Sökresultat

Särtryck ur Skandinavischen Archiv für Physiologie. Dritter Band. 1891. Utan ort, (1891). 8:o. (44) s. & 1 färgplansch. Något nött häfte i pappersomslag. 3 mycket små pressmärken på omslag och de 8 första bladen. Med tryckt dedikation till den tyska fysiologen Hermann von Helmholtz (1821-1894). Helmholtz studerade bland annat ögats fysiologi och utgav ”Handbuch der physiologischen Optik” 1866, ett encyklopediskt verk som gjorde honom till en av de ledande forskarna på området. Holmgren reste 1869 till Heidelberg för att studera för Hermoholtz, och denne kom att få stor påverkan på Holmgrens idéer om ögats fysiologi. Frithiof Holmgren (1831-97) studerade medicin i Uppsala, tog där medicine licentiatexamen 1860 och disputerade året därpå vid samma lärosäte. 1861 reste han till kontinenten för att fördjupa sina studier och studerade i Wien under Ernst von Brücke, en bekantskap som skulle göra djupa intryck på hans karriär. Efter tiden i Wien och ytterligare studier i Tyskland återkom han till Sverige och tillträdde landets första professur i fysiologi. Utlandet lockade snart igen och 1869 reste han, tillsammans med sin fru Ann Margret Tersmeden, till Heidelberg för att där arbeta under Hermann von Helmholtz. Helmholtz hade stort inflytande på Holmgren och vistelsen i Heidelberg ledde till att hans forskning alltmer kom att fokusera på färgsinnet. Holmgrens forskning blev alltmer praktiskt inriktad efter en förödande järnvägsolycka vid Lagerlunda 1875 då Holmgren ansåg orsaken till olyckan vara lokförarens bristande färgseende. Han utvecklade då den metod han är mest berömd för idag; undersökning av färgseende med hjälp av provdockor av färgat ullgarn.

Särtryck ur Upsala Läkareförenings förhandlingar. Uppsala, Ed. Berling, 1878. 8:o. 110,(2) s. & 1 plansch. Häftad i pappersomslag. En tredjedel av ryggen med en reva, bakre omslag med liten papperförslust i nedre marginal, i övrigt endast enstaka minimala småfläckar. Behandlar Jakob Stillings metod för undersökning av färgseendet med hjälp av belysning av färgat glas. Holmgren var kritisk till Stillings metod som han ansåg otillräcklig i och med att den bygger på patientens verbalisering av den upplevda färgen istället för jämförelse av färger som i hans egna garnprov-metod. Holmgren ansåg dock att Stilling hade vissa poänger och presenterar här sin uppfinning Chromatoskiamtern, avbildad på planschen, en apparat som med hjälp av ljus testade ögats känslighet. Frithiof Holmgren (1831-97) studerade medicin i Uppsala, tog där medicine licentiatexamen 1860 och disputerade året därpå vid samma lärosäte. 1861 reste han till kontinenten för att fördjupa sina studier och studerade i Wien under Ernst von Brücke, en bekantskap som skulle göra djupa intryck på hans karriär. Efter tiden i Wien och ytterligare studier i Tyskland återkom han till Sverige och tillträdde landets första professur i fysiologi. Utlandet lockade snart igen och 1869 reste han, tillsammans med sin fru Ann Margret Tersmeden, till Heidelberg för att där arbeta under Hermann von Helmholtz. Helmholtz hade stort inflytande på Holmgren och vistelsen i Heidelberg ledde till att hans forskning alltmer kom att fokusera på färgsinnet. Holmgrens forskning blev alltmer praktiskt inriktad efter en förödande järnvägsolycka vid Lagerlunda 1875 då Holmgren ansåg orsaken till olyckan vara lokförarens bristande färgseende. Han utvecklade då den metod han är mest berömd för idag; undersökning av färgseende med hjälp av provdockor av färgat ullgarn.

Särtryck ur Upsala Läkareförenings förhandlingar. Utan ort, (1896). 8:o. 4 s. Häftad i pappersomslag. Omslagets marginaler något blekta. Föredrag om blinda fläckens påverkan på färgseendet. Frithiof Holmgren (1831-97) studerade medicin i Uppsala, tog där medicine licentiatexamen 1860 och disputerade året därpå vid samma lärosäte. 1861 reste han till kontinenten för att fördjupa sina studier och studerade i Wien under Ernst von Brücke, en bekantskap som skulle göra djupa intryck på hans karriär. Efter tiden i Wien och ytterligare studier i Tyskland återkom han till Sverige och tillträdde landets första professur i fysiologi. Utlandet lockade snart igen och 1869 reste han, tillsammans med sin fru Ann Margret Tersmeden, till Heidelberg för att där arbeta under Hermann von Helmholtz. Helmholtz hade stort inflytande på Holmgren och vistelsen i Heidelberg ledde till att hans forskning alltmer kom att fokusera på färgsinnet. Holmgrens forskning blev alltmer praktiskt inriktad efter en förödande järnvägsolycka vid Lagerlunda 1875 då Holmgren ansåg orsaken till olyckan vara lokförarens bristande färgseende. Han utvecklade då den metod han är mest berömd för idag; undersökning av färgseende med hjälp av provdockor av färgat ullgarn.

Särtryck ur Upsala Läkareförenings förhandlingar. Uppsala, Ed. Berling, 1879. 8:o. 20 s. & 1 plansch. Häftad i pappersomslag, oskuren. Ryggen något blekt och inlagan med enstaka minimala småfläckar. Föreläsning inför Uppsala Läkareförening om pupillernas och ögats vridpunkters betydelse för färgblindheten. Planschen föreställer den apparat Holmgren konstruerade 1870 för mätning av dessa vridpunkter. Frithiof Holmgren (1831-97) studerade medicin i Uppsala, tog där medicine licentiatexamen 1860 och disputerade året därpå vid samma lärosäte. 1861 reste han till kontinenten för att fördjupa sina studier och studerade i Wien under Ernst von Brücke, en bekantskap som skulle göra djupa intryck på hans karriär. Efter tiden i Wien och ytterligare studier i Tyskland återkom han till Sverige och tillträdde landets första professur i fysiologi. Utlandet lockade snart igen och 1869 reste han, tillsammans med sin fru Ann Margret Tersmeden, till Heidelberg för att där arbeta under Hermann von Helmholtz. Helmholtz hade stort inflytande på Holmgren och vistelsen i Heidelberg ledde till att hans forskning alltmer kom att fokusera på färgsinnet. Holmgrens forskning blev alltmer praktiskt inriktad efter en förödande järnvägsolycka vid Lagerlunda 1875 då Holmgren ansåg orsaken till olyckan vara lokförarens bristande färgseende. Han utvecklade då den metod han är mest berömd för idag; undersökning av färgseende med hjälp av provdockor av färgat ullgarn. 

(Köpenhamn), Polyteknisk trykkeri, (1970). 197,(3 blanka) s. Häftad. Ryggen något blekt och en minimal fläck på främre omslaget. Smutstitelbladet med stämpel ”Direktoratet for fængselvæsenet biblioteket”. New Social Science Monographs. Främre omslaget med uppgiften ”To be published in November, 1970”. Danmark legaliserade som första land i världen pornografi 1969, tätt följt av Sverige 1970. Föreliggande studie är Kutschinskys pionjärarbete om effekterna av denna legalisering, vilken bland annat visade att sexbrott inte ökat som en effekt av tillgång till pornografi - i motsats till vad som antagits. Första delen ”Pornography in Denmark. Pieces of a jigsaw puzzle collected around New year 1970” innehåller kapitlen ”The pornography industry and its products”, ”The porno’ shops and their customers”, ”The sex fair in Copenhagen, October 1969” och ”Public attitudes toward pornography. The use of pornography”. Andra delen består av en studie, med titeln ”The effect of pornography. A pilot experiment on perception, behavior, and attitudes”, utförd i februari 1970 i vilken studenter exponerades för hårdpornografi under en timmes tid. Tredje delen utgörs av ”Towards an explanation of the decrease in registered sex crimes in Copenhagen. A preliminary report of a survey on victimization and attitudes, and som further considerations”. Avslutas med en mängd bilagor bestående av frågeformulären till pornografistudien i andra delen.

Handskrift, daterad den 1 november 1817. (3) s. Folio. Något veckad och med minimala revor i högermarginalen. Egenhändigt undertecknad och med ett vackert formklippt papperssigill. Utnämning av Nils Lagergren (1773-1835) till prost i Vinnerstad och Motala församlingar. Undertecknat av Carl von Rosenstein (1766-1836), biskop i Linköpings stift och senare ärkebiskop. Han var involverad i statskuppen 1809, var den som höll predikan vid riksdagens öppnande samma år och var en tidig förespråkare för Bernadotte som tronföljare.

USA, 1949. (8),173 s. Oklbd med övre infärgat grönt snitt och skyddsomslag. Aningen snedläst och skyddsomslaget med ett antal mindre revor. Inlagan med några lättare understrykningar i blyerts på de inledande sidorna. Utgiven av Columbia university press. Nya tryckningar gjordes 1950 och 1952 och en ny upplaga 1977. Bertil Ohlin (1899-1979) var en svensk nationalekonom, professor och framstående folkpartistisk politiker. Han fick ekonomipriset till Nobels minne 1977.

Stockholm, 1922. IV,101 s. Klammerhäftad. En liten skada upptill i ryggen och omslaget med riss och ljusränder. Tull- och traktatkommitténs utredningar och betänkanden XVII. Statens offentliga utredningar 1922:53 från Finansdepartementet. Bertil Ohlin (1899-1979) var en svensk nationalekonom, professor och framstående folkpartistisk politiker.