Search Results

Sthlm, L. Salvius, 1765. 8:o. 32 s. Grav. titelvinjett med devisen ”För efterkommande”. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Häftets andra hälft med fuktrand i nederdelen av ryggmarginalen. Mennander var biskop i Åbo och utnämndes själv till ärkebiskop 1775.

Uppsala, 1905. (2),8 s. & plr. Häftad, i något nött omslag med ett par svaga småfläckar. Omslaget med en reva i ryggen och loss från inlagan. Ljusa fläckar på titelsidan och s. 6. Nelson anger att särtrycket gjordes i 50 exemplar.

Sthlm, Elméns & Granbergs tryckeri, 1844. 12:o. 53 s. Häftad i tryckt omslag. Delvis småfläckig. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 302. Författaren var enligt Linnström grosshandlare i Stockholm och avled samma år pjäsen trycktes. Handlingen bygger på traditionen om Neckens polska eller ”elfspelet”. Den som hör denna kan inte sluta dansa och spelmannen inte sluta spela utan leder följet ner i någon närbelägen sjö eller flod i vilken de alla omkommer. Meyerson skriver i sitt förord att ”kringstrykande spelmän begagna sig ofta häraf, för att rigta sig på den godtrogna allmogens bekostnad, då de skrämma den med hotelsen att spela Neckens polska.”

Uppsala, Leffler och Sebell, 1842. 8:o. (2),16 s. Häftad i samtida marmorerat omslag. Med en handskriven dedikation på insidan av främre omslag: ”Hr stud. Th. Elfstedt”. Marklin Catalogus disputationum 49. Stjernecrantz (1755-85) samarbetade med Kexél och var aktiv i Par Bricole. Hans vittra arbeten är bl.a. bevarade genom Völschows avskrifter.

Falun, 1877. (4),III,(1 blank),141 s. Häftad, oskuren och ouppskuren. Omslaget nött och något solkigt. Genomgående ljusa fuktränder. Dedikation till herr kamrer G. Swederus. En första del utgavs som avhandling 1877 men kompletterades i föreliggande arbete, vilket publicerades i samband med Uppsala universitets jubelfest.

Sthlm, I. Marcus, 1855. 8:o. XII,207 s. Träsnitt i texten. Lätt nött samtida ljusbrunt hfrbd med guldornerad rygg och grön titeletikett. Marmorerade snitt. Bra ex. med ren inlaga. Axel Erdmann (1814-69) var geolog, mineralog och kemist. Hans geologiska undersökningar av svenska malmfält var de första i sitt slag i Sverige. De publicerades i ”Vetenskapsakademiens handlingar” och belönades sedermera med Jernkontorets stora medalj.

Sthlm, 1933. Porträtt,349,(1 blank,2) s. Bra rött hfrbd med upphöjda bind och guldornerad rygg samt övre guldsnitt. Reva i yttermarginalen på s. 349. Omslaget signerat Einar Nerman. Boken är indelad i fyra huvudkapitel: ”dramats förspel”, ”Fersenska mordet”, ”kravallerna den 30 juni 1810” och ”den stora rättegången”.

Amsterdam, 1782. 12:o. XII,291 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag. Delvis ouppskuren. Ryggen trasig nederst. Häftningen bitvis loss, helt i bakre innerfals. Nedre hörn avrivet på s. 131. En fuktfläck i övre hörn på s. 125-28 och i övre marginalen på s. 277-88. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3505. Första upplagan utkom 1781. Författaren hade efter sina studier i Paris deltagit i flera diplomatiska uppdrag i Sverige, vilket väckt hans intresse för landets historia.

Sthlm, 1939. 311 s. & plr. Lätt nött hklbd med påklistrad randig pappersrygg och tryckt titeletikett hämtad från omslagsryggen. Främre omslag medbundet. Ur Gunnar Brusewitz bibliotek. Tryckt i totalt 385 exemplar. Innehåller mycket utförliga och användbara verkförteckningar över de båda brödernas graverade produktion. Avslutas med person- och ortsregister, vilka inkluderar deras många porträttgravyrer och topografiska motiv.

(Berlin), 1912-18. IV,457,1-90,1-110 s. Grått något nött oklbd med stänkta snitt. Ryggen och delar av den bakre pärmen solkiga och med fläckar. Främre pärmen med några svaga blyertsnoteringar. Den främre inre falsen med en spricka. Omslagen medbundna. Bandet innehåller tre kataloger från W. Junk: nummer 63 ”Vertebrata recentia et fossilia”, nummer 48 ”Homo” och nummer 45 ”Ornithologia”. Wilhelm Junk (1866-1942) var antikvariatsbokhandlare, bibliograf, Linnékännare och entomolog. Han etablerade sitt antikvariat, Antiquariaat Junk, 1899 i Berlin och kom att dominera handeln med naturvetenskaplig antikvarisk litteratur. På 1930-talet flyttade han till Haag, och antikvariatet bedriver numera sin verksamhet i Amsterdam.

Sthlm, 1901. (6),155 s. & plr. Klbd med guldlinjerad rygg och stänkta snitt. Meddelanden från Svenska slöjdföreningen år 1902. Enligt ”Svenskt biografiskt lexikon” är detta ”den första fullständiga monografien över en svensk konsthantverkare”.

Sthlm, 1937. 360 s. Lätt nött brungult olinnebd med titeletikett av rött skinn, rött övre snitt och medbundet främre omslag. Bristningar i främre inre fals, men boken håller ihop bra. Ur Ulf Cederlöfs bibliotek. Nordiska museets handlingar 7. Utkom även i en avhandlingsupplaga. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Erfarenheterna från herrgårdsundersökningarna gav S insikten, att stockholmsarkitekter, -murmästare och -konstnärer spelat en avgörande roll vid tillkomsten av de stora herrgårdarna i Sverige under 1700-talet. Inte minst gällde det bruksherrgårdarna i norra Uppland – Gimo, Leufsta, Österby, Harg och Forsmark – och stockholmsnoblessens praktfulla sommarresidens – bl a Stora Wäsby, Erstavik och Sturehov. Dessa rön lade han fram i doktorsavhandlingen Svenska herrgårdshem (1937), som ansågs vara nyskapande och i början av 1990-talet gavs ut i ny upplaga”.

Göteborg, 1963. 71,(1) s. & plr. Häftad. Lätt nött och något snedläst. Ur Sten Lundquists bibliotek. Tryckt i 300 numrerade exemplar, varav detta är nummer 6.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1787. 8:o. 32 s. Häftad och oskuren i tryckt originalomslag. Ngt nött, lager- och småfläckig. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 142. Trycktes även samma år i ”Samling af skådespel, upförde på nya Svenska theatren i Stockholm”.

Sthlm, O. Grahn, 1812. 8:o. (7) s. Tagen ur band. Titelbladet med samtida notering upptill: ”No. 4.” Claes Fleming (1771-1831) var en av de drivande krafterna inom Sällskapet nytta och nöje och detta tal skrevs när han valde att lämna ordförandeskapet för sällskapet. Man använde sig av lokalerna där Stenborgs teater hade varit verksam och spelade amatörteater på hög nivå och med kungligheter och hovfolk i publiken.

(Sthlm), Kongl. tryckeriet, (1759). 4:o. (4) s. Oskuren. Några småfläckar på det andra bladet. Fint ex. på tjockt papper. Utfärdad av Kanslikollegium med A. J. von Höpken och Clas Ekeblad i spetsen. Det fastställs lämpliga pris per tryckark och att skrifter bör ha priset synligt tryckt.

Norrköping, 1893. Porträtt,IV,295 s. Trevligt grönt hklbd med guldornerad rygg, marmorerade pärmpapper och stänkta snitt. Omslaget medbundet på slutet. Sista bladet med reva nedtill i innermarginalen. Med Erik Höglunds exlibris. Små person- och kulturhistoriska uppsatser: ”På jagt med Sophie Hagman”, ”En episod ur en diplomats lif” [om Gustaf Lagerbjelke], ”Ak-, trak- och direktörer”, ”Blodsdådet vid Öfre Badstugatan”, ”Hvad stadsrådinnan berättade”, ”Den siste på skansen”, ”Lars Hierta och Sohlbergskan”, ”En varsel till Törnros-skalden”, ”När svensken sist sköt på ryssen”, ”’Förakta mej! Förakta mej!’”, ”Bland blod och brand”, ”’De dansande muserna’”, ”Buktalaren Andersson”, ”Sjöröfvaren Flatås”, ”En sotares hyllning”, ”En festmiddag på Göteborgs börs – i inbillningen”, ”På Gardistkrogen”, ”Något om märkliga hufvudskallar”, ”Ett litet svenskt qvinnogalleri” (med porträtt av Sophia Elisabeth Brenner, madam Nyman (Christina, född Westman), fru Augusti (Lovisa Sophia, född Estrene Salomonea), Charlotte Seuerling, Wilhelmina Gravallius, Mathilda Langlet, Louise Flodin och Hedvig Charlotta Winterhjelm.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1783. 8:o. (12),137 s. Häftad i samtida gråpappomslag och med rödstänkta snitt. Omslaget lite smutsfläckigt och nött, det bakre med en skrapskada. Ett par minimala naggar i yttre marginalen fram till s. 20. Några små smutsfläckar i yttersta marginalen på s. 38-52. Med de prydligt skrivna samtida initialerna ”W. B:”. Bra ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 577. Uppställd med frågor och svar likt Luthers katekes. Den första frågan är ”Hwad utwäg skal en bonde taga, til at få sit tilstånd förbättradt; så at han derefter må niuta en tilräckelig utkomst och lefwa mera sält?” Svaret blir att han inte ska binda sig vid förfädernas bruk och seder utan i stället inhämta grundlig kunskap om lantbruket. Översättaren Peter eller Pehr Wäsström (1711-92) var kamrerare på det De Geerska brukskontoret och invaldes som ledamot i Vetenskapsakademien 1773. Esaias Fleischer (1732-1804) var danskt konferensråd och flitig författare av lanthushållningslitteratur. Hans ”Trä-gårdsbok” utkom i flera svenska upplagor från 1795 och framåt och han invaldes i Vetenskapsakademien som utländsk ledamot 1779. Han hade skickat akademien manuskriptet till sin katekes redan 1776, vilket var före att den utgavs på danska 1781. När den svenska översättningen väl kom valde Vetenskapsakademien att dela ut 300 friexemplar i landsorten och en finsk översättning publicerades i de av akademien utgivna almanackorna till Åbo horisont.

Helsingfors, 1912. 259 s. & plr. Häftad, oskuren och delvis ouppskuren. Omslaget något nött och med några revor. Omslaget delvis loss från inlagan. Lite slarvigt uppsprättad på några sidor. Med dedikation till Herman Lundström och inköpt på dennes bokauktion 1917 enligt Eugène Lewenhaupts anteckning. Från Säbylund. Petrus Bång (1633-96) var teolog och utnämnd till professor i Åbo 1664 samt till biskop i Viborg 1681. Han utgav en kommentar till Hebreerbrevet, ett arbete om sakramenten och det kyrkohistoriska verket ”Priscorum Sveo-Gothorum ecclesia” (1675). Herman Lundström (1858-1917) var professor i kyrkohistoria vid Uppsala universitet och initiativtagare till Svenska kyrkohistoriska föreningen. Han tycks ha läst boken fram till bilagorna.