 230,+ (3) pp. Small tear in p. 141 of the second part of the first work. Contemporary vellum with gilt, but oxidised title on spine. Blue edges. Traces of removed paper label on spine and stains on front board. Ink notation on front fly leaf, which also has a hole. Ink marking on the title page of the first work. Owner’s notations of Valentin Otto Högemann, Berlin 1704 and Joh. Val. Otto Högemann, Halle 1734, on the back of the title page. From the library of Ericsberg castle. VD18 11405716 for the first title, VD17 1:009480V for the second. Warmholtz 5267 for part IV of the Bibliotheca universalis. One leaf is missing in the first work.

Giessen, Anton Utz, 1662. Folio. 24 pp. Minor spotting. Disbound. From the library of Ericsberg. VD17 1:639990B. Was also published in 4to. Ernst Müller (1627-81) from Marburg was prist in Giessen, but before that he had followe

Uppsala, Henricus Curio, 1665. 8:o. (6),+ 202,+ (2),+ 222 s. Solk på de inledande opaginerade sidorna. Första delen med fuktrand i marginalen på s. 17-50 och fläck i marginalen på s. 43. Spridda gamla marginalanteckningar och understrykningar. Senare stänkmarmorerat helskinnband med bevarade, lite defekta, ursprungliga för och eftersättsblad. Brännmärkt ägarmärke i övre snittet. Med Sveno Magni Oxelgrens (1648-91) ägaranteckning på titelbladet och inklistrad lapp ”Sveno M. Oxelgreen Wisingzb. Smol.” på främre pärmens insida. Med dennes son Magnus Oxelgrens (1686-1750) rikliga bläckanteckningar på för och eftersättsbladen samt handskriven innehållsförteckning på titelbladets baksida. Collijn, sp. 827. Schefferus handbok i vältalighet. Den utgavs först som disputationsserie i sex delar, 1652-53, och är i senare upplagor alltid utgiven tillsammans med ”Gymnasium styli”. Den användes av Schefferus som lärobok vid undervisningen vid den skytteanska professuren. Enligt Fant var den fortfarande (år 1782) av nytta, som ”den bästa anvisning för ungdomen i detta ämne.” Detta är den tredje upplagan av ”De stylo” och således den andra av ”Gymnasium styli”. Magnus Oxelgren blev sedermera bl.a. lektor och prost samt inspektor över Visingsö läroverk. Här är han fortfarande en ung student som använder för- och eftersättsbladen i läroboken för att dels skriva en lista över de latinska tal han hållit, och dels (på eftersättsbladen) skriva en disposition till en valedictorialoration att förevisa för lector Haquin Wising på Visingsborgs gymnasium den 2 maj 1703.

Paris, Prault, 1744. 8vo. 32 pp.+ 4 pp. with engr. music. Contemporary yellow paper boards, later paper label with number in ink. From the ”Grosherzogliche Bibliothek Neustrelitz” with library stamp and engr. book plate. C.-S. Favart is the author and the music is composed by Pierre de La Garde (1717-92) and J. L. Lesueur. ”Le bal de Strasbourg” was an entertaiment by Favart and De La Garde to celebrate the convalescence of Louis XV. Among the friends invited to the first performance was a.o. François Boucher. Charles-Simon Favart (1710-92), was an influential french opera-comique composer and writer. He was very succesful, become director for the Opéra-Comique theatre and in 1783 a new theatre in Paris was named ”Salle Favart”.

Utan ort, (1710). Folio. (3) s. Bläcknumrering på första sidan. Liten pappersförlust i nedre ytterhörnet. Daterad i Malmö den 15 mars 1710. Ur Ericsbergs bibliotek. Stenbock har erfarit att förordningen av år 1620 som förbjöd resande ut ur landet ”utan behörigt tillstånd och pass” inte blivit ”rätteligen observerad och effterlefwad”. ”[S]ärdeles har man denna tiden, sedan fienden inföll, mot all förmodan måst röna icke allenast en stor kallsinnighet hoos mången här i landet, emot des rätta tillbundne öfwerheet, utan och en högst strafbar oredelighet och afwikande ifrån deras undersåtelige plicht till dhe danskas partie, med hwarjehanda hielp och understöd till deras orättmätige upsåtz befrämjande”. Guvernören ser sig tvungen att skärpa bestämmelserna och proklamerar att om någon skulle ”fördrista sig att hielpa och befordra eller [...] emottaga” någon som saknar giltigt pass, skall inte endast den resande utan även dess medhjälpare staffas och ”hållas fogelfrij”. Dessutom förbjuds befolkningen att ”i tienst hafwa, hysa eller döllja någon här i landet som är dansk infödd” eller har varit i dansk tjänst.

Utan ort, (1714). 4:o. (19) s. Fläckig, med en ful fläck på s. (3-4). Genomgående med kanterna uppfodrade, med textförlust på s. (17-18). Ojämnt skuren. Sammanbunden med:Capitulations puncta, so wegen ubergebung der Veste und Stadt Tönningen. Zu Tätenbüll in dem Eyderstädtischen den 7. Febr. 1714. geschlossen, worauff den 10. ejusd. die Tönningsche Guarnison laut getroffenen Accord, aussgezogen und mit einer Escort nach Eutin convoyret worden. Siebey eine accurate Liste von denen in dieser Blocquade Verstorbenen. Utan ort, 1714. 4:o. (8) s. Lagerfläckig. Sammanbunden med: Zufällige Unterredung, zwischen einem Märckischen und Lüneburgischen Edelmann, Brietz und Isburg, uber den gegenwärtigen Zustand in Holstein, geführt im November Anno 1713. Köln, Peter Marteau, 1714. 4:o. 32 s. Liten fuktrand i nedre ytterhörnet. Sammanbunden med: Als se. Excellentz der Herr Geheimte Rath von Wedderkop, unter allgemeiner Freude, aus Tönningen befreyet, in Schleszwig glücklich wieder ankam, könte man über die verherrligte Unschuld mit ungebundener Poësie glückwünschen aus zuruffen nicht unterlassen. Köln, Peter Marteau, 1714. 4:o. (8) s. Lätt lagerfläckig. Sammanbunden med: Die Erlösung der gefangener Unschuld sahe als Se. Excellentz der Herr Gemeimbte Rath von Wedderkop, bey ubergab der Veste Tönning in völlige Freyheit mit Ehren und Ruhm trat, glückwündschend an ein bewunderer göttlicher Schickung. Utan ort, 1714. 4:o. (4) s. Lagerfläckig. Sammanbunden med: Schreiben des Herrn Geheimen Raths von Wedderkop, an des Herrn Administratoris zu Schleszwig Holstein Hochfürstl. Dursch. de Date Schleszwig den 22 Febr. 1714. Utan ort, (1714). 4:o. (4) s. Lagerfläckig. Nära samtida hfrbd, ryggen med upphöjda bind och beige titeletikett. Återkommande mindre maskhål i nedre inre hörnet. Ur Ericsbergs bibliotek. Warmholtz 5763, 5739 (variant), 5760. Bibl. danica III, sp. 290, 294. Klemming, Sveriges förhållanden s. 285, för andra arbetet, och 345, för sista arbetet. Efter segern vid Gadebusch tog Magnus Stenbock i början av januari 1713 skydd med hela sin armé i fästningen Tönningen i det med svenskarna allierade Holstein-Gottorp, dit han välkomnades av kommendanten Zacharias Wolf. Tönningen belägrades genast av danskarna. Fästningen var inte på långa vägar förberedd för de ca 22000 människor och 1000 hästar som anlänt, och redan i maj måste Stenbock på grund av svält och sjukdomar kapitulera med hela sin armé; den s.k. ”kapitulationen i Tönningen”. Drygt ett halvår senare, den 10 februari 1714, måste även Wolf och hela fästningen kapitulera till danskarna.Det första arbetet innehåller dokument sammanställda av överauditörern E. E. Rubach, med bl.a. brev av Stenbock, Johan Claesson Banér och administratorn Christian August. Den finns i flera varianter. Det andra verket är Zacharias Wolfs kapitulation i februari 1714. vilken också finns i flera varianter. Klemming nämner tre olika. I listan på slutet läses att i blockaden avled 692 militärer, 300 desertörer och 399 kvinnor och barn, dessutom avled över 700 personer i själva staden.Juristen och hovrådet Magnus von Wedderkop (1637–1721) från Kiel, som hade suttit fänglad i Tönningen i fyra år, blev i samband med kapitulationen befriad och i dessa verser hyllad.

Strassburg, Friederici Spoor, 1647. 8:o. Grav. titelblad,+ (14),+ 384, 359-397,+ (120) s. Genomgående fuktrand och fläckig. Samtida solkigt pergamentband. Litet hål i ryggen. Med Erik Aurivillius namnteckning på titelbladet, daterad 1669, och Bengt Löws namnteckning i blyerts. Grekisk-latinsk parallelltext. Hoffman 12 (”Scheffer verbesserte vieles”). Schweiger s. 3. Fant 3. Första upplagan av Schefferus Aelianusutgåva och tillika hans första textutgåva. Överhuvudtaget en av Schefferus tidigaste utgivna böcker och, som alla hans böcker från Strassburgtiden, sällsynt. Schefferus har själv ritat och graverat titelbladet. Det är ingen av hans bättre utgåvor, han hade inga nya handskrifter att tillgå, och han har återanvänt en äldre latinsk översättning. Enligt Fant har han dock i anmärkningarna lyckats rätta både det ena och det andra. Ποικιλησ ιστοριασ eller ”Brokig historia” innehåller ett antal moraliserande anekdoter och är tillsammans med ”Djurhistorier” det enda som finns kvar av sofisten Claudius Aelianus skrifter. Denne levde på 2:a århundradet e. K. och var romare till börden, men skrev på grekiska. Till dessa anekdoter hör även 20 brev med erotiskt innehåll. Dessa finns dock inte med i Schefferus utgåvor. En ny upplaga utkom 1662 och en tredje 1685. Bra proveniens: Erik Aurivillius (1643-1702) skrevs in vid Uppsala universitet 1656 och studerade bl.a. under Schefferus. Han disputerade 1664 och blev så småningom professor i romersk rätt och från 1691 universitetets rektor. Han gifte sig 1681 med Johannes Loccenius dotter Anna, och hade då blivit Schefferus svåger, om denne fortfarande levat.

Leipzig, Hartleben's Verlags-Expedition, 1818. 8vo. XXIV,+ 350,+ (1) s.+ 2 fold. engr. aquatint plates. Foxing, especially in the beginning ant at the end. The first plate with foxing. Red half cloth from mid 19th century, gilt spine, with the gilt monogram of the Danish king Christian IX in top compartment. Library and ex-library stamp from Staatsbiblioteket i Aarhus. Owner’s signature of Hans Hartvig Seedorff. Garcia 2211. Edited and with a preface by Karl August Böttiger. The author Friederike Sophie Christiane Brun (1765-1835) was daughter to the priest Balthasar Münter and sister to the former bishop in Copenhagen Friedrich Münter. She was born in Thüringen, and arrived in 1770 to Copenhagen, where she married Konstantin Brun in 1783. She was to spend most of her life travelling around Europe, and she published several collections of poems. She travelled to Italy many times, beginning in 1795 together with the princess Luise von Anhalt-Dassau, returning in 1796 and in 1807 when she stayed until 1810. From the visists she also published ”Briefe aus Rom” in 1818 and ”Römisches Leben” in 1833. She is often called the Madame de Staël of the Nordic. Chapter seven, pp 83-94 deals with Pompeii and the folding plate depicts a reconstructed impluvium from a casa in Pompeii, after a painting by Gustav Hetsch. Also with a chapter on the music in Naples. Christian IX (1863-1906) King of Denmark. The Danish author Hans Hartvig Seedorff wrote a book on Pompejii, ”Pompeji - breve fra Byen som ikke ville dø”.

Göteborg, Tideman Grefwe, (1678). 4:o. (15) s. Fläckar. Tagen ur band. Bläcknotering på titelbladet. Ur Ericsbergs bibliotek. Jämför Bibl. danica III, sp. 230. Klemming, Sveriges krig, s. 209. Warmholtz 5050, not. Översättning från den tyska upplagan. Otto Wilhelm Königsmarck tog i augusti 1677 över befälet över trupperna i svenska Pommern efter Wrangel och lyckades med små resurser avvärja en mängd anfall. Mot slutet av året drog de allierade ned antalet trupper på Rügen, vilket Königsmarck utnyttjade till att den 8 januari 1678 anfalla med 3500 man. Den danske befälhavaren Rumohr blev i inledningsskedet dödligt sårad och utan befäl gav sig försvararna. Det kallas ibland slaget vid Warksow. Den svenska framgången blev dock kortvarig och Königsmarck fann sig snart belägrad i Stralsund.

Stockholm, Lars Salvius, 1746. Folio. Grav. front.+ (14) s.+ 14 planscher,+ (2) s.+ 34 planscher, (2) s.+ 208 planscher,+ 26 s. Genomgående lagerfläckig. Frontespisen skuren och monterad. Bladet med undervisning om färgerna liksom vapnen på två första planscherna är senare kolorerade, något klumpigt. Anckarströms vapen (873) är överkryssat med rött och med bläckhänvisning till Stiernmans matrikel. Samtida hfrbd, ryggen med upphöjda bind och svart titeletikett, pärmarna överdragna med senare marmorerat papper. Ur familjen Funcks bibliotek på Bolltorp med exlibris samt familjen Stiernstedt, med Ulf Stiernstedts exlibris. Anteckningar på frampärmens insida. Warmholtz 6964. De 256 träsnittsplanscherna avbildar över 2100 adelsvapen. Ny och förbättrad vapenbok av riddarhusfiskalen och genealogen Daniel Gustaf Cedercrona (1706-52), och nu med samtliga ätter. Förordet, som är i jagform, och ger en kortfattad översikt över den svenska adelns historia och om mödorna att få till en vapenbok, ska enligt Warmholtz vara skrivet av författaren Jacob Henrik Mörk (1714-63).

Stockholm, Joh. Christ. Holmberg, 1789. 12:o. 162 s. Lätta lagerfläckar. Samtida marmorerat pappband, ryggen med titeln fint skrivet med bläck. Setterwall 3385. Fint exemplar av den ovanliga svenska översättningen av “Mémoires sur la campagne de 1788 en Suède”, som utkom i Köpenhamn samma år. Karl av Hessen (1744-1836) var ståthållare i Schlesvig-Holstein och militär i dansk tjänst. Han ledde de danska trupperna i Norge mot Sverige i det dansk-svenska kriget 1788. Dessa hans memorarer handlar mycket om striderna i Bohuslän. Han var även en ivrig frimurare.

Amsterdam, Jacob Wetstenii, 1747. 4to. (8),+ 51,+ (4) pp. Title printed in red and black with an engraved vignette. A few marginal ink notes probably by Samuel Älf. Some foxing. Well preserved contemporary half vellum with marbled board papers and red edges. Owner’s inscriptions by Samuel Älf on title and by P. A. Sondén on front pastedown. From the library of Bengt Löw, with his signature in pencil. Old handwritten library label on front paste down. Schweiger I, 7. This is a prospect and manifest for his “Anthologia veterum latinorum epigrammatum et poematum” that was published in Amsterdam 1759-73. The anthology is considered one of the best editions of the so called “Anthologia latina”, a collection of small anonymous latin poems. The first collected edition of them was edited by Scaliger in 1573. Petrus Burmann the younger (1714-78) was neveu of the older P. Burmann and also his pupil. He became professor at the Atheneum in Amsterdam in history and philology. This is his last publication with the name “Junioris”, which he therefter changed to “Secundus”.

Utrecht, Guilielmi Vander Water, 1711. 4to. (42),+ 248,+ (18) pp.+ fold. engr. plate,+ fold. printed genealogical tab. Title printed in red and black. Contemporary blind stamped vellum. From the library of Celsings at the Biby mansion. Graesse II, p. 465. New text edition of Einhard’s chronicle of Charlemagne, edited by J. H. Schminkius with comments by Johannes Friedricus Besselius and notes by Johannes Bollandus. Published with Melchior Goldast’s (1578-1635) essay on Einhard and his chronicle, together with ”De origine et sedibus Francorum” by Hermann von Neuenahr (1492-1530) and ”De stature Caroli Magni Imperat” by Marquard Freherus. Einhard or Eginhard (c 775-840) is mainly famous for this chronicle of Charlemagne, ”Vita Caroli Magnus”, written sometime between 817 and 830. It was first printed, edited by Hermann von Neuenahr, in 1521. It is an important eye-witness account on the life and character of Charlemagne as Einhard was active inside the court of Charlemagne. The successor, Louis the Pious, made Einhard his private secretary. The Celsing brothers, Ulric and Gustaf, were Swedish diplomats, mostly in Constantinople, and famous for their collection of Ottoman portraits and paintings.

Stockholm, Typografiska föreningens boktryckeri, 1865. Folio. Ettbladstryck. Har varit vikt, och med liten fuktfläck. I marmorerat pappomslag. Ur Carlanders bibliotek, med hans exlibris, och ur Ericsbergs. Carlander IV, 249ff. Fingerat svarsbrev från prästeståndet till ridderskapet och adeln på ett likaledes fingerat brev från ridderskapet till prästeståndet, angående prästerskapets vana att rösta med adeln i alla viktiga frågor, vilket de dock enligt detta brev lovar att inte göra i den nu viktiga representationsfrågan. Johan Carl Hellberg (pseudonymen Posthumus) berättar i sina memoarer (del XII, s. 252) att det i december 1865 utkom ett antal anonyma plakater, och nämner bl.a. ett till högvördiga prästeståndet, med innebörden att detta måtte gå hand i hand med adeln, och ett föregivet svar till adeln, med titeln ”Högvälborne herrar riddersmän”. Ärkebiskopen ska ha låtit förstöra så många som möjligt av det förra plakatet. Hellberg hade dem båda, men ansåg ingen värd att reproducera. Han nämner även ett tredje plakat som, enligt hörsägen, ska ha skrivits av bonden C. A. Larsson. Carlander skriver ganska uppskattande om sitt eget bibliotek, vilket till största delen såldes på auktion i Stockholm 1892.

Stockholm, Kongl. tryckeriet Pet. Momma, (1753). 4:o. (8) s. Tryckt på bättre papper. Tagen ur band. Diskret bläckpaginering i övre hörn. Bekräftelsen på omskapandet av den andra oktrojens bolag till ett aktiebolag genom att en fast fond skapades. Tio procent skulle inbetalas vid teckningen, och interimskvittona som gavs skulle den 8 november bytas ut mot ”formella Actier” (§6).

Stockholm, Benj. G. Schneider, 1728. 16:o. (64),+ 358,+ (33) s. Titelsidan med graverad vinjett. Enstaka småfläckar, en röd fläck på s. 28. Nött samtida skinnband, ryggen med upphöjda bind, skada på övre kapitäl. Med äldre namnteckning och med Otto G. Wiboms exlibris. Warmholtz 1416 not. Almquist, Sveriges bibliografiska litteratur 1393. Hesse 1265. Ovanlig samling av stadgar och förordningar rörande antikviteterna. Den inleds med “Placat och påbudh om gamble monumenter och antiqviteter” från 1666 - vilket är världens äldsta fornminneslag - och går fram till “Placat angående allehanda gammalt hittemynt, och fynd”, från 1684. Därefter följer stadgarna för Antikvitetsarkivet från 1692 och slutligen Johannes Loccenius: “Swenske och göthiske gamle handlingars första [-tridie] bok”, vilken upptar de 358 paginerade sidorna. Det är en svensk översättning av “Antiquitatum Sveo Gothicarum” utförd av Nils Hufvedsson Dal. På slutet har denne även lagt till en bibliografi över böcker som kan komplettera och korrigera Loccenius, ”Anvisning til böcker och skrifter hwarutur föregående werck rättas och förökas må”, dock “... hvarken redig eller fullständig”, enligt Warmholtz. ”Antiquitatum” utkom första gången 1647 och trycktes sedan om flera gånger, och anses som ett av Loccenius främsta verk.

München, G. G. Cotta’schen Buchhandlung, 1830. Large 8vo. Engr. portrait,+ VI,+ 706,+ (2),+ 707-1304 pp.+ lithogr. facsimile. Title printed in blue and black and all text printed within frame. Very fine contemporary red half morocco, gilt- and blind stamped spine with raised bands, marbled board papers. Two volumes. Owner’s signatur. Eventuellt bundna av Johan Fredrik Stangenberg, jmf Rudbeck II, plansch 50

Lund, Viti Haberegger, (1669). 4:o. (20) s. Tagen ur band. Fint exemplar. Med samtida bläckanteckning på titelsidan. Lidén s. 128. Pufendorfs andra ventilerade avhandling i Lund, av totalt 8 stycken. Samtliga dissertationer under Pufendorfs presidium är ovanliga. Respondenten är dock mest känd som författare till ”Den blomstertid nu kommer”.

Uppsala, L. M. Höjer, 1753. 8:o. (2),+ 44 s. Fint samtida skinnband, något nött guldornerad rygg med upphöjda bind och röda snitt. Pärmarna aningen konkava och en klisterfläck på baksidan av försättsbladet. Med O. Sundels namnteckning daterad 1799. Fint exemplar från Ericsbergs bibliotek, med Carl Jedvard Bondes exlibris. Hesse 1841. Warmholtz 2457. Ytterligare ett arbete av Ziervogel med anledning av Ehrenpreus stora samling. Carl Didric Ehrenpreus (1692-1760) var bl.a. ledamot av medaljkommissionen, kansler vid Uppsala universitet och en framstående myntsamlare. Han sålde sin myntsamling till Uppsala universitet för 36000 daler silvermynt, enligt Ehrenpreus hälften av vad samlingen kostat honom. Hans myntkabinett omfattade 2699 nummer och innehöll i huvudsak svenska mynt, många av dessa jordfynd.

Utrecht, Guilielmum Vande Water, 1709. 4to. Engr. extra title,+ (38),+ 136,157-164,145-688,+ (4),+ 1-368,+ (116) pp. With 12 engraved illustrations in the text, of which are three half-page. Title printed in red and black. Title leaf with two cut away names and with old pasted paper repair with new names added in ink, some browning and spotting and a few contemporary underlinings. Contemporary full vellum, spine with ink lettering, all edges blue. Owner’s signature by Bengt Löw in pencil. Schweiger II, p. 725. Brunet IV, 575. First edition of this by Burman new compilate of older printed editions and comments of Petronius. A new edition in two parts was printed in 1743 and a third in 1781. The notes are to a large extant based on Heinsius and Schefferus. Petrus Burman (senior), (1668-1741) famous Dutch philologist. Born in Utrecht and educated there and in Leyden, he become in 1696 professor in History at Utrecht.

Amsterdam, I. Ianssonium, 1644. 12:o. Grav. titelblad,+ (22),+ 540 s. Fuktrand inledningsvis, s. 251-252 med reva och med lagerfläckar på snitten. Samtida pergamentband med senare handmålad rygg med röda och blåa blommor. Collijn sp. 531, som angivit både titeln från smutstitelbladet och, som här, från det graverade titelbladet. Fint exemplar av den andra upplagan, utgiven med ny titel. Den första utkom i Leiden 1637 med titeln ”De ordinantia republica, dissertationum libri quatuor” Med tryckt dedikation till Axel Oxenstierna. Enligt Björne (sid. 29) utkom första upplagan 1642 och han kallar verket för ”… ett omfattande arbete i något, som kunde kallas ”statsklokhet, …”.” En tredje upplaga utgavs i Frankfurt 1673.

Stockholm, Peter Hesselberg / Uppsala, Joh. Edman, 1765-70. 4:o. (34),+ 314,+ (2); (26),+ 315-662,+ (28) s. Andra delens titelsida med graverad vinjett. Samtida skinnband, rikt guldornerade ryggar, upphöjda bind med röda resp. gröna titel- och deltiteletiketter, röda snitt. Två volymer. Mycket fina band, av samma bokbindare men med olika stämplar i ryggfälten (eventuellt Christopher Schneidler). Henrik Frosterus (1727-72) blev 1756 juris docent i Uppsala och v. notarie i generalkrigsrätten, där han fick ta över bankkommisarien Thure Wennbergs samlingar om den svenska krigslagfarenheten, utifrån vilka han utarbetade detta arbete. Han blev 1771 professor i juridisk ekonomi i Uppsala. Verket innehåller mycket information om de olika regementerna, utrustningar mönstringar, boställen och löner, indelningsverket, försvarets äldre historia m.m. Första delen behandlar kavalleriet och den andra infanteriet.

(Stockholm, 1933-42). Folio. (10) s.+ 18 tabeller; (9) s.+ 6 bilagar, varav två utvikbara,+ 4 blad på kartongpapper med 14 inklistrade fotografier med handskivna kommentarer (rörande byggandet av Gärdet); (7) s.+ 8 bilagor, varav 2 utvikbara kartor,+ 5 blad på kartongpapper med 18 inklistrade fotografier med handskivna kommentarer (rörande byggandet av Gärdet samt Johanneshov-Kvarnängen); (2),+ 19 blad,+ 7 bilagor, varav en utvikbar karta,+ 4 blad på kartongpapper med 12 inklistrade fotografier med handtextade kommentarer (rörande byggandet av Gärdet); (2),+ 5 blad,+ 6 bilagor, varav 2 utvikbara kartor,+ 5 blad på kartongpapper med 18 inklistrade fotografier med handskivna kommentarer (rörande byggandet av Gärdet); (1),+ 4 blad,+ 5 bilagor, varav en stor utvikbar karta,+ 4 blad på kartongpapper med 11 inklistrade fotografier med handskivna kommentarer (rörande byggandet av Gärdet samt Johanneshov, Södra Hammarby och Gamla Enskede). Samtida röda hkbd med guldornerade ryggar (Fångvårdens bokbinderi). Sex volymer. Duplicerade maskinskrivna manuskript med inklistrade originalfotografier och handkolorerade utvikbara kartor. Med undertecknarnas namn tillagda med maskin och kopiornas äkthet bevittnas med autografer. Ett av fåtal duplicerade originalrapporter från Djurgårdskommissionen, huvudsakligen rörande byggandet av Gärdet men även av Johanneshov och Hammarby. Djurgårdskommissionen var en myndighet som fanns från 1910 till 1947 då den införlivades i Djurgårdsnämnden. ”Fr o m 1931 innehåller årsberättelserna en ekonomisk redogörelse, med angivande av skedda tomtförsäljningar, erhållna priser och uppställda köpevillkor, gjorda utlägg för anläggningar av gator m.m. Till årsberättelserna är i vissa fall fogad kartbilaga. Berättelserna 1933/34 - 1942/43 innehåller fotografisk dokumentation” (Riksarkivet).