Sökresultat

Copenhagen [1799-1806]. 26,5 x 40 cms. 5 engraved plates depicting (1) "Det Kongelig Slott Friderichsborg " (Frederiksborg), (2) "Torvet og Tugt-huset paa Christianshavn i Kiöbenhavn", (3) "Prospect af Canalen udi Kalveboderne i Kiöbenhavn", (4) "Helsingör og Cronborg Slott", and (5) "Kiöbstaden Callundborg". - - - With 2 leaves of "Subscriptionsplan" and 10 leaves of associated text to the plates. Entirely uncut in original printed wrapper. Final 2 plates with frayed edges, rear wrapper with a few small stains (only slightly affecting verso of final plate). Provenance: Säbylund manor, Närke, Sweden.

Teckning i blyerts på ett skissboksblad. Signerad och daterad: "Bollnäs -88 Carl Johansson". 12,4 x 21,7 cm. Lätt nött. Carl Johansson målade flera motiv från Bollnäs, varav minst ett är daterat just 1888. Han var född i Härnösand och kom att bli en av de allra främsta friluftsmålarna från Norrland, man förknippar honom inte minst med gnistrande vinterscener. Carl Johansson växte delvis upp i Stockholm, antogs som 19-åring till Konstakademien och var 1885 den yngste att underteckna Opponenternas protestskrivelse till samma institution. Efter att ha gift sig med sundsvallsflickan Marta Berglund bosatte sig paret en tid i Fränsta (Ånge, Medelpad), för att senare flytta till Stockholm. Och för Carl Johansson slog pendeln ständigt mellan huvudstaden och den norrländska hembygden - han reste regelbundet norrut för att måla, vilket även lämnat talrika avtryck i hans teckningsblock. Han var en verklig målare i blyerts, och hans skisser är som här ofta precisa, säkra och friska, och inte sällan med topografiskt intresse.

Blyerts och akvarell, förhöjningar i täckvitt. 17,5 x 14,6 cm. Signerad E. Lundgren. Odaterad, utförd i Spanien antingen omkring 1850, eller på 1860-talet. Smärre missfärgning runt kanten, nålhål i hörnen, lagd på kartong. - - - Ej inramad. Monterad i syrafri passepartout med yttermått 40 x 30 cm som passar standardramar. Fotograferad i en ekram från Stockholm Ram. Några skissartade studier av denna flicka med barn finns bevarade i Nationalmuseum (NMH A 877/1981). Konventionellt tecknade kunde de nästan föreställa en madonna, eller ännu en av Lundgrens koketta spanska flickor. I denna version av motivet är dock allt manér avskalat, verklighetsskildringen tar överhanden och vi får en rörande och osminkad bild av en fattig ung mor som skyler sitt barn för den skarpa solen. Trötthet talar ur hennes blick, som är förlorad i fjärran. Nationalmuseum daterar sitt skissblad, som helt uppenbart hör samman med föreliggande teckning, till 1860-talet. Stöd för en tidigare datering, och en precisering av motivet som en spansk zigenerska, ges dock av Asplund (1914), sid. 1:152. Där avbildas en etsning (NMG 141/1882) som trots vissa avvikelser jämfört med vår bild tycks föreställa samma unga moder. (Etsningen utgör en spegelvänd version, vilket är vanligt när ett motiv graveras.) Asplund hänvisar till ett resonemang av Gustaf Upmark (1886) som är av intresse. Etsningarna "dateras av Upmark till 1849-1853 på grund av en lätt färgläggning med vit gouache på det ena exemplaret [...]. Denna färgstrimma ger onekligen en viss likhet med vissa akvareller från omkr. 1852". Samma accentuering med vit gouache är tydlig i vår bild.

Berlin, bei Ferdinand Dümmler, [1819/1820]. 8:o. [iv] + 188 sid. Samtida skinnryggsband, erinrande of Gällstedts band från Uppsala. Svaga bruksspår, pärmpapperet på framsidan lätt maskstunget på ett ställe. Samtida namnteckning (Rappe, med svårtydda initialer). Gott skick. Originalupplagan av denna romantiska kortroman utkom 1811 (i Die Jahreszeiten. Eine Vierteljahrsschrift für romantische Dichtungen, H. [1]). Föreliggande tredje upplaga skall enl. Staatsbibliothek zu Berlin ha utkommit 1820, men vi har sett ett exemplar med namnteckning daterad 1819. I Sverige utkom boken redan 1818 i Bruzelii' tyska klassikerserie.

Stockholm, Bibliofila klubben, 1953. 8:o. 82 sid. + 8 planscher (etsningar, tryckta av G. Leblanc i Paris). Klassisk homerosöversättning av Erland Lagerlöf. Inledning av Knut Hagberg. Förlagets skodda pappersband med tryckt övedragspapper. Gott skick. Tryckt i sammanlagt 245 exemplar, av vilka detta innehåller det maximala antalet etsningar (8), trots att det inte är i blått skinnband. En hybdrid, så att säga.

København, Gyldendal, 2006. Stor 4:o. 864 s. Genomgående rikt illustrerad, övervägande i färg. Välbevarat ljusbrunt halvmarokängband med guldornerad slät rygg och övre guldsnitt, främre fribladet med ett mycket svagt veck. Bibliofilupplagan, nr 116 av 300 exemplar i band av Ole Olsen, Co'libri, med kolofon signerad av författaren. "2. udgave, 1. oplag." Omkring Kastellet, Dosseringen og Frederiksborg, Italien tur-retur.

Stockholm, Tryckt i Ecksteinska Boktryckeriet, 1821-1824. 8:o. [ii] + 338; + [vi] + 260 s. Ytligt nött brunt halvfranskt band, ljust gul ryggtiteletikett, marmorerade pärmpapper, röda snitt. Några blad med prydliga gamla marginalförstärkningar, ett par blad med obetydlig pappersförlust i marginalen. Proveniens: A. Lewenhaupt (namnteckning), Säbylund (exlibris). Trevligt exemplar. Bihanget utkom endast med detta första häfte, som är sällsynt. Tyska originalets titel: Unser Jahrhundert, oder, Darstellung der interessantesten Merkwürdigkeiten und Begebenheiten und der grössten Männer desselben. 3.

Stockholm, Henr. Gust. Nordström, 1835-36. 8:o. [iv] + 250; + [ii] + 252; + 288; + 168; + 408; + xxiv + 388 sid. Trevligt exemplar bundet i 4 volymer. Samtida bruna halvfranska band, släta guldornerade ryggar med bl. a. en lyra, marmorerade pärmpapper, stänkta gröna snitt. Ställvis aningen lagerfläckad, en rygg med två svaga fläckar, några pärmhörn lätt stötta. Mycket gott skick. Namnteckning i samtliga fyra volymer: A. Lewenhaupt. Exlibris: Säbylund. Utgiven av Per Adolf Sondén, som tidigare utgivit Fredmans handskrifter (1813). Denna hans bellmansutgva i sex delar anses "epokgörande för skaldens text".

Göteborg, Oscar Isacsons boktryckeri, 1927. 4:o. 26,5 x 20 cm. 96 sid. Illustrerad med monterade talrika bilder. Tryckt i endast 15 (!) exemplar, varav detta är nr 8. Nött och aningen klumpigt halvskinnband, blekt rygg, medarbetarexemplar med pärmexlibris i guld för Arvid Posse. Innehåller: "Var låg Laurentiiklostret i Lund?" av Sten Anjou, "Kilian Zoll och den samtida danska konsten" av Philibert Humbla, "Vad de dödas ben i Göteborgs Naturhistoriska museum förtälja" av L. A. Jägerskiöld, "En sak från sjön" av Sven T. Kjellberg, "Marcus Aurelius' ryttarstaty" av Gustaf Munthe, "Växthuset på Stora Katrinelund" av Arvid Posse, "Två Venezianare i Göteborgs Konstmuseum" av Axel L. Romdahl, "Netsukes" av Stig Roth, "Ett gravfält på Onsalahalvön från tiden före Kristi födelse" av Georg F. L. Sarauw, "Vårväxter" av C. Skottberg, "Margareta Leijonhufvuds bild på Gripsholm. En porträtthistorisk notis" av Sixten Strömbom, "Den spelande haren" av Vivi Sylwan, "Birger Jarls gravvård" av Carl R. af Ugglas.

Göteborg, Oscar Isacsons boktryckeri, 1930. 4:o. 27 x 21 cm. 164 + LXVIII sid. Tryckt på tjockt papper. Med 44 monterade svarvita illustrationer. Utgiven i endast 25 numrerade exemplar; här föreligger ett onumrerat redaktionsexemplar för Stig Roth, upphovsman till Romdahls bibliografi (den andra pagineringssviten). Litet klumpigt rött halvfranskt band (förlagsband), ryggen med upphöjda bind, ngt nött, ett blad med några små fläckar. Liten tidningsnotis inklistrad på slutet. Rar festskrift till Axel L. Romdahl. Innehåll: "Beijers Gunnebo-bilder", "Lars Wivallius som tecknare", "Ny-rococon som dekorativ stil. En skiss", "En gravsten från Gudhems nunnekloster. Ett epigrafiskt bidrag till klostrets historia", "Dateringen av målningarna i Dalhems rivna kyrka i Tjust", "Några synpunkter på det holländska marinmåleriet", "Svartsjö slott. Ett bidrag till dess historia", "Ur krigsrådet James Maules silhuettbok", "Skämttecknaren och landskapsmålaren Per Nordqvist", "Ett folk - en dräkt." Gustaf III:s dräktreform", "Erik XIV i pälskappan. Ett bidrag till konungens ikonografi", "Från det hisingska Göteborg. Utgrävningarna i Färjenäs 1926", "Axel L. Romdahls tryckta arbeten intill 18.3.1930. Bidrag till en bibliografi".

Blyerts och lavyr. Signerad "Mörner" i blyerts samt numrerad 27 i övre högra hörnet. 16,2 x 9,8 cm, bladet med snedklippta hörn. - - - Ej inramad. Monterad i syrafri passepartout med yttermått 30 x 21 cm som passar standardramar. Fotograferad med ram.

Teckning i tusch, signerad och daterad "GvR.-85". 33,6 x 26,8 cm. / Litteratur: Erik Wettergren: Georg von Rosens konst (1919, SAK 27), sid. 41 (avbildad), & sid. 159, kat. nr. 127: "En brandvakt. Pennteckning. - Nere t .h. G. v. R. - 85. - Ägare obekant. Tecknad i Stockholm till förmån för lotteriet för Nordiska museet" (dvs. lotterivinst). - - - Ej inramad. Monterad i syrafri passepartout (bomullskartong) med yttermått 50 x 40 cm som passar standardramar. Fotograferad i en ekram från Stockholm ram. Cecilia Hammarlund-Larsson har skrivit en uppsats om Nordiska museets användning av lotterier som intäktskälla i slutet av 1800-talet, "Ett hus på lotteriets grund" (Fataburen 2014, sid. 89-103). Det fanns både motstånd och förbud mot lotterier, och museets lotterier före 1898 var alltid varulotterier med föremål som vinst, inte pengar. En vändpunkt kom 1896 då den stora Konst- och industriutställningen i Stockholm erhöll tillstånd att ordna ett penninglotteri, vilket föranledde både Nordiska museet och andra att gå samma väg, i museets fall som sagt 1898. Motståndet var moraliskt, en del befarade att det "slippriga" lotteriet skulle fläcka institutionens rykte. Någon sådan skugga faller lyckligtvis inte på denna teckning, som utgjorde en lotterivinst 1886. Även motivet är både oskylidigt och passande som stöd för ett museum som ännu hette "Skandinavisk-etnografiska samlingen". - - - "Fire watcher", an original ink drawing by Swedish artist Georg von Rosen (1843-1923), signed and dated 1885. It is listed in the catalogue raisonné by Erik Wettergren (1919) as no 127 ("Present owner unknown"), and reproduced on page 41. The drawing is stated to have been a lottery prize in the financing of the building of the Nordiska Museet. - - - 100% cotton rag matting, 50 x 40 cms. NB: Unframed, photographed with frame. Nedanstående omfattande utdrag ur Hammarlund-Larssons uppsats ger ingen som helst ytterligare upplysning om von Rosens teckning, frånsett litet mera om omständigheterna, men är intressant i sig, och berättar bl. a. om lotteriernas mycket omfattande och formella organisation, tvister rörande vinsternas värdering, samt avslöjar att många ansåg att det ingick alldeles för många böcker bland vinsterna. - - - "I början av februari 1884 publicerar museet information om att man planerar två omfattande varulotterier, ett 'konstlotteri' och ett 'industrilotteri'. Under året skedde insamling och inköp av vinster. Det var naturligtvis av betydelse att få så många vinster som möjligt som gåva, men museet satsade också avsevärda summor på inköp av varor lämpliga som vinster. Vinsterna ställdes från och med den 18 juli ut i åtta rum i museets lokaler på Drottninggatan 68. Detta var ett sätt att göra reklam för lotteriet men även ett sätt att sporra till att skänka vinster till lotteriet. De flesta gåvor kom från givare i Sverige men museet fick även ta emot donationer från utlandet. I Stockholms Dagblad kunde man läsa att 'antalet gåfvor från främmande land är rätt betydligt'. Lottsedlarna, som trycktes under 1884, hade en elegant utformning och pryddes med museets emblem. Tre symbolmättade, litterära citat var tryckta utmed kanterna. Priset var 1 krona och lotterna såldes i museets lokaler på Drottninggatan 71 men även i stadens boklådor och tobaksaffärer. Ute i landet såldes lotterna genom särskilda ombud, vilka erhöll 10 procent i provision på lottsedlar och dragningslistor samt 20 procent vid försäljning av vinstförteckningar. Att lotterna även var avsedda att säljas i utlandet framgår av lottsedlarnas prisuppgifter i olika valutor. Utlottningen, eller dragningen, skulle ske under offentlig kont roll före 1885 års utgång. Så skedde också, även om dragningen inte kunde klaras av helt under året. Också den första veckan av 1886 behövde tas i anspråk. Hur dragningen gick till finns skildrat i tidningsreportage. I Tidning för Wenersborgs stad stod följande att läsa den 11 januari 1886: 'Den egentliga dragningen eller upptagandet af lotterna ur de väldiga hjulen har verkstälts af flickor från Klara barnhem med förbundna ögon. Dragningslistorna kommer att tryckas och sändas ut.' Ny Illustrerad Tidning publicerade samma månad en framställning av lottdragningen. Dragningen pågick i över en vecka och övervakades av kontrollanter utsedda av Överståthållarämbetet. Allt som allt var drygt 30 personer sysselsatta med att sköta dragningen. Att engagera minderåriga, föräldralösa barn från barnhem som lottdragare var för övrigt en tradition från 1700-talets nummerlotterier där barn med förbundna ögon fick dra lotterna vid de offentliga dragningarna. Trots att det måste ha inneburit en ansenlig ansträngning att an ordna och organisera dessa två omfattande lotterier drog sig inte museet för att redan två år senare anordna nya lotterier av samma typ. Även denna gång var lottpriset 1 krona. I Konstlotteriet var lotternas antal nu 100 000 och vinsterna 10 000. I Industrilotteriet 65000 lotter och 6500 vinster, alltså 10 procents vinstchans. Tryckta instruktioner skickades ut till ombuden med uppgifter om bland annat provisionens storlek, hur lotterna skulle distri bueras och om sista försäljningsdag. Likaså fanns, uppenbarligen på förekommen anledning, upplysningen att 'Ombuden få icke på museets bekostnad låta införa annonser i ortens tidningar'. Förteckningar över 'hufvudvinster' i de båda lotterierna publicerades och såldes för 25 öre. Denna gång ställdes vinsterna ut på Drottninggatan 68, nu krävdes hela 15 rum som utställningsyta. Det kostade 25 öre att besöka utställningen av vinster. Dragningen inleddes den 31 december 1886 och tog även denna gång en vecka i anspråk och sysselsatte ett stort antal personer, däribland de statliga kontrollanterna, museets kvinnliga amanuenser och museets vaktande dalkullor. För att säkerställa lugn och ordning fanns ock så ordningsmakten representerad genom ett par poliskonstaplar. Bland vinsterna i Industrilotteriet märks kandelabrar från Gustafsbergs porslinsfabrik, en 'Buffet af ek, prisbelönad med silfvermedalj i Malmö', ett pianino från August Hoffmans pianofabrik, vaser från Rörstrands porslinsfabrik, bakelsefat av nysilver från silversmeden Braese, damastdukar från Almedahls väverier, kulörta helyllefiltar från Stockholms yllefabrik, en hästräfsa från Hälle fors styckebruk, en assuransspruta från Lundin & co och krocketspel i låda från Gemla leksaksfabrik. Vinstutbudet var med andra ord mycket blandat. Vinsternas värde varierade från 2 till 1500 kr. I Konstlotteriet kunde man detta år bli lycklig ägare till konst verk värda alltifrån 2 till 3000 kronor. Där fanns oljemålningar, akvareller, pasteller, skulpturer samt gravyrer och etsningar. Flera välkända konstnärer var representerade, som Otto Hermelin, Severin Nilsson, Jakob Hägg och Jenny Nyström. O. Vergelands oljemålning 'St Hans Aften' var den vinst som åsatts det högsta värdet. Jenny Nyströms målning 'Dante och Vergilius, kopia ef ter Delacroix' ansågs vara värd 500 kronor mindre. Bland de lägre vinsterna fanns ett grafiskt blad föreställande Axel Oxenstierna värt 20 kr. Värderingen av vinsterna i lotterierna tycks ha vållat en del bekymmer redan vid det tidigare lotteriet. Förmodligen var det för att motverka kritik och stävja diskussionen som Artur Hazelius kommenterade detta särskilt i det tryckta informationsbladet. Han framhöll att det inte var museets eller lotteriets egna tjänstemän som satte värdet på vinsterna. Var de inköpta var det inköpspriset som gällde. Rörde det sig om gåvor var det givaren som hade satt värdet. Särskilt huvudbry vållade värderingen av vinsterna i Konstlotteriet. 'Det är i synnerhet i fråga om konstverk, som prisen pläga anses vara för högt upptagna. Men det är endast i få fall man ens kan ifrågasätta en ändring. Konstnären bör ha någon rätt att fordra, att hans uppskattande af sitt arbete icke missaktas.' Kanske var det dock inte så mycket konstnärernas självaktning som museet tänkte på utan mera på lotteriets rykte och status. Det påpekades särskilt att det inte skulle förekomma lika många bokvinster som i de tidigare lotterierna. Museet hade fått klagomål över de många böckerna, böcker som vinnarna inte alltid fann intresseranta. Till tröst för de som inte vann på sina lotter meddelades att 'hvarje lottsedels innehafvare eger att, om ingen vinst på densam ma utfaller, använda honom såsom inträdeskort vid ett besök af de vanliga förevisningstiderna under loppet af år 1887 i Nordiska museets hufvudavfdelning, nr 71 Drottninggatan i hvilken afdelning inträdesafgiften, utom för barn och tjänstefolk, eljest är 50 öre" (sid. 97-100).

Skiss i blyerts med förhöjningar i vitt (oxiderade). Signerad: "Höckert". Odaterad. 21,5 x 14 cm. Proveniens: Agnes Westerberg, Degerfors, Värmland, enligt en delvis förtryckt utställningslapp a tergo. Intresset för folkliv och dräkt delade Höckert med många av samtidens konstnärer. Bland de målningar han utförde av dalkullor i folkdräkt finns det enastående porträttet av Såsser Kersti Andersdotter (1865, Nationalmuseum). Dräkten i bilden är svår att identifiera. Kvinnan har en ganska stor bindmössa, livstycke, kjol och förkläde, men inga tydliga igenkänningstecken från någon specifik dräkt.

Akvarell över blyerts på ett stort skissboksblad med perforerad vänsterkant. Signerad "Axel Nilsson -31". 22,5 x 30 cm. Titeln enl. påskrift a tergo. Bladet aningen bucklat. Monterad i syrafri passepartout (bomullskartong) med yttermått 50 x 40 cm som passar standardramar. Fotograferad i en ekram från Stockholm ram.

Köln, Verlag der Buchhandlung Walther König, 2015. 28 x 28 cms. 164 pp. Richly illustrated in colour. Bilingual in German and English. Publisher's pictorial boards. As new. Inscribed by Götz Pochat, author of the chapter "Wolfgang Hollegha: Zum Sehen geboren" (pp. 20-32). Published in conjunction with an exhibition at the Neue Galerie / Universalmuseum Joanneum in 2015-16. - - - (Publisher:) "Wolfgang Hollegha (born in Klagenfurt in 1929, lives on the Rechberg in Styria) ranks among the most significant painters after 1945. As a member of the avant-garde painter's group around the Galerie nächst St. Stephan, he achieved international success early on. His painting is always based on the perception of the concrete, on the relationship between the artist and visible reality. In his work the artistic process, in which the physical function plays an essential role, leads to large-scale paintings via the route of drawings; the external world is subjectively transformed into the visual world of the painter. The catalogue to the exhibition Nature is Within shows Hollegha's artistic path based on central works, presenting them in their international context with his fellow-artists at the time Morris Louis and Sam Francis. With texts by Robert Fleck, Gunther Holler-Schuster, Götz Pochat and Peter Rosei".

Blyertsteckning med förhöjningar i vitt. 19,5 x 25,8 cm. Osignerad och odaterad. Monterad på ett större stödblad med prydlig påskrift av konstnärsnamn och titel. Fersenska terrassen är belägen till söder om Fersenska palatset på Blasieholmen i Stockholm. Vid nybyggnader i kvarteret på 1970-talet revs terrassen för att sedan återuppbyggas. - - - Ahlgrensson var bl. a. den ledande dekorationsmålaren vid Kungl. teatern efter ha studerat teatermåleri i Paris och Wien. Han var även verksam vid andra teatrar i Sverige och Danmark och var "utan tvekan den främste svenske teatermålaren under 1800-talets senare del och på sin tid mycket beundrad" (Gustaf Hilleström i Sv. konstnärslexikon). Man ser dock emellanåt även topografiska stockholmsbilder av Ahlgrensson, som här, och det är kanske inte förvånande att de ofta ger intryck av scenrum.

Ungdomsporträtt i krita med förhöjningar i vitt. Osignerad. 16,3 x 15 cm. Monterat på ett utkast i blyerts (36,4 x 25 cm) till omslaget för Malmbergs (1889-1958) memoarbok "Ett stycke väg", utgiven 1950. Föreliggande porträtt är originalet till det som avbildades på omslaget. - - - Ej inramad. Monterad i syrafri passepartout (bomullskartong) med yttermått 50 x 40 cm som passar standardramar. Fotograferad i en ekram från Stockholm ram. "Ett stycke väg" fick sin fortsättning i "Ett författarliv" (1952) - "båda rymmande starkt subjektiva minnesbilder med medvetna lakuner" enligt Björn Julén i SBL.

Träsnitt. Numrerad och signerad i blyerts: "2/22 Kristoffer Nilsson". 45,5 x 29,5 cm (motivet), 58 x 43,5 cm (bladet). - - - Ej inramad. Monterad i syrafri passepartout (bomullskartong) med yttermått 70 x 50 cm som passar standardramar. Ett av 77 träsnitt som utfördes 2012-16 för att ingå i Stanis aw Przybyszewskis bok "Dödsmässa", som utkom 2018 med Nilssons illustrationer. I bilden är det Przybyszewski som går förbi på gatan och kikar in på Ekelund.

Torrnålsgravyr. Signerad i blyerts: "A. Fridell". 12,3 x 14,7 cm (plåtmått), 26,2 x 34,5 cm (bladmått). Oskuret blad med råkanter, vattenmärke: Van Gelder. Fint skick. Haskel 318. Utförd 1930. Föreligger här i upplagan för Dalarnas Konstförening våren 1935, troligen de sista signeringar som Fridell gjorde. - - - Ej inramad. Monterad i syrafri passepartout (bomullskartong) med yttermått 30 x 40 cm som passar standardramar. Fotograferad i en ekram från Stockholm Ram.

Linje- och akvatintetsning. État 1/2 (före all text & handsignerad). Signerad och daterad: "Axel Wallert. -16". 17,8 x 21,8 cm (plåtmått), 39,5 x 49 cm (bladmått). Utgiven av Föreningen för grafisk konst i portföljen för år 1916. Tryckningen utförd av Generalstabens Litografiska Anstalts koppartryckeri. - - - Ej inramad. Monterad i syrafri passepartout (bomullskartong) med yttermått 50 x 50 cm som passar standardramar. Fotograferad i en ekram från Stockholm ram. Föreställer Wallerts hustru Sigrid, née Roos af Hjelmsäter-Wallert (1890-1972). Hon var själv konstnär och ställde bl. a. ut kakelmålningar samt bord av svartbetsat trä på Stockholmsutställningen 1930. - - - Portrait by Swedish artist Axel Wallert of his wife, artist Sigrid Wallert, née Roos af Hjelmsäter. Line etching and aquatint, signed and dated 1916. 100% cotton rag matting, 50 x 50 cms. NB: Unframed, photographed with frame.

Tusch. Signerad: "Carl Johansson 90 / Matfors" samt med egenhändigt tillägg nedanför bildens ramlinje: "Solig vinterdag", och ytterligare ett av annan hand, "Till K-F-ill. katalog". 24,5 x 31 cm. Bladet svagt smutsat, lätt nött och skrynklat, främst i höger marginal. Trots anteckningen är bilden inte avbildad i Konstnärsförbundets utställningskatalog från 1890. Ett verk av Carl Johansson med titeln "Solig vinterdag" ställdes dock ut (nr 66 i katalogen). - - - Landskapsmålaren Carl Johansson, bördig från Härnösand, var den yngste att 1885 underteckna Opponenternas skrivelse till Konstakademien. Inte sällan målade han norrländska motiv. Han var en mycket skicklig tecknare, som synes i denna teckning med ett vintermotiv som är helt typiskt för konstnären. Matfors är beläget i Sundsvalls kommun i Medelpad.

Stockholm, P. A. Norstedt & Söner, 1849 [-1851]. 8:o. Litograferat titelblad + 394 s. Ngt senare svart halvskinnband med prydliga biblioteksmarkeringar från Kalmar stadsbibliotek (stämplar, hyllsigna, lånesticka och katalogkort i ficka) samt med några tidningsurklipp om Rudbeck i ett kuvert som fästs på främre spegeln. Främre blå otryckta omslaget medbundet, med Atterboms egenhändiga dedikation: "Till Hr Professor Beckman från hans vän Författaren". Prydliga rättelser i bläck på s. 83, 85-7, 100, 125, 178, 203, 208, 259, 271, & 333, synbarligen av Atterbom själv. Mottagaren var västgöten Anders Fredrik Beckman (1812-1894), som disputerat för Atterbom 1836 och utsetts till tf. professor i pastoralteologi vid Uppsala universitet 1847 och till professor i dogmatik och moralteologi 1851. Han var senare biskop i Härnösand, och i Skara från 1875. Sällsynt separatupplaga av denna uppsats, som även trycktes i del 23 & 24 av Svenska Akademiens handlingar ifrån 1796 (1850 & 1851, s. 314-580 + litogr. frontispis & s. 1-125). Särtrycksupplagan är naturligtvis också tryckt i två omgångar, och utgavs säkert som en helhet vid fullbordandet av handlingarnas del 24 (1851). Antagandet styrks av det bevarade blå främre omslaget och spår av ett identiskt bakre omslag i detta exemplar. En tryckt hänvisning på s. 271 dirigerar läsaren till "föregående delen, sid 501", vilket här rättats i bläck till "sid. 191", det korrekta sidnumret för särtrycksupplagan. "Atterboms [biografi] över Rudbeck [...] var den utförligaste och bästa avhandling i svensk lärdomshistoria, som då ännu författats, ett levande porträtt från svensk stormaktstid" (Bengt Hildebrand, "Biografisk historiografi och Svenskt Biografiskt Lexikon", PHT 40 (1939-40), s. 163).

Berlin, Gustav Kiepenheuer, 1931. 8vo. Pp. 149-308 (complete). Sewn as issued, fine internally but wrappers laid down (worn with some loss and a little soiled), backstrip crudely renewed with neatly printed title. In a recent leather-lined slipcase. Inscribed by Folke Möller in 1941 to Swedish actress and theater impresario Alice Eklund (1896-1983), who introduced Brecht's works in Sweden and played Polly in the The Threepenny Opera in 1929 (with her husband Ernst in the role of Mack the Knife). - - - Proveniens: Folke Möller med namnteckning daterad 1932 och en tillskrift daterad december 1941 till "Fru Alice Eklund i tacksamhet för en Sollefteåkväll dec. -41 & för Polly". - - - Skådespelaren och regissören Alice Eklund (1896-1983) och hennes make, regissören, teaterdirektören och skådespelaren Ernst Eklund utgjorde ett av sin samtids mest populära kändispar, som både spelade mot varandra och drev teater sida vid sida i många år. De drev i tur och ordning Blancheteatern, Komediteatern och Oscarsteatern i Stockholm och introducerade bl.a. Brechts "Tolvskillingsoperan" redan 1929: Alice spelade Polly och Ernst Mackie Kniven.