Search Results

Utan ort, 1660. 4:o. (12) s. Lagerfläckig, titelbladet med pappersreparationer och genomgående med små revor. Äldre dubblettnotering på titelbladet. En äldre rättelse och ett par marginalmarkeringar i bläck. Senare marmorerat pappband med röd titeletikett i skinn på främre pärmen, ryggen blekt. Ur Ericsbergs bibliotek. VD17 14:081815A. Warmholtz 4811. Ett ilsket svar på smädesskrifter som efter Karl X Gustavs död hade spridits av Sveriges många fiender.

Stockholm, Ecksteinska tryckeriet, 1829. 8:o. VI,+ 371,+ (1) s.+ litogr. porträtt,+ 2 utvikbara grav. kolorerade kartor. Genomgående lagerfläckig. Ett par blad omkastade vid inbindningen. Samtida hfrbd med rikt guldornerad rygg med röd titeletikett och gula snitt. Fint exemplar. Översatt av Fredric Bernhard Cöster. Porträttet -av Cardon- föreställer Marskalk Kléber och planscherna visar slagordningarna vid de avgörande sammandrabbningarna vid pyramiderna och Abukir, med de olika grupperingarna kolorerade i respektive lands färger.

Uppsala, Palmblad & c., (1823). 4:o (4),+ 10 s.+ utvikbar litograferad plansch. Lagad mindre reva i titelbladets övre marginal. Häftad. Bra ex. Marklin II, s. 148. Dal s. 104. Planschen, som föreställer en varg, eller en särdeles ondsint räv, är signerad ”C. Müller”.

Stockholm, Sal. Niclas Wankijfs tryckeri, (1692). 4:o. (4) s. Fläckig. Tagen ur band med Erik Wiréns biblioteksstämpel “Bibl. Wiréniana Solåkraensis”. Collijn sp. 140 (Endast KB). Den ovanligare varianten med “...fästningens store Waradins, ...” gentemot den vanligare “... stadens, Stora Waradins, eröfring ...”

Stockholm, Wahlström & Widstrand, 1891. Stor folio. 13,+ (3) s.+ 5 graverade planscher på tjockt papper, delvis med bevarade skyddspapper. En graverad vinjett i texten. Titel tryckt i rött och svart. Fuktfläck nedtill på titelbladet. Texten och planscherna lösa i originalklotmapp, med förgylld text på frampärmen och med delvis bevarade knytspännen av sammet. Ur Emanuel Cederströms bibliotek, med hans exlibris. Med extra bilagt prospekt över arbetet. (4) s. Akrells samling 67. Upplagan tryckt i 230 exemplar. Robert Ludvig Haglund (1844-1930) var etsare och litograf och elev till bl.a. A. T. Gellerstedt. Han gjorde ett flertal Stockholmsmotiv, liksom Visbybilder (”Wisby och dess minnesmärken”, 1891) och ett stort antal exlibris. Friherre Emanuel Thure Cederström (1848-1920) på Krusenbergs herrgård i Uppland var föreståndare för konungens konstsamlingar 1882-86 och disponent för och slutligen ägare av Krusenberg. Han var medlem av Svenska fornminnesföreningen och Upplands fornminnesförening och hopbragte en omfattande samling dokument av skilda slag rörande ätterna Cederström och därmed befryndade släkter, den s. k. Krusenbergssamlingen, som kort före hans död överlämnades till Uppsala universitetsbibliotek. Hans exlibris är graverat i stål och utfört av J. Adolf Lindbergh 1886.

Stockholm, B. Nicolai Wankifwj. J. H. Werner. F., (1701). 4:o. 122,+ (2, blanka) s. Bläcknotering och liten fläck på titelbladet. Fläck nederst i innermarginalen på s. 11-29. Tagen ur band, med rödstänkta snitt. Snålt tilltagna marginaler, särskilt på titelbladet. Ur Ericsbergs bibliotek. Klemming, Sveriges förhållanden, s. 281. Warmholtz 5257. Olsson s. 178. ”Discussio criminationum” var Hermelins andra stora stridsskrift - vid sidan av ”Examen causarum” - och riktade udden mot såväl August i Polen som mot Ryssland. I det avslutande kapitlet vänder sig Hermelin till Västeuropas stora handelsmakter och varnar för vad följden kan bli för dem om det svenska motståndet nedkämpades. Tsar Peter skulle bli ...”novos Attila novosque Tamerlanes...”, mänsklighetens gissel. Såväl Warmholtz som Klemming anger felaktigt 1700 som tryckår. Sven Olsson har dock visat att skriften inte trycktes förrän sensommaren 1701.

Köpenhamn, Michaelsen og Tillge, 1868. Stor 8:o. VII,+ (blank),+ 25 s.+ 13 planscher, varav en utvikbar. Häftad och oskuren, med tryckt omslag. Dedikation till boghandler Lynge. Fiske, Runic literature s. 69. En engelsk utgåva utkom samma år. H. H. Lynge blev senare Stephens förläggare i Danmark. Språk- och fornforskaren George Stephens (1813-95) från Liverpool intresserade sig tidigt för Norden och runor, och han var starkt övertygad om anglosachsarnas skandinaviska ursprung. År 1834 gifte han sig med Mary Bennett och flyttade till Sverige där han kom i god kontakt med den vetenskapliga världen, fr.a. B. E. Hildebrand och G. O. Hyltén-Cavallius, och han var med att 1843 grunda Svenska Fornminnesföreningen. 1851 utnämndes han till professor i engelska vid Köpenhamns universitet och han började där att jobba på sitt vetenskapliga huvudarbete, det monumentala ”The Old-Northern Runic Monument

Paris, A. Cl. Forget, 1802. 8:o. Grav. porträtt,+ (4),+192,+ (2) s. Lagerfläckar. Häftad och oskuren, i samtida gråpappomslag, nött rygg med rester av pappersetikett. Med Martin Högstadius biblioteksstämpel på sista bladet. Setterwall 3636. Åhlén 17.334. En ögonvittnesskildring till mordet. Titeluppgiften att det är andra upplagan skall tas med en nya salt, då den utkom i minst fyra olika tryck 1797, men det är den andra med porträttet. Även en dansk översättning utkom 1797. I Sverige förbjöds den av Gustav IV Adolf i mars 1798. Det fina porträttet är graverat av Defraine efter en byst av Sergel, och under denna finns en vinjett med själva mordet. Alexis François Artaud de Montor (1772-1849) var diplomat och historiker. Detta är hans debutverk. Han gick i exil under revolutionen men återvände under Napoleon och var i fransk diplomatisk tjänst ända fram till 1830, då han drog sig tillbaka för att ägna sig åt sitt skriftställarskap.

Uppsala, Almqvist & Wiksell, 1896-1907. 8:o. 67; 69-202; (6),+ 203-408; VIII,+ 409-618; (4),+ 754; (2),+ 755-1099 s. Ljusbruna hfrbd, guldornerade ryggar med röda titeletiketter, marmorerade snitt. Två volymer. Stämpel och utgallringsstämpel från Södermanlands-Nerikes nations bibliotek. Allt som utkom av Rydbergs stora studie. Gustaf Rydberg (1861-1938) var professor i romanska språk vid Uppsala universitet. Del I: Die Entstehung des ə- Lautes. II:1: Übersicht der Entwicklung des ə bis Ende des 17. Jhs. II:2: Übersicht der geschichtlichen Entwicklung des ə in Alt- und Neufranzösischer Zeit. Die vorlitterarische Entwicklung der Frz Monosyllaba. II:3: Monosyllaba im Französischen: Artikelformen und Objektspronomina. II:4: Monosyllaba im Französischen: Die Entwicklung des Lat. Ego. II:5: Monosyllaba im Französischen:Demonstrative Komposita, Relativa, Konjunktionen, Adverbien.

8:o. (1) s. Med sigill. Har varit vikt, insatt i äldre ram.”Organist-eleven Johan Peter Wifstrand, som någon tid besökt Stadens Allmänna Barn-Schola, har, för att inhemta Wexelmethoden, handlagt vid alla undervisningens Detaljer och deltagit uti allmänna undervisningen, samt sålunda, utom Theoretisk insigt, medelst studium af undertecknads Anvisning till Folkscholors Organisation, förvärfvat sig nödig Practisk kännedom af nämnda Undervisnings- och Uppfostringsmethod. Hvilket hämed intygas. Stockholm den 14 Dec. 1834. C. O. Fineman. Phil. mag och Schollärare. [Sigill]”. Carl Olof Fineman (1797-1863) var präst, lärare och läroboksförfattare. Åren 1821-59 undervisade han vid Stockholms allmänna barnskola och var även ledamot av kommittén för granskning av rikets allmänna undervisningsverk. Sin största insats gjorde han som pedagogisk författare och flera av hans läroböcker var de första i sitt slag på svenska språket. Hans ”Anvisning till folkscholors organisation” utkom 1830. Han var en ivrig förespråkare för Växelundervisning. Växelundervisningen utvecklades i England av Andrew Bell och Joseph Lancaster i början av 1800-talet och blev i Sverige populär vid tiden strax före folkskolans införande 1842. Den gick ut på att läraren undervisade med hjälp av mer försigkomna elever som hjälplärare, så kallade ”monitörer”. Lärarens roll bestod i stor utsträckning av kunskapsinspektioner och undervisande av ”monitörerna” samt att utföra de mer allvarliga bestraffningarna. Kritiken mot metoden växte dock och 1864 avskaffades den i ett kungligt cirkulär, som stadgade att läraren skulle undervisa eleverna direkt.

Paris, A.N.C.R.E., 1995. 4to. 436,+ (4) pp. Publ. cloth with dustwrapper. (Collection archéologie Navale français.)

Stockholm, uti Kongl. Tryckeriet hos directeuren Pet. Momma, 1744. 4:o. (8),+ 239,+ (1) s. Blyertsnoteringar i marginalen. Modernt hkbd med röd och svart titeletikett (Bonniers bokbinderi). Med Frans Arnheims exlibris. Warmholtz 2319. Ännu en urkundssamling av den flitige Stiernman, från Erik XIV:s “Påbud att all wrongwis lärdom motte förtagas...”, 1563, till Fredrik I:s “Nådige kungörelse, angående fri religions-öfning...”, 1741, trots att innehållsförteckningen slutar med “...Nådige stadga och påbud, till hämmande af hwarjehanda willfarelser, och theras utspridande, emot then rena evangeliska läran...”, 1735.

Stockholm, Adolf Bonnier, 1854-55. 8:o. VI,+ (1),+ (blank),+ 250 s. + 4 träsnittsplanscher,+ 9 litogr. färgplanscher,+ 2 utvikbara litogr. karta; V,+ (2),+ (blank),+ 224,+ (2) s.+ 2 träsnittsplanscher,+ 11 färglitogr. planscher,+ stor utvikbar litogr. karta. Lätta småfläckar. Nött samtida rött halvmarokängband med guldornerad rygg och röda pärmpapper, ryggen professionelt lagad och uppfodrad med röd klot. Med Gösta Fåhreus namnteckning daterad 1927. En klassisk skildring av den första svenska världsomseglingen och som blev en omedelbar försäljningssuccé. Med den svenskbyggda 40-kanoners fregatten Eugenie besökte man Sydamerika, Kalifornien, Oceanien, Australien, Kina, Ost-Indien och Sydafrika. Andra deltagare som skildat resan är N. J. Andersson och C. M. Ekbohrn. De kolorerade planscherna är målade av Carl Skogman och litograferade av Arnz & co i Düsseldorf.

Heidelberg, Akademische Kunst- und Verlagshandlung von J. Engelmann, 1829. 8vo. VIII,+ 264 pp. Some foxing. Contemporary blind stamped cloth, gilt slightly faded spine. The half title is wrongly bound. From the library of Bror Emil Hildebrand, with his signature on front paste down, dated ”Cöln 1839”. Bror Emil Hildebrand (1806-84) gjorde 1839 en studieresa till Tyskland för att studera andra museer och deras organisation inför sitt omdaningsarbete av samlingarna i Stocholm. Han skriver i sin lefnadsteckning angående Rhen ”Här skilde jag mig från landsmännen, för att ensam få i fred och ro företaga den herrliga Rhenfärden från Mannheim, med upphåll i Coblenz, Bonn och Cöln, till Düsseldorf” (Lefnadsteckning s. 166). Författaren och historikern Aloys Schreiber utgav inte sagor från Rhen utan skrev även en mycket omtyckt reseskildring ”Malerische Ansichten des Rheins von Mainz bis Düsseldorf”, som brukar brukade läsas av Rhenresenärerna och som även betraktas som en föregångare till Baedekerguiderna. Efter Bror Emil Hildebrands död såldes hans ansenliga bibliotek på auktion.

Stockholm, Norstedts, 1991. 8:o. 682; 626; 590 s. Illustrerad. Förlagsband med skyddsomslag, små fläckar på ryggarna. Tre volymer. Första och enda upplagan av Wallners stora Stenhammarbiografi, upplagan var endast 500 exemplar.

Stockholm, Kongl. tryckeriet, 1788. 4:o. (7) s. Titelbladet aningen solkigt och med en fuktfläck nedtill i den inre marginalen. Stänkdekorerat pappband med oxblodsfärgad titeletikett av skinn på främre pärm. Med And. Garbergs namnteckning på titelbladet. Författaren stavar sitt namn ”Leopoldt” på titelbladet. På vers och med ett företal där slaget vid Hogland kortfattat beskrivs.

Stockholm, hos Carl Delén och Kongl. priviligierade not-tryckeriet på Mag. Wiborgs förlag, 1814. Tvär 4:o. (2),+ 40 s.+ grav. titelblad,+ 2-63 s. med graverad musik. Genomgående fuktrand. Mindre textförlust på notbilagans titelblad. Något nött samtida hfrbd med klistermarmorerade pärmar, handskriven elliptisk pärmtiteletikett, rödsprängda snitt. Notbilagan, med titeln “Exempel till sång-läran” tryckt i Kongl. privilegierade not-tryckeriet på blåtonat papper. Notbilagan, med titeln “Exempel till sång-läran”, är graverad hos Åhlströms Kongl. privilegierade not-tryckeri. Svensk översättning av Bernardo Mengozzis ”Méthode de chant du conservatoire de Musique à Paris” eller ”Gesanglehre Des Conservatoriums Der Musik In Paris”, båda utgivna 1804. Bernardo Mengozzi (1758-1800) var italiensk sångare (tenor) och kompistör. Efter turnerande i Italien, England och Frankrike slog han sig ned i Paris och försörjde sig med undervisning. Han blev utnämnd till professor i musik av det nystartade musikkonservatoriet i Paris och efter hans död blev hans sångpedagogiska metod 1803 antagen av detsamma. Hans under lång tid förberedda bok om sångteori utgavs postumt av en kommité bestående av bland annat Luigi Cherubini, Dominique-Pierre-Jean Garat, François Joseph Gossec, Etienne Nicolas Méhul, Honoré Langlé, Charles-Henri Plantade, and François Guichard.

Lund, C.W.K. Gleerups, 1874. (4),+ XI,+ (blank),+ 408 s. Nött samtida svart hfrbd med guldornerad rygg, Med A. Ekstrand namnteckning. Detta är den andra kompletta svenska översättningen av koranen. Den första utfördes av Fredrik Crusenstolpe 1843. Efter Tornberg följde Zettersteens översättning och nyligen har en fjärde översättning gjorts av Mohammed Knut Bernström. Carl Johannes Tornberg (1807-77) var orientalist och språkvetare, och från 1850 professor i österländska språk vid Lunds universitet. Hans vetenskapliga produktion utmärks framförallt av hans stora utgåva av originaltexten av Ibn-El-Athirs universalhistoria, Leiden 1851-76. Han var även verksam som numismatiker och inventerade myntkabinettets samling av kufiska mynt. Ur Carl Axel Ekstrands (född 1817) bibliotek, som fanns på Lilla Nygatan i Stockholm.

Stockholm, Wahlström & Widstrand, 1915-19. 8:o. VIII,+ 297; (6),+ 286; 277,+ (2 blanka),+ (1); 290; 252; Porträtt,+ (6),+ 319 s. Förlagets ljubruna hfrbd, rikt guldornerade ryggar med röda resp. blå titel och deltiteletiketter, övre guldsnitt. Sex volymer. Fint exemplar av amiral Carl Tersmedens (1715-97) memoarer från frihetstiden och Gustav III:s regeringstid. Med underhållande skildringar av hans studietid i Stockholm, resor i Portugal, Holland, Italien, arbete i Karlskrona etc. Den första delen som är utgiven av Nils Sjöberg är i andra upplagan. Del två till sex bär undertiteln ”I sammandrag utgifna av Nils Erdmann”.

Stockholm, Joh. A. Carlbohm, 1787. 8:o. (6),+ 267,+ (1) s. Genomgående lagerfläckig, emellanåt kraftigt, ful stänkfläck s. 226-227. Senare ljusbrunt hfrbd, rikt guldornerad rygg med upphöjda bind och röd titeletikett, alrotsmarmorerade pärmpapper och fint marmorerade snitt (L. W. Levin). Ur Emanuel Cederströms bibliotek, med exlibris. Setterwall 6185. Allt som utkom. Behandlar i huvudsak forn- och medeltiden, med stor hjälp av isländska sagor. Gabriel Tidgren (1743-88) föddes i Västergötland men var framförallt verksam i Åbo som professor i grekiska och orientaliska språk. Friherre Emanuel Thure Cederström (1848-1920) på Krusenbergs herrgård i Uppland var föreståndare för konungens konstsamlingar 1882-86 och disponent för och slutligen ägare av Krusenberg. Han var medlem av Svenska fornminnesföreningen och Upplands fornminnesförening. Hans exlibris är graverat i stål och utfört av J. Adolf Lindbergh 1886.

Stockholm, Kongl. tryckeriet, 1790. 4:o. (16) s. Sammanbunden med: Ordning då Te deum afsjunges i St. Nicolai kyrka den 31 Augusti 1790, öfwer den emellan hans kongl. maj:t och hennes maj:t kejsarinnan af Ryszland den 20 augusti 1790 slutne fred samt kongl. maj:ts lyckliga återkomst. Stockholm, Kongl. tryckeriet, (1790). 4:o. (6) s. Sammanbunden med: Kongl. maj:ts nådiga kungörelse, at then under thes frånwaro uti innewarande års fälttog forodnade (sic!) regering nu efter kongl. maj:ts återkomst kommer at upphöra. Skrifwen Drottningsholms slott then 4 september 1790. Stockholm, Kongl. tryckeriet, 1790. 4:o. (3) s. Tagna ur band. Blåstänkta snitt. Ur Ericsbergs bibliotek. Freden i Värälä den 14 augusti 1790 mellan Gustav III och Katarina II slöts utan landavträdelser.

Köpenhamn, C. G. Glasings efterleverske, ved Nicolaus Møller, 1756. Liten 8:o. (4),+ 94 s. Lagerfläckar i början. Samtida hfrbd, guldornerad rygg med upphöjda bind och röda klistermarmorerade pärmpapper. Äldre inköpsanteckning på försättsbladet. Fint exemplar ur Ericsbergs bibliotek. Ej i Warmholtz, men jämför 7148. Innehåller i dansk översättning ”Handlingarne om grundlagarnas värkställighet” och ”Instruktioner för gouverneuren hos kronprintzen”. Warmholtz känner till en fransk och en tysk utgåva. Den danske översättaren Caspar Peter Rothe (1724-84) var godsägare och amatörhistoriker och främst intresserad av personhistoria. Mest känd är hans biografi över kaparen John Norcross (1756).

Herford, Koehlers Verlagsgesellschaft, 1979-83. 4to. 188; 153; 152; 152; 153; 152; 217 pp. Publ. cloth with dustwrapper. Seven volumes.

Utrecht, Rudolphi a Zyll, 1680. 8vo. Engr. extra title,+ (22),+ 638,+ (2),+ 148,+ (2), 149-290,+ (2),+ 277-370,+ (2),+ 377-662,+ (62) pp. Marginal annotations and underlinings in black and red ink, spotting and paper repairs, second part with red ink spotting pp. 168-172 and paper repair with loss of pagina pp. 79-82. Worn contemporary vellum, spine with orange label, front hinge with a large crack. Owner’s signature and stamp of Franz Hermes, 1873, library stamp of Kgl. Friedrichs gymnasium in Frankfurt, and book dealer label of W. J. Peiser’s. From the library of Bengt Lassen. Schweiger p. 81. ”Eine Buchhändler-Spekulation” is Schweiger’s critical opinion of this edition, and he continues ”Graevius Namen diente nur dazu, Käufer anzulocken”. The second part contains the commentaries. Bengt Lassen (1908-74) var hovrättsråd och åren 1953-73 VD för Norstedts förlag. Han var en duktig latinist och hade en fin samling romerska författare. Han figurerar i bakgrunden i Maria Langs deckare ”Mördarens bok”.