Den nya webbplatsen för antikvariat.net

U.o., (1729). 4:o. (3,1 adressida) s. Tagen ur band och ytterst lätt solkig. Vikt som kuvert med hovrättens skadade röda lacksigill och handskriven adressering lydande: ”Till rådstugu rätten uti Christianstad detta wälwilligen Christianstad”. En kanslinotering daterad den 8 december 1729 i övre marginalen på första sidan. Undertecknad av Germund Cederhielm samt kontrasignerad av R. Lilliecreutz och Carl. A. Lillecreutz i trycket. Med plats för två handskrivna tillägg i trycket, i detta exemplar ifyllt ”rådstugurätten i Christianstad” på första sidan och ”rådstugurätten” på tredje sidan. Skrivelsen meddelar att trots de kungliga breven till landshövdingarna 1686 och 1710 fortsätter tidelag vara vanligt förekommande i landsorterna. Skrivelsen meddelar därför att de husbönder som trots möjlighet att använda kvinnor vid vallningar istället använder pojkar ska bötfällas med 40 marker silvermynt. Tidelag var belagt med dödsstraff för såväl den som utförde handling som för det utsatta djuret. Fram till 1644 kunde påföljden vara att brännas levande på bål, men därefter användes oftast halshuggning. Den sista avrättningen för tidelagsbrott skedde 1778. Åren 1864-1944 reglerades tidelag i strafflagen, där brottet återfanns under samma paragraf som homosexualitet, de båda brotten avkriminaliserades samtidigt 1944. Samma år tillkom dock Djurskyddslagen, vilken gav visst skydd mot djurplågeri. Sedan 2014 är dock tidelag åter ett brott i Sverige.