Search Results

Birmingham, typis Johannis Baskerville, 1772. 12mo. (2),+ 307 pp. Light foxing, ink stain pp. 306-307. Somewhat later vellum, gilt spine with raised bands and black label, boards with gilt frame, red edges. Slight crack in lower front hinge, boards are slightly warped. Owner’s signture in ink on the title page. Library stamp of Johan B. W. Polak. From the library of Bengt Lassen. Gaskell 47. Schweiger p. 1070. Moss II, p. 675 with wrong year. Dibdin II, p. 477. A complete text edition with all six comedies by Terence printed by John Baskerville, who printed both a 4to and a 12mo edition the same year. Leaf G2 in cancellans. Bengt Lassen (1908-74) var hovrättsråd och åren 1953-73 VD för Norstedts förlag. Han var en duktig latinist och hade en fin samling romerska författare. Han figurerar i bakgrunden i Maria Langs deckare ”Mördarens bok”.

Paris, apud Ambrosium Drovart, 1598. 8vo. (28),+ 352 pp. Minor spotting and stain. Somewhat later full vellum, spine with title in ink. Owner’s initials ”F:H. v. S” dated 1691 on the title, and with the book plate of Count Friedrich von Seckendorff ”Bibliotheca Seckendorfiana”. From the library of Bengt Lassen. USTC 199219. Fine, but not complete. The notes by Petrus Colvius, with a separate pagination of 156 pages, are not present in this copy. Editor was Johannes Wowerius. It was also printed by Jean Pillehotte in Lyon the same year.Sidonius Apollinaris (c. 430-489) from Lugdunum (Lyon) was a noble Gallo-Roman poet, diplomat, and bishop of Averna (Clermont) in Gaul. He is an important author from fifth century Gaul, whose work has survived. Still existant are nine books of around 100 letters and several panegyrics. "Whatever one may think about their style and diction, the letters of Sidonius are an invaluable source of information on many aspects of the life of his time" (Introduction to Sidonius: Poems and Letters, Loeb, 1939, vol. 1, p. lxiv). He is venerated as a saint, Saint Sidonius Apollinaris.From the library of Friedrich Heinrich von Seckendorff (1673–1763) a Franconian field marshal and diplomat, first in the service of the imperial Habsburg monarchy of Austria and later as commander of the Bavarian army. Bengt Lassen (1908-74) var hovrättsråd och åren 1953-73 VD för Norstedts förlag. Han var en duktig latinist och hade en fin samling romerska författare. Han figurerar i bakgrunden i Maria Langs deckare ”Mördarens bok”.

Strassburg, Typis J. H. Heitz, apud Io. Gothofr. Bauer et Socium, 1772-76. 8vo. Engr. title,+ xxxiv,+ 506; engr. title,+ 529,+ (1); engr. title,+ 334,+ 319,+ (1) pp. Printed on thick paper. Pages 205-210 in part one are folding. Slight stain on front edge and affecting margins at the end of part one. Contemporary calf, gilt slightly rubbed spines, gilt boards and yellow edges. Three volumes. Schwiger p. 31. Not in Hoffman? The title pages are engraved by Weis. Richard Brunck (1729-1803) was a critic and classical scholar in Strassbourg who spent considerable sums of money in publishing editions of the Greek classics. He later took an active part in the French revolution and was imprisoned at Besançon and lost his pension so that he had to sell his library. The first work he edited was this Greek anthology, ”Analecta veterum Poetarum Graecorum” in which his ”innovations on the established mode of criticism startled European scholars. As an editor he made no commentaries but occupied himself only with the text”.

Stockholm, Niclas Wankijff, 1680. 4:o. (8) s. Liten fläck på titelbladet. Tagen ur band. Ur Ericsbergs bibliotek. Klemming, Sveriges förhållanden, s. 269f. Varianten med ”af” istället för ”aff” på titelsidan. Efter att fred äntligen slutits 1679 arbetade Karl XI:s närmaste man, Johan Gyllenstierna (1635-80) för en allians mellan Sverige och Danmark. Han ledde själv den viktiga ambassad som 1680 sändes till Köpenhamn och lånade personligen, med pantförskrivningar och egna skuldförbindelser, upp betydnade summor för att ge sin ambassad en pampig inramning, pengar som Karl XI efter Gyllenstiernas död i juni samma år vägrade betala tillbaka till släktingarna. Med sig hem från Köpenhamn tog Gyllenstierna även något kuppartat prinsessan Ulrika Eleonora och forcerade därmed fram giftermålet mellan henne och Karl XI.

Strassburg, Amand König, 1754. 8vo. (8),+ 451,+ (5) pp. Spotting. Worn contemporary half calf, spine with tear at tail, board papers with tears. French-German parallel text. A later edition of the famous treatise on good manner by Jean Baptiste del la Salle (1651-1719), first published in 1695. First edition of the German text, an anonyme translation.

(Paris, 1919?). 8vo. (10) ,+ (8); (11); (9),+ (3, blanks); (9),+ (3, blanks); (12) pp.+ 250 loose colour lith. plates, each with a corresponding text leaf. As issued in five worn original printed cloth clad portfolios. Many plates and a few text leaves with pencil notations. Minimal tear in the title leaf to part 2. Small paper damage near the edge of plates 177 & 178. The upper corners of many of the plates in part four are slightly warped by damp. The introductory texts to each part are stapled. With the bookplate of Nils Fries. Volbracht 989. Stafleu 3436, ”It is questionable wether all five volumes were published in 1919. The title pages are not dated; the preface, dated Jun 1919, is repeated in each volume.” Uellner 840. With depictions of 2390 species of mushroom on 250 colour plates.

Uppsala, hos Joh. Edman, 1773. 4:o. (16),+ 373,+ (1) s.+ grav. plansch. Bläckstänk på titelbladet, annars enstaka småfläckar. Något nött samtida hfrbd, guldornerad rygg med upphöjda bind och beige titeletikett. Med Harman Kunzes resp. Tomas Grahns exlibris. Ur Brita Malmers bibliotek. Hesse 0508. Setterwall 5038. Warmholtz 7569. Hesse anger 9 preliminärblad, Setterwall och Libris dock 8, liksom här. Viktigt numismatiskt arbete. Antikvarien och sekreteraren i Antikvitetsarkivet Carl Reinhold Berch (1706-77) var som numismatiker kritisk mot föregångarnas tidiga myntbestämmelser och konstaterade bl.a. att ingen svensk myntning förekommit före kristendomens ankomst till Sverige. Något han dock ej vågar stå för i denna beskrivning, där svenska mynt fortfarande dateras till förkristen tid. Ett supplement och en fortsättning utgavs av Silverstolpe 1825. ”Detta arbete öfverträffar vida Brenners Thesaurus, och är för alla Mynt-älskare oumbärligit”, ansåg Warmholtz.

Uppsala, Werneriano, (1707). 8:o. (8),+ 110 pp. Disbound. Lidén I, p. 97. Warmholtz 217. Not in Sabin. A dissertation about the Swedish provinces abroad and it colonies. Deals with Livonia, Courland, the swedish parts of Germany, and it describes the battles with Denmark concerning Scania and Gotland. It also contains a chapter about the swedish inhabitants in New Sweden in America.

Hamburg, Koenigiana, 1737. 4:o. (16),+ 272,+ (18) s. Grav. titel- och slutvinjett. Lätta småfläckar och små fuktstänk. Nött samtida skinnband, rikt guldornerad rygg med titeletikett av pergament, pärmarna med spegeldekor, stänksnitt. Trasig i främre fals nedtill och i övre kapitäl. Ur Ericsbergs bibliotek. Bibl. danica I, sp. 626. Fiske 23. Warmholtz 1308. Juristen och historikern P. F. Arpes (1682-1740) sista bok, en kritisk genomgång av källorna till folkvandringsfolkens ursprung och vandringar, liksom om deras samhällsliv, rättsväsen etc. Han ställer sig, till Warmholtz stora förtret, kritisk till flera folks förmenta nordiska ursprung. Kraftiga anmärkningar emot Arpe, och speciellt emot de här framförda ”orättmätiga omdömen” (enligt Warmholtz) rörande de skånska antikviteterna, framfördes av Jonas Floraeus i ett bihang till dennes ”Antiquitatis scanicae”, från 1743, kallat Anti-Arpiana. Att boken finns med i Bibliotheca danica beror på att den anses behandla äldre dansk rätt. Arpe studerade även några år i Köpenhamn.

Uppsala, Henricus Curio, 1681. Folio. (2),+ 19,+ (1) s. Med en träsnittsillustation föreställande Uppsala. Lätta lagerfläckar. Något senare svart marmorerat pappomslag, något trasig i ryggen. Ur Ericsbergs bibliotek, med Carl Jedvard Bondes exlibris. Collijn sp. 961. Warmholtz 350. Carlander III, 564ff. Det sista ganska ovanliga inlägget i den infekterade striden mellan Johannes Schefferus och Olof Verelius om Uppsalas ålder och läge. Verelius skrev ”Notae” ursprungligen redan 1677 men det drabbades då av Magnus Gabriel De la Gardies förbud mot vidare publicering i ämnet och kunde inte ges ut. Verelius var dock så arg att han inte kunde låta bli och fyra år senare 1681 gav han trots förbudet och trots att Schefferus då redan varit död i två år ändå ut skriften. Han uttrycker sig enligt Sten Lindroth här närmast ärekränkande och den förde knappast diskussionen vidare. Förbudet gällde dock fortfarande och Verelius drabbades omedelbart av ett upprört kungligt brev och ”Notae” konfiskerades. En stor del av den resterande upplagan gick sedan förlorad vid Uppsala brand 1702.

Utan ort, 1657. 4:o. (14),+ (2, blanka) s. Tagen ur band. Ur Ericsbergs bibliotek. Bibl. danica III, sp. 141. Klemming, Sveriges krig, s. 150. Aberstén 763. Warmholtz 4631, för den tyska upplagan. Relationen beskriver krigsutvecklingen i Skåne och Sydsverige under sommaren 1657, under riksdrotsen Per Brahes ledning.

Stockholm, A.G. Hellsten/ Ecksteinska boktryckeriet, 1836-43. 8:o. VI,+ 186; 96 s. Första titelbladet uppfodrat i innermarginal. Litet hål genom s. 83-84 i första delen, med bokstavsförlust, lagerfläckig f.f.a. på s. 40-50 i första delen och med en större fläck s. 97-98. Bläckplumpar s. 35-36 i andra delen. Senare hfrbd, med mycket rikt guldornerad rygg med röd titeletikett, marmorerade pärmar. Mycket fint band. Ur Carl Gudmund Uno Silfverstolpes bibliotek, med hans exlibris, och ur Ericsbergs. Setterwall 215. Carlander IV, 289. Ovanlig samling av historiska småstycken, med betoning på små. Urvalet påminner närmast om P. G. Bergs utgivna samlingar. Första bandet består av två avdelningar, tryckta 1836 resp 1842. Karl Adolf Opphoff (1788-1868) var läkare från Lindesberg och verkade som regementsläkare vid konungens andra lifgarde och senare även i Stockholm som koleraläkare 1834 och överfältläkare vid Stockholm garnision. Han utgav även böcker mot tandvärk. C. G. U. Silfverstolpe (1840-99) var arkivarie vid Riksarkivet och hade en fin boksamling med mycket rariteter. Denna såldes på auktion dels 1879 och dels efter hans död 1899. Exlibriset är variant 4, litografi med initialerna under vapnet i färgtryck.

Stockholm, Johan Hinrich Werner, 1722. 4:o. (20) s. Liten fläck på titelbladet. Tagen ur band. Hesse 1659. Warmholtz 7588. Första upplagan, en ny upplaga utkom så sent som 1771. Mångfrestaren Emanuel Swedenborg (1688-1772) som bland så mycket annat också var intresserad av ekonomi varnar här för den kraftiga inflationen (myntets förnedring) men också för faran med att stärka en valuta. Ett mynts värde bör vara fast, man ska inte ”...rubba thet ädlaste som uti ens förwahr ligger”.

Uppsala, Palmblad & C., 1826-37. 8:o. XII,+ (10),+ 300,+ (2); (12),+ 301-686,+ (2); grav. titel,+ XV,+ (1 blank),+ 446 s.+ utvikbar tabell,+ utvikbar grav. gränskolorerad karta,+ 3 utvikbara grav. planscher; (4),+ 368; (2),+ 369-786,+ (18); (2),+ 570,+ (20); (3),+ (1 blank),+ 256 s. Enstaka fläckar. Något nötta samtida uniforma hfrbd med guldornerade och blindpressade ryggar, röda stänksnitt. Fem volymer. Exlibris Bruno Vallinheimo. Fin svit av allt som utkom av Palmblads stort upplagda - som komplett svit rätt ovanliga - geografiska sammanställning över världens länder. Asien, som upptar volymerna I-IV, blev komplett. Som fortsättning skulle Europa komma, men endast första delen om Turkiet kom ut. Del I:1-2 handlar om Asien allmänt. Som del II gav han ut sin Palestinaskildring från 1823 i en ny upplaga, med nytt titelblad och ett deltitelblad. Del III:1-2 behandlar Indien (med Ceylon) och del IV “Östra Indiska halfön, Malayiska archipelagen”. Så långt sammanställde Palmblad själv materialet. Då intresset från de övriga “geographiens vänner” efterhand avtog, så gjorde Palmblads egen entusiasm likaledes och resterande delar av världen, bortsett från Sverige och Grekland, (d.v.s. övriga Europa, Amerika och Afrika), skulle istället översättas från Malte Bruns “Precis de la Géographie”, av vilket, som sagt, endast Turkietdelen kom ut. Framställningarna om Sverige och Grekland såg heller aldrig dagens ljus.

Paris, C. A. Jombert, 1756. 12mo. xii,+ 356,+ (4) pp.+ 2 fold. engr. plates. The plates close cut in lower margin, with loss of name of engraver. Contemporary full mottled calf, spine richly gilt with raised bands and red label, boards with gilt frames and gilt armorial superexlibris, red edges. From the library of Jean-Joseph de Bourguignon, with his Coat-of-Arms on the boards, and probably from the library of Kavlås. Fint exemplar av detta anonyma verk om belägringarna av Grave 1674 och Mainz 1689. Som författare nämns ibland Guillaume de Luyne eller Luine. De båda planerna över Grave resp. Mainz är graverade av Antoine Hérisset.Jean-Joseph de Bourguignon-Bussière, markis de La Mure (1721-91?) var ”Officier au service du roi de France puis exempt des gardes du corps de Stanislas, roi de Pologne”. Hans böcker såldes på auktion 1791, där denna sannolikt köpts av Carl L. Kämpe. Pärmexlibriset med devisen "Contra Hostem Surrectus”.

Amsterdam, Thomam Lombrail, 1709. 8vo. Engr. front, + (16),+ 375,+ (24) pp. Foxing and some spotting, a minor hole in margin pp. 5-6. Early 19th-century full red morooco, gilt spine with raised bands, boards with gilt frame and gilt inner bordures, all edges gilt. Spine slightly faded, and with discreet repair at hinges. Hoffman II, 591 ”Diese Ausg. veranlasste einen heftigen Streit”. According to Dibdin (II, p. 235f): ”In an evil hour, as it should seem from the result, did the famous Le Clerc sit down to the task of editing the fragments of Menander and Philemon. Whatever were his attainments (and they were great and multifarious) he had not the sufficient acumen or knowledge in Greek literature for the task which he undertook: and a more furious and bitter controversy scarcely ever agitated the literary world, than that which arose from the edition here specified.” The edition was attacked mainly by Richard Bentley and Petrus Burman but also by several others. James Gronovius attacked both Le Clerc and Bentley in a tract ”...considered to be one of the bitterest pieces of criticism extant”. Cornelius de Pauw defended Le Clerc against Bentley. Etc, etc.

Stockholm, Henr. Fougt, 1776. 4:o. (8) s. Småfläckar. Sammanbunden med: Ordning, som skal i akt tagas vid torner-spelet på Ekolsund then [29] augusti 1776. Datumet 29 är ifyllt med blyerts. Stockholm, Henr. Fougt, 1776. 4:o. (28) s.+ 2 dubbelsidiga tryckta tabeller. Lätta fläckar och två blad med svag fuktrand i övre kant. Något nött senare hfrbd, guldornerad rygg med röd titeletikett, alrotsmarmorerade pärmpapper, bågnande pärmar. Klemming s. 497. Tornerspelet på Ekolsund i augusti 1776 var det första som arrangerades av Gustav III. Under tre dagar försvarade kungen och hans sex riddare tesen ”Kärleken är alltid starkast uti de hjärtan som sent känna hans begär”. Hertig Karl med sina sex riddare svarade med tesen ”Kärleken i våren af menniskans lefnad är både starkare, lyckligare och beständigare, än i de senare åren”. Detta samlingsband innehåller två av de tre skrifterna som trycktes. Ettbladstrycket med konungen anmaningskrift saknas. ”Ordningen för torneringsbalen” innehåller regler för hur utmaningen skall läsas upp och hur hertig Carl skall draga ut värjan, samt med spetsen röra på KONGL. MAJ:TS Sköld, sägande: ”Jag med mina sex riddare emottager utmaningen". Den andra ordningen innehåller reglerna för genomförandet. De två tabellerna uppvisar hur de två härarna skall ställas upp. Nästa tornerspel hölls på Adolf Fredriks torg året därpå.

Venedig, Taddeo Pauoni, 1642. 4:o. Grav. extratitel,+ (22),+ 125,+ (3, blanka),+ 190,+ (2, blanka),+ 193-403,+ (blank),+ 1-241 s.+ 242-245 bl.+ 246-428,+ (36) s. Enstaka småfläckar. Samtida pergamentband. Per Hiertas namnteckning på försättsbladet. Warmholtz 3982. Planer I, 261. Detta exemplar såldes som nummer 806 på auktionen efter Per Hierta för 11 kronor. Bisaccione låter sitt historieverk gå fram till år 1635. Warmholtz påstår att en fortsättning till 1642 var planerad, men att författaren kom på andra tankar. Det ihopsamlade materialet till fortsättningen använde han istället till verket “Delle historie memorabili de nostri tempi”, som utkom 1653.

Paris, Belin-Leprieur, 1818. 8vo. 10,+ (1),+ (blank),+ 276,+ (2) pp.+ 4 fold. hand-coloured engr. plates. Minor spotting, small tear pp. 245-46. Uncut, sewn as issued with pink paper wrapper, spine with worn printed label. From the library of Nils Fries. Volbracht 1587. Uellner 1334. First edition. A second was published in 1819 and a German translation in 1822. Apparently a part of the first edition was also issed on larger paper and with unfolded plates (As referred in Christian Volbracht’s Bibliography). This is an treatise on edible mushrooms in two parts. The first part gives a general overview. The second part focuses on the edible mushrooms, their preparation and conservation, and contains a list of edible mushrooms to be found in France, Germany and Italy.

Frankfurt & Leipzig, 1744. 8:o. 298 s. Lätta lagerfläckar, reva s. 151-152, fläckar s. 165 och svag fuktrand i övre hörnet mot slutet. Häftad, med samtida marmorerat pappomslag, något blekt rygg. Med Karl Wson Regnells och Eugène Lewenhaupts namnteckningar samt med den senares notering att han köpt boken på bokauktion i Stockholm 1922 Warmholtz 6214, not. Carl Emil Lewenhaupt (1691-1743), som bibliotekarien Eugéne Lewenhaupt var släkt med fast inte rakt nedstigande, var befälhavare över de svenska trupperna i Hattarnas ryska krig 1741-43, ett uppdrag som gick illa. Efter fredsslutet dömdes han tillsammans med generalen Henrik Magnus von Buddenbrock till döden och de avrättades 1743. Många menar att dessa blev gjorda till syndabockar för det dåligt förberedda kriget.