Search Results

Göteborg, 1884. 101,(1) s. Häftad. Omslaget något solkigt och trasigt upp- och nedtill på ryggen. Dedikation till Eugène Lewenhaupt.

Sthlm, Ecksteinska boktryckeriet, 1846. 4:o. Front,(2),42 s. Marmorerat pappbd med brun titeletikett i skinn. Det trasiga tryckta omslaget medbundet och med lagningar. En del fläckar, större nedtill på s. 23-34. Lagning i yttermarginalen på s. 31. Med Gunnar Brusewitz exlibris. Frontespisen avbildar Ingelman och hans gravsten på Solna kyrkogård. Den senare är ritad av Köhler och litograferad av Salmson som även gjort förlagan till porträttet. Innehåller bidrag av A. L. von Baumgarten, A. Blanche och A. A. Grafström samt signaturerna ”C–én”, ”G. H. M.” och ”Nbm” (d.v.s. J. G. Carlén, G. H. Mellin och J. Nybom).

Sthlm, H. A. Nordström, 1797. 8:o. (2),77,(1) s. Tagen ur band. Gamla marmorerade snitt. Delvis bruntonad, solkig och fläckig. Stor fläck i texten på s. 49-50. Utsmetad bläckfläck i nedre marginalen på s. 76. L. Wahlströms samtida namnteckning och namnstpl. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 172. Arbetet gick antingen att köpa separat för 12 skilling eller tillsammans med ett annat av Alténs verk, ”Den enleverade älskaren”, för 16 skilling.

Sthlm, P. A. Huldberg, 1851. 8:o. 58 s. Häftad och oskuren med nött tryckt främre omslag. Det bakre saknas. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 136. Allt som utkom. Under 1850-talet lät Betty Ehrenborg även ge ut ”Andeliga sånger för barn” och ett flertal andra skrifter med snarlika titlar under samma signatur. Sånghäftena var populära och trycktes i flera upplagor. Författarinnan var gift med J. A. Posse.

Sthlm, 1916. VI,(2),279 s. Blått hklbd med stänkta snitt. Författarnamnet felstavat utan avslutande h på ryggtiteln. Några blyertsanteckningar på försättsbladet.

Sthlm, 1895. (4),301 s. Två obetydligt nötta rikt gulddekorerade bruna oklbd. Fint ex. Ämnesuppdelad förlagskatalog förtecknande Norstedts utgivning från grundandet 1823 till och med 1878 respektive 1879-93.

Sthlm, J. G. Lange, 1771. 4:o. (8) s. Tagen ur band. Oskuren. Sista sidan ngt solkig. På vers. Med anledning av Gustav III:s återresa från Frankrike efter Adolf Fredriks död.

Linköping, C. F. Ridderstad, 1843. 12:o. 54 s. Häftad, oskuren och delvis ouppskuren i tryckt omslag. Främre omslag delvis loss och med en fläck. Med Edward Ringborgs namnstpl på främre omslaget och författarens namnteckning (?) på insidan av främre omslaget. Ranius Litteratur om Linköping 723. Författaren (1800-53) var komminister i Linköpings stift.

Sthlm, L. Salvius, 1766. 8:o. 44 s. Inklistrad graverad titelvinjett med devisen ”För efterkommande”. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1519. Behandlar sago- och forntid med många hänvisningar till isländska sagor och medeltida rimkrönikor.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1865. 8:o. 32 s. Häftad i brunt samtida omslag. Några fuktfläckar på det främre och med en påskrift, ”Regements biblioteket”. Sidorna 3-14 helt loss. Översattes även till franska.

Sthlm, 1913. Front,VIII,343 s. Bra grönt hklbd med guldlinjerad rygg, marmorerade pärmpapper och stänkta snitt (Oscar Engdahl, Lund, 1973). Ur Christian Callmers bibliotek. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1727.

Sthlm, 1879. (8),LIX,(3),359 s. Häftad. Omslaget ngt nött, med en liten fläck och några smärre solkigheter. Inlagan i huvudsak ouppskuren. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 3087. Tre supplement utkom 1885-93. En omfattande och imponerande specialbibliotekskatalog.

Örebro, N. M. Lindh, 1812. 8:o. 15 s. Tagen ur band. Inlagan lite knögglig och delvis lagerfläckig. Titelbladet med samtida numrering: ”No. 8.” Bring Riksdagshandlingar s. 180. Några av rubrikerna i predikan ger en antydan om innehållet: ”The som gud frukta, the hålla sin regent wid äro” och ”Religionens kraft, att bilda rättsinte undersåtare”. Vilhelm Faxe (1767-1854) var biskop i Lund.

Sthlm, L. Salvius, (1747). 8:o. (2),26 s. Tagen ur band. Titelsidan och sista sidan lätt dammiga. Ett annat tryck finns utan tryckfelet och med den sedvanliga graverade titeletiketten ”För efterkommande”. Svarstalet hölls av akademiens sekreterare Pehr Elvius. Gerhard Meyer (1704-84) donerade sin fastighet kvarteret Uttern till Konstakademien 1775.

Sthlm, L. J. Hierta, 1849-50. 8:o. VIII,344 + IV,(4),255 s. Nött samtida hfrbd med smärre skador överst och nederst på ryggen. Med Herman Hofbergs namnteckning och J. O. Wedbergs exlibris. Setterwall 4987. Bland de många bilagorna märks en mängd brev och rapporter till och från Toll samt en dikt av Bellman ställd till Toll.

Sthlm, C. G. Cronland, 1792. 8:o. 56 s. Häftad och oskuren. Med spår av gammalt gråpapper i ryggen. Delvis loss i häftningen. Titelsidan har lite pappersförluster i innermarginalen. Något solkig, se t.ex. titelsidan och s. 4-6. Med en samtida namnteckning nederst på titelsidan, ”J. Granbegk” [?]. Åhlén & Åhlén Censur och tryckfrihet 17.321. Arbetet förbjöds och är eventuellt är författat av Thorild. En rad följdskrifter utkom. Diskussionen utlöstes ursprungligen av en artikel i ”Stockholms posten” som refererade Zibets inträdestal i Svenska akademien.

Sthlm, 1874. (4),16 s. Häftad, i lite solkigt tryckt omslag, mindre reva på baksidan. Från Säbylunds bibliotek. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 579. Utgiven av C. G. U. Silfverstolpe i 50 exemplar.

Berlin, Striese & Co., 1870. 8:o. IV,5-18,(6) s. Häftad och oskuren i rosa tryckt omslag. Ur det Gripenstedtska biblioteket på Bystad. Med en förlagskatalog på de avslutande opaginerade sidorna. Johan August Gripenstedt (1813-74) var godsägare och politiker. 1848-66 satt han i regeringen, varav de sista elva åren som finansminister. På den posten verkade han för frihandel, järnvägens snabba utbyggnad med lånat kapital, ståndsriksdagens avskaffande och näringsfrihetens införande 1864. Genom sin fru kom han i besittning av stora jord- och skogsegendomar samt bruk, bland annat Bystad.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1792. 4:o. (8) s. Oskuren och ouppskuren. Delvis med en fuktrand nedtill. Något lagerfläckig. Infördes efter Gustav III:s död av Gustaf Adolf Reuterholm och var i det stora hela liberalare jämfört med Gustav III:s författningar med undantag av att offentlighetsprincipen helt avskaffades. Reuterholm ångrade snart sitt tilltag och inskränkte tryckfriheten med en ny förordning den 21 december 1792.

Sthlm, N. H. Thomson, 1845. Liten 8:o. 3-176 s. Samtida violett mönsterpressat klbd med titel i guld på ryggen och grönstänkta snitt. Ryggen blekt. Ngt bruntonad inlaga som på de inledande bladen är flammig. Ett inledande serietitelblad ej medbundet. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bra ex. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 83. Furuland Bibliografi över svenska skönlitterära häftesserier K:113. Utgiven i Thomsons ”Nytt kabinetsbibliothek af in- och utländsk romanlitteratur”. Detta är det enda tryckta arbete som med säkerhet kan knytas till Ebba Karolina Gylander, född Falk (1802-71).

Sthlm, C. Nyberg, 1818. 8:o. 23 s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Med några svaga fuktfläckar i övre marginalen. Bra ex. som delvis har råkanter. Författarattribuering enligt S. E. Bring, även C. G. Nordforss har föreslagits som författare. Första och tredje upplagan utkom samma år. Bakom den omständliga titeln döljer sig ett dagspolitiskt inlägg i fabelform.

Stockholm, Gidlund & Svartengren, 1967. 65,(3) s. Klammerhäftad och obetydligt nött. Dedikation från Gunnar Harding till Georg Holmblad samt med dennes exlibris. Utkom på förlaget Bok och bild.

Sthlm, L. Salvius, 1760. 8:o. 32 s. Med graverad titelvinjett med devisen: ”För efterkommande”. Tagen ur band och insatt i gammal marmorerad ryggremsa. Gamla stänkta snitt. Lätt bruntonad. Bra ex. Warmholtz bibliotheca historica Sueo-Gothica 9486. Magnus Lagerström (1691-1759) blev Ostindiska kompaniets sekreterare från starten 1731. På denna tjänst gjorde han stora insatser och utsågs 1746 till en av kompaniets direktörer. Han blev ledamot av Vetenskapsakademien 1748 och stödde dess verksamhet, liksom han samarbetade med Linné. I yngre år försörjde han sig bland annat som översättare och han gav många av Holbergs dramatiska arbeten en svensk språkdräkt.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1842. 8:o. (2),33 s. & 5 tryckta tabeller på sex blad. Häftad och oskuren med gammal ljusblå ryggremsa. Lång svag fuktrand på titelbladet. Sista sidan lätt gråsolkig. Svenska läkaresällskapets gamla röda stpl i skrivstil. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 245. Vid sidan av sin gärning som oppositionspolitiker var Anckarsvärd en aktiv förvaltare av sina och hustruns stora gods med både aktiv brukshantering och stora jordbruksarealer. ”Svenskt biografiskt lexkon” skriver: ”Ett viktigt bidrag till kännedomen om A:s politiska åsikter utgör det tal, varmed han 6 apr. 1842 nedlade presidiet i Vetenskapsakademin och vars grundtema var, att det svenska jordbruket ej skulle uppblomstra, förrän man fullständigt avlyft de bördor, som gjorde staten till »bondens hälftenbrukare»”. Det är ett av de mest brännbara talen i Vetenskapsakademiens historia.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1837. 8:o. 3-14 s. Mörkt marmorerat pappbd från 1900-talets första hälft med svart titeletikett. En liten numrerad pappersetikett klistrad i övre marginalen på titelbladet och en fuktfläck i övre inre hörnet. Lite gulnad inlaga. Blyertsinitaler av Robert Murray på insidan av främre pärmen. Gustaf af Wetterstedt (1776-1837) var verksam som diplomat och utnämndes 1824 till utrikesminister. Han var vid sidan av Svenska akademien även ledamot av Vetenskapsakademien, Musikaliska akademien, Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien och Lantbruksakademien samt ett stort antal andra sällskap och utländska akademier. Wetterstedt och Wallin var båda ledamöter i Svenska akademien. Robert Murray (1908-2000) skrev flera uppsatser och böcker om Johan Olof Wallin.