Search Results

Sthlm, L. L. Grefing, 1756. 4:o. (8) s. Tagen ur band. Några småfläckar och obetydligt bläck- och blyertskludd. På vers.

Uppsala, Palmblad & c., 1829. 8:o. (6),VIII,412 s. Nött samtida hfrbd med sparsamt guldornerad rygg, mörkbrun titeletikett och stänkta snitt. Rygg och pärmar torra och flammiga. Pärmhörnen stukade. Inlagan tryckt på blåtonat papper och bär spår av flitigt läsande, såsom smårevor i marginalerna, sporadiska smärre fläckar och förstrykningar i blyerts. Avrivna nedre hörn på s. 33 och 149 samt ett övre hörn på s. 387. En något större reva på s. 95 och ett mindre hål i övre hörnet på s. 217 samt ett med en bokstavsförlust på s. 289. Sidorna 247-48 delvis loss. Några små solkfläckar i övre marginalen på s. 310-11 och 319. Smärre pappersförlust i yttermarginalen på s. 369. Med Joh. Träskmans namnteckning daterad 1835 och Zach. Abelins namnteckning daterad 1836 samt Örebro läns hushållningssällskaps exlibris. Lars Georg Rabenius (1771-1846) var professor i juridik i Uppsala 1807-37 och skrev förutom detta arbete bland annat ”Lärobok i svenska kamerallagfarenheten” och ”Lärobok i den svenska kyrkolagstiftningen”. Både den tryckta dedikationen till Mathias Rosenblad och förordet andas tvivel från författaren: ”Med synnerlig tvekan tillegnas detta arbete den yppersta domaren fäderneslandet äger i de ämnen det omfattar”. Arbetet överlämnas till allmänheten ”icke utan all misströstan om framgång”. Om ”Framställningens tröghet” skriver Rabenius att ”Egentligen är väl denna författarens fel, och äger så till vida hvarken ursägt eller försvar”.

Sthlm, 1887. Porträtt,(4),176 s. Vinrött lätt nött hklbd. Främre omslag medbundet. Ur Sten Lundquists bibliotek. Schweizaren Oswald Heer (1809-83) var botaniker, entomolog och paleontolog. Han publicerade flera arbeten av vilka kan nämnas ”Flora tertiaria Helvetiæ” (1855-59) och ”Flora fossilis arctica” (1868-83).

Sthlm, L. Salvius, 1763. 8:o. 24 s. Graverad titelvinjett med devisen ”För efterkomande”. Tagen ur band. Bra ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9360. Wargentin var Vetenskapsakademiens sekreterare. Behandlar ganska utförligt Carlesons utgivna tidskrifter och skrifter samt översättningar.

Lawrence, 1964. (10),73,(1) s. Häftad. Ryggen lite gulnad och främre omslaget med minimal fläck. The university of Kansas publications, library series number 20. I Kansas finns en av de bästa Linnésamlingarna i USA.

Sthlm, 1918. 27,(3) s. & plr. Häftad. Med dedikation till Mats Stenström. Bra ex. Allt som utkom. De avbildade porträtten är hämtade ur fältboktryckaren Peter Sohms samling i Kungliga biblioteket.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1831. 8:o. (2),VI,(4),276,1-31,(1) + (4),IV,5-71 s. Samtida lätt nött hfrbd med guldornerad rygg och olivgrön titeletikett i glättad papp. Gula snitt. Frampärmen något fuktskadad och bucklig med en skur små grå mögelfläckar på insidan. Innerfalsarna lite förstärkta. Första delen med flera bläckanteckningar i marginalerna, dock huvudsakligen rättelser. P. A. Stenkulas överstrukna namnteckning på första titelbladet och Joh. Håhls namnteckning på frampärmens insida. Hilding Pleijels exlibris. Lundstedt Sveriges periodiska litteratur 825, noten. Innehåller handlingar rörande tillsättandet af domprostbefattningen i Lund 1830-31, utgivna af Achatius Kahl. Denne deltog med iver i striden efter Christian Wåhlins död 1829 om tillsättandet av denna ekonomiskt gynnsamma tjänst i vilken även ingick en professorstjänst i teologi vid universitetet. Med ”Svenskt biografiskt lexikons” ord ”utbröt en av de häftigaste och mest omskrivna befordringsstriderna i univ:s historia”. Av det akademiska konsistoriet sattes Kahl i tredje förslagsrummet. Ett moment i striden och på samma gång ett minnesmärke av den blev denna av Kahl utgivna ”Anti-quartalskrift”. Dess namn alluderar på ”Theologisk quartalsskrift” som gavs ut av motståndarsidan med Thomander och Reuterdahl i spetsen. Striden fortsatte med en rad följdskrifter och slutade med att A. J. Hellstenius fick tjänsten 1832. Per Anders Stenkula (1777-1838) var präst i Ringarum i Linköpings stift och fosterbror till Carl Gustaf af Leopold. Han är känd för sin aldrig avslutade ”Utkast till topografisk, statistisk och historisk matrikel öfver Linköpings stift” som utkom 1836. Johan Håhl (1807-65) utgav 1846-47 ”Linköpings stifts herdaminne”.

Gävle, 1887. 87 s. Enkelt marmorerat pappbd med svart titeletikett på främre pärmen. Omslaget medbundet men med omfattande lagningar och trista förstärkningar. Inlagan delvis lite gulnad och första arket bruntonat. Titelbladet med tråkiga förstärkningar. På några ställen smärre förstärkningar i inre marginalen. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1542. En svåråtkomlig översikt rörande den äldre svenska topografiska litteraturen indelad landskapsvis.

Sthlm, C. Delén, 1809. 8:o. 32 s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Enstaka fläckar. Gott ex. Andra hälften av skriften består av bilagorna: ”Jernkontorets fullmäktiges underdåniga skrifvelse den 13 dec. 1808” och ”Höglofl. kongl. Bergscollegii underdåninga betänkande den 23 jan. 1809”.

Örebro, N. M. Lindhs boktryckeri, 1843. 8:o. (VI),228 s. Samtida lätt nött hfrbd med guldornerad och rikt blinddekorerad rygg. Grönstänkta snitt. Liten fläck på ryggen. Enstaka lager- och småfläckar. Lagad yttermarginal på s. 43. Pappersförlust i yttermarginalen på s. 59. Innehåller bl.a. beskrivningar av de europeiska staternas författningar och styrelseskick.

Sthlm, P.A. Norstedt & söner, 1827. 8:o. 26 s. Graverad titelvinjett med devisen ”För efterkommande”. Häftad, oskuren och ouppskuren med nyare gråbrun ryggremsa. Första upplagan trycktes i Strängnäs 1812.

Sthlm, C. Deleen, 1821. 8:o. 48 s. Tagen ur band och insatt i nyare gråpappersomslag. Med Lars von Celsings blindstpl i främre omslagets övre hörn. Akrell Stockholmiana 922. Bring Itineraria Svecana 442. På vers.

Malmö, 1944. Front,63,(1) s. & 9 planschblad. Häftad och oskuren. Omslaget ngt nött och med ljusränder. Det bakre omslaget med en fläck i överkanten och s. 58-59 delvis lätt gulnad på grund av ett tidigare inlagt papper. Stort ex. på fint handgjort bikupanpapper daterat 1942. Dedikation från Thore Virgin till Folke Dahl med ett latinskt citat, daterad Henriksberg den 9 maj 1944. Innehåller även en text om bokband av Ernst Fischer. Ytterligare två omarbetade utställningskataloger utkom 1946 respektive 1947. Självfallet finns det också ett antal omslags- och pappersvarianter. Detta exemplar har omslag med uppgift om de muséer som utställningen besökte. Folke Dahl (1905-70) var förste bibliotekarie vid Göteborgs och senare Lunds universitetsbibliotek. Hans internationellt präglade bokhistoriska forskning ägnades framförallt åt den tidiga utvecklingen av nyhetsblad och tidningar.

Uppsala, (E. Ziervogel, 1760). 4:o. 32 s. Häftad i brunt omslag. Enstaka lagerfläckar. Med J. A. Almquists stpl på titelbladet. Lidén Catalogus disputationum 26. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 412. Teijler Litteratur om Örebro län 8428. Utkom i en ovanlig svensk översättning ”Historisk beskrifning öfver Lindesbergs stad och sochn” året därpå. Innehåller på s. 25-28 en beskrivning på svenska om grytgjutning.

Kalmar, O. Westin, 1859. 8:o. 8 s. Tagen ur band med gamla blåstänkta snitt och insatt i brunt omslag med prydligt handskriven titel på framsidan. Joh. Ax. Almquists stpl. Charlotte Marie Rosenblad, född Toutin, (1772-1859) var änka efter justitiestatsministern Mathias Rosenblad (1758-1847).

Sthlm, J. Hörberg, 1830. 8:o. 16 s. & 1 litograferad plansch. Häftad i samtida något nött gråpappersomslag. Lagerfläckig. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2495: ”ur förf. arbete: Das Ganze d. Schafzucht, Wien 1815”. Avser att komplettera Nathhorst ”Handbok i ullkännedom och fårskötsel” då detta arbete saknade uppgifter om ”dessa dyrbara djurs sjukdomar och deras botande”.

Sthlm, 1897. (4),93 s. & 1 planritning. Rött ohfrbd med guldlinjerad rygg och pärmar samt röda snitt. Bandet ganska nött med en del avskavningar och repor längs ryggen och pärmhörnen. Lätt bruntonade marginaler. Ett par löst ilagda tidningsurklipp, bl.a. en recension av boken. Med dedikation till Alfred Lindberg. Innehåller historik och en detaljerad redogörelse för byggnader och verksamhet, inklusive hälsobrunnen, vid Sabbatsbergs fattighus i Stockholm. Med en mängd tabeller. Dövstumläraren Alfred Lindberg (1847-1921) byggde upp en av de främsta svenska topografisamlingarna genom tiderna. Han hade ett stort kontaktnät och bytte och handlade mycket med andra samlare. Han började sälja av sina samlingar på 1910-talet.

Sthlm, L. Salvius, 1761. 8:o. 40 s. Grav. titelvinjett med devisen ”För efterkomande”. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Gamla stänkta snitt. De sista bladen har bruntonade marginaler från den gamla inbindningen. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9308. Kryger var kommissarie i Manufakturkontoret.

Göteborg, 1952. 317,(2) s. Med inklistrade färgillustrationer i texten. Ljusgrönt linnebd med svart lätt blekt titeletikett i skinn och stänkta snitt. Främre omslag medbundet. Med dedikation till Bror Olsson. Intressant redogörelse för Thore Virgins stora samling. Med kapitlen: ”Boktryckarkonstens uppfinning och första utbredning”, ”Inkunabeltiden i Norden”, ”Nordiskt femtonhundratal”, ”Svenskt 1600-tal”, ”Sjuttonhundra- och adertonhundratalen. Autografer”, ”Bokband” och ”En boksamlares verktyg och arbete”. Bror Olsson (1894-1973) var bibliotekarie och forskare med en rik produktion, bland annat sammanställde han det välgjorda herdaminnet för Kalmar stift.

Sthlm, L. Salvius, 1758. 8:o. (2),41 s. Med grav. titelvinjett. Tagen ur band. Liten reva nedtill i titelbladets innermarginal. En del lager- och småfläckar. Med ett svarstal av Vetenskapsakademiens sekreterare Pehr Wargentin. Bristen på innevånare var enligt det rådande synsättet det största hindret mot Sveriges ekonomiska uppblomstring. Fler människor skulle kunna både producera och efterfråga fler varor. Kryger återkom 1763 till ämnet i ett svar till Vetenskapskademien på deras fråga: ”Hvad kan vara orsaken, at sådan myckenhet svenskt folk årligen flytter ur landet?” Johan Fredric Kryger (1707-77) var anställd vid Manufakturkontoret och ledamot av Vetenskapsakademien. Han är en av de flitigaste deltagarna i den ekonomiska debatten i Sverige under frihetstiden, både med flera egna tidskrifter och en mängd broschyrer.

Sthlm, H. Nisbeth, 1866. 8:o. (2),34 s. Häftad i samtida blått omslag. Ryggen defekt och omslaget helt loss från inlagan, som dessutom är lös i häftningen. Författarnamnet skrivet i kulspets överst på främre omslaget. Genomgående lätt lagerfläckig och med en fuktfläck i övre marginalen från s. 15 till slutet. Josephson Avhandlingar ock program s. 182.

Chicago, 1905. (8) s. Trådhäftat i ett ljusblått lätt nött omslag. Små revor i ryggen ochobetydligt stukade nedre hörn och marginal. Fint ex. Argumenterar för att starta ett bibliografiskt institut i USA. Aksel Josephson (1860-1944) var bibliograf, antikvariatsbokhandlare och bibliotekarie. Han flyttade 1893 till USA där han länge verkade vid John Crerar Library i Chicago. Hans bibliografi ”Avhandlingar ock program” 1891-97 är fortfarande standardverket rörande svenska doktorsavhandlingar 1855-90.

Sthlm, G. Scheutz, 1836. 12:o. (2),11 s. Häftad och oskuren med en samtida gråpappersryggremsa. Några lager- och småfläckar. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 264.

Stockholm, Gernandts boktryckeri-AB, 1891. 86,(1) s. Dekorerat oklbd med guld- och färgtryck. Några fläckar på bakre pärmen. Lite lös i bindningen. Dedikation till ”J. A. Björklund, vänskapsfullt från förf.” Förlagd av Wilhelm Bille. Originalbandet utfört av I. Elkan. J. A. Björklund (1844-1931) var konservativ tidningsman på ”Nya dagligt allehanda”.