Search Results

Sthlm, Wennlundska boktryckeriet, 1826. 8:o. (2),37 s. Tagen ur band och insatt i ett marmorerat omslag. Ryggen nött och defekt. Lagning inledningsvis i nedre marginalen. Lätt solkig och med några småfläckar. Enstaka spridda blyertsanteckingar. Spår av svarta stämplar på sista sidan. Ur Per-Erik Lindahls bibliotek. Hagström Svensk litteraturhistorisk bibliografi intill år 1900 nr 8022, med Lorenzo Hammarsköld som författare. Första upplagan, en ny utkom 1835. Tegnérs diktepos ”Axel” utgavs första gången 1822. Här återges poemet generöst, med inflikade lovordande kommentarer från den anonyma författaren. Denne avslutar med: ”För att göra dig till viljes, har jag här nedskrifvit dessa få reflexioner, svaga uttryck af den beundran, som det mästerliga poemet hos mig väckt. Ett kritiskt bedömmande ligger för högt öfver min sfer, såsom oinvigd i den ädla skaldegåfvans mysterier.” Lorenzo Hammarsköld hade 1822 låtit utge ”Bref till en vän, om poemet Axel” och sammankopplas sannolikt av denna anledning ibland med denna till titeln snarlika skrift, men att han verkligen skulle vara författare till detta arbete, sett till den stora skillnaden i innehållet, förefaller föga troligt. Mer sannolikt är att det rör sig om en piratupplaga av dikten, och att det kanske är boktryckaren själv, Carl Westman, som författat de meningslösa kommentarerna.

Sthlm, I. Hæggströms boktryckeri, 1869. 8:o. 36 s. & 1 utvikbar litograferad plansch. Med illustrationer på s. 19. Häftad i samtida grönt omslag. Bra ex. med dedikation till L. F. Rääf. Setterwall 6046. Essén Sörmländsk bibliografi s. 62. Särtryck med separat paginering ur ”Vitterhetsakademiens handlingar”, ny följd, del 6. Planschen avbildar en del av kyrkans väggmålningar. B. E. Hildebrand tillhörde L. F. Rääfs vänkrets.

Sthlm, 1878. (2),102,(1) s. & 1 litograferad karta. Häftad med lite defekt ryggremsa. Ouppskuren. Titelbladet lite solkigt och med reva, vikmärke och pappersförlust i nedre hörn. Yttersnittet med en del smånagg i marginalen. Setterwall Svensk historisk bibliografi 898. Lades fram i Lund. Har dubbel paginering då den samtidigt publicerades i del V av ”Historiskt bibliotek” utgivet av Silfverstolpe. Översattes även till engelska.

Uppsala, 1949. 125 s. Marmorerat pappbd med röd titeletikett och rund nummeretikett nederst på ryggen (R. W. Statlander). Omslaget medbundet. Bra ex!

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1784. 8:o. (2),23 s. Häftad i blått omslag från 1800-talets slut med handskriven ryggtitel. Gamla rödstänkta snitt. Ett par småfläckar nederst på titelbladet. En liten genomgående nagg i yttermarginalen och några svaga fuktränder i samma marginal. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 131-32. Tyngdpunkten i Envallssons författarskap låg enligt ”Svenskt biografiskt lexikon” ”inom översättningen av den franska opera comiquen”.

Göteborg, S. Norberg, 1817. 8:o. 79 s. Häftad, oskuren och ouppskuren i samtida gråpappersomslag, det främre med en reva. Enstaka lagerfläckar. Titelbladet lagerfläckigt och lite solkigt. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 207. Översättarens förord återfinns på s. 7-9. Första svenska översättningen av Jean Racines ”Alexandre le grand” som hade urpremiär 1665.

Uppsala, Leffler och Sebell, 1845. 12:o. 84 s. Häftad och oskuren i tryckt blått omslag. Liten pappersförlust på ryggen. Små svaga klisterspår från exlibriset på titelbladet. Liten röd förstrykning på s. 17 angående Västgötarnas fana. Birger Nordwalls exlibris med runstensmotiv, stämpelnumrerat 3943 på främre omslagets insida. Stpl Börje Knös’ boksamling på titelsidan. Utgiven på P. Hansellis förlag. Målande beskrivning av Uppsalastudenternas traditionella valborgsfirande. ”När man i långa vintermånader framför en värmande brasa bläddrat i bladen af någon latinsk författare, hvars flödande vältalighet ändock icke förmått fängsla våra tankar, så verkar den första solstrålen från en blånande luft likasom ett trollslag”.

Skara, F. J. Leverentz, 1802. Liten 8:o. (14),268,(4) s. Något nött hfrbd från ca 1830 med guldlinjerad och blindpressad rygg. Grönstänkta snitt. Inlagan delvis med råkanter. Titelbladet med lagning i nedre ytterhörnet. De följande bladen lite naggade i motsvarande hörn. Litet hål i tredje, femte respektive sjunde bladet. Några små rostfläckar, bland annat på s. 97. Brun fläck 177-79. Stplr från Stora Eks fideikommissbibliotek, varav den ena blött igenom något på titelbladet. Det tryckta smutstitelbladet saknas. Utgavs postumt och inleds med en biografi. Innehåller bland annat ”Morgon-suck”, ”Afton-tankar”, ”Fri paraphrase öfver någre k. Davids psalmer”, ”Ytterste domen” och några sorgekväden samt ”Vid Sophiæ Magdalenæ kyrkas invigning i Härened 176--”. Prosten Nils Smedberg (1735-97) föddes och verkade i Västergötland. Han var gift med Maria Christina Gyllenhaal och utgav själv en mängd småverser samt 1787 ”Christelige tänkespråk för hvar dag i året, med vers utförde”.

Uppsala, 1889. (2),XXII,243,(1) s. Nött häftat exemplar där främre omslag är loss och trasigt överst. Oskuren och ouppskuren. Lös i häftningen inledningsvis. På smutstitelbladets baksida den tryckta texten: ”Cet exemplaire a été tiré pour la bibliothèque de m. le cte E. Lewenhaupt”. Ur Säbylunds bibliotek. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 2824. ”Tiré à cent cinquante exemplaires, et non mis dans le commerce”. Gaston Paris (1839-1903) var en fransk författare och framstående filolog som hade ett stort inflytande på den internationella forskningen och med ett flertal svenska lärjungar, i vilken krets Carl Wahlund (1846-1913) ingick. Wahlund arbetade som professor i romanska språk vid Uppsala universitet och var en stor bibliofil. I ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver Sten G. Lindberg att romanisten Carl Wahlund var en av Hedbergs stöttepelare och framstår som en av de ”allra djärvaste beställarna av kostbara bokband vårt land över huvud kan uppvisa”. Wahlunds fina bibliotek donerades till Uppsala universitetsbibliotek.

Venedig, 1973. 218,(1) s. Opappbd med något nött skyddsomslag. I aningen nött opappkassett med monterat faksimil. Blå förlagsstämpel på främre pärmens insida, svaga blå fläckar på försättsbladet. Ur Ulf Cederlöfs bibliotek. Om folkliga ettbladstryck, kistebrev och planscher m.m., mestadels träsnitt.

(Sthlm), 1801. 4:o. (10) s.,580,579-80,583-1274 spalter,(1) s. + MÖLLER, J. G. P. Tysk och swensk ord-bok. Andra delen. Andra uplagan, förbättrad. Sthlm, A. J. Nordström, 1802. 4:o. (2) s.,5-1168,1165-1462 spalter. + MÖLLER, J. G. P. Tysk och svensk samt svensk och tysk ordbok. Tredje delen. Teutsch-schwedisches und schwedisch-teutches Wörterbuch. Dritter Theil. Greifswald, A. F. Röse, 1790. 4:o. (8) s.,1072,1069-1116,1121-1984 spalter. Samtida torrt och blekt hfrbd med sparsamt guldornerad rygg och olivgrön flagnad titeletikett. Rödstänkta snitt. Avnötta pärmkanter och stötta hörn. Delvis lagerfläckig. Del III bundet i ett samtida ngt nött stänkdekorerat hfrbd med upphöjda bind, sparsamt guldornerad rygg och ljus titeletikett i glättad papp. Stänkta snitt. Pärmarna och ryggen med en del skrapmärken. Med L. J. Sederholms ovala exlibris. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Haugen A bibliography of Scandinavian dictionaries 1680. Zaunmüller Bibliographisches Handbuch der Sprachwörterbücher sp. 343. Hammarsköld Förtekning s. 30. Del I-II var allt som utkom av denna andra förbättrade upplaga. Första upplagan trycktes 1790-92 och omfattande även den tredje del som återfinns här. Del I är utgiven av Kongl. academiska bokhandeln i Uppsala, men enligt förordet tryckt i Stockholm. Tysken J. P. G. Möller (1729-1807) var professor i retorik och historia vid universitetet i Greifswald och hans ordbok kännetecknas av sitt rika ordförråd. Trots att Möller i förordet skarpt kritiserar sin föregångare Linds arbete – ”ofullkomligt, otilräckligt och felactigt”, ”författaren synes utom des icke hafwa warit rätt mägtig det tyska språket” – har forskningen visat att Möller i mångt och mycket själv har använt sig av Linds ordbok. I förordet till denna andra upplaga skriver Möller om sin tacksamhet till Tyskland och Sverige: ”Den ena af dessa nationer har jag at tacka för min födelse, den andra för min lycka”. Exemplaret har tillhört köpmannen och kommersrådet Lars Johan Sederholm (1772-1822). Han var Johan Sederholms farbror och ägde enligt Carlander ett större bibliotek som ärvdes till Näfveqvarn.

Västerås, 1951. 733,(1) s. Lätt nött och aningen snedläst tegelrött hklbd med dubbla svarta titeletiketter och rödstänkta snitt. Främre omslag medbundet. Tillskrift till Emil Liedgren och med några blyertskommentarer av denne. Monografier utgivna av Stockholms kommunalförvaltning 11. Stockholms stift grundades 1942 så här behandlas präster från en 400-årsperiod. Emil Liedgren (1879-1963) var kyrkohistoriker, psalmforskare och även psalmdiktare samt ledamot i 1935 års psalmbokskommitté. Som forskare var hans specialämne J. O. Wallin och han doktorerade på avhandlingen ”Wallins läroår såsom psalmdiktare” 1916.

Sthlm, framl. L. Salvii tryckeri, 1775. 4:o. 24 s. Titelvinjett i träsnitt med devisen ”För efterkommande”. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Bra ex.

St. Gallen, 1969. 468 s. & plr. Häftad och med skyddsomslag. Ryggen ytterst lätt blekt. Massivt och detaljerat verk om bokbinderi. Rikt illustrerad i texten. De avslutande planscherna utgörs av reklam för olika bokbinderiprodukter och maskiner. Detta är den andra upplagan, den första utkom 1950.

Uppsala, C. A. Leffler, (1851). 8:o. (4),20 s. & 1 utvikbar litograferad plansch. Häftad i tryckt gult omslag. Ett mycket fint ex. Marklin Catalogus disputationum 153. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6280. Ranius Böcker om Östergötland 586. Fiske Runic literature s. 9. Planschen avbildar bl.a. den runsten som 1844 upptäcktes i grundmuren till Skärkinds gamla kyrka. Avhandlingen berättar också om ett stort revben som förvarades i kyrkan och som enligt traditionen tillhört jättekvinnan Skära. Enligt sägnen byggde Skära den gamla kyrkan och det är efter henne socknen fått sitt namn. Anders Retzius, som studerade benet, antog att det rörde sig om ett ben från en späckhuggare.

Sthlm, 1889. Front,81 s. & plr. Häftad i mörkblått glättat litograferat omslag. Omslaget lite nött och med smärre hörnveck samt en mindre fläck på framsidan. Utgiven av Föreningen för grafisk konst och med ett förord av Erik G. Folcker samt en översikt av de grafiska metoderna av Gustaf Upmark. Bland de tolv planscherna märks bland annat etsningar av Ferdinand Boberg och A. T. Gellerstedt. En imponerande utställning med över 600 poster med samtida nordiska grafiska blad och bokverk. Alla representerade konstnärer har fått korta biografiska uppgifter.

Uppsala, 1918. VIII,445,(1) s. Grönt hklbd med sparsamt guldornerad rygg, marmorerade pärmpapper, infärgat övre snitt och medbundet främre omslag. Ryggen ngt blekt. Diskreta förstrykningar med blyerts. Lätt beskuren dedikation till Henrik Schück på titelbladet. Anton Blanck var Schücks elev och efterträdde honom som professor i litteraturhistoria med poetik i Uppsala 1922. Om föreliggande verk skriver ”Svenskt biografiskt lexikon”: ”huvuduppgiften blir här att insätta Idunadikterna i deras, rent nationella sammanhang, med de inhemska tidshändelserna, med den genom Benjamin Höijer förnyade svenska kulturtraditionen, med Geijers egen forskning och livserfarenhet”.

Västerås, T. R. Björkbom, 1821. 8:o. 30 s. Tagen ur band. Lite loss i häftningen. Några små lagerfläckar. Gammal numrering i övre hörnet på titelbladet. På s. 17-30 avtrycks några hyllningsverser till Hellman med dryckesmotiv. Georgianer-orden hade tagit sitt namn efter borgmästaren i Västerås Georg Fredric Hellman. Han beskrivs i C. W. Böttigers memoarer som ”en glad och lustig Bacchi-broder, som gärna sjöng vid glaset; för övrigt en gammal ungkarl med många barn, kopparfärgat ansikte och en näsa, som kunnat duga till krogskylt”. Hellman avled 1820 och fick ett bitvis kritiskt eftermäle i dåvarande domprosten J. O. Wallins griftetal. Ett år senare, då J. O. Wallin lämnat Västerås, hölls föreliggande minnestal i Georgianer-orden där det framhölls att borgmästaren aldrig gjort sig skyldig till ”verklig moralisk dålighet” och inte heller låtit nöjesliv och drickande gå ut över sitt arbete.

Sthlm, L. L. Grefing, (1744). 8:o. 23 s. Nytt marmorerat pappbd med svart titeletikett i skinn. Delvis med råkanter. Något lagerfläckig inlaga. Avrivet nedre yttre hörn på s. 13-16. Gammal namnteckning ”R. Hallbrg” i nedre marginalen på s. 17. Exemplar utan titelvinjett. Boktryckarna Grefing och Salvius tävlade om uppdragen som boktryckare till Vetenskapsakademien och det finns även en upplaga av detta tal tryckt av Salvius. Från 1746 fick Salvius ensamrätt att trycka talen och året därpå även för ”Vetenskapsakademiens handlingar”. Talet trycktes om i Dalins ”Witterhetsarbeten” 1767 i första bandets sista pagineringsföljd. Eric Benzelius utrikesresa behandlas på sidorna 10-14

Örebro, N. M. Lindh, 1866. 8:o. IV,64 s. Tagen ur band. Titelbladet med pappersförlust i övre hörnet, bortklippt nedermarginal och en liten handnumrerad etikett i övre inre hörnet. Delvis lite lös i häftningen. Med liten reva i inre marginalen fram t.o.m. s. 16. Inlagan i övrigt delvis med anteckningar i bläck och blyerts.

Lund, C. G. Berling, (1745). 4:o. (2),30 s. & 1 utvikbar träsnittsplansch. Enkelt vitt pappbd med handskriven ryggtitel. Ur Curt Wallins bibliotek. Ett dedikationsblad i början saknas. Lidén Catalogus disputationum 63. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1821. Med tryckt dedikation till biskop Johan Engeström, men ett blad med dedikation till Anders Knape och en dikt på engelska till respondentens fader Fredrik Bagge saknas. Om biskopar i Sverige och deras insignier eller vapen. Helsidesplanschen vid sidan 20 föreställer en biskop som har processionskors, kräkla, mitra och två vapensköldar. Det är en avbildning av en medeltida gravhäll för danska ärkebiskopen Jens Brostrup (Johannes Brochstorp) och återfinns i Lunds domkyrka. Han var av adlig släkt och verksam vid Dalby kloster innan han utnämndes till ärkebiskop 1472. I den rollen skrev han under Köpenhamns universitets statuter 1479, förhandlade utan framgång om Kalmarunionen i Halmstad 1481 och krönte kung Hans och hans drottning Christine i Köpenhamn 1483. Han dog i pesten 1497.

Uppsala, 1947. (1),90-128,(12) s. Häftad. Lätt stött i nede hörnet. Dedikation till Nils Nordqvist och med dennes exlibris. Särtrycket utfördes enligt anteckning i en upplaga om 50 exemplar. De avslutande tolv sidorna utgörs av faksimilillustrationer ur originalupplagan av ”Oden”. Författaren jämförde sammanlagt 13 exemplar av arbetet och fann att det genomförts stora textmässiga förändringar under tryckningens gång och att flertalet exemplar skilde sig åt.

Uppsala, Wahlström & Låstbom, 1840. 8:o. (2),64 s. Häftad i tryckt omslag. Revor i ryggen. Oskuren och ouppskuren. Bra ex. Krok Bibliotheca botanica suecana 3. Arbetet om svenska krypbjörnbär trycktes året innan som akademisk avhandling under Elias Fries presidium med titeln ”Ruborum suecica dispositio monographico-critica”. Johan Peter Arrhenius (1811-89) var naturforskare och agronomisk författare.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1842. 8:o. 84,(1) s. Tagen ur band. Ren inlaga. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 40. Översattes både till holländska och tyska. Är en av många följdskrifter till den svenska översättningen av den radikala tyska teologen David Friedrich Strauss ”Strauss och evangelierna, eller Jesu lefnad” som utgavs av L. J. Hierta 1841. Bremers inlägg i debatten väckte mycket uppmärksamhet och motstånd.