Search Results

Sthlm, L. Salvius, 1764. 8:o. (2),46 s. Med graverad titelvinjett. Tagen ur band. Lös i häftningen. En liten fläck på titelbladet. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9385. Det finns minst två olika tryck av detta arbete. Här är sista sidan felpaginerad 49.

Sthlm, C. Delén, 1810. 8:o. 13,(3 blanka) s. + (ROSENSTEIN, NILS von) Personalier öfver högstsalig hans kongl. höghet Carl August, Svea rikes kron-prins. Sthlm, H. A. Nordström, 1810. 8:o. 24 s. Grönmarmorerat pappbd med svart titeletikett av skinn på främre pärmen (A. Nilsson). Kraftigt lagerfläckiga. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3929 för det andra arbetet. Karl August dog på Kvidinge hed den 23 maj 1810. Carl von Rosenstein (1766-1836) var vid den här tiden utnämnd till biskop i Linköping och blev 1819 Sveriges ärkebiskop.

Sthlm, J. Hörberg, 1829. 8:o. 16 s. Tagen ur band. Lätt nött. Den avslutande versen ”Till Franzén, vid hans makas graf” på sidorna 15-16 skriven av Bernhard von Beskow.

Sthlm, A. Gadelius, 1813. 8:o. (2),27 s. Tagen ur band. Gammal bläckpaginering. Saknar ett avslutande blad med prisuppgift. Kontinentalsystemet var en handelspolitisk åtgärd som Napoleon införde 1805 efter förlusten mot Storbritannien vid Trafalgar. Det proklamerades den 21 november 1806. Napoleon förbjöd all import av brittiska varor till Europas fastland. Detta skulle skapa arbetslöshet och oro i Storbritannien och bana väg för Napoleons seger över engelsmännen. Kontinentalsystemet blev ett misslyckande och drabbade nog kontinenten mer ekonomiskt än Storbritannien.

Sthlm, J. G. Lange, 1785. 8:o. 64 s. Med grav. titelvinjett. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Lätt nött och delvis ngt lagerfläckig, mest i början och på slutet. Litet bläckstänk på titelbladet. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 3035. De fyra sista sidorna med avtryckta handlingar rörande Bengt Bergius donation av sin värdefulla brev- och avskriftssamling till Vetenskapsakademien. Bengt Bergius (1723-84) var Riksbanktjänsteman, historiker och stor handskriftssamlare. Tillsammans med sin bror Peter Jonas Bergius (1730-90) byggde han dessutom upp ett betydande bibliotek som även det kom att doneras till Vetenskapsakademien efter broderns död samtidigt som de skänkte Bergianska trädgården. Bengt Bergius är idag kanske mest känd för sitt verk ”Tal om läckerheter” 1785-87.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1844. Stor 12:o. 95 s. + (BREMER, FREDRIKA) Trälinnan. En teckning ur forntiden, af författarinnan till Teckningar ur hvardagslifvet. Sthlm, L. J. Hjerta, 1840. Stor 12:o. 115,(1 blank,4) s. Samtida violett mönsterpressat klbd med titel i guld på ryggen och grönstänkta snitt. Blekt rygg och övre frampärm. Titelbladet till det första arbetet med några småfläckar, annars bara enstaka småfläckar. Med Johan Sederholms namnteckning. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 302-03 för Sue. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 40 respektive Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 286 för Bremer. De avslutande opaginerade sidorna i andra arbetet består av förlagsreklam från L. J. Hjertas förlag. Bremers ”Trälinnan” översattes till danska och engelska. Läsdramat var färdigskrivet redan 1836 men omarbetades och trycktes inte förrän fyra år senare. Carina Burman skriver i sin biografi över Bremer: ”Stycket är remarkabelt genom att nästan alla roller är skrivna för kvinnor, men också eftersom Bremer valt att placera en kvinnlig träl i huvudrollen. Hennes romaner utspelar sig ju mestadels i högreståndsmiljöer, där berättaren ofta avviker genom sin blygsammare härkomst. ’Trälinnan’ är dock skriven ur ett verkligt ’underdog’-perspektiv”. Bremer skriver 1841 till Tegnér: ”Mina stackars barn äro bra fulla af fel och brister, Ingen är rätt som jag ville ha den, utom – trälinnan. Hon har vunnit föga gunst hos publiken, men jag har för henne en moderlig – – kanske svaghet”. Johan Sederholm (1813-83) övertog efter studier i Uppsala skötseln av Näfveqvarns bruk där han var brukspatron till sin död.

Skövde, 1995. 191,(1) s. Opappbd. Dedikation till Sven Höglind. Garrison-Morton-Norman online 7211: ”Outstanding descriptions and superb illustrations of a very unusual collection of books, including those on fencing, gymnastics, orthopedics, physical medicine, acrobatics, and dance.” En mycket trevlig och rikt illustrerad katalog över Idrottshögskolans rara böcker om gymnastik och mer eller mindre närbesläktade ämnen. Bland annat finns att läsa om konsten att svinga sig över bord och dekapiterade grodors rörelsemönster vid ryggmärgsstimulans.

Milano, 1950. (6),576,(2) s. Lätt nött ljusblått oklbd. Smärre fläckar på ryggen. Faksimil av originalet som utkom 1871-77. Omfattar dels en alfabetisk del om 10874 nummer från Abbot till Zynen, dels en systematisk del med bland annat användbara geografiska avdelningar.

Uppsala, 1962-64. 297 + 223 s. Två bruna ohklbd. Del I med en liten reva smutstitelbladets övre marginal. Den utförliga historiken sträcker sig från 1613 till 1810. Den ägnar mycket plats åt till exempel Johan H. Werner och boktryckarfamiljen Edman.

Sthlm, 1919. 298,(3,3 blanka) s. & plr. Titelsidan tryckt i rött och svart. Häftad och huvudsakligen ouppskuren. Omslaget med blekt och ngt nött rygg samt obetydlig pappersförlust nedtill på framsidan. Med dedikation från utgivaren till A. Larsson daterad den 2 oktober 1923 och ett inklistrat brev daterat några dagar senare till Larsson från Bryk. Trycktes i 250 numrerade exemplar varav detta är nr 146.

Stockholm, A. Bonniers boktryckeri, 1946. 276 s. Häftad och oskuren samt i huvudsak ouppskuren. Svagt läsveck på ryggen. Det nedre yttersta hörnet på främre omslag avrivet. Ur Georg Svenssons bibliotek. Här behandlas Hjalmar Söderberg, Hjalmar Bergman, Birger Sjöberg, Harry Martinson, Jan Fridegård och Tage Aurell. Essäerna har tidigare varit publicerade i ”Bonniers litterära magasin”, ”Samtid och framtid” och ”Dagens nyheter”. I den förstnämnda av dessa var Georg Svensson redaktör. Detta exemplar har ett variantomslag i rött och grönt som avviker från det gängse omslaget. Kanske är det en makulerad version som hamnat i händerna på Svensson, som ju var verksam hos Bonniers förlag, vilket gav ut boken.

Sthlm, 1909. 192,(1) s. Grönt hfrbd med upphöjda bind, guldornerad rygg, marmorerade pärmpapper och övre guldsnitt. Ryggen och de främre pärmhörnen blekta till brunt. Julklappstillskrift till Gertrud Lagerfelt på försättsbladet. Med Säbylunds fideikommissbiblioteks nyare svarttryckta exlibris med fyra vapensköldar. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 5495. Tryckt på fint papper i 500 exemplar. Uppställd i tidsperioder och inom dem alfabetiskt efter ägare, vilka alla får en kort biografisk kommentar och i förekommande fall hänvisning till Carlanders ”Svenska bibliotek och ex-libris” samt med många kompletteringar till detta verk. Fortfarande ett viktigt referensverk rörande de äldre bokägarmärkena i Sverige och därmed i svensk bokhistoria.

Lund, C. F. Berling, 1823. 8:o. (4),410,(5) s. Samtida något nött hfrbd med gludlinjerad rygg och brun titeletikett. Ofärgade snitt. Lätt knäckning i frampärmens nedre hörn. Enstaka småfläckar. Titelbladet med fuktrand och två mindre bläckfläckar. Namnteckning Johan Flodkrantz daterad 1824. Hammarsköld Förtekning s. 167. Första upplagan trycktes i Åbo 1806. Utkom sedan många gånger fram till den artonde upplagan 1869 och beröms av ”Svenskt biografiskt lexikon” för ”sin friska och levande stil”. Behandlar både matematisk och fysisk geografi. Ett kapitel rör naturens riken. Gabriel Israel Hartman (1776-1809) odlade mångfaldiga intressen, men mest känd var hans verksamhet som filosof.

Lund, literis Berlingianis, 1811. 4:o. 40,(7) s. Tagen ur band. Gamla rödstänkta snitt. Titelbladet med samtida notering upptill: ”No. 8.” Med avtryck av Lunds universitets inbjudningsskrift i början och två avslutande minnesdikter över Hesslén, den ena signerad Johan Lundblad. Nils Hesslén (1728-1811) var biskop i Lund. Han var en av initiativtagarna till att bilda Fysiografiska sällskapet i Lund 1772.

Lund, 1994. 300 s. Oklbd med obetydligt nött skyddsomslag. Behandlar ett av Hårlemans första stora byggnadsprojekt. Thureholm, strax utanför Trosa, tillhörde Thure Gabriel Bielke och hade tidigare hetat Giäddeholm. Ovanlig i originalbandet.

Sthlm, J. G. Lange, 1776. 8:o. 31 s. Med titelvinjett i träsnitt. Tagen ur band och insatt i en ny gråpappersryggremsa. Fint ex. Svarstalet av Pehr Wilhelm Wargentin. Författaren höll även ett tal i Vetenskapsakademien 1782 över ”några anmärkningar om en nyttig mineral-samlare”. I slutet av svaret hyllar Wargentin författaren som ”sjelf anlagt en kostbar inträttning til vårt järns förädling”. I sitt exemplar skrev bergsmannen Carl Sahlin att det var Ersta degelstålsverk som avsågs.

Helsingfors, 1920. 211,(1) s. Ngt nött ljusbrunt marmorerat hfrbd med mörkbruna upphöjda bind och infärgat titelfält samt övre guldsnitt (Nordiska bokhandeln). Främre omslag medbundet. En del blyertsanteckningar. Med Gunnar Brusewitz exlibris. En fristående ”Studier av naturen i Linnéseklets svenska diktning” utkom 1925. Gunnar Brusewitz hänvisar till detta arbete i ”Sveriges natur – en resa i tid och rum”.

Sthlm, L. Salvius, 1756. 8:o. (2),32 s. Med en grav. titelvinjett. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Gamla marmorerade snitt. Några samtida rättelser i bläck. Svarstalet av Mårten Strömer. Carl Lehnberg (1725-68) var optisk instrumentmakare och hade som student i Uppsala undervisats av Klingenstierna i den optiska glasslipningens teori och praktik och sedan under en tvåårig studieresa genom Europa tagit del av tillverkningsmetoder och yrkeshemligheter. Han invaldes i Vetenskapsakademien där han tog inträde med detta tal 1756. Hans presidietal 1762 avhandlade också optiken. I sin verkstad, inrymd på Kungl. myntet, tillverkade han objektiv- och okulärglas för astronomerna, bland annat de första akromatiska linserna i Sverige. Men han dog i förtid och den optiska verkstaden nådde under hans efterföljare aldrig samma nivå.

Uppsala, 1961. Porträtt,(2),63 s. & 2 inklistrade maskinskrivna blad. Trevligt marmorerat pappbd med klotförstärkta kanter upp- och nedtill samt titeletikett av brunt skinn (Levin, Uppsala). Omslaget medbundet. Av Torgny Segerstedt egenhändigt undertecknat maskinskrivet presentationsblad till professor Kai Siegbahn i samband med utdelande av Björkénska priset för 1977 medbundet, maskinskriven lista över pristagare 1961-77 inklistrat på det bakre omslagets insida. Acta universitatis Upsaliensis. Skrifter rörande Uppsala universitet. C. Organisation och historia 2. Björkénska pristet instiftades av John Björkén (1833-93) och utdelades första gången 1902 till Tycho Tullberg. Läkaren och kirurgen John Björkén föddes i Tornedalen och utbildade sig vid Uppsala universitet samt var sedan i huvudsak verksam där. Kai Siegbahn belönades för sina arbeten inom elektronspektroskopin för atomer, molekyler och kondenserad materia.

Köpenhamn, 1946. Porträtt,78,(2) s. & plr. Opergamentryggbd med gulddekorerade pärmar. Ryggen liten gulnad och bandet med några smärre fläckar. Med Ellen Ib-Hansens och Richard G. Nielsens gemensamma exlibris. Utgiven i 560 exemplar till 400-årsminnet av Tycho Brahes födelse. Ursprungligen publicerad i ”Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen” 1921, men denna utgåva är reviderad och omarbetad av författaren. Innehåller bland annat utförliga bibliografiska uppgifter om alla Brahes tryck från Ven. Boken trycktes med anledning av Valdemar Pedersens tryckeris 25-årsjubileum.

Uppsala, excudebant Zeipel et Palmblad, (1816). 4:o. (4),14 s. & 1 utvikbar grav. plansch. Tagen ur band. Gamla rödstänkta snitt. Marklin Catalogus disputationum 5.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1840. 8:o. (2),19 s. Häftad med samtida vit ryggremsa. Lätt fläckigt titelblad. En fuktrand i yttermarginalen. Den sista sidan är felpaginerad 21. Mathias Rosenblad (1758-1847) var f.d. justitiestatsminister.