Search Results

Stockholm, L. J. Hjerta. 1837. 8:o. 368 s.+ grav. porträtt. Lätta lagerfläckar. Samtida rött halvmarokängband med guldornerad rygg, gröngula snitt, lätt nötning nedtill på ryggen. Med Carlanders resp. Nils Personnes exlibris, och dito från Södertörns högskola med uppgift at den skänkts av Magnus von Platen, och utgallrad. Setterwall 3670. “Historisk tafla af f. d. konung Gustaf IV Adolfs sednaste regerings-år” skrevs av P. A. Granberg 1810. Porträttet som är graverat av Snack och som föreställer Gustav IV Adolf som barn, hör ej till boken och blev enligt uppgift i boken, troligen av Carlander, indraget, då prinsen framställs lekande med Serafimerorden.

Buenos Aires, Departemento de estudios historicos navales, 1972. 4to. 495,+ (1); 501-995,+ (1); 1001-1495,+ (1); 1501-2091,+ (1); 2093-2683,+ (1); (2 blank),+ 2685-3318,+ (4); 217 pp. Publ. dec. cloth. Seven volumes. (Comando en jefe de la armada. Comission del centenario de la escuela naval militar 1872-1972.)

Stockholm, J. P. Lindh, 1800. 8:o. (4),+ 478,+ (2) s. Lätt lagerfläckig på en del håll. Bitvis dåligt tryck på s. 219, vilket gör texten svårläst. Samtida hfrbd med upphöjda bind, guldornerad rygg, ljusbruna titel- och deltiteletiketter, röda snitt och gula pärmsidor. Ryggen något blekt och flammig. Bakre pärmen med några små fuktfläckar. Från Ericsbergs bibliotek, med Carl Jedvard Bondes exlibris. Hesse 1494 för Rutström, 0491 för Backman och 0253 för Strand. Ur innehållet: ”Förslag till minnespenningar öfver namnkunnige män af konung Carl XI:s tidhvarf” av Carl Birger Rutström, ”Förslag till inscription öfver archiatern Carl von Linnés minnesvård, samt till skådepenningar öfver namnkunnige män i kon. Carl XI:s tid” av Gunnar Backman, ”Lefvernes-beskrifning öfver framlidne kammar-rådet herr Anders af Botin” av Carl Johan Strand, ”Förslag till inscriptioner och minnes-penningar, hvilka af kongl. Academien blifvit upgifna år 1792” och ”Förslag till inscriptioner och minnes-penningar, hvilka af kongl. Academien blifvit gillade och jämkade år 1792”.

Uppsala, Ed. Berling, 1871-74. 8:o. (4),+ IV,+ 324,+ (1); (2),+ 325-639 s. Något nött nära samtida halvpergamentband, rikt guldornerad rygg med röd titeletikett, marmorerade pärmar. På försättsbladet är en rest av originalomslaget inklistrat med dedikation till Veit Brecher Wittrock. Ur Måns Rybergs bibliotek, med hans biblioteksstämpel. Krok 59 (s. 224). Stafleu 1902. Thore M. Fries (1832-1913) var son till Elias Fries och blev 1877 professor i botanik och praktisk ekonomi i Uppsala. Han är känd för sina resor till polarområdena och Grönland. Han ägnade sig främst åt lavarna och arktiska fanerogamer. Veit Brecher Wittrock (1839-1914) var botanikerkollega. Han blev 1878 extra ordinarie professor i botanik i Uppsala och var åren 1879 till 1904 intendent vid Naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning, samt från 1879 till sin död föreståndare för Bergianska trädgården. Måns Ryberg (1918-86) var också botaniker och innehade åren 1970 till 1983 likaledes den Bergianska professuren.

Stockholm, Hörbergska boktryckeriet, 1838. 4:o. (4),+ VIII,+ 168, 167-301,+ (blank) s.; [Motiver:] (2),+ 342 s.; [protokoll:] 87,+ (blank) s.; [Bihang 1-3:](2),+ 16,+ (2),+ 6,+ (2),+ 167 s. Lagerfläckig, emellanåt kraftigt. Något senare ljusbrunt hfrbd med guldornerad rygg och marmorerade pärmpapper. Med Lars Henning Montelius namnstämpel på försättsbladet. ”Motiver” och ”Bihangen” är tryckta av Johan Hörberg 1837. Det viktiga och radikala civillagsförslaget från 1826, framarbetat framförallt av den liberale J. G. Richert, blev inte antaget. Motstånd gjordes från flera håll och man önskade koppla ihop denna reform med kriminallagsreformen. När dess kommité, bestående av J. G. Richert, P. Staaf och Olof Zenius, 1832 lade fram det än mer radikala kriminallagsförslaget, möttes det dock genast av stark kritik. Den reformvänlige justitestatsministern Gyllenborg hade dessutom 1829 avlidit och ersatts av den konservative Rosenblad som var motståndare till båda reformerna. Föreliggande försök att anpassa civillagsförslaget hjälpte inte, det stoppades också. Häradshövdingen i Östra Värends domsaga Lars Henning Montelius (1847-1907) var bror till arkeologen Oscar Montelius.

Linköping, (Björckegren), 1751. 8:o. 32 s. Interfolierat exemplar försett med bläckanteckningar. Något nött samtida marmorerat pappomslag. Med Claudius B. Livins namnteckning på flera ställen, daterat 1751 och 1753, samt med Johan Jac. Netzels autografövningar på bakre omslags insida samt på ett interfolierande blad. L. F. Rääfs exlibris på första blanka interfolierande bladet. Tredje separata upplagan av Rhyzelius lärobok i historia. Den ingick först i Hübners “Brevis introductio ad historiam politicam...” från 1725 och den första separata trycktes i Linköping 1728, den andra i Åbo 1731. Denna, tredje, ligger till grund för Sylvenius svenska översättning. Claudius B. Livin är troligen någon medlem av släkten Livijn, eventuellt Claes Livijn (1714-78), som var farbror till Rääfs gode vän, författaren Claes Livijn.

Stockholm, J. G. Lange, 1777. 4:o. (4) s. Har varit vikt. Från Ericsberg. Riksrådet Carl Fredrik Scheffer (1715-86) var bl.a. guvernör för den unge Gustav III och sedermera riksråd och ledamot av Svenska akademien.

Washington, U. S. Government Printing Office, 1967. 8vo. VI,+ 138 pp. Stapled. (Committee Print.) First edition. A hardcover edition was published by McGraw-Hill in New York 1968. A fascinating contemporary american account of the early Soviet Space Program, containing, among other things, descriptions of manned and unmanned programs, military satellites, compendiums of official statements and future plans.

Stockholm, Abr. Hirsch, 1850. 8:o. (12),+ XVI,+ 17-92 s.+ 3 utvikbara grav. planscher. Häftad, oskuren och ouppsprättad. Davidsson 5370. Första ovanliga upplagan i fint skick. En andra, utökad upplaga utkom 1861. Carl Ludvig Lindberg (1811-95) var kyrkoherde i Toresund och domkyrkoorganist i Strängnäs. Förutom liturgiska och orgeltekniska skrifter producerade han också ett antal egna kompositioner. Boken är försedd med förord av orgelbyggare G. Anderson och av läraren i orgelspelning och ledamoten i Musikaliska akademien Joh. P. Ericson.

Amsterdam, North-Holland Publishing Company, 1962-64. 8vo. XIV,+ (1),+ (blank),+ 184 pp.+ plates; VIII,+ (2),+ 439,+ (1) pp.+ plates; XII,+ 257,+ (1) pp.+ plates. Publ. cloth with dust jackets. Three volumes. All volumes with crossed-out library stamp of ”Försvarets forskningsanstalt” on front pastedowns. The third conference took place in Washington, April 30-May 9 1962, the fourth in Warsaw, June 3-12, 1963 and the fifth in Florence, 12-16 May, 1964. Sponsored by Committee on Space Research (COSPAR). With an impressive amount of contributors, among others John H. Glenn, Carl Sagan, N. M. Sisakyan, A. A. Imshenetsky. COSPAR was founded in 1958 by the International Council of Scientific Union, ICSU, for continuation of the cooperative programmes of rocket and satellite research undertaken during the ”International Geophysical Year” of 1957-58.

Altona, Gebr. Burmeister, 1746. 8vo. (16),+ 176 pp. A few stains and light foxing. Worn contemporary half calf. Sprinkled edges. Maria Eleonora Conradi’s signature in ink on fly-leaf.

Stockholm, Johan Christopher Holmberg, 1788-89. 8:o. (10),+ 250 s.+ 5 grav. planscher; 79 s. Lätt bruntoning i första delen och bläckstänk s. 241. Sammanbunden med:LIDNER, Bengt. Gustaf Ericssons skugga til Gustaf III. Heroïde af Lindner. Stockholm, Kongl. tryckeriet, 1789. 8:o. (6),+ (2, blanka) s. Sammanbunden med:LIDNER, Bengt. Glömskan, stancer af Lindner. Stockholm, Kongl. tryckeriet, 1789. 8:o. 6 s. 13 s. Fläckig. Nött samtida hfrbd, guldornerad rygg med upphöjda bind och beige och svart titel- och deltiteletikett. Första titelbladet med Nils Öhmans samtida namnteckning, och med Erik Rundquists båda Djursholmsexlibris. Första och illustrerade upplagan av Bengt Lidners samlade arbeten sammanbunden med två andra verk av Lindner, ”Gustaf Ericssons skugga til Gustaf III” och ”Glömskan” båda i originalupplaga. Samlade skrifter innhåller bla. ”Grefvinnas Spastaras död”, ”Medea”, ”Yttersta domen” och ”Året MDCCLXXXIII”.

Stockholm, J. P. Lindh, 1802. 8:o. (4),+ 467,+ (1) s. Med musiknoter på s. 278-80. Samtida ljusbrunt hfrbd, guldornerad rygg med beige resp. grön titel- och deltiteletikett, stänkmarmorerdade gula pärmpapper och röda snitt. Hesse 0579 för Blad, 0797 resp. 0803 för de avslutande förslagen. Ur innehållet: ”Svar på den af Kongl. akademin framställda frågan: vid hvad tid och på hvad ort, det i Kongl. svenska kabinettet förvarade guldmynt, hvarom framlidne assessoren Keder skrifvit en afhandling, troligen blifvit slaget?” av A. Blad, ”Förslag till minnes-penningar öfver Sveriges namnkunnigaste enskilda personer, ifrån drottning Margaretas till konung Gustaf I:s tid” av G. Backman, ”Inträdes-tal om de fordna finnars sällskaps-nöjen och tidsfördrif” av J. Tengström, ”Inträdes-tal, innefattande en undersökning, huruvida Ossians-sånger kunna förtjena våre fornforskares uppmärksamhet, jemte en jemnförelse mellan dessa sånger och de gamla skandinaviska barders qväden” av E. Skjöldebrand, ”Förslag till inskriptioner och minnes-penningar hvilka af kongl. Vitterhets, historie och antiquitets akademin blifvit uppgifna, åren 1793-98” och ”Förslag till inskriptioner och minnes-penningar, hvilka af kongl. Vitterhets, historie och antiquitets akademin blifvit gillade och jemkade, åren 1793-1798”.

(Ca 1800.) Manuscript on paper. Folio. 13; (1),+ (2, blanks),+ 2-13; (1),+ (2, blanks),+ 2-10; (1),+ (2, blanks),+ 2-10 pp. Written in brown ink. Sewn, uncut with handwritten titles on front wrappers. Four leaflets. The first title with signature of P. Fr. Wistrand, with different ink, dated Lund 1806. cf RISM K2604) for the printed score by Johann André in Offenbach (pn592, ca. 1794). Franz Krommer, born František Vincenc Kramář, (1759-1831) was a Czech composer and violinst. He made over 300 compositions during his long career in Vienna and in Budapest of which there are 38 duos for violins.

Stockholm, P. A. Norstedt & söners förlag, 1905. 4:o. (6),+ 477 s. Rikt illustrerad. Senare rött halvmarokängband, rikt guldornerad rygg med upphöjda bind och svart titeletikett, guldornerade pärmar och övre guldsnitt (Bernh. Andersson). Mycket fint exemplar.

Uppsala, Ed. Berling, 1871-74. 8:o. (2),+ IV,+ 639,+ (4) s. Senare hfrbd med guldornerad rygg, mönsterpressade pärmpapper, pergamentskodda hörn och marmorerade snitt (Upsala bokhantverk, Thure Anderson). Omslagen medbundna. Tråkig fläck på ryggen. Ur Nils Fries bibliotek, men hans namnteckning i blyerts (med delvis beskuren datering från 1920-talet), samt med hans exlibris. En handskriven lista med ”Släkten som ej stå i Lichenographica Scandinavica” är bilagd. Krok 59 (s. 224). Stafleu 1902. Serietitelbladet och andra delens titelblad bundna längst bak. Thore M. Fries (1832-1913) var son till Elias Fries och farfar till Nils Fries (1912-94). Han blev 1877 professor i botanik och praktisk ekonomi i Uppsala. Han är känd för sina resor till polarområdena och Grönland. Han ägnade sig främst åt lavarna och arktiska fanerogamer.

Stockholm, Walter, (1825). Tvär 4:o. Litogr. titel,+ (blank),+ (1) litogr. s.+ (blank),+ 3-37 litogr. s. Plåtnummer 9. Rött halvmarokängband, med röda pärmpapper. Fint exemplar. Operan Preziosa av Weber med text av P. A. Wolff hade premiär i Berlin 1821 (samma år som Friskytten), med svenskt uruppförande 1824. Tysk-svensk parallelltext. Den anonyme svenske översättaren har lagt större vikt vid takt-och rimkänslan än vid innehållet. Raderna "Die Welt, die Welt, die grosse weite Welt ist unser Zelt, die welt ist unser Zelt" har han spirituellt översatt till: "Vårt tält, vårt tält är rest på alla fält, på alla fält för oss vi finna tält". J. F. Walter var verksam som utgivare av musikalier mellan 1825 och 1827.

Stockholm, P. A. Norstedt & söner, 1854-61. 8:o. LXXI,+ (blank),+ 798,+ (2) s.+ 2 utvikbara grav. planscher; LXVI,+ 678,+ (2) s.+ utvikbar kolorerad litogr. karta; LXXVI,+ 397,+ (1) s. Rena inlagor. S. 49-64 i tredje delen är inbundna upp-och-ner. Något nötta senare blå hfrbd, blekta ryggar med upphöjda bind, blå marmorerade pärmar och snitt. Tre volymer. Setterwall 1844. Carlander IV, s. 421. Allt som utkom. Del 1 under redaktion av Klinckowström och delarna 2-3 av Mankell. Deltitelbladen med undertiteln: “Tidskiftet från och med år 1630 till och med år 1632.” Med underavdelningar om penningväsendet, löneutbetalningar, skrivelser från Gustav II Adolf, instruktioner m. m. Enligt Bring ett verk av betydelse, inte endast för den svenska historien, utan även för den allmänna europeiska. Ständerna beviljade vid riksdagen 1853-54 Kungl. Maj:t ett statsanslag för utgivande av handskrifter rörande Sveriges historia. Det har sedan dess årligen beviljats, och har, från år 1859, gått genom Riksarkivet. Det första verk som utkom med detta anslag var det här, vilket således är den första svenska urkundspublikationen som kommit till stånd med modern statlig finansiering.

Stockholm, Nicolaus Wankiif, (1677). 8:o. 79 s. Ganska stora marginaler. Sista bladet med papperaslagning, bruntonad. Senare pappband, med röd rygg och marmorerade pärmar. Ur Arvid Klingspors bibliotek, med hans exlibris. Collijn sp. 831. Fant 42. Warmholtz 349. Detta är Schefferus svar på Verelius ”Auctarium notarum in Hervarar saga” i den långa striden om Uppsala läge och ålder. Han försvarar här ytterligare sin ståndpunkt att det hedniska Uppsala var placerat vid nuvarande Uppsala och att namnet härrörde sig ur “Sala å”. Hans argument i sak var svaga, men nu var det de rudbeckianska utsvävningarna och Rudbeck själv som han huvudsakligen angrep, i sina privata brev utryckte han nu även sitt förakt för denne och hans idéer.

Stockholm, Kongl. Tryckeriet, 1799. 4:o. (38) s. + Fält-lagar som böra iakttagas vid torner-spelet på Drottningholm den [ ] augusti 1799. (Kongl. Tryckeriet), u. å. 4:o. (8) s. Samtida nött marmorerat pappersomslag. Oskuren. Klemming s. 499-500.

Stockholm, Fr. B. Nestius, 1826. 8:o. 74 s. Häftad och oskuren, i samtida gråpappersomslag. Setterwall 3629. Attribueringen till Schartau som utgivare kommer ursprungligen ifrån British Museums katalog. Texten består till största delen av en översättning ur den franske generalen F. C. A. de Bouillés memoarer, utgivna 1797.

London, I. Walsh, (1747). Folio. Engr. title,+ (blank),+ 1-27 engr. pp. Disbound, with later finely marbled wrappers. RISM H1307. Smith p. 285, nr 19. First printing of the ninth collection of overtures for harpischord. A total of 10 collections were published by Walch.

Utan ort, (1701). 4:o. (88) s. Enstaka småfläckar. Tagen ur band. Ur Ericsbergs bibliotek. Klemming, Sveriges förhållanden, s. 284. Warmholtz 5257, not. En av två tyska översättningar av Hermelins ”Discussio criminationum”. Den andra har titeln ”Gerechte Ablehnung derer lasterhafften Beschuldigungen” och är troligen tryckt i Stockholm. ”Discussio criminationum” var Hermelins andra stora stridsskrift - vid sidan av ”Examen causarum” - och riktade udden mot såväl August i Polen som mot Ryssland. I det avslutande kapitlet vänder sig Hermelin till Västeuropas stora handelsmakter och varnar för vad följden kan bli för dem om det svenska motståndet nedkämpades. Tsar Peter skulle bli ...”novos Attila novosque Tamerlanes...”, mänsklighetens gissel.

Stockholm, Johann Billingsley, (1692). 8:o. (4),+ 55,+ (1) s.+ grav. plansch. Titelbladet hårt skuret upptill med bokstavsförluster, spår av namnteckning och med disputationsdatum ifyllt med bläck. Tagen ur band med rester av marmorerad ryggremsa, preliminärbladen nästan lösa. Lidén 31. Nordenmark s. 116. Avhandlingen ventilerades i Uppsala den 15 juni 1692. Enligt Nordenmark är respondenten Ersberg sannolikt författare till avhandlingen. Efter att ha berättat om solens värme, fläckar etc. följer en redogörelse för Copernicus världsbild, men han garderar sig med att Tycho Brahes kompromiss nog är bättre. Anders Spole (1630-99) var Sveriges främsta astronom under stormaktstiden. Han var född i Barnarp i Småland och blev inskriven vid Uppsala universitet 1655, men någon egen examen tog han aldrig, utan var i stor utsträckning självlärd. Under utländska resor som informator uppsökte han ett flertal berömda matematiker och astronomer. Hemkommentillträdde han 1668 professuren i astronomi vid den nya universitetet i Lund men flyttade 1679 till Uppsala och verkade där som professor i astronomi till sin död, ”...ansedd och hedrad som en av universitetets bästa krafter” (Lindroth). Trots sin förtrogenhet med de nya trenderna och den copernikanska världsbilden, som han privat anslöt sig till, höll han i det offentliga fast vid den gamla geocentriska världsbilden. Geografi och globkunskap hörde till hans främsta ämnen.