Search Results

Franckfurt und Leipzig, In Verlegung Thomae Matthiae Götzens sel. Erben, 1678. 8vo. 176 pp. Ugly stain on pp. 14-15, and a few lighter stains in the margins. Bound together with:MONTE-SNYDER, Joh de. Metamorphosis planetarum. Das ist: Eine wunderbarliche Veränderung der Planeten und Metallischen Gestalten in ihr erstes Wesen, mit beygefügtem Proceß und Entdeckung der dreyen Schlüssel, so zur Erlangung der drey Principia gehörig, und wie das Universale Generalissimum zu erlangen, in vielen Örtern dieses Büchleins beschrieben. Anietzo wiederumb zum Druck befördert durch A. Gottlob B. Franckfurt a.M, Verlegts Georg Heinrich Oehrling / Wetzslar, druckts Ernst Winkler, 1700. 8vo. Engraved extra title page,+ 142 pp. Contemporary slightly soiled vellum. Library bookplate of the Provincial masonic lodge of Gothenburg, and its hand written number-label on spine. VD17 39:116331G & 23:644439L. Ferguson II pp. 104f. Caillet 7689 & 7690. Duveen p. 411 lists the first edition of ”Medicina universali”, published in 1662 and the 1684 edition of ”Metamorphosis planetarum”. This is the second edition of the ”Tractatus” and the third edition of the ”Metamorphosis”.First work with separate title page on p. 139. ”Spagyrische GrundRegeln, aus des vortrefflichen Joh. de Monte-Snyders Tract. De Medicina universali, verfasset, und dem geneigten Leser zu ersprießlichen Nutzen vorgestellet von A. Gottlob B.” listing 150 general rules of universal medicine based on Montesnyder’s work. The editor of both works (and author of the Spagyrische Grund-Regeln) was dr. Adam Gottlob Berlich who also published a dissertation on the subject ”Dissertatio inauguralis de medicina universali. Praes. Rudolf Wilhelm Crause.” Jena, 1679.Schmieder writes that although the author called himself Monte Snyder, which to him suggests a dutch origin, the author was actually from the Pfalz and his name was Mondschneider. He relates the story that Monte Snyder inherited an alchemical tincture from his relative the doctor Laevinus Lemnius who died in Heidelberg 1568, and that it was with this tincture that Monte Snyder traveled around and performed transmutations, most notably in Vienna in 1660, in the presence of Kaiser Leopold I and in Aachen in 1667, under the inspection of an experienced goldsmith. It is said that as Monte Snyder ran out of his inherited tincture he fell into poverty and died a pauper in Mainz. (Schmieder, Karl Christoph. Geschichte der Alchemie. Halle, 1832. pp. 403ff.)Thorndike writes: ”The work of Johann de Montesnyder on the universal medicine is alchemical rather than medical and is written in German. It discusses such topics and questions as the universal menstruum of all metals and minerals; the magical elements and their reduction to the three principles; wether the universal medicine is to be found in the seven stars, i.e. metals, or just in gold and first matter. [...]Montesnyder had previously composed a work on the Metamorphosis of the Planets (i.e. metals), in the preface to which he mentions a still earlier treatise, De elementis magicis, which I have not seen. The text speaks of three worlds, how to distinguish the hermaphroditish little irrational mineral world from the lunar feminine Gebuhrt, of the double and universal nature of the hermaphroditish microcosm, how the planets serve the monarch of this world, how Mercury, after he triumphs, changes himself into mercury of the philosophers, and many other metaphorical representations of the chemical process.” (Thorndike VIII, p. 355f)

Nürnberg, in Verlegnung Johann Andreas Endtern, und Wolfgang des Jungern Seel Erben, 1663. Folio. Engr. extra title,+ (1),+ (26),+ (2, blanks),+ 356, 359-631,+ (33) pp. Illustrated with 85 large emblematic engravings in text. Title printed in red and black and all pages printed within a frame. The engraved extra title and the half title are both pasted on resp. sides of a fly-leaf, which means that the recto of the half title is hidden and only the verso with ”Erklärung dess Kuppffer-Tituls” is visible. Both titles and the first five leaves with tear in lower margin, dampstain in lower margin, more in the middle, minor spotting and some browning. Contemporary vellum. Owner’s label of Anders Persson. VD17 23:269038A. Landwehr, German emblem books, 228. Praz p. 316. Faber du Faur 597. They all miss the jump in the pagination. The engraved title and the emblems are engraved by Melchior Küsell after drawings by Georg Strauch. Each chapter (Epistel) starts with an engraved emblematic picture with a device in the engraving, followed by a verse, a ”Paraphras”, a ”Nutz und Gebrauch” and finally a sermon and a song. The engravings have also been published seprately.The protestant theologian and philologist Johann Michael Dilherr (1604-69) was first active as professor in theology and history at the University in Jena but moved in 1642 to Nuremberg as professor and rector for the newly opened "Aegidianum" Gymnasium and become soon after also chief pastor at the St. Sebaldus Church. He was appointed city librarian and was close to many members of the Pegnesischer Blumenorden, the literary association in Nuremberg with members like Johann Klay and Sigmund von Birken. ”He was himself a talented poet as well as one of the greatest preachers of his time and an expert on music (Faber du Faur). Dilherr’s library of 8,000 volumes is today preserved at the Regional Church Archive in Nuremberg. Many of his sermons were published together in collections in folio with verses and illustrations.

Frankfurt, Verlag von Friedrich Wilmans, 1822. 8vo. Engr. extra title,+ XXIV,+ 648 pp.+ 16 engraved plates. Somehwat worn contemporary marbled paper boards, spine with printed paper label. From the library of Ericsberg, with the book plate of Carl Jedvard Bonde and signature of Carl Carlsson Bonde. Carlander III, 564ff. Complete and very clean copy of this rare and finely illustrated description of Bremen.

Amsterdam, Elizeum Weyerstraten, 1664. 12mo. Engr. title,+ (14),+ 670,+ (22) pp. Woodcut illustrations in text. Small tears in pp. (3) and (5). Weak dampstains up to p. 30. Some pages with stains and browning. Small hole in p. 515 with loss of a letter. Pencil underlining on p. 384 and ink notation on p. 169. Very worn contemporary marbled stiff paper wrapper with defective spine. Signature of L. M. Klase on the inside of the front wrapper dated 1740, and of J. L. Rothman on the engraved title leaf dated Uppsala 174[?]. Library bookplate of the Provincial masonic lodge of Gothenburg, and its hand written number-label on spine. STCN 094955271. Ferguson II, p. 215-16 for earlier editions. Caillet 8851, note. Duveen p. 481 for other editions. The nice engraved title depicts the author at work in his laboratory. Later edition of the most famous work of the Italian natural philosopher and scientist Giambattista della Porta (or Giovanni Battista Della Porta) (1535-1615). It was first published in 1558 in Naples, consisting then of only four books. It was later expanded, reaching twenty books in 1589. Ferguson writes that Della Porta ”made long journeys in search of natural knowledge, and formed an Academy of the Secrets of Nature in his house at Rome, which was supressed of course. His work is entitled ’Magia Naturalis’ and it is divided into twenty books according to subjects. This is a more comprehensive work than some of his predecessors, but I cannot say that in its contents it is much more sensible. It had its share of popularity, however, passed through many Latin editions, and was translated into all the languages”. (Ferguson, John. ”Biographical Notes on Histories of Inventions and Books of Secrets” Part I. pp. 14f.)Lars Magnus Klase (1722-66) was the respondent to the first dissertation Linnaeus published as professor (Dissertatio botanica de Betula nana, 1743). Johan Ludvig Rothman was a son of Linnaeus’ schoolteacher Johan Stensson Rothman.

Leipzig, Joh. Grossens Erben, 1701. 4:o. (32),+ 234,+ 50,+ (2),+ 195,+ (blank),+ (2),+ 30,+ 206 s. Småfläckar och enstaka bläckplumpar. Första avdelningen med rikliga samtida understrykningar och marginalanteckningar med bläck. Sammanbunden med: (BERGENHIELM, Johan?) Rättmätigh näpsst på den arga förrädarens Johan Rheinhold Patkuls skändelige i tryck uthgijfne deduction, med twänne biifogade oförnufftige responsis emot den i stora kongl. commisionen anno 1698 öfwer honom här i Stockholm fällte laga sentens och domb. Stockholm, Sal. Wankiffs enckia (1701). 4:o. (8) s. Sammanbunden med: (BERGENHIELM, Johan?) Justa animadversio in evulgatam scelerati proditoris Johannis Rheinholdi Patkuli infamen deductionem. Eique adiuncta bina temeraria responsa, quibus legitimam magnæ regiæ commissionis Holmiæ anno 1694 de ipso latam sentetiam eludere & labefactre annius est. (Stockholm, 1701?) 4:o. (8) s. Lila marmorerat pappband från mitten av 1800-talet, med röd titeletikett ”Patkulliana”. Ur Ericsbergs bibliotek, med Carl Jedvard Bondes exlibris. Bring, Rättegångshandlingar, 1:1-3. Åhlen 16:118. Warmholtz 5319 resp. 5320. Åhlen, Ord mot ordningen, s. 58. Första verket är ett samlingsband (kallas ibland ”Acta Patkuliana”) och innehåller skrifter motsvarande Bring 1:5, 7-10, 14). Bring 1:6, ”Solida sed modesta”, är endast känd i ett exemplar (KB) och är inte heller här medbundet. Sista delen ”Collectanea Livonica” innehåller handlingar för åren 1561-1691 rörande det livländska ridderskapets privilegier. Detta försvar av Johan Reinhold Patkul och angrepp på den svenska domen över honom var förstås för mycket för den svenska censuren och den 18 december 1701 brände skarprättaren, efter en utfärdad tryckt kungörelse, offentligt upp boken vid ”Kåken” i Stockholm, d.v.s. vid skampålen på Stortorget. Därefter var den förbjuden i Sverige. Warmholtz konstaterar dock att den blivit mer allmän ”nu för tiden”. Motskriften ”Rättmätigh näpsst”, och dess latinska översättning, är enligt Bring möjligen skriven av hovkanslern Johan Bergenhielm, som var åklagare i målen mot ”förrädaren” Patkul. När denna skrift kom i Patkuls händer ska han ha förmått tsar Peter att bränna den på motsvarande sätt i Moskva som ”Deduction” blivit bränd i Stockholm. Processen mot Patkul inleddes i mars 1694 och i december samma år dömdes han i sin frånvaro att mista högra handen, samt ära, liv och gods. Några före år 1701 tryckta skrifter rörande domen finns enligt Bring troligen inte. Först 1706 fick Karl XII som bekant Patkul utlämnad till sig i Altranstädt och först den 10 oktober 1707 kunde domen verkställas. Om upplysningsfilosofen och professorn i juridik i Halle Christian Thomasius (1655-1728) skall anses som författare eller som utgivare av samlingen verkar oklart, han och Patkul var sedan tidigare vänner och han var väl rätt person att vända sig till för att få en försvarsinlaga. Thomasius arbetade för en humanare straffrätt och anses ha bidragit till avskaffande av tortyr och häxprocesser.

Antverp, ex officina Plantiniana Balthasaris Moreti, 1629. 4to. 96,+ (7) pp. Title with engr. vignette and with 17 engravings in text. Last leaf with printer’s device. Spotting. Bound together with:LIPSIUS, Justus. Diva Virgo Hallensis. Beneficia eius & miracula fide atque ordine descripta. Antverp, Ex officina Plantiniana, apud viduam & filios Io. Moreti, 1616. 4to. (8),+ 86,+ (9) pp.+ 2 engr. plates. Title with engr. vignette. Last leaf with printer’s device. Spotting. Bound together with:LIPSIUS, Justus. Diva sichemiensis sive aspricollis: Nova eius beneficia & admiranda. Antverp, ex officina Plantiniana, apud Balthasar Moretum, & viduam Iannis Moreti, & Io. Meursius, 1620. 4to. (8),+ 69,+ (10) pp. Title with engr. vignette. Spotting. Bound together with:LIPSIUS, Justus. Lovanium: id est opidi et academiæ eius descriptio. Libri tres. Alterâ editione, que est ab ultima auctoris manu, aucti & correcti. Antverp, ex officina plantiniana, apud Ioannem Moretum, 1610. 4to. (8),+ 121,+ (6) pp.+ 2 large fold. engr. plates. Title with engr. vignette and with one engraving in text. Last leaf with printer’s device. Contemporary vellum. Owner’s signature of G. E. J. Henning of front paste-down and of J. C. Wedeke on the first titleleaf. A collection of four works by the great humanist Justus Lipsius (1547-1606), the leading scholar of classical texts, and a moral and political theorist. ”De cruce libri tres”, first published in 1599, is about the use of crucification as an execution form in the ancient time, with very informative illustrations. ”Diva Virgo Hallensis” and ”Diva sichemiensis sive aspricollisis” are both tracts about Virgin Mary, the first about the staty of Mary in Halle and the other about Mary in Scherpenheuvel, a town in Belgium, where Mary performed a miracle in AD 1500. Both are in the second edition, originally published in 1604 resp. 1605. ”Lovanium”, also in the second edition (first published 1605), is a description of the town and academy of Louvain, were Lipsius for a time was professor, with plates by Iodocus vander Baren.

London, John Murray, 1846-56. 8vo. xxxii,+ 648 pp.+ large folding engr. hand-coloured map; xvi,+ 615,+ (3),+ 16 pp.+ large folding engr. hand-coloured map,+ folding lith. map. xii,+ 558 pp.+ 2 folding engr. maps; xv,+ (blank),+ 562,+ (2),+ 16; (2),+ xviii,+ 543 pp.+ folding lith. map,+ 3 lith. plates; xxi,+ (blank),+ 675 pp.+ 1 lith. plate; xviii,+ 587,+ (5),+ 16 pp.+ 2 folding engr. hand-coloured maps; xxiii,+ (blank),+ 689,+ (1); xx,+ 538,+ (2),+ 24 pp.+ 3 engr. maps, of which two folding,+ errata slip; xxviii,+ 716,+ (1) pp.+ 5 engr. maps, of which three are folding; xxviii,+ 721 pp; Engr. portrait,+ (2),+ xxxvi,+ 739,+ (1) pp.+ 2 engr. maps, of which one is folding and hand-coloured. Slight foxing, more in the beginning and on the portrait in volume 12. Publ. embossed brown cloth with gilt lettering on spines, edges trimmed (bound by Remnant and Edmonds). Twelve volumes, the first three spines somewhat rubbed and hinges of volume three and eight with crack. Volumes 7, 10, part of 11 uncut. Dedication from the author to Nils Samuel and Frances Eliza von Koch in part one, and to Nils Samuel only in part three, four, five, six, eleven and to Frances Eliza only in part seven, eight, nine and ten. Fine provenance. George Grote and Nils Samuel von Koch were brothers-in-law. First editions, except volume 7, 8 and 11 that are in the second, of George Grote’s important history of classical Greece, from the mythical beginning to the end of Alexander’s Empire. With a total of 21 maps and plans and 1 portrait.George Grote (1794-1871) was not only a highly influential historian of classical Greece but also a political radical. In 1820 he was married to the biographer Harriet Lewin (1792–1878), sister to Frances Eliza Lewin (1804-88) who was married to the Swedish liberal jurist and politician Nils Samuel von Koch (1801-81). Koch like Grote was very engaged in the social questions of his time, such as education, penalty laws and prisons, voting rights etc. and their home in Stockholm was a network for the liberal elite. Thanks to his wife and her family they also had a broad English network.

Paris, Rue et Hotel Serpente/ Moutarider/ Delain fils/ Marchant, Drevet Crapart, Caille et Ravier, 1783-1805. 4to. (4),+ 702 pp.+ 21 engr. plates, of which 3 are folding,+ 2 folding printed tabs; viii,+ 683 pp.+ 28 engr. plates; (4),+ 685 pp.+ 20 engr. plates, of which 2 folding; (4),+ 694 pp.+ 11 engr. plates, of which 1 folding,+ 1 printed tab.; (4),+ 747 pp.+ 31 engr. plates, of which 3 folding; (4),+ 735,+ (1) pp.+ 24 engr. plates, of which 2 folding; (4),+ iv,+ 760 pp.+ 22 engr. plates, of which 2 folding; (4),+ 8,+ 709,+ (1) pp.+ 40 engr. plates; (4),+ 608 pp.+ 18 engr. plates, of which 3 folding; engr. portrait,+ (4),+ xvi,+ 456, 465-472, 475-490, 193-499,+ (1) pp.+ 30 engr. plates, of which one folding,+ 1 printed fold. tab.; (4),+ LVI,+ 492 pp.+ 3 large fold. engr. tabs,+ 14 engr. plates, of which 3 folding; (4),+ 668 pp.+ 10 engr. plates, of which 1 folding,+ 1 folding printed tab. Together 272 engr. plates and an engr. portrait. Somewhat worn contemporary half calf, gilt rubbed spines with beige and green labels, red edges. 12 volumes, volume 7 with crack in front hinge. Part 10 lacks the gathering Kkk (p.457-464). Stafleu 2741a. Part one, two, four, six, eight and nine in re-issues, the rest in the first printing. Part 10, with the missing gathering, is in a printing from 1797 (Stafleau mentions only 1800). François Rozier published volume 1-8 and posthumously volume 9. He was killed in action in 1793. Part 10 was issued with an engraved portrait of Rozier and a biography by A. J. Dugour. Part 11 and 12 forms an appendix, part 11 with an introduction by A. Thouin. With several entries and plates on graps, pears, apples, mechanical tools for agricultural works, gardenings etc, etc. Jean-François Rozier (734-93) was a french botanist and agronomist, working a period together with J. J. Rousseau.

Strassburg, Bernardum Iobinum, 1574. 8:o. 14,+ (2, blanka),+ 98, 90-209 s. Fuktrand över titelsidan och genomgående svag fuktrand i nedre inre hörn, sista tre bladen delvis lösa. Möjligen samtida skinnrygg med upphöjda bind, senare pappärmar. Med J. G. Sparwenfelds namnteckning på titelbladet, daterad Köpenhamn (16)82. Ur Ericsbergs bibliotek. VD16 R216. Adams R143. Bibl. danica III, sp. 59. Zeeberg 168. Thesaurus 201 not. Carlander II, 176. Andra upplagan av Henrik Rantzaus viktiga redogörelse för det Ditmarskiska kriget 1559. Den första utkom i Basel 1570. Den finns även publicerad i 1575 och 1583 års utökade upplagor av Albert Krantz "Rerum Germanicarum historici". Förordet är undertecknat med Rantzaus pseudonym Christianus Cilicius Cimber. Henrik Rantzau (1526-98) var ståthållare över Slesvig-Holstein och bosatt på slottet Breitenburg. Hans skildring av kriget då fadern, Johan Rantzau, erövrade landskapet Ditmarsken, vilket kom att delas mellan Danmark och Holstein-Gottorp, är en viktig källa till kriget, och till hertigdömet Holsteins historia. Rantzau var mycket bildad och skrev även en historik över Fredrik II, "Res gestæ Friderici II" (1589). Hans berömda bibliotek på Breitenburg skingrades efter att Wallensteins trupper plundrat slottet 1627. Orientalisten och lärdomsgiganten Johan Gabriel Sparwenfeld (1655-1727) reste 1677 ut på sin första resa och passerade på hemresan Köpenhamn, där han mellan 2 mars och 6 april köpte åtskilliga böcker, bl.a. kung Valdemars jordebok och troligen denna (se Jacobowsky s. 46ff). Under alla sina följande resor kom han att införskaffa mängder av böcker och handskrifter. Han donerade sedan många av sina böcker till olika bibliotek, t.ex. sällsynta böcker och manuskript på arabiska, persiska etc. till Uppsala.

Uppsala, Æschill. M(atthæi), 1639. 4:o. (127) blad. Sista bladet blankt. Med mycket ojämn arksignering! Titel tryckt inom träsnittsram. Fuktrand i nedre hörn genom H- och I arken och med lagerfläckar mot slutet. Mycket fint samtida pergamenband med guldornerad rygg med handtextad titel, guldornerade pärmar med dubbla ramlinjer, blommor i hörnen och medaljong i mitten. Med D’Antivaris pärmstämpel ”C:T:A.” pressad i svart på frampärmen. Ur Ericsbergs bibliotek, med Carl Jedvard Bondes exlibris. Collijn sp. 528f. Almqvist s. 115. Björne s. 27f. Carlander II, s. 301 resp. III, s. 568. Träsnittsramen är densamma som användes till Nya Testamentet 1549-50 (i Hiertakatalogen (post nr. 1190) kallad för den ”Lamensonska ramen”, vilket troligen är felskrivet för ”Laurentssonska”). Fint exemplar av första upplagan av Loccenius första större rättsvetenskapliga arbete! Det tillkom när Loccenius var professor i romersk rätt och var avsedd att vara en handbok i detta ämne. Det är även hans första bok som dessutom behandlar svensk rätt, även om den delen är av ringa betydelse. En andra upplaga av ”Exercitationes” trycktes som bilaga till den andra upplagan av hans ”Synopsis” (1653), med separat paginering, och sedan arbetade han in texten helt till den tredje och kraftigt utökade upplagan av ”Synopsis” (1673). Johannes Loccenius (1598-1677), som föddes i Holstein, blev jur. dr. i Leiden 1625 och inkallad till Sverige av Gustav II Adolf till en professur i historia i Uppsala samma år. 1628 blev han professor Skytteanus, 1648 universitetsbibliotekarie, rikshistoriograf 1651 och 1667 assessor i antikvitetskollegiet. Som forskare i svensk rätt och som lärare introducerade Loccenius rättsvetenskapen i Sverige. Christopher Theodor D’Antivari (1690-1763) var romersk-tysk kejserlig minister-resident i Stockholm. Han gjorde stora donationer i Stockholm, bl. a till Klara kyrka (där han även är begravd) och adlades i Sverige samma år som han dog. Han hade ett stort biblotek, med historia och juridik. Hans bokstämpel är englit Carlander från 1740-talet.

Uppsala, Eschilli Mattiæ, 1628. 8:o. (16) s. Lätt fläckig. Sammanbunden med: LOCCENIUS, Johannes. Dissertationes duæ, I. de Scythis veteribus, eorumque ortu, propagatione reip. forma, moribus ac fortitudine, in genere. II. De svecis ac gothis separatim, eorumque politiæ vel regni constitutione, institutis civilibus, moribus av fortitudine militari. Uppsala, Eschilli Matthiæ, 1628. 8:o. (94) s. Lätt fläckig. Bundna efter:LOCCENIUS, Johannes. Antiquitatum Sveo-Gothicarum libri tres. In quibus prisci sveonum et gothorum mores, status regni atque instituta cum hodiernis, pro re nata, comparantur; leges patriæ passim, variaque auctorum loca illustrantur et explicantur. Editio tertia emendatior & auctior. Accedit nunc index rerum et verborum. Uppsala, Henricus Curio, 1670. 8:o. (8),+ 210,+ (14) s. Nära skuren nedtill. Sammanbunden med:SCHEFFERUS, Johannes. Upsalia cujus occasione plurima in religione, sacris, festis, regum electionibus, creationibus magistratuum, concessionibus dignitatum, funerationibus, & similibus, olim per septentrionem & vicinos germanos, gallos, brittanos, omneque pæne occidentem usurpata explicantur, lociq; bene multi veterum aliorumq; auctorum emendantur atque illustrantur. Uppsala, Henricus Curio, 1666. 8:o. (12),+ 192, 195-406 s. Två träsnittsillustrationer i texten. Delvis med hoppande pagineringsföljd. Samtida pergamentband, med fint handtextade titlar på ryggen. Handtextade index i bläck på för- och eftersättsbladen. Försättsbladet med bortklippt namnteckning. Ur C. H. Braads bibliotek med dennes namnteckning på samtliga titelblad, med en äldre Gustav Retzius namnteckning på frampärmens insida, och ur Ericsbergs bibliotek, med Carl Jedvard Bondes exlibris (variant 1). Med Warmholtznummer inskrivna med bläck på varje titelblad, troligen av C. J. Bonde. Collijn sp. 528 resp. 821. Warmholtz 1295, 1415, 1416 resp. 348. Carlander II, 597f. resp. III s. 568. Samlingsvolym med två sällsynta småskrifter av Loccenius, det första är ett inlägg om svearnas och göterna tidiga folkvandringar, ett i tiden viktigt ämne, och det andra ett förarbete till ”Antiquitatum”, Loccenius svenska kulturhistoria. Även den föreligger här, i tredje upplagan. Carl Jedvard Bonde på Ericsberg samlade huvudsakligen på svensk historia, och ingen privatperson har nog lyckats komma närmare en komplett Warmholtzsamling än han. Även Ostindiefararen Christopher Henrik Braad (1728-81) var en framstående litterär samlare med ett stort bibliotek i historia och antikviteterna.

Cologne, Gerard Willemse, 1666. 12mo. (8),+ 152,+ (8),+ 9,+ (1) pp. Minor spotting. Worn contemporary full calf, spine gilt with raised bands, red marbled edges. From the library of Ericsberg, with the bookplate of Carl Jedvard Bonde. VD17 12:102186W (one library only). Warmholtz 3440 ”...liten sällsynt bok”. Carlander, Förteckning öfver skrifter författade af svenska kungliga personer, nr 18. De sista nio sidorna innehåller regler och goda politiska råd från, påstås det, Karl IX till Gustav II Adolf. I förordet till dessa beskrivs även Karl IX som regent och person. Varifrån dessa regler kommit är enligt Warmholtz mycket oklart. En översättning till svenska publicerades av Erik Ekholm i ”Omväxling af små, nögsama och nyttiga skrifter”, Stockholm 1759. Carlander nämner att Schönberg betvivlade textens äkthet, men att Olof Sundel gav en möjlig förklaring. Enligt Sundel kan någon ha kommit över innehållet från dels en handskriven minnessedel förvarad på Riksarkivet och dels från ett brev från kungen till Gustav Adolf från år 1608, där han ger många ”förmaningar och lärdomar”, och sedan sammanställt dessa och gett ut denna översättning. Enligt Sven Ulric Palme i SBL är det fortfarande (1975) ovisst huruvida Karl IX är författare till dessa politiska råd till Gustav Adolf eller inte. Mycket ovanlig i alla fall!

(Strassburg, Sigmund Bund), 1539. 4to. (38) pp. The title page with stain and spotting, stain through the first five leaves, close cut in upper margin with part loss of letters on a few pages, some ink spots and some spotting. Sewn, with later paper wrapper, the front with tears and with a handwritten label. From Ericsberg. VD16 F2167. Another version was printed in Augsburg the same year. Sebastian Franck (1499-1542) was a 16th-century German protestant freethinker, humanist, and radical reformer. He converted from Roman Catholicism and served as a Luteran pastor in Nürnberg. He soon however departed from Martin Luther's views and joined the Anabaptist community in Nürnberg. In 1529 he left even them and moved to Strassbourg where he become more and more critical of all ecclesiastical institutions and adopted a fully spiritualist position. He was of course expelled from Strassbourg and he moved to Ulm, from where he in 1539, the same year as the publication of ”Was gesagt sei”, was expelled again. Luther contemptuously dismissed him as a mouthpiece of the devil. ”Sebastian Franck was one of the great religious individualists of his age; he was a lonely and isolated advocate of peace and an imperturbable critic of religious persecution” (Hans G. Guggisberg in ”Contemporaries of Erasmus” II, p. 53f.)

(Stettin?), 1640. 4to. (16),+ 231, 234-258,+ 152,+ 55 pp. Minor spotting, a few old ink underlinings. Large copy with large margins. Modern full calf, blind stamped spine with raised bands and red label, boards with blind stamped border. Owner’s signature on title ”Sum Johannis ab Ehrenholtz equitis Silesiium”, and with the book plate of Rolf Norberg. VD17 1:018785Y. USTC 2075655. First edition of Chemnitz’ important work on the constitution of the Holy Roman Empire and a critic of its Habsburg rulers. The work was prohibited and burnt in the Habsburg countries when published. From 1647 new editions were published, and it was met with several replies and comments.Bogislaus Philip von Chemnitz's (1605-78) ”Dissertatio” has long been recognized as one of the most important and successful works of international law composed during the Thirty Years War, and it formed a starting point for a new discussion about the constitution. Chemnitz’ conclusion was that the Holy Roman Empire not should be viewed as monarchical but as an aristocracy composed of various sovereign political entities. Chemnitz was recognized by the Swedish chancellor, Axel Oxenstierna, who took him into Swedish service and he worked for the Swedish interests in the Westphalian Peace discussions. If he worked at the behest of the Swedes already during the work of the ”Dissertatio” is still under discussion. Later, he produced the large offical Swedish history of the war, ”Königlischen Schwedischen in Teutschland geführten Kriegs”, published in folio in 1648-53.

Frankfurt a.M, Johann Haaß, 1681 / Lübeck, In Verlegung Samuel Ottens und Johan Wiedmeyers. 8vo. (14),+ 305,+ (9) pp.+ 4 engr. plates of apparatus. Repair to the outer corner of the title leaf. Title page and last page soiled. Stains. Neat underlinings and margin markings. Soiled contemporary vellum with hand written title on spine. Sprinkled edges. Library bookplate of the Provincial masonic lodge of Gothenburg, and traces of removed older label. Hand written number-label on spine. VD17 39:115922M. Ferguson II. p. 6 and Verginelli 176, for the 1697 edition. Caillet 6062, for a 1684 edition. Duveen p. 336f. The originals ”Guida alla chimica” and ”Nuova guida alla Chimica” were published in Modena 1672 and Venice 1677 respectively. The Dutch translation ”De brandende Salamander” was published in 1680. The German translation is made by Johann Lange M[edicinae] C[andidatus]. The book is a manual, teaching the proper preparation of all manner of tinctures and medicaments. The first chapter is a presentation of chemistry in general and of the tools to be used, the second chapter deals with herbs and plants, the third with minerals. The fourth, fifth and sixth chapters concern Saturn, Jupiter, Mars, Venus, Sol and Luna (i.e. lead, tin, copper, iron, gold and silver.) The last chapter is called ”Der auffgeweckte Chymist” and presents medicaments that are handy to have in the pharmacy, some of the author’s own invention.

Amsterdam, bey Daniel von Dahlen [but probably Hamburg, Hertel], 1693. 4to. 39,+ (1),+ 120, 113-136,+ 270,+ (2),+ 72, 71-194, 179,+ (3),+ 308,+ (4) pp.+ engr. plate. Portrait in woodcut on title page. Scattered small stains and occasional foxing mostly in the margins. Sometimes thin paper, with small holes in pp 33-36 in the first pagination. Foxing to the plate. Slightly worn contemporary calf with raised bands, rich but oxidized gilt ornamentation on spine and sprinkled edges. Library bookplate of the Provincial masonic lodge of Gothenburg, and its hand written number-label on spine. VD17 3:303184Q. Weller, Die falschen und fingierten Druckorte, p. 44. The important first German edition of this famous refutation of many superstitions of the time. Originally published in Dutch in four parts 1691-93.Balthasar Bekker (1634–98) was a German-Dutch clergyman, theologian and philosopher. Bekker casts doubt over the ideas of spirtual powers and diabolical possession, drawing on the philosophy of Descartes and Spinoza. He especially critizises the witch trials that plagued northern Europe at the time. His denial of the power of the devil on earth got him into trouble with the church, but his contribution played an important part in early enlightenment and in the ending of witchcraft persecutions.

Helmstad, Henningus Mullerus, 1661. 4to. (8),+ 179,+ (1) pp. Bound together with: ADAM of BREMEN || MADER, J. J. (Ed). M. Adami, scriptoris vetusti, historia ecclesiastica, religionis propagatæ gesta, ex Hammaburgensi potissimum atque Bremensi ecclesiis, per vicina septentrionis regna, libri IV, repræsentans. Cum aliis antiquis monumentis, partim nunc primum, edidit Joachimus Johan Maderus. Helmstad, Henningi Mulleri, 1670. 4to. (16),+ 163,+ (13),+ 175-201, 102-129, 110-116, 237-252,+ (20) pp. Bound together with: GERVASE of Tilbury || MADER, J. J. (Ed). De imperio romano et gottorum, lombardorum, brittonum, francorum, anglorumque regnis, commentatio, et ipsius otiis i,perialibus ad Ottonem IV imperatorem, cum alii, quæ aversa monstrat pagina, nunc primum edita a Joachimo Johanne Madero. Helmstad, Henrici Davidis Mulleri, 1673. 4to. (40),+ 148,+ (1) pp. Bound together with: ENGELHUS, Dietrich || MADER, J. J. (Ed.). Chronicon M. Theodorici Engelhusii, continens res ecclesiæ et reipublicae, ab orbe condito ad annum christi circiter M CCCCXX . Ex codicibus nunc primum edidit Joachimus Johan Maderus. Helmstad, Henningi Mulleri, 1671. 4to. (12),+ 300,+ (32) pp. Contemporary full vellum, spine with handwritten title in ink. Sammelband with four works edited by Joachim Johannes Mader (1626-1680), German historian and bibliograph. He worked for the Wolfenbüttel library and the academy in Helmstadt and become principal for the gymnasium at Schoeningen. His edition of Adam of Bremen is one of the best and most important. Gervase of Tilbury or Gervasius Tilberiensis was a 13th century canon lawyer, statesman and writer. Dietrich Engelhus or Theoderich Engelhusen (c 1362-1434) was a Germen teacher and augustiner in Wittenberg. He is most known for this Weltchronic, ”Chronicon continens res ecclesiæ et reipublicae”.

Stockholm, A. J. Salmson, (1860-66). Folio. (2),+ 53,+ (blank),+ (2),+ lith. title,+ 94 colour chromolith. plates, of which 6 double page. Spotting, mainly in the text, pp. 49-52 with browning. Somewhat worn contemporary half calf, spine with raised bands and black rules and title in gilt. From the library of the actor Edvard Stjernström, with his signature, and from Anders and Karin Bohlin. Volbracht 663. Uellner 513. Nissen 655. Krok 129. Here with plates 1-93 plus the extra number 10, and with both the printed and the lithographed title page. Originally issued in 10 lieferungen. The plates are lithographed by E. Pettersson, P. & F. Åkerlund & H. Salmson, after E. Fries. Detta är den illustrerade praktupplagan de svenska svamparna. De fina planscherna är huvudsakligen efter teckningar av Elias Pettersson och Petter Åkerlund. Svampbeskrivningarna hade tidigare publicerats i ”Monographia hymenomycetum Sueciae, (1857-63) och de praktiska detaljerna delvis i ”Anteckningar öfver de i Sverige växande ätliga svampar” (1836). Även i detta verk justerar dock Fries detaljer i sina släkt- och artnamn. Till skillnad från de tidigare mykologiskt rent vetenskapliga verken hade detta stora arbete även en folkbildande praktisk funktion, att höja medvetenheten om svamparnas användning och värde. Här omtalas var man äter svamp, giftsvampar, svampars beståndsdelar, insamlingsråd, uppväxt och fortplantning m.m. Verket fick en enastående verkan och blev starten för en snabbt växande svensk populärmykologi, och det följdes snabbt av billigare och enklare verk med färgillustrationer av svampar, av mykologer som J. W. Smitt och N. J. Andersson. Elias Fries (1794-1878) från Femsjön i Småland, ofta kallad ”mykologins fader”, blev snabt ett världsnamn inom botaniken och framförallt inom mykologin. Hans stora genombrott, ”Systema mycologicum”, började utges redan 1821. Hans världsrykte stärktes genom verk som ”Epicris systematis mycologici” (1836-38), ”Hymenomycetus Europaei” (1838) m.fl. Han främsta insatser låg inom systematiken och beskrivningen av svamparna. Han tillhörde dock den romantiska naturuppfattningens så hans indelning i klasser och underklasser är numera obsolet, men ”...his distinction of different spore colors still has important taxonomic value, and he is especially remembered for his ability to describe species.” (DSB).Carl Edvard Stjernström (1816-77) var skådespelare och teaterdirektör och verksam i både Sverige och Finland. Han var 1855-63 direktör och ägare av Mindre Teatern samt grundare och direktör för Svenska teatern i Stockholm 1875-77. Anders Bohlin (1936-2020) var botaniker och mykolog, författare till bl.a. ”Halle- och Hunnebergs flora”. Han var tillsammans med hustrun Karin välkänd som svampkännare och ledare av svampexkursioner.

Hamburg, ex officina Gothofredi Schulzen/ Amsterdam, apud Johannem Janssonium à Waesberge, 1673. 12mo. Engr. fold. title,+ (44),+ 238,+ (2, blank); engr. fold. title,+ 3-210, 221-284,+ (12) pp. Scattered small stains. Soiling to p. (8) and to p. 183 in part 2. Offsetting on pp. (28-29) and p. 1. Stain on p. 145 and dampstain in the margin of pp. 199-200 in part 2. Stain on p. 197 with loss of a word (”spiritibus”) and on p. 275 in part 2 with loss of a letter. Somewhat soiled contemporary vellum with sprinkled edges and, slightly smudged, handwritten title on spine. Front fly leaf defective. Old ink notations on inside rear board. Library bookplate of the Provincial masonic lodge of Gothenburg, and its hand written number-label on spine. STCN 097645230. Cf. VD17 1:068851V, with different imprint. Not in Ferguson. Caillet 11448. Duveen p. 622. Complete despite the erratic pagination. Also published in Frankfurt the same year, a new edition came out in 1688. Errata leaf bound in the first part. ”A very curious work, attributing the causes of many diseases to spirits and basing their cure on this theory. There is a great deal on insanity. The methods of treatment are partly chemical, partly magnetical, even such modern ideas as suggestion and other mental treatments are proposed.” (Duveen.) Sebastian Wirdig (1613-1687) from Torgau in Saxony, was a physician and professor in Rostock. His theories are based on the belief in two types of spirits. The spirits of the human body, which make up the soul and reside in the blood, and the spirits of the air (heat and cold) with whom the spirits of the body combine and thus cause illnesses. In addition, he also develops a theory of magnetism. Magnetic attraction exists not only between heavenly and worldly bodies, but also between all living things. These spirits and magnetism can be influenced in various ways, includning alchemical treatments and talismans.

Leiden, Conradum Wishoff, Danielem Goetval et Georg. Jacob Wishoff fil., 1740. 4to. (51),+ (blank),+ 735,+ (161) pp. Title with engr. vignette and printed in red and black. Some foxing and spotting, a minor hole pp. 21-22, affecting pagina, and 239-240. Large paper copy. Dark violet 19th-century morocco, spine gilt with raised bands and brown label, boards with gilt flower frames, gilt inner bordures, all edges gilt, slightly worn at hinges (probably bound by J. Mackenzie). From the library of Richard Dawson, 1st Earl of Dartrey, with his book plate ”Toujours propice”. From the library of Bengt Lassen. Schweiger p. 565. Dibdin II, p. 186. Moss II, p. 242 ”A very excellent and critical edition, and by far the best which has yet been published”. ”Some copies are struck off on large paper, and when in fine condition are much treasured” (Dibdin). A new and important edition with several new readings by N. Heinsius, and with notes by him, Oudendorp and Burmannus. The title vignette, depicting a coast battle with ships in the background, is engraved by J. v. Spyk after J. D. Groot. The bookbinder’s signature on the top corner of the fly leaf is difficult to read, but is probably J. Mackenzie. Lucanus (c. 39-65) took very young part of the Pisonian conspiracy against Nero and was compelled to commit suicide. Only Pharsalia, an epic about the battles between Julius Ceasar and Pompey, have survived of his works. It was extremely popular in the Middle Ages.Richard Dawson, 1st Earl of Dartrey (1817-97) was educated at Eton and Christchurch, Oxford, and was created Baron Dartrey of Dawson's Castle 1847 and made a Knight of St Patrick 1855. Besides being a model landlord, he was an excellent amateur chess player. Bengt Lassen (1908-74) var hovrättsråd och åren 1953-73 VD för Norstedts förlag. Han var en duktig latinist och hade en fin samling romerska författare. Han figurerar i bakgrunden i Maria Langs deckare ”Mördarens bok”.

London, Radulphum Newbury, 1587. 8vo. (16),+ 559,+ (blank),+ 551-648,+ (22) pp. Last blank leaf is missing. Foxing and minor spotting, contemporary marginal notes and underlinings in ink, ink spots on p. 4 and 173. Half calf from the mid 19th-century, spine gilt and blind stamped. Title with owner’s signature of Johan Rosenhane, dated 1673, and from the library of Ericsberg, with its book plate. ESTC S107382. PPM 101 (for the first edition 1586). Carlander II, 42ff. Second edition of Camden’s important work on Britain, with each county described with regards to its archaeology, history and geography. On page 551 a new title-page: ”Hiberniae et insularum Brianniae adiacentium descriptio”. It was first printed one year earlier, in 1586, and its success was great. In four years it passed through three London editions, besides a reprint at Frankfort in 1590, and a fourth London edition in 1594. All these editions had the supervision of the author. The Elizabethan antiquarian William Camden (1551-1623) is often regarded as the founder not only of antiquarian studies, but also of the study of modern history (PPM). Sannolikt ur Schering Rosenhanes bibliotek. När Schering Rosenhane dog 1663, endast 54 år gammal, fick hans änka Beata Sparre fick sitta kvar i orubbat bo till sin död 1672. Året därpå splittrades biblioteket i 10 olika lotter till barnen, varav en gick till sonen Johan Rosenhane (1642-1710). Schering Rosenhane hade inget eget kännetecken i sina böcker så sonen Johan Rosenhanes namnteckning med förvärsårtalet 1673 är en av huvudkällorna till faderns bibliotek och även i stor del till kunskapen om de svenska bokliga krigsbytena från Polen, som i stor utsträckning hamnade hos Schering Rosenhane. Det stora biblioteket efter Johan Rosenhane på Tistad köptes 1764 av Carl Fredrik von Eckleff. Eckleffs bibliotek såldes på auktioner 1769 och 1786.

Venice, Appreso Gio. Pietro Pinelli, 1671. 4to. (8),+ 231, 236-368 pp. Dampstain on some pages from p. 45 and forward, a minor loss of paper at p. 103. Discrete note in ink on the front fly-leaf. Slightly worn 19th-century black half calf, gilt spine with blind stamped paper boards. From the library of the Swedish orientalist J. G. Sparwenfeld, with his somewhat cut signature on the title, and from the library of Ericsberg. Warmholtz 4371, for the part dealing with Sweden. Carlander II, 176. It’s divided into three parts: 1. Delle guerre civili de Polonia. 2. Relatione de Moscovia, och 3. La Svetia. Den venetianske poeten och diplomaten Alberto Vimina (hette egentligen Michele Bianchi) (1603-67) sändes i början av 1650-talet av republiken Venedig till Kosackhetmanen Chmelnitskij i Ukraina för att försöka förmå denne att gå i krig mot turkarna. Detta företag omöjliggjordes dock då krig bröt ut mellan kosackerna och Polen. Det var Viminas resa hem till Venedig som tog omvägen över Sverige. Han vistades i landet något halvår 1653-54, och mycket av hans skildring förefaller vara skriven under tiden, dock med en del senare gjorda tillägg. Vimina sändes senare på diplomatiskt uppdrag till Moskva, inte heller där nådde han några resultat. Behållningen av hans vidlyftiga resande blev istället dessa postumt publicerade skildringar. Viminas skildring av Sverige bygger, enligt Curt Weibull (Skandia 1973), delvis på egna iakttagelser och delvis på Henricus Soterus verk ”Svecia, sive de Suecorum regis dominiis et opibus.” (1631) och den däri ingående uppsatsen av Anders Bure. Vimina beskriver Sveriges geografi och det svenska folkets seder och bruk, samt även de exotiska lapparna. Med djup beundran skildrar han drottning Kristina och hennes hov. Här framlägger han den för svensk propaganda oacceptabla ståndpunkten att Kristina redan som svensk drottning i hemlighet övergått till katolicismen. Enligt Warmholtz, ”en sälsynt bok” och ”Man finner hos honom, ibland flere oriktigheter, ochså någre grundade anmärkningar om Sweriges då varande tillstånd”. Bra proveniens ur orientalisten och lärdomsgiganten Johan Gabriel Sparwenfelds (1655-1727) bibliotek. Han köpte under sina olika resor mängder av böcker och handskrifter, och donerade sedan många av sina böcker till olika bibliotek, t.ex. sällsynta böcker och manuskript på arabiska, persiska etc. till Uppsala.

Königsberg, J. H. Hartungs Erben & Joh. Daniel Zeise/ Zeizens Witwe/ G. L. Hartung, 1765-74. 8:o. Grav. front,+ (30),+ 768; grav front,+ (26),+ 904,+ (4); grav. front,+ (18),+ 621,+ (94); (12),+ 100; (16),+ 187,+ (1); (16),+ 440 s. Bruntonad och med enstaka småfläckar. Utkletad bläckfläck på s. (15) i första delen och med en gammal papperslagning s. 195-196, andra delen med en fläck s. (11-12). Nötta samtida hfrbd, guldornerade ryggar med upphöjda bind och beige resp gröna titel- och deltiteletiketter, röda snitt. Fyra volymer. Ur Ericsbergs bibliotek, med Carl Jedvard Bondes exlibris. Lipsius s. 240. Graesse IV, 331. Clain-Stefanelli 2322. Fjärde bandet innehåller de tre fortsättningarna. David Samuel Madai (1709?-80) var läkare och numismatiker i Halle, och skrev vid sidan av sina forskningar om dalermynt även böcker i medicin. Denna stora och fortfarande oumbärliga förteckning över olika dalermynt ersatte helt Lilienthals tidigare arbete, och omfattar hela 7233 nummer. Madais egen stora samling av dalermynt såldes till Hamburg 1788 och är förtecknad av F. W. Vermuth i ”Verzeichnisses der v. Madai’schen Thalersammlung”, tryckt i Hamburg 1788.

Franckfurt, apud heredes Andreæ Wecheli, Claudium Marnium & Ioann. Aubrium, 1590. Folio. (8),+ 337,+ (51) s. Sista sidan med boktryckarmärke. Titelbladet med bortklippt övre hörn. Sammanbunden med: KRANTZ, Albert. Wandalia. De wandalorum vera origine, variis gentibus, crebris è patria migrationibus, regnis item, quorum vel autores vel euerfores fuerunt. Cum indice locupletiss. Frankfurt, Andreæ Wecheli, 1580. Folio. (5),+ (blank),+ 338,+ (24) s. Sista sidan med boktryckarmärke. Fint samtida blindpressat svinlädersband, ryggen med fyra upphöjda bind och titel skrivet med bläck, röda snitt och bevarade spännen, ett trasigt. Bläckanteckningar på försättsbladet. Äldre namnteckningar på titelsidan av Petr. Olaus resp. Andreas Schartow. Ur Gustaf d’Albedyhlls bibliotek, med hans exlibris (variant 1 med devisen Mors sine musis vita) och ur Ericsbergs bibliotek, med Carl Jedvard Bondes exlibris klistrat över d’Albedyhlls. VD16 K2252 resp. K2268. Adams C2878 resp. C2891. Warmholtz 1641, annan upplaga samt 1393 not. Tredje upplagan av Wolfius utgåvan av Krantz historik över biskopsdömena i Niedersachsen och Westphalen, från ca 780 till 1504. Första upplagan utkom i Basel 1548 och den omtrycktes i ett flertal upplagor under 1500-talet. Den första Wolfiusupplagan utkom 1574. Den innehåller även mycket angående missionen och kristnandet i Norden, dock enligt Warmholtz ej helt tillförlitligt! Här sammanbunden med tredje upplagan av hans verk om vandalernas urspung och historia, första gången utgivet 1518. Warmholtz anser att Krantz liksom många andra har blandat ihop vandaler och venedi. De riktiga vandalerna som erövrar Rom och Nordafrika kom förstås från Skandinavien och Sverige, vilket Krantz ej fattat. Albert Krantz (1448-1517), var dekanus vid katedralen i Hamburg och lärd historiker och teolog. Hans verk om de nordiska länderna hade stor betydelse för den svenska göticistiska historieskrivningen, inte minst för Johannes Magnus, och föreställningen att goterna och goternas krigståg var en del av den svenska historien. Överhuvudtaget var Krantz inriktad på de germanska stammarnas historia skrivna på renässanshumanistiskt manér, med retorisk utsmyckning efter de antika historikerna. Envoyén Gustaf d’Albedyhlls (1758-1819) boksamling ärvdes av hans son Carl Gustaf Eichstedt d’Albedyhll (1800-56), som därigenom tillsammans med egna förvärv byggde upp en mycket stor samling, f.f.a. inom nordisk historia. Denna samling skulle sålts på auktion 1843, men köptes i stället i sin helhet av Carl Jedvard Bonde, f.ö. samma år som denne efterträdde d’Albedyhll som överceremonimästare.