Search Results

Göttingen, Jo. Christ Dietrich, 1785. 8vo. IV,+ (2),+ 276,+ (1) pp. Foxing in beginnning. Contemporay yellow marbled paper boards, spine with printed label. From the library of Biby. First edition. Georg Friedrich von Martens (1756-1821) was a German jurist and diplomat. Educated at the universities of Göttingen, Regensburg and Vienna he became professor of jurisprudence at Göttingen in 1783 and in 1814 he was appointed privy cabinet-councillor in Hanover. Martens ”... laid a foundation stone for a 'further elevation of the positive science of international law' through his 'Primae lineae juris gentium”, which, in its French translation ”Précis du droit des gens modernes de l'Europe” (1789) was published in several enlarged and revised editions up to the mid 19th-century.

(London, 1749.) 4to. Pp. 14-21. Disbound. First leaf loose. Garcia 1770. Not in Furchheim. The author might be Claude-François Blondeau de Charnage (1710-76), and Thomas Stack is perhaps Thomas Stackhouse. One of the earliest reports in England about the discoveries in Herculaneum. Includes a description of 33 paintings, among others the ”Theseus and the minotaurus”, ”Medea” and ”Achilleus and Cheiron”. An Italian translation of this article by Antonio Prata was published in 1797 (”Compendio delle transazione filosofiche della Societá R. di Londra”, vol 18, t. 2).

Neuchatel, James Attinger, 1875. 8vo. 159 pp.+ 2 lith. plates. Foxing in the beginning. Bound together with:GUILLAUME, Louis. Le congrès pénitentiaire de Londres. Rapport présenté au Conseil fédéral par le Dr. Guillaume. Bern, J. A. Weingart, 1873. 8vo. 203 pp. Foxing on title page. Bound together with:GUILLAUME, Louis. Die hauptsächlichsten Orsachen des Verbrechens und die wirksamsten Mittel um dasselbe zu verhindern. Vortrag gehalten am 16. März 1875 auf Veranstaltung der Centralkommisison des bernischen Gemeinnüthigen gesellschaft von Dr. Guilaume. (Separatabdruck aus dem ”Alpenrosen”). Bern, B. F. Haller, 1875. Small 8vo. 50 pp. Bound together with: (GUILLAUME, Louis.) Rapport de la direction du pénitencier sur l’exercice de 1870. Neuchatel, G. Montandon, 1871. 8vo. 33 pp.+ 2 fold. printed tables. Off-setting on the title page, Bound together with: GUILLAUME, Louis. Rapport de la direction du pénitencier pour l’exercice de 1872 [erased and changed to 1]. No place or date. 8vo. 57 pp. Bound together with:GUILLAUME, Louis. Rapport de la direction du pénitencier de Neuchatel pour l’exercice de 1872. Chaux-de-Fonds, Imprimerie du National Suisse, 1873. 70,+ (2, blank) pp. Bound together with:GUILLAUME, Louis. Rapport de la direction du pénitencier de Neuchatel pour l’exercice de 1873. Chaux-de-Fonds, Imprimerie du National Suisse, 1874. 69 pp.Somewhat worn contemporary half calf, gilt and black decorated spine with raised bands, marbled board papers and edges. Stain on spine. Dedication to ”Monsieur Smith, chef d’Eppidition à Christiania” on the first titel page. From the library of G. F. Almquist. Fine sammelband with works by the Swiss director of the prison in Neuchâtel Louis Guillaume (1833-1924). Guillaume was a Swiss medical doctor and a director of the new prison in Neuchâtel. In 1888 he was appointed director of the Swiss Federal Statistic Office in Bern. He was mainly interested in hygienic questions. During 1878 to 1910 he was the General secretary at the International Prisons congresses and he was secretary in the International prison commission, ”Commission internationale pénale et pénitentiaire”.Gustaf Fridolf Almquist (1814-86) var jurist och ämbetsman, halvbror till Carl Jonas Love Almquist. Han utnämndes 1863 till underståthållare i Stockholm men blev framförallt generaldirektör för Fångvårdsstyrelsen år 1867. Som chef för fångvården jobbade han för ett förbättrat fängelsesystem, med inrättande av nattceller och arbetslokaler samt ordnad skolundervisning vid centralfängelserna. Han utgav i samband med den stora ”penitentiarkongressen” i London 1872 boken ”A perçu sur la législation pénale et les établissements pénitentiaires en Suède”. ”Det kan sägas, att Almquist på sin tid var en av de främsta ledarna bland Europas fångvårdsmän. Han låg i oavbruten korrespondens med de olika ländernas straffrättslärde och fängelsechefer, vilka gärna inhämtade hans anvisningar och råd, då det gällde reformers genomförande och nya anstalters anläggande” (Bertil Boëthius i SBL). Han var dock även verksam inom olika föreningar för stöd till ”värnlösa och fallna” och åkerbrukskolonien Hall, en förbättringsanstalt för ”vanartiga barn”, vilket blivit den nuvarande Hallanstalten. Hans son Victor Almquist blev likaledes överdirektör för den svenska fångvården och fortsatte arbetet med förbättrandet av fångarnas villkor.

Uppsala, J. Edman, 1771. 8:o. (2),+ 120,+ 175,+ (5) s.+ grav. plansch. Något senare hfrbd med blind- och guldornerad rygg, marmorerade pärmpapper och snitt. Äldre namnteckning. Hesse 0550. Warmholtz 4910. Setterwall 2516. Utgavs av den lärde arkivforskaren Sigfrid Lorenz Gahm Persson. Förteckningen över skådepenningarna, som upptar sidorna 81-120 i första delen är sammanställd av C. R. Berch och finns även utgiven separat med eget titelblad. Planschen föreställer Berchs ”mensura magnitudinis nummorum”. De första 80 sidorna utgörs av Gahm-Perssons biografi över Karl XI och den andra pagineringsföljden upptar berättelsen från förmyndarregeringen. Smålänningen Gahm Perssons (1725-94) trivdes bäst i arkiv och bibliotek och efterlämnade ett stort eget arkiv (Archivum Smolandicum), men gjorde inte någon egentlig karriär. Hans tryckta produktion blev inte så omfattande, men han delade generöst med sig till andra av sina kunskaper. Vid sidan av denna utgåva av förmyndarregeringens redovisning av sina göranden under Karl XI:s omyndighetstid och några andra mindre verk, blev hans huvudarbete utgivandet av de första delarna av “Militieförordningarna”. Karl XI var hans stora ideal och han hyste en stark motvilja mot Gustav III, vilket väl inte direkt gynnade hans karriärsmöjligheter.

Paris, Typographie Lahure, 1877. 4to. 51 pp. Sewn as issued in slightly worn original printed wrapper. Partly unopened. Dedication to Elias M. Fries on the front wrapper, and with the owner’s stamp of Th. M. Fries and from the library of Nils Fries.  Stafleu 1797. Alexander Alexandrovitch Fischer von Waldheim (1839-1920), wrote several mycological papers and was later director of the St. Petersburg botanical garden. Not to be confused with his father Alexander Gregorowitch Fischer von Waldheim (1803-84) plant anatomist and microscopist. Fine provenance from Elias Fries (1794-1878), professor of botany in Uppsala, through his son Theodor (Thore) Magnus Fries (1832-1913), professor of botany at the University of Uppsala, to Nils Fries, professor of botany at the university of Uppsala.

Paris, Charles Pougens, An VII (1799). 8vo. xvi,+ 5-152 pp. Some foxing, pp. 15-16 misbound. Worn contemporary quarter brown calf with red morocco label on spine, head of spine chipped. Second edition, with a long bibliography of books on Scandinavian antiquities and language (pp. 112-152), which was not included in the first edition from 1797. This essay discusses among other things Rudbeck’s Atlantica and includes a French translation of the fake, “Historia Hialmari”, (pp. 34-43).

Stockholm, Joh. Beckman, 1857-72. 8:o. (6),+ 490; (8),+ 576; (14),+ 615,+ (1); (16),+ 708,+ (2); (6),+ 443,+ (2); (6),+ 368,+ III; (8),+ 412,+ XII,+ (6),+ 509,+ VIII,+ (2) s.+ 5 utvikbara tabeller. Ren inlaga. Åtta uniforma samtida hfrbd med guldornerade ryggar. De fyra första något blekta. "Westerwiks läroverk" i bläck på pärmarnas insida. Första volymen med pappersetikett på ryggen. Bilagt: (CRONHOLM, Abr.). Svar på en uti Svensk tidskrift, (1875, första häftet), införd kritik öfver "Det senaste arbetet om Gustaf II Adolf". Stockholm, 1875. 8:o. 15,+ (1) s. Häftad. Sista sidan med reklam för arbetet. Detta stora arbete innehåller enligt Bring en stor mängd värdefulla fakta, men lider brist på kritik och reda i framställningen. Här komplett med de ofta saknade två sista delarna (V:1-2 samt VI:1-2), som utkom på eget samt på F. G. Bejers förlag nästan 10 år efter de förra.

Bruxelles, Librarire de Jurisprucence de H. Tarlier, 1835. Small 8vo. IX,+ (blank),+ 709 pp. Some foxing. Contemporary black half morocco, gilt spine, marbled board papers and green edges. From the library of Nils G. von Koch at Augerum. An enlarged Belgian reprint of the fourth edition, published in Paris the same year. ”Cette édition belge est augmentée de notes qui l’on mise en rapport avec le droit constitutionelle et la législation du royaume” (preface). This handbook was first published in 1814 and enlarged several times. Contains a large dictionary of terms, ”Vocabulaire”, and a legal bibliography, ”Bibliotheque choisie a l’usage de Étudians en droit, en des jeunes avocats”. André Dupin (1783-1865) was a french advocate and member of the legislative assembly.Nils S. von Koch (1801-81) was an influential Swedish liberal jurist and politician, married to Francis Eliza Lewin from England. He was very engaged in the social questions of his time like education, penalty laws and prisons, voting rights etc.

Stockholm, Henr. Fougt, 1776. 4:o. (28) s.+ 2 dubbelsidiga tabeller. Tagen ur band. Klemming s. 497.

Köln, Peter Marteau, 1716. 8:o. (8),+ 198 s. Lättare lagerfläckar från s. 129. Samtida hfrbd, ryggen med tre lätt upphöjda bind, stänkmarmorerade pärmpapper. Ur Carl Gustaf Nordins bibliotek, med hans namnteckning och ur Ericsbergs, med Carl Jedvard Bondes exlibris. Med ett äldre signum ”224” med rött bläck och en ”duplet”-anteckning med blyerts. Warmholtz 6835, not. Carlander II, 775f. Första tyska separat tryckta översättningen av den berömda ”Les anecdotes de Suède”, som utkom samma år. En ny titelupplaga utkom 1722 med titeln ”Samuel von Pufendorfs historische Nachlese”. En annan tysk översättning publicerades dock redan tidigare 1716, i nummer 25 och 28 av J. J. Schmauss ”Bücher und Staatscabinet”. Författarskapet till ”Les anecdotes de Suède” är fortfarande omtvistat även om den numera oftast tillskrivs Johan Olivekrantz. Den har tidigare oftast tillskrivits Samuel Pufendorf, men han är ej författaren konstaterar Bo Lindberg i SBL. Den har även attribuerats till Samuels bror Esaias, Lapiquetière och Mauritz Wellingk. Historikern Carl Gustaf Nordins (1749-1812) boksamling var enligt Pehr Tham dåtidens största privatbibliotek inom historieämnet. Det såldes på auktion 1815.

Leipzig, bey Andreas Oehlen, Gedruckt bey Abraham Lambergs sel. Hinterlassenen Erben, 1633. 4:o. (60) s. Häftad, i senare gråpappomslag. Med Lars Dureheds biblioteksstämpel. VD17 23:252306Y. Warmholtz 3819. Planer 224. Med tryckt dedikation till Axel Oxenstierna. Adam Oelschläger eller Olearius (1599-1671) var matematiker, bibliotekarie och orientalist och är väl mest känd som skildrare av sina resor med den Schlesvig-Holsteinska ambassaden till Ryssland och Persien 1633-39. Efter sina resor blev han bibliotekarie hos hertig Fredrik av Holstein i Gottorp, där han dog. Här finns "mycken onödig lärdom" tyckte Warmholtz.

(Hamburg), 1776. 8:o VIII,+ 542 s. Genomgående något lager- och småfläckig. Med bläckanteckningar på för- och eftersättsbladen, troligen av Gustaf d’Albedyhll. Nära samtida hfrbd, guldornerad rygg med röd titeletikett och upphöjda bind samt röda snitt. Liten skada på övre kapitäl. Ur Ericsbergs bibliotek, med Carl Jedvard Bondes exlibris klistrat ovanpå ett äldre, troligen d’Albedyhlls. Setterwall 4709. Warmholtz 5983a. Första upplagan. En ny och utökad upplaga utkom 1782. Warmholtz anser boken både illa skriven och vårdslöst tryckt, men medger ändå att den “... gifver mycket ljus i Nordiska Historien, ifrån 1715-1718.” Moser hävdar i detta verk att beskyllningarna mot Goertz var ogrundade och att ett justitiemord begicks när han avrättades. Carl Friedrich von Moser (1723-98) var politiker och historiker i Hessen-Darmstadt, där han avancerade till förste minister.

Stockholm, typis Hantschenianis, (1668). Folio. (32) s. Tagen ur band. Collijn sp. 129 (två bibliotek). De tre sista sidorna utgörs av Johannes Schefferus svar. Akademiskt tal av Carl Gabriel Bååt (1650-1698), son till riksskattmästaren Seved Bååt. Han blev student i Uppsala 1662, kansliråd 1674 och senare vice landshövding i Stockholms och Uppsala län. Talet hölls inför hans förestående utlandsresa.

Leiden, Officina Bartholomei Biltii, (ca 1620). 24:o. 34,+ 39-211. Lacks pp. 35-38. Bound together with: (SOTERUS, Henricus. Ed.) Svecia, sive de Suecorum regis dominiis et opibus. Commentarius politicus. Leiden, Elzeviriana, 1631. 24:o. Engr. title,+ (6),+ 319 pp. Some pages unopenend. Contemporary vellum with handwritten title on spine. From the Library of Hammer, with its exlibris. Willems 359 (without the 6 prel. ll.). Berghman 1803. Rahir 340. Collijn col. 900. First edition of the Elzevir description of Sweden. A second was published in 1633 and a German translation in 1632. The first part “...geographica et politica descriptio” is written by Andreas Buraeus (or Bureus), cousin to Johannes. Preceeded in this binding by a slightly defective copy of D’Artis’ satire, originally published in Paris, 1614 under the pseudonym Ioan de Mantibus. It is sometimes (as in the case of the spine-title of this book) attributed to Johannes Morsius who is behind the pseudonym ”Anastasius Philaretus Cosmopolita” that signs the dedication in this edition, but he is probably the editor.

Stockholm, Henrici Keiser, (1647). 12:o. (15),+ (blank),+ 372, (4) s. Sid. 191-214 med hoppande paginering. Lätt fuktrand mot slutet. Samtida pergamentband. Med samtida ägaranteckning i bläck på titelbladet av Nicolaus Lofftander Holmiae, M. G. Runkrantz 1817 i bläck på främre pärmens insida och Bengt Löws i blyerts på försättsbladet. Collijn sp. 527. Det graverade titelbladet saknas som nästan alltid. Första och sällsynta upplagan av “Antiquitatum ...”, Loccenius svenska kulturhistoria. Den utkom sedan som separat ny upplaga 1670, samt som separat bihang till första (1654) och tredje (1676) upplagan av Loccenius svenska historia. Ett av de första försöken att använda det äldre svenska lagmaterialet som källa till medeltidens materiella och andliga kultur och ansedd som ett av Loccenius främsta arbeten. Den innehåller bl.a. den första sammanhängande skildringen av den svenska mynthistorien.

Köpenhamn, Thiele, 1875-89, 1896. 8:o. III-XV,+ (blank),+ 910; (6),+ 1021 s.+ 2 litogr. planscher; 40 s. Första delen saknar smutstitelblad och med enstaka blyertsmarkeringar i marginalen. Nötta samtida hfrbd med guldornerade ryggar och med ”Sem. f. Nord. Spr” präglat med guld på frampärmarna (Ömanssons bokbinderi). Två volymer. Första delen något lös i främre inre fals, band två med trasigt övre kapitäl. (Islendinga Sögur, fjerde bind.) Stämplar och utgallringstämplar från nordiska seminariet Uppsala. Fiske s. 420. Första delen innehåller den isländska originaltexten med varianter. Andra delen innhåller uppsatserna ”Njáll eller Niáll? En undersögelse om femstavelsede verslinier i sædvanlig dróttkvædr háttr”, ”Saganavnet Njála”, ”Bemærkninger til lvaderne i Njála”, ”Tillægg og rettelse til Njála II” av Konr. Gíslason, ”Om håndskrifterne af Njála” av Jón Thorkelsson m.m. Första textkritiska utgåvan av Nials saga, här komplett med registret som utgavs av Finnur Jónsson 1896.

Riga, Johann Friedrich Hartknoch, 1767-69. 8:o. (2),+ 285,+ (1); (2),+ 347,+ (1); (2),+ 326 pp. Some spotting in part three. Contemporary full calf, spine richly gilt, boards with gilt frame and all edges red. Slight wear to top of spine. All published. Collection of German translations of Saint-Real’s (1639-92) popular historical essays and novels, mostly of Roman History. This set contains in volume 1: Geschichte der Verschwörung wider die Gracchen. Angelegenheiten des Marius und des Sulla. Betrachtungen über den Lucullus. Verschwörung der Spanier wider die Republik Venedig. Cäsarion. Volume 2: Geschichte des Don Carlos, Spanischen Prinzen. Betrachtungen über verschidene berühmte Römer und Römerinnen; ... . Epicaris oder Geheime Geschichte der Verschwörung des Piso wider den Nero. Volume 3: Cäsarion (continued from part 1). Denkwürdigkeiten der Herzogin von Mazarin betreffend. Historische Vorrede zu dem Denkwürdigkeiten der Kinderjährigkeit Ludwigs XIV. Vom Gebrauche der Geschichte. Moralische Abhandlungen.

Stockholm, Kongl. finska boktryckeriet, 1766. 8:o. (16),+ 96, 96-102 s. Småfläckig, något solkig s. 38-41 och med marginalnoteringar med bläck och blyerts. Nött samtida pappband, ryggen något trasig nedtill och med ”Peterson” svagt med bläck. Ägarnamnteckningar på titelbladet, bl.a. ”Carl Ifvarsson tillhörig”. Waller 4203. Peter Peterson (1708-83) var läkare i Neustadt och följde 1743 tronföljaren Adolf Fredrik av Holstein-Gottorp till Sverige och blev 1747 dennes livmedikus. Han adlades von Heidenstam 1770. Han var far till den blivande svenska ministern i Konstantinopel, Gerhard Johan Baltasar v. Heidenstam och farsfars far till den mer kände författaren.

London, The Thera Foundation, 1990. 4:o. 511; 487; 242 pp. Illustrated. Decorated publ. cloth with dustwrappers. Three volumes. From the library of Robin Hägg and Nanno Marinatos, with an inserted letter to the latter. Volume one: Archaeology. Edited by C. G. Doumas, J. A. Sakellarakis. P. M. Warren. Volume two: Earth Sciences. Edited by J. Keller, V. P. Galanopoulos, N. C. Flemming, T. H. Druitt. Volume three: Chronology. Edited by A. C. Renfrew.

Stockholm, Stentryck af C. Müller, A. Wiborgs förlag, 1820. Tvär 4:o, (2),+ 128 litografiska s. Lagerfläckig. Renoverat samtida hfrbd, ryggen lagad. Med P. Gellerstedts namnteckning. Tillsammans med:HÆFFNER, Johann Christian Friedrich. Svensk choralbok. Andra delen. Jemte chronologiskt och melodi-register till första delen. Uppsala, Palmblad & c, 1821. Tvär 4:o. (2),+ XXVI,+ 35 s. med tryckta noter. Något nött samtida skinnband, guldornerad rygg. Namnteckning på titelbladet. Enstaka bläckanteckningar i marginalen i inledningen. Den nya officiella koralboken, och ett tidigt svenskt litografiskt arbete, tillsammans med den ovanliga andra delen som har musiktryck efter Breitkopf metod. Redan år 1800 hade Haeffner för Musikaliska Akademien presenterat ett förslag till koralbok, inte minst i polemik gentemot Voglers år 1799 utkomna koralbok. Det bedömdes positivt och 1808 Haeffners första tryckta koralbok, där han även i ett förord presenterade sina idéer kring mässmusiken. Han uppmärksammades nu på allvar bl.a. av Geijer, på vars inrådan han 1818 upptogs i psalmbokskommittén, vilken hade till uppdrag att utforma den kommande officiella koralboken.

Stockholm, Peter Jöranson Nyström, 1746. 8:o. Grav. titelblad,+ (10),+ 143,+ (5) s.+ 13 grav. planscher. Fläck s. 79-81 vilken även påverkat plansch nio, plansch 12 skuren inom ram i ytterkant. Samtida ljusbrunt hfrbd, guldornerad rygg och stänkmarmorerade pärmpapper, skada på övre kapitäl, litet brännhål i främre fals och ett litet hål i nedre kapitäl. Titelbladet med bokägarmärket ”E” inom cirkel med strålar. Warmholtz 6960. Detta är den första heraldiska handboken som författats på svenska och som därigenom givit ett viktigt bidrag till den svenska heraldiska terminologin. Kammarherre Carl Uggla (1725-1803) utgav även ”Afhandling om Swea rikes urgamla wapn de tre kronor” (1760) och ”Svea rikes rådslängd” (1791-93) samt den politiska satiren ”Om en mössa” 1769. Bistånd till ”Inledning till heraldiken” gav Johan Törner (1712-90) som var lärare åt Carl Uggla och som undervisade i heraldik. Tillsammans hade de närvarat vid föreläsningar i Halle av heraldikern Martin Schmeitzel. Det graverade titelbladet, liksom planscherna, är graverat av Carl Bergquist.

Riga, Georg. Matth. Nöllerum, (1693.). Folio. (36) s. Sista sidan med dödskalle i träsnitt. Tagen ur band. Warmholtz 6603. Hyllning till Ulrika Eleonora av den betydelsefulla professorn i Riga Henning Witte (1634-96). Han studerade vid som ung vid Gustaf Adolf gymnasiet i Riga och tillbringade därefter lång studetid utomlands. Han återkom till Riga 1666 och blev 1677 professor i retorik och historia vid sitt gamla gymnasium. Han räknas som en av barockepokens viktigaste litteraturhistoriker. Mest känd för sitt förord till den av honom redigerade samlingen av tal och minnesskriftrt ”Memoriae theologorum nostri seculi clarissimorum renovatae...” som utkom mellan 1674 och 1685. Ulrika Eleonora d.ä. (1656-93) från Danmark var gift med Karl XI och var svensk drottning från 1680 till sin död. Hon dog på Karlberg 26 juli 1693.

Mannheim, Cura & Sumptibus Societatis literatæ, 1779-83. 8vo. XL,+ 391; 326; 298; (4),+350; (blank leaf),+ 309; 354; 224,+ 253-268,+ 221-252; 263; 286; 208,+ 215-216,+ 213-214,+ 211-212,+ 209- 210,+ 223-224,+ 221-222,+ 219-220,+ 217-218,+ 225-288,+ 277-321; 351; 253 pp. Occassional minor stains and light foxing. Part I: Dampstain lower corner p. 13. Part II: Light stains p. 255-257. Part IV: Brown stain top of p. 231-234. Part VIII: Dampstain at top of pp. 17-50. Part IX: Diagonal crease p. 71. Part XI: Recurring light dampstain in upper margin. Well preserved near contemporary half calf, spines gilt, with greenish labels, all edges yellow. 7 volumes. A fine set. From the library of L. F. Rääf at Forsnäs, and with its exlibris. Schweiger I p. 537. Contains Freinsheim’s supplement.

Stockholm, (Joh. A. Carlbohm)/ Swederus, 1780. 8:o. (2),+ 69,+ (1) s.+ 3 utvikbara grav. planscher. Enstaka fläckar. Senare svart hkbd. Titelbladet med äldre bläcksignatur och med Stig Wibergs exlibris klistrat över ett äldre. Setterwall 1098. Wingborg 1576. Särtryck med separat tryckt titelblad ur januarinumret av Stockholms Magazin, utgiven av Magnus Swederus. Texten är en översättning av Schultzes avhandling från 1758, ”Specimen historicum sistens praedium Ornaes aliaque loca commoratione R. Gustavi I apud dalecarlos celebria”. De graverade planscherna består av en karta över Grytnäs och Foltiärna socknar av Joh. Brandberg 1757 efter Göran Halstensons karta från 1652, Ornässtugan där Gustav Vasa vilade, med bild av sängen, sänggaveln m.m. och slutligen ladan i Isala by, där han tröskade, samt profil- och grundritning av stugan i Utmedland, som Gustav gömde sig under.