Sökresultat

Stockholm, 1934. VIII,279 s. Häftad. Ryggen med en liten reva upptill och det främre omslaget med ett längre halvt utsuddat blyertsstreck. ”Översänt från författaren” stämplat på främre omslaget. Publicerad som bilaga nr 5 till arbetslöshetsutredningens betänkande II, i statens offentliga utredningar 1934:1 från Socialdepartementet. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”I detta arbete, som oförtjänt överskuggades av den tidigare mer koncentrerade framställningen av ämnet, utvecklade M en rad originella idéer om den offentliga verksamhetens karaktär och verkningar. Den avgörande skillnaden mellan privatföretagande och offentlig hushållning är enligt M inte att det förstnämnda skulle vara av fri och den senare av tvångsmässig karaktär utan ligger i stället i motivationens art. Medan i privatföretagande utgifter läggs ut för att uppnå inkomster (vinster), är i offentlig verksamhet utgifterna primärt motiverade och inkomsternas uppgift endast att täcka de nödvändiga utgifterna. Vidare föreligger i offentlig hushållning inte heller någon strikt gräns mellan utgifter för produktion och utgifter för konsumtion. Större delen av de ordinära direkta utgifterna, för bl a uppfostran, undervisning, forskning, social omvårdnad särskilt av ungdom, arbetslöshet och kristidshjälp, är av vikt för framtiden och i vissa fall endast för framtiden. Offentlig upplåning skiljer sig vidare endast till graden från beskattning med avseende på verkningarna på kapitalmarknaden; av betydelse därvidlag är endast beskattningens respektive utgifternas art. Offentlig upplåning under lågkonjunktur är tom samhällsekonomiskt fördelaktig på grund av de då rådande låga priserna och räntorna och leder till en långsiktig jämnare offentlig utgiftsvolym jämfört med permanent skattefinansiering. Den offentliga upplåningen erbjuder därtill nya finansiella investeringsobjekt, som kan stimulera sparandet och ge upphov till nya utbud på kapitalmarknaden. Finanspolitik är visserligen på grund av de trögrörliga verkningarna inte alltid ett lätthanterligt instrument, men jämfört med penning- och räntepolitik är den verksammare. M betvivlade tom att inkomstskatternas höjd var en viktig omständighet för utbudet av arbetskraft och företagsamhet med hänvisning till att arbetstid och arbetsintensitet är institutionellt bestämda för flertalet arbetare, och att för andra grupper stegrade skattesatser förmodligen i huvudsak ökar de personliga prestationerna för att bibehålla en vanemässigt bestämd levnads- och sparandestandard.”

Stockholm, Samson & Wallin, utan år. 50 s. Brunt klbd med blindpressad dekor och guldpräglad pärmtitel. Hörnen något nötta, främre försättsblad utrivet, ett par sidor med en liten fläck i marginal, ett blad veckat. Främre pärm med kataloglapp och titelbladet med utgallringsstämpel. Behandlar Joung-Helmholtz och Herings, tidens två ledande fysiologiska färgteorier, samt färgblindhetens symptom och orsaker. Anton Bergh (1830-90), var en svensk ögonläkare som gjorde betydande insatser inom oftalmologi. Han utnämndes till medicine hedersdoktor 1885 för sin verksamhet som såväl praktiserande läkare som författare till oftalmologiska skrifter, bland vilka utöver föreliggande arbete kan nämnas ”Handledning vid undersökning af ögonens funktioner” 1884 och ”Skolan och ögat” 1885.

(Göteborg), Tryckcentralen i Gbg, 1946. 60,(4) s. Häftad. Fint skick. Illustrerad. Innehåller bland annat rubrikerna ”Allmäna föreskrifter om när samlaget bör eller icke bör njutas”, ”Sjuklig menstruation”, ”Hur samlaget skall utföras”, ”Den för samlaget lämpligaste ställningen”, ”Samlag utom äktenskapet” och ”Medel som påstås reta till samlag”.

Särtryck ur Upsala Läkareförenings förhandlingar. Uppsala, Edv. Berlings boktryckeri, 1880. 8:o. 8 s. inklusive omslag. Häftad. Något veckad och omslagets marginaler något solkiga. Föredrag hållet inför Uppsala Läkareförening om färgblindhetens ärftlighet och om Holmgrens empiriska undersökningar av färgblinda i landet. Han berättar att han de senaste åren ivrigt sökt efter fall av ensidig färgblindhet men att han haft stora svårigheter att finna patienter för undersökning. Holmgren rapporterat att endast ett fall hittills påträffats men att resultatet av den undersökningen blev obrukbart på grund av en olyckshändelse. Frithiof Holmgren (1831-97) studerade medicin i Uppsala, tog där medicine licentiatexamen 1860 och disputerade året därpå vid samma lärosäte. 1861 reste han till kontinenten för att fördjupa sina studier och studerade i Wien under Ernst von Brücke, en bekantskap som skulle göra djupa intryck på hans karriär. Efter tiden i Wien och ytterligare studier i Tyskland återkom han till Sverige och tillträdde landets första professur i fysiologi. Utlandet lockade snart igen och 1869 reste han, tillsammans med sin fru Ann Margret Tersmeden, till Heidelberg för att där arbeta under Hermann von Helmholtz. Helmholtz hade stort inflytande på Holmgren och vistelsen i Heidelberg ledde till att hans forskning alltmer kom att fokusera på färgsinnet. Holmgrens forskning blev alltmer praktiskt inriktad efter en förödande järnvägsolycka vid Lagerlunda 1875 då Holmgren ansåg orsaken till olyckan vara lokförarens bristande färgseende. Han utvecklade då den metod han är mest berömd för idag; undersökning av färgseende med hjälp av provdockor av färgat ullgarn.

Särtryck ur Upsala Läkareförenings förhandlingar. Uppsala, Ed. Berling, 1878. 8:o. 110,(2) s. & 1 plansch. Häftad i pappersomslag. En tredjedel av ryggen med en reva, bakre omslag med liten papperförslust i nedre marginal, i övrigt endast enstaka minimala småfläckar. Behandlar Jakob Stillings metod för undersökning av färgseendet med hjälp av belysning av färgat glas. Holmgren var kritisk till Stillings metod som han ansåg otillräcklig i och med att den bygger på patientens verbalisering av den upplevda färgen istället för jämförelse av färger som i hans egna garnprov-metod. Holmgren ansåg dock att Stilling hade vissa poänger och presenterar här sin uppfinning Chromatoskiamtern, avbildad på planschen, en apparat som med hjälp av ljus testade ögats känslighet. Frithiof Holmgren (1831-97) studerade medicin i Uppsala, tog där medicine licentiatexamen 1860 och disputerade året därpå vid samma lärosäte. 1861 reste han till kontinenten för att fördjupa sina studier och studerade i Wien under Ernst von Brücke, en bekantskap som skulle göra djupa intryck på hans karriär. Efter tiden i Wien och ytterligare studier i Tyskland återkom han till Sverige och tillträdde landets första professur i fysiologi. Utlandet lockade snart igen och 1869 reste han, tillsammans med sin fru Ann Margret Tersmeden, till Heidelberg för att där arbeta under Hermann von Helmholtz. Helmholtz hade stort inflytande på Holmgren och vistelsen i Heidelberg ledde till att hans forskning alltmer kom att fokusera på färgsinnet. Holmgrens forskning blev alltmer praktiskt inriktad efter en förödande järnvägsolycka vid Lagerlunda 1875 då Holmgren ansåg orsaken till olyckan vara lokförarens bristande färgseende. Han utvecklade då den metod han är mest berömd för idag; undersökning av färgseende med hjälp av provdockor av färgat ullgarn.

Särtryck ur Skandinavischen Archiv für Physiologie. Dritter Band. 1891. Utan ort, (1891). 8:o. (44) s. & 1 färgplansch. Något nött häfte i pappersomslag. 3 mycket små pressmärken på omslag och de 8 första bladen. Med tryckt dedikation till den tyska fysiologen Hermann von Helmholtz (1821-1894). Helmholtz studerade bland annat ögats fysiologi och utgav ”Handbuch der physiologischen Optik” 1866, ett encyklopediskt verk som gjorde honom till en av de ledande forskarna på området. Holmgren reste 1869 till Heidelberg för att studera för Hermoholtz, och denne kom att få stor påverkan på Holmgrens idéer om ögats fysiologi. Frithiof Holmgren (1831-97) studerade medicin i Uppsala, tog där medicine licentiatexamen 1860 och disputerade året därpå vid samma lärosäte. 1861 reste han till kontinenten för att fördjupa sina studier och studerade i Wien under Ernst von Brücke, en bekantskap som skulle göra djupa intryck på hans karriär. Efter tiden i Wien och ytterligare studier i Tyskland återkom han till Sverige och tillträdde landets första professur i fysiologi. Utlandet lockade snart igen och 1869 reste han, tillsammans med sin fru Ann Margret Tersmeden, till Heidelberg för att där arbeta under Hermann von Helmholtz. Helmholtz hade stort inflytande på Holmgren och vistelsen i Heidelberg ledde till att hans forskning alltmer kom att fokusera på färgsinnet. Holmgrens forskning blev alltmer praktiskt inriktad efter en förödande järnvägsolycka vid Lagerlunda 1875 då Holmgren ansåg orsaken till olyckan vara lokförarens bristande färgseende. Han utvecklade då den metod han är mest berömd för idag; undersökning av färgseende med hjälp av provdockor av färgat ullgarn.

Uppsala, 1963. 306,(2) s. & spikningsblad. Häftad. Omslaget lite lätt solkigt. Dedikation till Pierre Guinchard. Acta universitatis stockholmiensis. Stockholm economic studies. New series III. Assar Lindbeck (1930-) är en svensk nationalekonom och professor emeritus i nationalekonomi som varit verksam vid Institutet för internationell ekonomi (IIES) vid Stockholms universitet och Institutet för näringslivsforskning (IFN).

Särtryck ur Upsala Läkareförenings förhandlingar. Utan ort, (1896). 8:o. 4 s. Häftad i pappersomslag. Omslagets marginaler något blekta. Föredrag om blinda fläckens påverkan på färgseendet. Frithiof Holmgren (1831-97) studerade medicin i Uppsala, tog där medicine licentiatexamen 1860 och disputerade året därpå vid samma lärosäte. 1861 reste han till kontinenten för att fördjupa sina studier och studerade i Wien under Ernst von Brücke, en bekantskap som skulle göra djupa intryck på hans karriär. Efter tiden i Wien och ytterligare studier i Tyskland återkom han till Sverige och tillträdde landets första professur i fysiologi. Utlandet lockade snart igen och 1869 reste han, tillsammans med sin fru Ann Margret Tersmeden, till Heidelberg för att där arbeta under Hermann von Helmholtz. Helmholtz hade stort inflytande på Holmgren och vistelsen i Heidelberg ledde till att hans forskning alltmer kom att fokusera på färgsinnet. Holmgrens forskning blev alltmer praktiskt inriktad efter en förödande järnvägsolycka vid Lagerlunda 1875 då Holmgren ansåg orsaken till olyckan vara lokförarens bristande färgseende. Han utvecklade då den metod han är mest berömd för idag; undersökning av färgseende med hjälp av provdockor av färgat ullgarn.