Search Results

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1806. 8:o. 28 s. Häftad i samtida gråpappersomslag. Ryggen något nött. Med Eric Noréns namnteckning daterad 1807. Johan Gustaf Bure (1766-1819) var vid sidan av sitt teologiska författarskap även verksam som översättare samt fick 1802 Svenska akademiens pris i vältalighet. Vid denna tid var han rektor vid Adolf Fredriks skola och utnämndes 1810 till komminister i Storkyrkan.

Sthlm, 1922. XV,(1 blank),352,(1) s. + DAHLGREN, LOTTEN. Björneborg i helg och söcken. En ny bok om Nordenfeldtarna. Sthlm, 1924. X,(1,1 blank),347 s. & 2 dubbelsidiga släkttavlor. Två lackade marmorerade hfrbd med upphöjda bind, guldornerad ryggdekor, marmorerade pärmar och snitt. Det främre omslagen medbundna, men i första volymen något hårt skuret i nedre marginal. Ryggarna något blekta och med ett par minimala fläckar. De övre snitten också blekta. Titelbladen med överkryssad stämpel från Rederiaktiebolaget Nordstjernans bibliotek. Illustrerade. Historik över släkten Nordenfeldt och Björneborgs herrgård och bruk som familjen ägde. Första volymen med särskilt fokus på Olof Nordenfeldt (1790-1843, ”den äldre”). Andra volymen utgör en fristående fortsättning med kapitlen ”Björneborg i helg och söcken”, ”Ur släktalbumet”, ”Kavaljersflygeln”, ”Gamla vänner”, ”Cecilia Nordenfeldt” och en epilog. Avslutas med en karta över Björneborg och dess omgivningar samt släkttavlor. Olof Nordenfeldt var diplomat, kammarherre och ägare till Björneborgs bruk. Till hans bekanta hörde Erik Gustaf Geijer och Georg Adlersparre, vilka liksom Nordenfeldt varit med och grundat Götiska förbundet.

Sthlm, H. A. Nordström, 1827. 4:o. 36 s. Tagen ur band. Gamla infärgade snitt. Några spridda småfläckar. Samtida lite kladdig bläcknotering upptill på titelbladet: ”N:o 2.” Innehåller ett betänkande rörande Patriotiska sällskapets framtida organisation av sällskapets särskilda utskott under ledning av M. Rosenblad och med F. Ehrenheim, N. Frödelius, S. N. Casström, J. Berzelius, J. C. Lindecreutz, J. O Wennberg, E. W. Brandel, L. H. Gyllenhaal och C. Arosenius som övriga ledamöter. Vidare är avtryckt en skrivelse av E. Gadelius i ämnet och ett utlåtande av sällskapets beständiga utskott under ledning av J. P. af Billbergh och med H. Julin, C. Tunelius och E. F. Ström som övriga ledamöter. Ett antal utdrag ur sällskapets räkenskaper är även avtryckta.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1845. 8:o. (2),13,(1) s. & 1 litograferad plansch. Häftad i blått omslag. Inledande bladen med vikmärke i nedre hörnet. Från Östanå. Bibliotheca Walleriana 6190. Separattryck ur ”Hygiea” 1845. Publicerades i tysk översättning i ”Archiv für Anatomie, Physiologie und wissenschaftliche Medicin” i Berlin 1848. Per Henrik Malmsten (1811-83) var läkare och utnämndes 1860 till professor vid Karolinska institutet.

Sthlm, 1863-79. (6),651,(1) s. Rött halvmarokängbd med sparsamt guldornerad rygg, marmorerade pärmpapper, pergamenthörn, övre guldsnitt och samtliga häftesomslag medbundna (Leonard Gustafsson). Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1298. Utgavs av Svenska fornskriftssällskapet i fem häften, varav det sista (1879) innehöll registret. Titelvarianten ”till 1863” medbunden efter det egentliga titelbladet. En mycket välgjord bibliografi.

Sthlm, C. Stolpe, 1771. 4:o. 24 s. Tagen ur band. Några lagerfläckar i marginalerna. Från Stafsund. Andra upplagan enligt uppgift i den avslutande kolofonen. Första upplagan utkom 1761 som ett svar på ”Utdrag af föreläsningar angående den i Swea rike upstigne wexel-coursen” 1761.

Malmö, 1949. Porträtt,103,(2) s. & plr. Häftad. Liten reva ytterst i främre omslag. Bra ex. ur Carl Olov Sommars bibliotek. Lunds studenters bibliofila klubb. Skrifter 1. Bibliofilupplaga tryckt i 99 numrerade exemplar, varav detta är nr 75. Trevlig utställningskatalog uppställd i tre huvudavdelningar där den första omfattar verk av Strindberg, den andra verk om Strindberg och den tredje behandlar Strindberg och Lund. Innehåller även uppsatserna ”Strindberg och psykiaterna” av John Landquist och ”Att samla Strindberg” av Knut Lundmark.

Göteborg, D. F. Bonnier, 1859. 8:o. (8) s. Häftad i något nött tryckt omslag vilket har något solkade och fläckiga marginaler. Några avrivna övre hörn. H. Frödings exlibrisstpl på främre omslaget. Omslaget inräknat i pagineringen. Med träsnittsvinjett på omslaget föreställande teatern, den nuvarande Storan i Göteborg. Musiken till prologen komponerades av J. A. Söderman jr. Prologen framfördes av fru Pousette i rollen som Sånggudinnnan.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1865. 8:o. (4),142 s. Samtida grönt hklbd med blank rygg. Små anteckningar i bläck och blyerts, med många anteckningar i registret. Liten bläckfläck på s. 17. Det sista bladet med fuktrand. Med E. Collinders namnteckning. Ur Nils Fries bibliotek med hans exlibris. Josephson Avhandlingar ock program s. 246: ”Med litteraturhänvisningar vid varje art”. En starkt utvidgad upplaga om 650 sidor utkom 1871-73: ”Fauna molluscorum terrestrium et fluviatilium Sveciæ, Norvegiæ et Daniæ. Sveriges, Norges och Danmarks land- och sötvatten-mollusker”. Carl Agardh Westerlund (1831-1908) var zoolog och lärare vid Ronneby läroverk 1862-93. Han utgav även ”Skandinavisk oologi” 1867.

Lund, 1879. (4),304 s. Lätt nött hklbd med stänkta snitt. Rik översikt genom seklerna med många exempel på olika predikotyper och predikanter. Carl W. Skarstedt (1815-1908) var bland annat teologie professor i Lund.

Sthlm, L. Salvius, 1772. 8:o. 35,(1) s. Häftad och oskuren. Delvis lite solkig och bruntonad samt med några fuktfläckar. Med ett avslutande ”poëme” som är en hyllning till Gustav III. Carl Johan Ingman (1747-1813) var litteratör och politisk äventyrare. Han studerade i Åbo och Uppsala där han 1769 valdes in i sällskapet Utile dulci. Från 1771 propagerade han för Gustav III genom politiska broschyrer och tal. Han blev svensk chargé d’affaires i St. Petersburg där han genom dyrbart levnadssätt råkade i skuld och begick åtskilliga olagligheter, varefter han rymde till Norge och antog namnet Manderfelt. Härifrån och senare från Köpenhamn sände han hem spionrapporter. För dessa belönades han 1790 med full amnesti för sina förbrytelser. Samtidigt fungerade han som spion för dansk räkning. Ingman-Manderfelt återvände till Sverige 1799.

Uppsala, Leffler och Sebell, 1849. 8:o. (44) s. Enkelt brunt klotryggbd med handtextad titeletikett på främre pärmen. Inlagan med enstaka blyertsmarkeringar. Med Carl Trolle-Bondes exlibris och stpl. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 4890, markerad med ett †.

Sthlm, B. G. Schneider, (1734). 4:o. (32) s. Tagen ur band. Lager- och småfläckig. Titelbladet delvis loss. Klumpigt påklistrat exlibris nederst på titelbladet med klisterfläckar och fuktränder som följd. C. G. Södergrens donationsexlibris till Växjö bibliotek och duplettmarkering. På vers. Varianten med prisuppgift på sista sidan. Behandlar Sveriges ekonomiska tillstånd. Wilhelm Kruse (1674-1739) var lantmätare och fick i uppgift att mäta upp Alingsås och dess omgivningar i samband med etableringen av manufakturverket. Hammarsköld ansåg att Kruses rimmerier ”ådagalägga fromhet och patriotism, men föga poetisk talent.” Schück nämner Kruse som något av en nydanare genom ”dikter med utpräglat utilistisk karaktär, i vilka han förfäktade tidens merkantilism med särskilt avseende på manufakturverket i Alingsås. Men poet var han icke”.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1840. 8:o. 14,(2 blanka). Tagen ur band och insatt i ny svart glättad ryggremsa. Gamla stänkta snitt. Bra ex.

Västerås, D. Torssell, 1831. Liten 8:o. 52,(4) s. Häftad i samtida gråpappersomslag. Lite solk överst på främre omslag och ryggen med skada nederst. Stukade nedre hörn. Lätt bruntonad och med några svaga fuktränder i övre marginalen. Stort ex. ”Sagan om hästen” utkom första gången 1740. Det förklarande ordregistret ”Nyckeln till stallet” författades av Bengt Holmén (1730-94) och upptar de fyra opaginerade sidorna på slutet. Den senare utkom första gången 1766 under titeln: ”Nyckelen til Grollens stall, eller alfabetiskt orda-register och uttydning öfwer mörka ord som förekåma i Sagan om hästen”.

Sthlm, L. Salvius, 1762. 8:o. 38,(2 blanka) s. Häftad, oskuren och ouppskuren. Exemplar utan graverad titelvinjett. Wilcke utnämndes 1759 till Vetenskapsakademiens Thamiske lektor i experimentalfysik. Om denna tjänst skriver Lindroth: ”Den Thamiska tjänsten bar namn efter det göteborgska kommerserådet Sebastian Tham, vilken till Riddarhuset skänkt ett betydande kapital att användas till adelsynglingars uppfostran. Efter skickligt arbete lyckades Vetenskapsakademien få den Thamiska räntan under sin disposition. Den skulle brukas till avlöning av akademiens sekreterare, på villkor att denne i Riddarhusets Auditorium illustre offentligen föreläste över den nya naturläran. [...] Under tjugofem år verkade Wilcke som Thamisk lektor i experimentalfysik, från 1770 med professors namn. Föreläsningarna hölls tre dagar i veckan, var avgiftsfria och drog till en början mycket folk. Vid varje termins början annonserades i Lärda tidningar, när de skulle begynna. Wilckes bevarade föreläsningskoncept ger en fullständig bild av undervisningens art och omfång”.

Örebro, N. M. Lindh, 1867. 4:o. (2),53 s. Häftad. Omslaget något nött och delvis med revor i ryggen. Lite lös i häftningen.

Helsingfors, 1966-70. XV,(1 blank),382 + (6),466 s. Blått hklbd med guldlinjerad rygg, marmorerade pärmpapper, och stänkta snitt (Oscar Engdahl, Lund, 1970). Ryggtiteln återger bara serietiteln. Ur Christian Callmers bibliotek. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 419 och 436. Ytterligare två delar utkom 1985-88. I Kalms ”Resejournal” återfinns mycket information som utelämnades i hans tryckta resebeskrivning. I första delen behandlas utresan från Sverige via Norge och England och andra delen den sista tiden i England, överfarten och ankomsten till Delaware Bay samt den första tiden i Pennsylvania och New Jersey samt ett besök i New York. Christian Callmer (1908–85) var historiker och biblioteksman. Hans forskningsområden rörde bland annat var svenska studenter vid utländska universitet, svenskar i Orienten och drottning Kristinas samlingar, vilket resulterade i en rad grundläggande arbeten.

Sthlm, S. Rumstedt, 1830. 8:o. (8) s. Med illustration i träsnitt på titelsidan. Häftad. Titelbladet lätt solkigt. Sista sidan lite bruntonad i nedre marginalen. Evangeliska sällskapets skrifter n:o 3. Skillingtrycket om John Coveys öde är en religiös uppbyggelseskrift som utkom i flera svenska upplagor 1808-30. Den lilla illustrationen på titelsidan föreställer John Covey med träben och kryckor.

U.o., (1996). (6),651,(2) s. Blått oklbd i skyddsomslag. Antikvariatskatalog från Sourget med överdådigt och välillustrerat urval.

Sthlm, B. M. Bredberg, 1836. 4:o. VIII,22,(2) s. Häftad med samtida gråpappersryggremsa. Liten fuktfläck i yttre marginalen. Bra ex. Skrivet om Göta kanal 230.

Sthlm, J. G. Lange, 1778. 8:o. 110,(2 blanka) s. Inklistrad grav. titelvlinjett. Nyare lejongult pappbd utan titel och dekor. Gamla rödstänkta snitt. Något bruntonade marginaler men hårdare bruntonad där i C-arket, s. 33-48. En minimal reva nära övre hörnet på de första fyra bladen. Gott ex. Med svar på slutet av Pehr Wargentin.

Sthlm, J. H. Werner, (1707). 4:o. (4) s. Titelsidan med kunglig krona i träsnittsvinjett. Oskuren på tjockt papper. Lätt fuktskada nederst i ryggmarginalen. Vederbörande kontrollanter var matematikprofessorn i Uppsala Pehr Elvius och professorn i Stockholm Samuel Krok.