Search Results

Uppsala, 1962-64. 297 + 223 s. Två bruna ohklbd. Ryggarna obetydligt blekta och några pyttesmå fläckar på pärmarna. En del blyertsunderstrykningar och markeringar i texten. Med Nils Nordqvists exlibris och löst bilagda kataloglapp. Den utförliga historiken sträcker sig från 1613 till 1810. Den ägnar mycket plats åt till exempel Johan H. Werner och boktryckarfamiljen Edman.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1854. 8:o. (2),76 s. Häftat i samtida marmorerat omslag med några små nagg. Lite lös i häftningen. Delvis med smärre fuktränder i övre marginalen.

Sthlm, 1844. 8:o. 3-239,(1) s. Lätt nött marmorerat pappbd med röd titeletikett i skinn. Titeletiketten med liten fläck och ryggen med liten skada upp- och nedtill. Delvis mycket lagerfläckig inlaga. Med några blyertsförstrykningar och marginalanteckningar. Saknar ett smutstitelblad. Ur Gunnar Brusewitz bibliotek. Akrell 1029. Oscar Patric Sturzen-Becker (1811-69, före 1855 Sturtzenbecker) var författare och tidningsman, mest känd under sin pseudonym ”Orvar Odd”. Gunnar Brusewitz har skrivit om Sturzen-Beckers betydelse som Stockholmsskildrare i ”Ekoparken”.

Sthlm, N. H. Thomson, 1838. Liten 8:o. 266 + 267-541 + 543-802 s. Samtida lätt nött brunt klbd med titel i guld på ryggen och brunstänkta snitt. Ryggen obetydligt blekt och solkig. Inlagan med enstaka fläckar. Med Johan Sederholms namnteckning på försättsbladet. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bra ex. Furuland Bibliografi över svenska skönlitterära häftesserier K:43. Bibliotheca Rudbeckiana 1626. Utkom i Thomsons ”Kabinetsbibliothek”. Översättningen är gjord av Thure Gustaf Rudbeck och förläggaren Thomson. Carl Herlossohn eller Herloss (1804-49) var tysk författare och journalist. Detta är en översättning av hans ”Der Ungar” (1836). Johan Sederholm (1813-83) övertog efter studier i Uppsala skötseln av Näfveqvarns bruk där han var brukspatron till sin död.

Köpenhamn, F. de Tengnagel, 1837. 16:o. 372 + 354 s. Två samtida ngt nötta hfrbd med guldornerade och blindpressade ryggar. Ljusbruna snitt. Ryggskinnet med ytlig sprickbildning. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Originalet ”Ben Brace, the last of Nelson’s Agamemnons” utkom 1836. Frederick Chamier (1796-1870) var engelsk romanförfattare i Marryats stil.

Sthlm, N. H. Thomson, 1838. Liten 8:o. 3-227 + 229-497,(3 blanka) s. Samtida grönt mönsterpressat klbd med titel i guld på ryggen. Ryggen ngt blekt. Enstaka fläckar. Ett inledande serietitelblad ej medbundet. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bra ex. Furuland Bibliografi över svenska skönlitterära häftesserier K:47. Utgiven i Thomsons ”Kabinetsbibliothek” och översatt av förläggaren själv.

Uppsala, J. F. Edman, (1803). 4:o. 8 s. Häftad. Oskuren. Fint ex. ur L. F. Rääfs bibliotek. Marklin 238. Setterwall 6258. Allt som utkom. Med omfattande utdrag ur jordaboken på svenska.

(Falun), Scandbook AB, 1996. 280 s. Oklbd med skyddsomslag. Det bakre omslaget med två revor upptill. Med dedikation: ”Till Lars [Forssell] från Sara Lev!”. Utgiven av Albert Bonniers förlag. Den sjätte och näst sista delen i Lidmans stora romansvit ”Jernbanan”.

Sthlm, L. Salvius, (1751). 8:o. (2),62 s. Med en grav. titelvinjett. Häftad och oskuren. En bläcknumrering i nedre marginalen på titelsidan. Småsolkig och med smärre fläckar. Svarstalet av Pehr Wargentin. Carl Leijell (1718-86) var mineralog och bergsman. 1736 blev han auskultant i Bergskollegium för att sedan anställas som kanslist där, varefter han blev notarie och sist proberare. 1752 blev han bergmästare, först i Södermanland och Östergötland, senare i Värmland. Med ålderns rätt slutade han 1785 och fick titeln bergsråd. I gruvor är schakten lodräta medan stollar är vågräta gångar insprängda i berget, ofta hade de funktionen att leda bort vatten.

Sthlm, 1942. 523 + 525-935 + 496 s. Tre ngt nötta röda hfrbd med upphöjda bind, guldornerade ryggar samt stänkta snitt. Omslagen medbundna. Några av binden med repor. Den tredje volymen utgörs av ett register. Åhléns författarlexikon är ett mycket användbart uppslagsverk rörande svenska författare och deras produktion. Fler delar utkom, den sist utgivna delen rör perioden t.o.m. 1975.

Sthlm, C. Nyberg, 1820. 8:o. 15 s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Ngt ojämnt skuren i yttermarginalen. Enstaka lagerfläckar och genomgående svag fuktfläck i yttermarginalen. Första upplagan utkom någon gång 1737-40.

Helsingfors, 1920. 211,(1) s. Blått hklbd (Kurt G. Johnssons bokbinderi). Främre omslag medbundet. Ryggen blekt. Per S. Ridderstads namnteckning. En fristående ”Studier av naturen i Linnéseklets svenska diktning” utkom 1925.

Uppsala, 1877. IV,212 s. Lätt nött svart hfrbd med lite bågnade pärmar. Stänkta snitt. Det sköra försättsbladet med några smårevor och mindre pappersförluster. Inlagan med fuktrand i nedre hörnet i början och mot slutet, samt delvis med diskreta marginalmarkeringar i blyerts. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 3025 och 4657. De två sista sidorna med en förteckning över Säves egna skrifter. Samlingen inköptes i sin helhet före auktionen av J. J. Dickson för 6000 kronor och skänktes till Göteborgs musei bibliotek, numera Göteborgs universitetsbibliotek. Säves boksamling var i huvudsak inriktad på språkvetenskaplig litteratur. Carl Säve (1812-76) var född i Roma på Gotland. Han utnämndes till den första professuren i nordiska språk vid Uppsala universitet 1859.

Sthlm, 1936. 170 + 277 s. Brunt halvmarokängbd med upphöjda bind, blindpressad och guldlinjerad ryggdekor, övre guldsnitt och klistermarmorerade pärmpapper (Bonniers bokbinderi). Första delens främre omslag medbundet. Ryggen hårt blekt och med några småstänk, främre pärmen med en fläck på skinnet. Dedikation till Carl L. Söderstedt.

Sthlm, 1935. 89,(1 blank,1) s. & 1 plansch. Bra grönt hklbd med mörkgrön titeletikett i skinn och stänkta snitt (Ivar Forsbergs bokbinderi, Stockholm). Omslaget medbundet men med en del veck. Illustrerad. Stockholms stadsmuseum. Utgiven av Stockholms stads slussombyggnadskommitté. Innehåller följande kapitel: ”Befästningarna vid Söderström och Slussen”, ”Slussanläggningarna och strömmen”, ”Broarna och trafiklederna”, ”Byggnaderna inom slussområdet. Handel och rörelse”, ”Trafikmaskinen” och ”Arbetsledning och entreprenörer”.

Sthlm, l’imprimerie d’Eckstein, 1830. 8:o. Litograferat porträtt,IV,5-57,(2) s. Häftad i samtida gråpappomslag. Ryggen med revor. Oskuren. Ngt lös i häftningen. Smärre lagerfläckar i början och en eskalerande fuktfläck i nedre marginalen på s. 51 till slutet. Förlagan till porträttet är av Sandberg. Utkom året efter Leopolds död och är den första större biografin över skalden. På slutet är ett antal brev från Kellgren till Leopold avtryckta.

Uppsala, 1915. 8 s. Nött hfrbd med röd titeletikett, marmorerade pärmpapper och medbundet omslag. Övre kapitälet trasigt. Erik Gjethwoldséns respektive Bengt Janssons exlibris. Tryckt i 50 exemplar (egentligen 57 inklusive arkivexemplar) till boktryckaren och bokhistorikern C. F. Bernströms 70-årsdag den 25 september 1915. Bengt Jansson skrev artikeln över Arthur Sjögren i ”Svenskt biografiskt lexikon”.

Lund, typis Berlingianis, (1800). 4:o. 15 s. Tagen ur band. Fuktfläckar i övre marginalen. Lätt lagerfläckig. Marklin Catalogus disputationum 3. Setterwall Svensk historisk bibliografi 2939. Om staden Altona nära Hamburg vilken blev uppbränd av Magnus Stenbocks armé år 1713.

Lund, typis Berlingianis, (1792-93). 4:o. (4),16 + 18 s. Två oskurna och ouppskurna häften. Någon obetydlig småfläck. Fint ex. ur L. F. Rääfs bibliotek. Marklin 22 respektive 1. Setterwall 5879. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 16 respektive 30. Avtrycker och kommenterar bl.a. de uppgifter om Lund som återfinns i Egil Skallagrimssons saga och hos Adam av Bremen.

Sthlm, L. Salvius, (1759). 8:o. (2),32 s. Graverad titelvinjett med devisen: ”För efterkommande”. Tagen ur band. Gamla marmorerade snitt. Enstaka lagerfläckar, Gammal bläcknumrering ”13” på titelbladet. Gott ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9701. Hindric Jacob Wrede (1696-1758) gjorde en lång militär karriär innan han 1747 blev landshövding i Karelen, Savolaks och en del av Kymmenegårds län. Han var en inflytelserik politiker under 1740- och 1750-talen, bland annat var han ordförande i kommissionen som dömde rojalisterna efter 1756 års statskupp.

Linköping, C. F. Ridderstad, 1848. 8:o. 160 s. Häftad, oskuren och ouppskuren i grått tryckt omslag. Lite bruntonad inlaga med enstaka lagerfläckar. En fuktrand nederst i ryggmarginalen. Omslaget och titelbladet med fuktfläckar i nedre marginalen. Allt som utkom. Författaren var överstelöjtnant och verksam i utländsk tjänst. På bakre omslaget meddelas att subskribenterna ska skicka in resten av prenumerationsavgiften 12 skilling banko till författaren på Nånö i Norrtälje. ”Andra delen, eller Kriget i Spanien, skall med det snaraste utkomma” utlovas, ett löfte som dock inte infriades.

Sthlm, L. Salvius, (1752). 8:o. (2),34 s. Graverad titelvinjett med devisen ”För efterkommande”. Tagen ur band. Med en del små lagerfläckar. Bra ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9469.

Uppsala, 1944. Porträtt,LXIX,(1),391 s. Olinnebd med blå titeletikett i skinn och blått övre snitt. Omslaget medbundet. Titeletiketten lite repad och bandet med några smärre solkigheter. För- och eftersättsblad med svaga fuktränder ytterst. Hultmarks porträtt är efter en torrnålsgravyr av Axel Fridell. Inleds med uppsatsen ”Emil Hultmark som samlare och forskare” av Carl David Moselius. Förtecknar både separat utgivna grafiska blad och illustrationsmaterial i böcker samt ger rikhaltiga biografiska uppgifter. Det oumbärliga standardverket på området.

Sthlm, 1909. 192,(1) s. Brunt hklbd med guldlinjerad rygg. Främre omslag medbundet. Ryggen något blekt. Med Bengt Löws namnteckning daterad 1945. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 5495. Tryckt på fint papper i 500 exemplar. Uppställd i tidsperioder och inom dem alfabetiskt efter ägare, vilka alla får en kort biografisk kommentar och i förekommande fall hänvisning till Carlanders ”Svenska bibliotek och ex-libris” samt med många kompletteringar till detta verk. Fortfarande ett viktigt referensverk rörande de äldre bokägarmärkena i Sverige och därmed i svensk bokhistoria.

Lund, Lundbergska boktryckeriet, 1837. 8:o. IV,67,(1) s. Häftad i gult tryckt omslag. Ryggen med ett par små revor överst. Genomgående lätt lagerfläckig. Gamla marginalanteckningar i blyerts på s. 9. Nagg i övre marginal på s. 19-21. Med John Papes exlibris. Med en hyllningsvers till Jacob Falkman, färgerifabrikör och sedermera driftig lantbrukare och godsägare på Vanstatorp och Södertou samt känd som välgörare för den unge Henrik Reuterdahl, den blivande ärkebiskopen. Man kan väl ana att en del av de Falkmanska håvorna även kommit författaren till del. Gustaf Johan Schartau (1794-1852) var fäktmästare vid Lunds universitet.