Sökresultat

Två blyertsteckningar med hästmotiv. Blad ur en skissbok med egenhändigt skrivna benämningar: "Louvren d. 10 nov. 1826 / Efter Potter" respektive "Etude efter naturen". Osignerade. 15,7 x 18,7 respektive 17,7 x 19,9 cm. Ett blad med påskrift i blyerts a tergo, "Croquier och esquisser, gjorde i Paris 1826 af A: C. Wetterling †1858". Monterade tillsammans i gemensam passepartout (bomullskartong) . / Proveniens: Allan Broomés samling. En skissbok från Paris 1826, med noteringar i samma handstil, såldes på Bukowskis 2014 med uppgift om att vissa blad var urtagna sedan tidigare. Boken var dock aningen för liten (16 x 20 cm) för att dessa teckningar ska komma därifrån, och Wetterling hemförde naturligtvis åtskilliga skissblock från sin utländska resa. Den bild som Wetterling kopierade på Louvren är en detalj från "Två hästar vid ett tråg framför ett hus med halmtak" av den holländske målaren Paulus Potter (1649). De parisiska hästar som Wetterling tecknat ad vivum uppträder i precis samma scen. Det hela är en lek med bilder i tidens smak och vi möter snarlika kontraster - eller brist på kontraster - i litografiska serier av exempelvis Hjalmar Mörner. - - - Alexander Clemens Wetterling hörde (liksom vännen Mörner) till de s.k. "målande militärerna" under 1800-talets första hälft, en grupp officerare som gjorde sina kanske viktigaste insatser på konstens område. En utmärkt teckningsundervisning ingick nämligen ända till 1873 i kadettutbildningen, och eleverna fick också lära sig rita befästningar och kartor. Wetterling, som redan i sjuttonårsåldern "erhållit blodsdopet i drabbningarna vid Grossbeeren, Dennewitz och Leipzig" (1813) fortsatte sin militära karriär till kapten vid Svea artilleriregemente och major i armén. Konsten intresserade honom dock mera, varför han med ekonomiskt stöd av sina släktingar begav sig utomlands 1826 för att vidareutbilda sig. Han kom att tillbringa fem år i Frankrike och Italien. Mycket motvilligt återvände Wetterling till hemlandet 1831 efter att ha fått order att inträda i sin militära tjänst. Resten av sitt yrkesliv tillbringade han som lärare i artilleriritning vid Mariebergs artilleriläroverk i Stockholm.

Mycket driven pennteckning i svart tusch. 8 × 13,5 cm. Osignerad, gammal påskrift av namnet. Uppfordrad på ett styvt papper med ramlinjer och numreringarna "928" och möjligen "46" (eller 16) i blyerts, anteckning a tergo: "Mattsons antikvariat [18]91". Inramad. Proveniens: Emil Hultmarks samling.

[Göteborg?, 1909-29 (samt med senare tryckta tillägg).] 19,5 x 27 cm. Titelblad + 391 blad. Inbunden i ett stadigt kontorsband med tjocka pärmar, tryckt överdrag i svart klot, nött, delvis bortnött över ryggen. Trycket på pärmarna nu nästan osynligt, men frampärmens tryck motsvarar det medbundna tryckta titelbladets. (Bakpärmens oläsliga tryck tycks innehålla en kolofon med årtalet 1926 inom enkelt ramtryck.) Frampärmen med ett litet monterat porträttfotografi, löst bifogat finns ännu ett. I form av ett slags retrospektivt stilprov, utfört av typografen John Albin Carlsson (f.1898?), verksam fr.a. i Göteborg. Består av omkring 600 annonser samt en mängd andra typografiska exempel satta av Carlsson, bl.a. från dennes tid som sättare vid Hvar 8 Dag. Sammanlagt rör det sig om 756 typografiska exempel enligt den löpande numreringen, tryckta 1909-29. Omslaget / titelsidan är visserligen tryckt redan 1926 men bär tillägget "Över 100-tals annonser har tillkommit [sedan dess]", dvs. till och med 1929. Enstaka textrader har tilltryckts i marginalerna senare, den sista så sent som 1951. Svart tryck dominerar, men även rött och blått förekommer.Det torde vara ytterst sällsynt att kunna förknippa en sådan mängd av den flyktiga annonstypografin med en bestämd upphovsman. Boken är ett minne över den egna yrkesverksamheten, men även i hög grad tillägnad minnet av fadern - och kollegan - Albin Ferdinand Carlsson, som hyllas i tryck på många ställen i marginalerna.Några inledande sidor ger bakgrunden: Först ges en förteckning över John (Albin) Carlssons anställningsdata från 1903. Han tycks ha påbörjat sin sättarkarriär på Bonniers 1907 och från 1909 arbetade han för Hvar 8 Dag; "från november 1923 som maskinsättare" påpekar han bistert med hantverkarens stolthet. På efterföljande blad återges intyg från Bonniers i Stockholm (1908), Hvar 8 Dag i Göteborg (1919) och Fackskolan för bokindustri, också i Göteborg, där han åtnjutit undervisning i sättning, fackteckning och i någon mån svenska språket 1909-12. Ett slags förord till minnesboken ges i avsnittet "Förklaring" [nedan]. De inledande sidorna avslutas med en tilltryckt lista över uppdrag 1930-31, varefter följer huvudavdelningen med typografiska exempel. - - - De flesta sidor innehåller samma återkommande rubrik: "Typografisk minnesbok / Typografi i variationer", samt nedtill "Sats & Tryck: John A. Carlsson". Sidornas huvudinnehåll är en eller flera annonser eller andra typografiska exempel satta av Carlsson, alla numrerade i rött samt med diverse tilltryck information runtomkring, oftast tänkespråk, typografiska ordförklaringar eller korta upplysningar om olika uppdrag Carlsson haft. Ofta även en rad eller två om faderns goda rykte och förträfflighet som sättare. Diplom, intyg och omdömen avtrycks emellanåt i marginalerna och på baksidorna av vissa blad. Det är troligen möjligt att sammanställa dessa till ganska fylliga yrkesbiografier över far och son. (Ibland hänvisas även till en urklippsbok, som väl förts av John Albin.) Stolheten över yrkets hantverkstid är påtaglig - "Helt HAND-satt" och "BETÄNK: Satt och avlagd i KASTER" är några av de återkommande tryckta kommentarerna. På första sidan står: "TÄNK PÅ då gamla arbeten studeras skilj HANDTverks- fr. fabriks-typografi". (713, 721). Carlssons ödmjukhet över sin arbetsinsats är mycket måttlig, de flesta typografiska exemplen i boken har hans tryckta signatur och hans egen och faderns namn torde förekomma tusentals gånger i minnesboken.Utöver de tidstypiska annonserna finns en mängd olika exempel på sättning som Carlsson utfört, såväl texter till schackproblem, följetonger, som hela innehållsregistren till 25:e-29:e årgångarna av Hvar 8 Dag, maskinsatta 1924-28. Därefter ett tiotal exempel på text ur Hvar 8 Dag med noggranna anteckningar om hur snabbt den satts, emellanåt med en signatur av en kollega (?) som bevis. Vid några tillfällen är det inte snabbheten som skall demonstreras, utan stoltheten över text Carlsson "uppsatt efter uruselt handskrivet manus varje vecka". Avslutningsvis finns en avdelning fina trycksaker utförda vid Fackskolan för bokindustri i Göteborg, emellanåt i färg. Det rör sig t.ex. om ett vackert elevarbete inom ramtryck, flera fina diplom och brevpapper, däribland ett för Bröderna Lagerström Boktryckare i Stockholm och ett för Gustaf Grönbergs Stilgjuteri i Landskrona, ett bokomslag, ett tidskriftsomslag och ett aktiebrev.

Paris, de l'imprimerie de Leblanc, [1814]. Se distribue a Paris, chez Mm. Gendron [... &] Regnault-Delalande. 8vo. viii + 120 pp. + [viii] pp. (price list). Uncut. Gatherings held together by a short metal wire, a little rusty. Later wrappers (somewhat creased, worn and stained), half-title partly attached to rear of front wrapper, a few neat old rubber stamps. Neatly annotated with prices throughout. Catalogue for the sale of Danish Chamberlain and landowner Tønnes Christian Bruun-Neergaard's (1776-1824) collection of drawings and watercolours (Lugt 8580). It took place in Paris (Salle de l'hôtel de Bullion) on August 29-September 7, 1814. Bruun-Neergaard lived in Paris for many years and the collection consisted mainly of French gouaches, but also Danish artists were represented, such as C.W. Eckersberg, J.-F.-J. Saly, Heinrich Grosch and Elias Meyer. Bruun-Neergaard was important as a patron of Eckersberg and contributed to his first stay abroad in 1810, followed him to Paris and introduced him to David's studio. He also encouraged Eckersberg to paint views from the journey, possibly hoping to have them published.

Helsinki, Finnish Antiquarian Society, 2005. 4to. xxii + 570 pp. Illustrated with some 160 colour and documentary photographs. With extensive notes, index and bibliography. Publisher's pictorial boards. Very fine indeed, practically as new. A thorough survey including Imperial gifts of snuff boxes, cigarette cases and watches as well as orders and medals. With chapters on "Gifts with the Sovereign's portrait","Gifts with the Sovereign's Cypher", "Gifts with State Emblems", "The Makers of the Imperial Awards", "Insignia and Medals", etc. A magnificient dissertation by Ulla Tillander-Godenhielm, great-granddaughter of the St. Petersburg goldsmith Alexander Tillander, a leading supplier to the Imperial Russian Court of Nicholas II. - - - "A fine silver or gold pocket watch was a typical gift. When travelling by sea to Finland, the Russian emperors would present watches to the pilot boat captains, and when travelling by train, every station manager along the way would receive one, as would the policemen responsible for the safety of the imperial family." Tillander-Godenhielm is herself a fourth generation member of a goldsmith family with Russian connections. Several Finnish goldsmiths were employed as suppliers by the Cabinet of His Imperial Majesty, and Tillander-Godenhielm's grandfather was one of them. While working in the family business, she became interested in Russian gold and silver objects, many of which have remained in Finland, some still in the possession of the original recipient's family. Sometimes orders for multiples of the same gift item were placed. "Archival research has revealed account books showing requests for ten silver cigarette cases decorated with a double-headed eagle of a specific design, or twelve rings set with specific gemstones. This type of gift was destined for lower-ranking servitors. The more valuable gifts intended for higher ranking officials were all unique in design" (Arja-Leena Paavola). - - - (Journal of the Finnish Antiquarian Society, 113.)

Blyertsteckning. Signerad: "Fougstedt." 37 x 31 cm, monterad på ett stödblad (53,7 x 39 cm). Odaterad, men med Ragnar Aschbergs datering 1921 skriven under passepartout. Ej inramad. Monterad i syrafri passepartout (bomullskartong) med yttermått 60 x 50 cm som passar standardramar. Fotograferad med ram. - - - Proveniens: Bankir Ragnar Aschberg (1903-1996), förvärvad 1934. / Litteratur: Ragnar Aschberg: Barn i bilder under fem århundraden, Stockholm & London 1955, s. 96-97 (avbildad helsida). / Utställd (1934:) Stockholm, Färg och Form, mars 1934, nr 46. (1935:) Stockholm, Nationalmuseum, Akvareller och handteckningar ur fyra privatsamlingar (utst. kat. 53), nr 74. (1935:) Göteborgs Konstmuseum. (1936:) Stockholm, Konstakademien, Arvid Fougstedt, mars 1936, nr 54. (1936:) Göteborg, Konsthallen. (1941:) Stockholm, Nordiska museet, Barnet i konsten, nr 99. (1942:) Göteborg, Röhsska konstslöjdmuseet, Barnet i konsten, nr 93. (1943:) Karlstad, Värmlands museum, Barnet i konsten, nr 44. - - - "Ragnar Aschberg, né à Stockholm, possède une collection d'environ 100 dessins à sujets d'enfants (feuilles de toutes écoles, parmi lesquelles Th. Lawrence, E. Lami et H. de Toulouse-Lautrec). Une partie de cet ensemble fut exposée au Musée National de Stockholm en 1935" (Lugt 36d). Bilden föreställer konstnärens son Erik (Wessel Fougstedt) med en lekkamrat. "Under en badortsvistelse i Italien 1921 blev Robertino Eriks oskiljaktige följeslagare. Den lille italienarens knubbiga och Eriks slanka gestalt kontrastera lustigt och man förstår, att det lockat konstnären att avbilda dem tillsammans. Erik är klädd i en kortärmad tröja, randiga kortbyxor med hängslen samt sandaler. Robertino bär kolt och halmhatt med ett brett band" (Ragnar Aschberg, Barn i bilder under fem århundraden (1955), sid. 96). Aschberg ägde även den fina blyertsteckningen "Erik äter smörgås" från 1919, avbildad i Bengt O. Österblom, Arvid Fougstedt (1946), sid. 103.

Teckning och lavering i svart tusch. 45,5 x 36,5 cm (dagermått). Inramad. Ej granskad ur ramen. Proveniens: Bokförläggare Kjell Peterson, Atlantis. Om Sjölanders nakentudier från latinamerika, se "Desnudos" i Bo Peterson, Waldemar Sjölander (1980), sid. 50: "Under de första åren i Mexico och på öarna i Karibiska havet målade jag många desnudos, nakna modeller. På skolan i Sverige - det var de enda modeller jag dittills hade sett - var de skära och vita. När jag sedan kom till tropikerna fann jag blåsvarta och kanelbruna modeller - det beror på vilka öar i golfen och Karibiska havet man besöker. En kolsvart naken kvinna ger reflexer som jag aldrig tidigare hade sett och målat. Att måla en kvinna som är kolsvart, eller alla blandningar från ljusbrunt till mörkbrunt, det skapar en massa ljusreflexer som man aldrig har kunnat drömma om. Det intresserade mig mer att måla sådana modeller än de skära och vita på Valand. Jag målade på Kuba och Jamaica, Haiti och Santo Domingo och även andra öar."

Olja på duk. Osignerad och odaterad, intygad a tergo av Ragnar Hoppe med stämpel. 31 x 23 cm. Ny lådram. Hildegard Norberg var en av flera studerande på Konstakademien som målade just denna kyrkoruin på 1870-talet, bland övriga märks Ernst Josephson (1871) och William Féron. De studerade alla på Akademien ungefär samtidigt, Hildegard Norberg 1872-76, Josephson 1868-76 och Féron 1873-80. - - - Helge Ands kyrkoruin har anor från början av 1200-talet. Den har åtta sidor och var byggd i två våningar med ett gemensamt kor, och går ytterst tillbaka på kejsar Karl den stores palatskapell i Aachen. - - - Det måste ha varit frestande att läsa det suggestiva motivet som ett slags teaterkuliss; både Josephson och A. T. Gellerstedt (i en odaterad akvarell) befolkar trappan med historicerande figurer. I Hildegard Norbergs fall rör det sig snarare om en fin friluftsstudie utan andra avsikter. Hon studerade även i Paris och blev framför allt känd som en fin porträttmålare.

Moscow, Project of Vladimir Lisin, Knigi WAM, 2007. 26 x 25 cms. 352 pp. Profusely illustrated in colour. Text in English. Publisher's red cloth hardcover, in a printed slipcase. Book and binding practically as new, slipcase with slight fading of outer edge. Very fine. (Publisher:) "This is a book about one of the least known genres in the Orthodox artistic tradition, hagiographical icons. It contains Russian icons from museums and private collections, most of which are published here for the first time. Each one is accompanied by a brief note on the saint's life, iconography and hagiographical literature. All the icon scenes are furnished with inscriptions and some are magnified, making it possible to view the subject in considerable detail. The foreword provides an introduction to the development of hagiographical icons in Russian art. As one of the very few works in English on this fascinating subject, it will be of great interest and value to the specialist and general reader alike".

Stockholm, Almqvist & Wiksell / Gustavsbergs fabriker, 1963. 4to. 510 pp. Very richly illustrated with a map, drawings and photographs, some in colour. Publisher's full vellum, gilt-stamped and with a leather onlay on front cover, fine. In the original wooden slipcase, designed by David Westman (slipcase with slight wear and a few light scratches). "[...] The sherds on which the study is based comprise the collections made in China by Dr Nils Palmgren during the years 1935-1936. Dr Palmgren described the find-spots, classified the material and treated it in its aesthetic aspects. The material has been examined physically and ceramically and the results reported by Professor Walter Steger at AB Gustavsbergs Fabriker. Dr Nils Sundius of the Swedish Geological Survey has studied the material microscopically and chemically. After the death of Dr Nils Palmgren, his manuscript was checked and edited by Dr Bo Gyllensvärd of the Oriental Museum, Stockholm. [...] All the drawings are by Sven Ekblom, Stockholm". - - - Contents: "Section 1. The golden age of ceramics" (Introduction, Overture, On the hunt for sherds in Southern Sung land, To the kilns of Chekiang, The kilns in Chekiang, To the buried cities on the northern Chinese plains, Ch'ing-ho Hsien during 3000 years, Northern Sung material from dwelling sites in Hopei, Terracottas from Ch'ing-ho Hsien), "Section 2. The constitution and manufacture of Chinese ceramics from Sung and earlier times" (Preface, Nomenclature, Microscopic and chemical investigation, by Nils Sundius, On the use of the microscope in the study of ceramics, X-ray study of the ceramics, Northern Sung (description and analyses), Ceramics from Chekiang (description and analyses), Ceramics from Chekiang (description and analyses), A note about the Samarra finds, Ceramic investigations on Sung ceramics, by Walter F. Steger; Northern Sung (results and discussions), Northern Sung glazes (summary and conclusions), Southern Sung glazes (summary and conclusions), General summary).

Teckning i blyerts, signerad med initialer ("C. F."). Motiv från Ven enligt två senare blyertsnoteringar a tergo. 15 × 19,2 cm. Spår av vikning, svaga spår a tergo efter tidigare montering. Gott skick. Landskapsmålaren Carl Johan Fahlcrantz förblev motsträvigt oberest vad utlandet beträffar, och tog sig exempelvis aldrig till Italien. Han anhöll om att få använda sitt stipendium från Konstakademien till resor inom landet, och rörde sig framförallt i mellansverige om han lämnade Stockholm. - - - Fahlcrantz gjorde dock en intressant norgeresa 1827, och föreliggande teckning av en gård vid vattnet på Ven torde ha tillkommit 1829, då han besökte Köpenhamn för att inväljas i den danska konstakademien.

Berlin, Koniglichen Akademie, 1838. 4to. 27,5 x 23 cms. xxxvi + 424 + 98 pp. + 11 plates (10 folding). With a total of 17 folding tables, of which 16 are paginated 241-56. One of the plates (no 9) printed in red & black. First Edition. Disbound, uncut. Slight foxing to beginning and end, faint damp-stain to inner upper corner of first 2/3 of the book. Stamps of "Bibliothèque S.I.F., 9 rue Vauquella, Paris" and "Seminaire Israélite / Bibliothèque Alb. Cohn" on title, the first stamp is repeated neatly approx. 10 times in the text, the second stamp a few times, and the plates are neatly stamped as well (on recto in 2 cases, otherwise on verso). Printing and the Mind of Man, 301.

Porträtt, torrnålsgravyr. Signerad i blyerts "A. Fridell" samt egenhändigt betecknad "1 état 5/10". Utförd i Stockholm 1925. 31,5 x 23,5 cm (plåten), 47,4 x 37,8 cm (bladet). Bladet troligen lätt beskuret trots de breda marginalerna, och märkbart lagerfläckat. Med dedikation under bilden i bläck av föremålet: "Till Ernst Rolf 20 jan 1926 från gamle vännen Carl Ekberg". / Litteratur: Haskel 217. Jfr nr 216 (samma modell, med luta). Sällsynt. Tryckt i endast 10 exemplar varefter plåten förstördes, någon ytterligare état existerar inte. Exemplaret var Ekbergs present till Ernst Rolf på 35-årsdagen. Rolf var Falu-son liksom Fridell, och bara tre år äldre. Båda dog unga, vilket man inte kan säga om Carl Ekberg (1884-1972). Han var född i Malmö och var inte bara bankkamrer utan även tonsättare och lutsångare, med musikstudier vid musikkonservatoriet i Malmö, samt i Köpenhamn, Paris och Stockholm. Intressantast i detta sammanhang är att han skrev en mängd kupletter till Ernst Rolf.

Akvarell, daterad "I Wisby. d. 17 julii 1879". Osignerad. 33,6 x 25,4 cm. - - - Ej inramad. Monterad i syrafri passepartout (bomullskartong) med yttermått 50 x 40 cm som passar standardramar. Fotograferad i en ekram från Stockholm ram. Efter att Palm återkommit till Sverige 1852 efter många år i Italien fortsatte han i stort sett att måla sina mycket efterfrågade italienska motiv, samt topografiskt och kulturhistoriskt intressanta stadsbilder från bl. a. Stockholm, Uppsala, Västerås, Härnösand och Visby. Han besökte Gotland första gången 1862 och Lindgren menar i sin monografi över konstnären att det var just det måleriska Visby som gav honom uppslaget till dessa stadsskildringar. Hans enda egentliga förnyelse som konstnär under Sverigeåren var också förknippad med Gotland och ägde rum under hans sista decennium, då han "gjorde en rad utökta akvareller från Gotland, ofta målade vått i vått i ett impressionistiskt maner som var fullt i takt med tidens friluftsmåleri" (Brita Linde i SBL). - - - Yard with stairs, Visby, Gotland (Sweden). An original plein-air watercolour by Swedish artist Gustaf Wilhelm Palm (1810-1890), unsigned, dated July 17, 1879. 100% cotton rag matting, 50 x 40 cms. NB: Unframed, photographed with frame.

Svart tusch. Signerad "GMagnusson", odaterad. 17,8 x 14,3 cm. - - - Ej inramad. Monterad i syrafri passepartout (bomullskartong) med yttermått 40 x 30 cm som passar standardramar. Fotograferad i en ekram från Stockholm ram. Magnusson verkligen granskar sig själv i detta strålande porträtt, en av hans excentriska och originella självbilder.

Köln, Taschen, 2012. 27 x 29 cms. 176 pp. incl. fold-outs. Illustrated with colour photographs throughout. Bilingual in English and Arabic. Boldly inscribed: "Christo / For Jeanette". Publisher's cloth, pictorial dustjacket. (The dustjacket has faintly visible traces on rear from someone writing a greeting on a piece of paper with the book as a support.) Very fine. Provenance: Jeanette Bonnier (1934-2016), founder in 2006 of the Bonniers Konsthall in Stockholm, Sweden. The Mastaba, a project for Abu Dhabi, was conceived in 1977. It will be the largest sculpture in the world, made from 410,000 multi-colored barrels to form a mosaic of bright sparkling colors, echoing Islamic architecture. The Mastaba is an ancient and familiar shape to the people of the region. The Mastaba will be 150 meters high, 225 meters deep at the 60 degree slanted walls and 300 meters wide at the vertical walls. The top of The Mastaba will be a horizontal surface 126.8 meters wide and 225 meters deep. The colors and the positioning of the 55-gallon steel barrels were selected by Christo and Jeanne-Claude in 1979, the year in which the artists visited the Emirate for the first time. The proposed area is inland, in Al Gharbia (Western Region) approximately 160 kilometers south of the city of Abu Dhabi, near the oasis of Liwa. In 2007 and 2008, Christo and Jeanne-Claude contracted professors of engineering from ETH Zürich (Swiss Federal Institute of Technology Zurich), University of Illinois at Urbana-Champaign in the US, Cambridge University in the UK and Hosei University in Tokyo, Japan, to prepare structural feasibility studies about The Mastaba. All four teams worked independently and did not know of each other. The artists then hired the German engineering firm, Schlaich Bergermann und Partner, in Stuttgart, to analyze these reports. The Hosei University concept was found to be the most technically sound and innovative. The entire substructure as well as the layer of barrels will be assembled flat on the ground. Ten elevation towers will make it possible to raise the entire structure on rails to its final position in about 3 to 4 days. In 2012, Christo commissioned Pricewaterhouse Coopers to conduct analyses on the social and economic benefits of The Mastaba. Christo and Jeanne-Claude's relationship with Abu Dhabi goes back to 1979 when they first visited the Emirate. They have returned many times since, creating a longstanding friendship with the people of Abu Dhabi. The Mastaba will be Christo and Jeanne-Claude's only permanent large-scale work.

Crayongravyr. Signerad i plåten nedanför den graverade ramen: "Pierre delineavit. / Gillberg sculpsit." Med graverad tillägnan: "Gustauo Principi Svec. etc. etc. etc. ex museo C. R. Berch Holmia' devotissime offert J. Gillberg", samt med ett motto på latin från Ovidius. 28,5 × 20,6 cm. (Bladet 33,5 × 22 cm.) Obetydlig smutsning av trycksvärta i högermarginalen, två små kantnagg. Välbevat exemplar med råkanter. Litteratur: E. & C. Hultmark & C. D. Moselius, Svenska kopparstickare och etsare 1500-1944 (1944), s. 117. Gunnar Jungmarker, "Beskrivande förteckning över Jacob Gillbergs gravyrer", Meddelanden för grafisk konst, 8 (1929), kat. nr 51. Gravyren utförd i Stockholm. Syrafri passepartout. Crayonmaneret var en form av punktgravyr som uppfunnits i mitten av 1700-talet. Det var särskilt lämpat att som här återge kritteckningar. Gillberg lärde sig tekniken i Paris och introducerade den i Sverige, dit han återkom 1761 efter flera års studier i Frankrike. Han ville bl. a. i undervisningssyfte utföra en svit gravyrer efter mästarteckningar och sände kung Adolf Fredrik en skrivelse i detta ärende i januari 1760.

Blyerts på enkelt skisspapper. Signerad: "Vera Nilsson". 29 × 41 cm (dagermått). Kanterna med riss och fläckar (under passepartout). Inramad. Emanciperad skog: I denna suggestiva bild har Vera Nilsson (1888-1979) vägrat låta sig distraheras av idéer om hur skogen - och teckningen - borde se ut. Det finns konstnärer som sätter sig i terrängen helt i onödan. Bilden de häller ut på papper eller duk har de i själva verket burit med sig hemifrån. Här har bladet varit helt tomt. Det är som om skogen själv hållit pennan.

Letchworth, the Florence Press, 1909. 8vo. (21,5 x 15 cms.) 24 pp. One of 500 copies printed on Bachelor hand made paper, 450 of which were for sale. (There were also 12 copies on vellum.) Publisher's gilt-stamped vellum with cotton ties, top edge gilt, else uncut. Very fine. The first guide book of Florence by Francesco di Santi di Jacopo Albertini (c. 1469-after 1510), despite its brevity one of the most valuable sources about Florentine art prior to Giorgio Vasari's Lives of the Artists. The first edition of 1510 is exceedingly rare; the present facsimile was based on the copy in the Biblioteca Riccardiana, which was considered a unique survival at the time. Apparently two more copies have been located since, in Florence and Venice respectively. A reprint appeared in 1863 and the present beautiful pseudo-facsimile was published in 1909 "by the care of Herbert P. Horne, in the types designed by him". - - - Published in 1510, six years after the uncovering of Michelangelo's David, the "Memoriale di molte statue et picture" is the first systematic inventory of the artistic treasures of a particular city. It consists of just 16 pages but is the first printed text entirely dedicated to Florentine art.

Etsning och kopparstick på randat papper. Signerad och daterad i trycket: "Desiné 1756 et gravé 1788 par I: E: Rehn". 25 x 20 cm (plåten), 35,4 x 24,5 (bladet). Oskuret exemplar. Med senare påskrift i blyerts "496", a tergo "268" i bläck. Tre små nålhål i övre vänstra hörnet, förmodligen från en provisorisk sammanhäftning av flera blad ur serien. Ett av 8 blad italienska utsikter utan gemensam titel, och i olika storlek, graverade i slutet av 1780-talet efter Rehns egna teckningar från det halvår han tillbringade i Rom 1756 (Hultmark & Moselius, sid. 274). - - - Rehn, som hörde till de första eleverna vid Kungl. ritarakademin, hade utbildats till kopparstickare i Paris för Le Bas. Efter hemkomsten undervisade han själv i den gravyrskola som inrättats 1747. 1755 påbörjade han en studieresa för Lovisa Ulrikas räkning till Italien och Frankrike, och gjorde sina utflykter i Rom med omgivningar under ledning av franska konstnärer: "Rehn och Pasch anlände till Rom i november [1755] och uppsökte genast den franska konstakademin. Där fick de kontakt med den franska konstnärskolonin som kunde hjälpa dem tillrätta i staden. Enligt en dagbok från resan följde de med arkitekten A. Deriset på stadsvandringar till Roms sevärdheter för att 'informera sig i arkitekturen'. Av dagboken framgår att de fascinerades av de antika ruinerna, med stort intresse studerade utgrävningarna i Pompeji och Herculaneum och besökte Bajae, berömt för sina heta svavelbad och antika ruiner. Rehn tecknade flitigt på museerna, och dessa antikstudier har förmodligen gjort det lättare för honom att i Paris anamma Louis-seize-stilen. Rehn inspirerades även att göra laveringar med romantiska ruinmotiv, s k capriccio con rovine, fantasisammanställningar av antika ruiner, ofta efter franska förlagor. [...] Sedan Rehn beviljats avsked från sin befattning som hovintendent [1789] och hans yrkeskarriär därmed avslutats fick han mer tid över för sina egna projekt. I KB förvaras ett exemplar av ett gravyralbum i folioformat, på vars pärminsida en blyertsanteckning finns: 'Jean Eric Rehn, Huit estampes representent des vues italiennes, dessinées et gravées de 1756 à 1789'. Under varje stick finns en uppgift på franska om motivet och att teckningen skulle vara utförd i Rom 1756 och gravyren i Stockholm under 1780-talets sista år. På två av sticken står att teckningen var utförd 'd'apres nature', tydligen så ovanligt att det var värt att notera" (Anna Greta Wahlberg i SBL). - - - Den märkliga s.k. Horatiernas och Curiaternas grav är belägen längs Via Appia i Albano söder om Rom. Det unika mausoleet ansågs länge vara etruskiskt, men har visat sig vara senare, möjligen en romersk rekonstruktion av en etruskisk grav, uppförd under första århundradet f. Kr. Graven fick sitt namn 1595 av Leon Battista Alberti, som i sin tur förknippade den med en gammal romersk legend. - - - I egenskap av Vatikanens generalinspektör för antikviteter och konst uppdrog Antonio Canova 1812 åt Giuseppe Valadier och Paolo Provinciali att restaurera mausoleet. Det var ett av de tidigaste exemplen på restaurering av ett antikt monument efter någorlunda moderna principer. Att den fantasieggande stenhögen länge varit ett kryss på romresenärens karta framgår även därav, att den engelske arkitekten, trädgårdsdesignern m.m. Thomas Wright 1761-62 uppförde en numera ruinerad (!) replik av graven för Norborne Berkeley (Lord Botetourt) på godset Stoke Park i Bristol. Berkeley förmodas ha sett graven under sin Grand Tour 1737, och man diskuterar nu som bäst hur man ska kunna restaurera repliken.

Två teckningar i bläck på tunt brunt papper. Båda signerade och daterade: »Westin 1814». 30 × 24 resp. 39 × 28,8 cm. Den sistnämnda bilden lagad i marginalen med obetydlig inverkan på den tecknade ramlinjen. Proveniens: Westins kusin, konstnärskollegan Olof Johan Södermark (1790-1848), därefter i arv. Litteratur: Bo Vahlne, Nyinredningen av Rosersbergs slott 1797-1818 (1988), s. 226-27 (jfr illustr.). En av bilderna (Christna Lärans förkunnande af Ansgarius) i ny ram, förgylld med bladguld. Syrafri passepartout. Den andra oinramad. Teckningar till kormålningar för Rosersbergs slottskapell i samband med Karl XIII:s nyinredning av slottet 1797-1818. Väggmålningarna blev aldrig utförda men var tänkta att placeras över två igensatta sidofönster. Dessa teckningar utgör två olika alternativ för det ena fältet; under planeringen byttes nämligen Ansgarsbilden ut mot Olof Skötkonungs dop vid Husaby källa. Det andra fältet skulle föreställa Protestantiska Evangeliska Lutherska lärans antagande under Konung Gustaf I:s regering. Förklaringen till förändringen är troligen att Karl XIII önskade att två företrädare i den svenska regentlängden skulle spegla hans egna insatser för den andliga förnyelsen i landet (Vahlne s. 227). Att målningarna inte kom till utförande berodde antagligen på att Westin inte hann leverera dem till Karl XIII i tid, och att beställningen inte förnyades av den nye slottsherren, Karl XIV Johan. I Nationalmuseum resp. privat ägo har två teckningar till de slutligt valda motiven bevarats. De avbildas av Vahlne på s. 226-27 och kan vara de som ställdes ut på Konstakademien i Stockholm 1816. Föreliggande teckning av Olof Skötkonungs dop är uppenbarligen kalkerad på bilden som återges av Vahlne, men Ansgarsteckningen kan möjligen vara unik. På Rosersberg utförde hovmålaren Westin bl. a. Dagens stunder, fyra dörröverstycken med antikiserande figurer i Stora sängkammaren (1812-13).

Akvarell på fint papper, signerad "D. Tägtström. 1911". 19,5 x 24 cm. Spår av vikning. Ojämnt blad, professionellt remsad med japanpapper på baksidan längs kanterna. Proveniens: Karl Haskels samling. Monterad i syrafri passepartout (bomullskartong) med yttermått 50 x 40 cm som passar standardramar. Fotograferad i en ekram från Stockholm ram.

Kuopio, O. W. Backmans boktryckeri, 1891. Folio. 31,5 x 23,5 cm. [x] + 222 sid. + 70 delvis tontryckta planscher. Varje plansch med flera illustrationer (planer, detaljritningar, bilder av fönster, räcken, ugnar m.m.). 290 bilder i texten. Texten på svenska, planscherna med rubriker / beskrivningar på svenska och finska. Text och planscher sammanbundna i ett samtida klotband med titeltryck i guld på frampärmen (J. E. Bourghardt & Son, Stockholm). Bandet med ytliga nötningar och smärre blekning, men helt solitt och i gott skick. Inlagan genomgående fin trots en svag lagerfläck på de första två bladen. Planscherna indelade i avdelningar för boningshus, stallbyggnader, torpstugor, ladugårdar, mejerier, rior och tröskningshus, lador och gödselskjul, sädesmagasiner, bodar, källare och lider, badstugor, arbetarebostäder, svinhus, hönshus, iskällare, tomtplaner, samt detaljer (fönster, snickarglädje, ugnar och spisar, avskiljningsväggar för stallar, räcken, grindar, utfodringssystem m.m.).

Upsala, Leffler & Sebell, 1837-8. 8vo. viii + 334; + [ii] + 388 pp. [Och:] Stockholm, P. A. Norstedt & Söner, [1838]. (=Vol. 1, s. 17-32.) Samtida danskt halvfranskt band, guldornerad rygg med fyra upphöjda bind. Bandet nött, ngt skört och med kapitälskador, svaga falsar, de första och sista bladen ngt lagerfläckade. Främre spegeln med dikutgåvans främre omslag uppfodrat, med Atterboms egenhändiga dedikation a tergo: "Till Chr. Molbech med oförändrad ungdomsvänskap från Diktaren". Ett mycket fint associationsexemplar av första samlingen av Atterboms dikter, sammanbunden med Geijers berömda recension i Litteratur-bladet. Den danske historikern och språkmannen Christian Molbech (1783-1857) hade lärt känna Atterbom under sin resa i Sverige 1812. De möttes åter när Atterbom besökte Köpenhamn 1825, vid vilket tillfälle Molbech hälsade honom med en fin dikt. De utväxlade även en mängd brev mellan Uppsala och Köpenhamn genom åren. 1843 tillägnade Atterbom sin vän andra delen av sin svenska litteraturhistoria, Svenska Siare och Skalder: "Till den äldste af mina danska vänner Christian Molbech egnas dessa blad med djup tacksamhet".Föreliggande exemplar av Atterboms samlade dikter kan följas i Atterboms och Molbechs brevväxling. Den 3 maj 1838 tackar Molbech för den första delen, medan den andra ännu inte anlänt. Okunnig om hur förkrossad Atterbom var över Geijers recension i Litteratur-bladet råkade Molbech till och med skriva att han delvis höll med om den! Han planerade även att själv skriva en artikel om Atterboms poesi. Atterbom i sin tur berättade om hur han upplevde Geijers artikel i ett långt fint brev i oktober, varefter Molbech försiktigtvis undviker ämnet i fortsättningen. Han upprepar dock att han gärna vill skriva en egen artikel, om han hinner. (Det gjorde han uppenbarligen aldrig.) I mars 1839 kan han äntligen tacka Atterbom för andra delen av dikterna, som Atterbom skickat med en vän nästan ett år tidigare.Geijers artikel, som är medbunden här, har Molbech naturligtvis inte fått av Atterbom, utan av Henrik Reuterdahl (brev daterat April 15, 1838). Det finns olika tolkningar av denna ryktbara recension, en av de händelser 1838 som signalerade Geijers "avfall" från konservatism till liberalism. En del har betraktat den som taktlös och örättvis, andra menar att den på ett rättvisande sätt pekar ut både starka och svaga sidor i Atterboms romantiska poesi. John Landquist uppger att Geijer efter att ha läst första delen avsåg att skriva en berömmande recension, men ändrade sig efter att ha tagit del av Atterboms skrytsamma och pretentiösa efterord i andra delen. Efter den inledande fnurran lyckades Atterbok och Geijer trots allt förbli vänner.

Paris, Éditions de la Lampe d'Or chez L. Baudel, 1925. 4to. [iv] + viii + 360 pp. With 30 colour engravings, 14 in full-page. No 80 of a total edition of 330 numbered copies, one of 150 copies on papier de Rives with the engraved plates coloured "à la poupée". Contemporary half dark blue morocco, spine gilt in compartments, top edge gilt, else uncut, wrappers bound in, silk marker (Flammarion). Bookplate of Palle Helmer-Petersen. Very slight traces of wear to bindning, two corners slightly bumped, and a couple of faint scratches to marbled paper on lower cover. Fine.