Search Results

Köpenhamn, 1903-15. (6),V,(1),328,(1) + (8),322,(2) + (8),198 + (8),182,(1) s. & en insatt rättelselapp i del II. Fyra aningen nötta häftade volymer. Ett litet hål i främre omslaget i andra delen. Med några små lagerfläckar i den första volymen.

Uppsala, 1894. (2),78 s. Ljusbrunt halvmarokängbd med upphöjda bind och stänkta snitt. Omslaget, medbundet. Ryggen mörknad. Titelbladet och de tre sista sidorna aningen gulnade. Mindre solkspår i yttermarginalen på s. 2. Med Alb. Tullgrens namnteckning daterad 1895. Intressant översikt!

Chicago, 1901. 45,(2) s. Häftad. Från Säbylund. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 964. Bibliographical society of Chicago. Contributions to bibliography I. Tryckt i 500 exemplar av the Lakeside press. Bibliografierna är förtecknade kronologiskt från 1664 till 1900. Aksel Josephson (1860-1944) var bibliograf, antikvariatsbokhandlare i Uppsala 1885-93 och bibliotekarie. Han emigrerade 1893 till USA där han länge verkade vid John Crerar Library i Chicago. Hans bibliografi ”Avhandlingar ock program” 1891-97 är fortfarande standardverket rörande svenska doktorsavhandlingar 1855-90.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1797. 8:o. (6),79 s. Tagen ur band och med gamla gula snitt. Enstaka obetydliga lagerfläckar. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 171. Inleds med en dikt ”Til fruntimerna”. Ämnet till pjäsen är hämtat ur ”Adèle et Théodore” av Genlis och ”händelsen är på et urgammalt och til hälften nedfallet slott, belägit i en stor skog, och icke på många år bebodt.” Carl Envallsson (1756-1806) var sin tids mest produktiva översättare och bearbetare av utländsk dramatik.

Uppsala, J. Edman, (1782). 4:o. 17 s. Häftad och oskuren. Några obetydliga småfläckar på titelbladet. Bra ex. ur L. F. Rääfs bibliotek. Marklin 23. Setterwall 6076. Essén Sörmländsk bibliografi s. 134. Denna den äldsta separata avhandlingen om Torshälla behandlar stadens äldre historia och glansperiod samt diskuterar orsakerna till dess tillbakagång – Wangstelius uppger att Torshälla år 1780 räknade endast 453 innevånare. Med ett herdaminne och noter på svenska. Andreas Wangstelius (1754-1822) blev sedermera kyrkoherde i sin hemstad Torshälla. Inge Dahlén, som i modern tid översatt avhandlingen, argumenterar för att Wangstelius var huvudförfattare, delvis på grundval av några ovanliga latinska glosor som återfinns i avhandlingen.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1839. Stor 12:o. 384 s. Träsnittsvinjett på titelbladet och träsnittsillustration i texten på s. 335. Samtida ngt nött hfrbd med sparsamt guldornerad men oxiderad rygg som är ganska torr. Brunstänkta snitt. Inlagan med enstaka småfläckar. Fläck i övre marginalen på s. 333-38. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5571. Titelvinjetten föreställer bondgården Simanbo i Ljusdal. Illustrationen på s. 335 är en tjärdal i genomskärning. Med rubriker som ”Förtjenar Sverige att beresas, att ses, att kännas?” och ”Om sättet att resa i Sverige”. Carl af Forsell (1783-1848) var kartograf, statistiker, militär, publicist och kanske mest känd för sin ”Statistik öfver Sverige” som utkom första gången 1831.

Sthlm, 1902. 40,1-767 s. Rött aningen snedläst hklbd med rödstänkta snitt. Med ett fåtal understrykningar i blyerts. Kronologiskt uppställd.

Örebro, N. M. Lindh, 1815. 12:o. (8),519 s. Ngt nött samtida hfrbd med enkel guldornering på ryggen och ljusbrun titeletikett med liten fläck. Rödstänkta snitt. Enstaka lager- och småfläckar. Små fläckar på övre snittet som har trängt ned i övre marginalen på s. 208-275. Med Nils Nordqvists exlibris. Ett inledande ”Tal til läsaren” avslutar författaren med en uppräkning av ”de andre geografiska värken jag utgifvit”.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1837. Liten 8:o. 208 + 204 + 163 s. Samtida ngt blekt grönt klbd med titel i guld på ryggen och brunstänkta snitt. Enstaka lagerfläckar. Med Johan Sederholms namnteckning på försättsbladet. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Furuland Bibliografi över svenska skönlitterära häftesserier L:62. Utgiven i Hjertas ”Nytt läse-bibliothek”. Det engelska originalet ”Salvador the Guerrilla” utkom 1834. Telesforo de Trueba y Cossío (1799-1835) var spansk författare som åren 1824-34 av politiska skäl befann sig i exil i London. Johan Sederholm (1813-83) övertog efter studier i Uppsala skötseln av Näfveqvarns bruk där han var brukspatron till sin död.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1840. 8:o. 149 s. Ngt nött samtida prydligt brunt saffianbd med guldornerad rygg och enkla pärmlinjer i guld med stiliserade bladmotiv i hörnen. Helt guldsnitt. Ryggen lite blekt och med några smärre skrapmärken. Inlagan lätt lagerfläckig. Med Frith. Montans namnteckning. Särupplaga ur ”Svenska akademiens handlingar”, del 19. Om företrädaren Gustaf af Wetterstedt med tillägg av en kronologiskt uppställd översikt av Wetterstedt imponerande livsgärning från s. 144 till slutet. Gustaf af Wetterstedt (1776-1837) var verksam som diplomat och utnämndes 1824 till utrikesminister. Han var vid sidan av Svenska akademien även ledamot av Vetenskapsakademien, Musikaliska akademien, Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien och Lantbruksakademien samt ett stort antal andra sällskap och utländska akademier.

Sthlm, 1932. Porträtt,XXI,(1),162 s. + Björck & Börjesson. Katalog nr 272. Per Hiertas boksamling [...]. Prislista enligt auktionsprotokollet. Sthlm, (1932). 8 s. Vitt ohklbd med blankt skyddsomslag. Aningen bågnade pärmar. Främre omslag medbundet. Prislistan klammerhäftad och löst bilagd. Exemplar av extraupplagan på bättre papper av den ambitiösa katalogen över Per Hiertas strålande fina boksamling med fokus på svenska, finska och danska 1500-talstryck, äldre isländsk litteratur och sagor samt svensk 1600-talslitteratur. Samlingen innehåller även en bra avdelning passande referensböcker och faksimiltryck samt många äldre utländska arbeten rörande Norden i äldre tid. Katalogen avslutas med några rester av Hiertas inkunabelsamling, vars huvuddel via Otto Smith hamnade på Kungliga biblioteket redan 1911.

Uppsala, 1907. (4),262,(1) s. Häftad, oskuren och ouppskuren. Omslaget med obetydligt solk. De sista bladen och bakre omslaget med ett veck. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 4193. På slutet återges som bilaga den äldsta katalogen över Leufstabiblioteket från 1730. Katalogen som helhet förtecknar det gamla De Geerska biblioteket som numera tillhör Uppsala universitetsbibliotek. Leufstabibliotekets innehåll är både typiskt för herrgårdsbiblioteken under 1700-talet och ensamt i sitt slag då det även består av naturvetenskapsmannen Charles De Geers betydelsefulla referensbibliotek. Bland skatterna återfinns Rudbeckarnas fågel- och blomsterbilder.

Uppsala, typis Wernerianis, (1706). Liten 8:o. (4),55,(1) s. Tagen ur band och insatt i gråpappomslag med handskriven titeltext. Gamla rödstänkta snitt. Titelbladet och sista sidan solkfläckiga. Med J. A. Almquists röda runda stpl. Lidén Catalogus disputationum 26. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 303. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 53. Med tryckt dedikation till magistraten i Stockholm och hyllningsverser på latin av Ericus Kiällman och Sven Florelius. Avhandling om Stockholms uppkomst och äldsta historia. Här återfinns för första gången i tryck historien bakom uttrycket ”Lax, lax, lerbak”, yttrat av den mytiske fiskare från Tynnelsö som enligt sägnen var den förste som slog sig ned på holmarna i Strömmen, en historia som går tillbaka på Messenius.

Helsingfors, 1962-69. XX,(1),585 + 256 s. Åtta häftade volymer. Bra ex! Helsingfors universitetsbiblioteks skrifter 30:1-8. De tre avslutande häftena utgörs av register. Verket ersätter Lidén och Marklin vad gäller de akademiska avhandlingarna utgivna i Åbo.

Sthlm, 1924. 191 s. Trevligt hklbd med guldlinjerad rygg, tegelröd titeletikett och marmorerade snitt (Håkan Wahlström). Främre omslaget medbundet. Med G. Tullgrens diskreta namnteckning daterad den 23 februari 1932. Innehåller bl.a. en redigerad version av Widerbergs egen ”En skådespelerskas minnen. Sjelfbiografi” från 1850-51. Sångaren och skådespelaren Henriette Widerberg (1796-1872) var verksam i yrket 1807-44 och under 1820-30-talen en av de mest framgångsrika på de svenska teaterscenerna. Efter teaterkarriären fick hon ekonomiska bekymmer och levde tidvis i stor fattigdom. Hon ska vara den första svenska kvinna som publicerat sin självbiografi under eget namn.

Sthlm, L. Salvius, (1753). 8:o. (2),21,(3) s. Med grav. titelvinjett. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Stänkta snitt. Enstaka småfläckar. Titelbladet ngt solkigt och med ett vikt övre hörn. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 1522. Warmholtz Bibliotheca Sueo-Gothica 7585. En ny upplaga utkom 1762. Avslutas med ett svarstal av Johan Gabrielsson von Seth.

Stockholm, A. Bonniers boktryckeri, 1906. (4),323,(2) s. Stilrent rödbrunt halvmarokängbd med upphöjda bind och övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade (Hedberg, 1966). Omslaget medbundet. Ryggen obetydligt blekt. Omslaget lite gulnat. Anna Edbergs namnteckning på främre omslag samt tillskrift på smutstitelbladet, båda daterade julen 1906. Denna samling noveller utkom postumt samma år som Oscar Levertin dog.

Uppsala, J. Edman, 1767. 4:o. 12 s. Häftad och oskuren samt insatt i ny gråpappersryggremsa. Har varit vikt. Något fläckig, mest i början. Åhlén & Åhlén Censur och tryckfrihet 17.221. Författaren åtalades, men frikändes med en varning. J. Hagelin påtog sig författarskapet och fick svara i målet.

Sthlm, P. J. Nyström, 1755. 4:o. Grav. titelblad,(18) s. Tagen ur band. Titelbladet med liten fläck och lagad reva i marginalen. Sista bladet med reva i inre marginalen. Dikten fick en rad följdskrifter.