Search Results

Sthlm, L. Salvius, 1767. 8:o. (4),52 s. Häftad och oskuren. Hebbe 1407. Den första vändan svar på denna fråga trycktes 1763. Lars Zethelius var ”ängelsk- och rys-läders fabriqueur i Stockholm” och hans svar upptar s. 1-36. Nils Wetterberg var kyrkoherde i Kalvsvik i Växjö stift och hans svar upptar s. 37-52.

Uppsala, 1905. 16,1-161,(1) s. + MEYER, ERNST. Program utgifna vid Upsala universitet 1701-1854. Bibliografi. Uppsala, 1908. (2),7,(1 blank),1-131,(1) s. Lätt nött grönt hklbd med guldornerad rygg, titeletiketter av rött skinn, marmorerade pärmpapper, dito snitt och samtliga omslag medbundna (Hedberg). Små repor och färgskiftningar på titeletiketterna. Enstaka markeringar med blyerts. M. Sahlströms namnteckning daterad 1906 på första delens främre omslag. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1219 respektive 5387. Upsala universitets årsskrift 1905. Filosofi, språkvetenskap och historiska vetenskaper 3 respektive 1908/1. Förtecknar över 2000 olika akademiska programskrifter, bland annat ett antal av Linné. Meyer hade inte planerat verket bortom år 1700, men blev övertalad. Slutåret 1854 motiveras av att Aksel Josephsons Bibliografi ”Avhandlingar ock program” börjar med år 1855.

Sthlm, Norstedt & söner, 1858. 8:o. 114 s. Lätt nött bra samtida hfrbd med dekorativt guldornerad rygg och effektfullt mönsterpressat pärmpapper. Enstaka obetydliga lagerfläckar. Med P. M. F. Holmqvists namnteckning på främre pärmens insida. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 377 för stycket ”Några timmar på Kronobergs slott den 29 oktober 1658” som återfinns avtryckt på s. 79-114. En andra upplaga utkom 1861 och boken översattes även till tyska.

Göteborg, D. F. Bonniers boktryckeri aktiebolag, 1894. 31 s. Häftad. Omslaget nött, det bakre med pappersförluster. Dedikation till ”vännen G. von Krusenstierna af författaren.” Med Evert Fredrikssons exlibris. Ur Per Kjellanders bibliotek. Utgavs av N. P. Pehrssons bokhandel i Göteborg. ”Ämnet till denna dramatiserade folklifsbild, som nedskrefs i Stockholm julen 1885, är af författaren förut behandladt i Allmogeberättelser I, 1884.” Den utspelar sig i Halland. Trävarudirektören Evert Fredriksson samlade bl.a. Upplandstopografi och vitterhet. Han ägde också en Birgittasamling där Fredrik Vult von Steijerns samling var huvudstommen och ett fint urval gastronomisk litteratur som senare kom att förvärvas av Tore Wretman och bildade stommen i den senares bibliotek.

Sthlm, N. Marcus, 1857. 8:o. (2),33 s. Häftad i gult obetydligt solkigt tryckt omslag. Bakre delen vikt med minimal reva. Fint ex. Hazelius svar på frågan är jakande.

Sthlm, S. Rumstedt, 1841. 8:o. 30,(2) s. + LINDBLOM, CARL GUSTAF. Nils Fredriks skugga från dess graf den 17 mars 1841. Herr Olof Johansson, hofmästare hos hans excellence, riks-marskalken, m.m. vänkärt tillägnadt. Sthlm, S. Rumstedt, 1841. 8:o. (3) s. Häftad i tryckt gemensamt omslag. Några vikta hörn. Bra ex. från Östanå. Tillägnades Maria Magdalena församling i Stockholm. På insidan av främre omslaget återfinns ett litet versifierat förord, vars begynnelsebokstäver bildar namnet ”Wingård”. På bakre omslagets insida en avslutningdikt tillägnad kungen. Enligt Linnström trycktes en andra upplaga av första arbetet i Umeå hos Lundberg samma år. Olof Johansson var hovmästare hos Magnus Fredrik Brahe.

Lund, litteris Svanborg & soc., 1814. 4:o. (4) s. Oskuren. Har varit vikt. Några obetydliga solkspår på titelsidan. Bra ex. Jean Victor Marie Moreau (1763-1813) var fransk general som bland annat utmärkte sig 1794 under fälttåget i Nederländerna och därefter som chef för Rhenarmén 1796. Han blev avsatt 1797 misstänkt for delaktighet i Pichegrus förräderi. Moreau fick 1799 befälet över de franska styrkorna i Italien och hjälpte Napoleon Bonaparte under Brumairekuppen samma år. Han blev på nytt överbefälhavare över Rhenarmén och besegrade i december 1800 österrikarna i slaget vid Hohenlinden. Moreau ställde sig emellertid i opposition mot Napoleon, blev fängslad i februari 1804 och landsförvisad till USA. Han gick senare i allierad tjänst och blev dödligt sårad i slaget vid Dresden i augusti 1813. Johan Lundblad (1753-1820) var präst, professor, boktryckare och bokhandlare i Lund. Lundblads latinska diktning utgavs av hans son i Hamburg 1821.

Sthlm, L. Salvius, 1769. 8:o. (2),46 s. Med grav. titelvinjett. Tagen ur band. Gamla rödstänkta snitt. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 7622. Svar av Vetenskapsakademiens sekreterare på sidorna 44-46. Johan Clason (1704-90), som tillhörde en av de rikaste familjerna i skeppsbroadeln, var handelsman, varvsägare och skeppsredare i Stockholm med stora intressen i olika bruk runt om i Sverige, bland annat Graninge. Han höll också ett presidietal över samma ämne 1751.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, hos J. H. Werner, 1727. 4:o. (8) s. Titelsidan med kunglig krona i träsnittsvinjett. Tagen ur band. Savgt veck i nedre innerhörnet. Liten nyare numrering i rödkrita i övre marginalen. Några obetydliga lager- och småfläckar.

Stockholm, Bröderna Lagerström, 1908. 44 s. Bra brunt halvmarokängbd med upphöjda bind (Levins bokbinderi). Brunt övre snitt. Främre omslag medbundet. Med Signe och Henrik Svanfeldts exlibris och Johan Lagergrens ägarstämpel. Zetterlund I:108. Innehåller, utöver en längre text om Hamlet, även fyra kortare texter: ”Karaktärsteckning”, ”Shakespeare’s världsåskådning”, ”Den vackra ålderdomen och den fula” och ”Kung Lears hustru”, vilka tidigare tidigare publicerats i ”En ny blå bok” (1908). Drömmen om en egen teater, där han kunde sätta upp sina pjäser och göra verklighet av sina dramatiska visioner, följde Strindberg under större delen av hans verksamma liv. Efter misslyckandet med Forsøgsteatret i Köpenhamn på 80-talet dök planerna upp igen såväl i Berlin som Paris. 1906 hade tiden blivit mogen. Hans dramatik hade börjat röna framgångar ute i Europa, och hemma i Sverige hade den unge regissören och skådespelaren August Falck vågat sätta upp ”Fröken Julie”. Uppsättningen blev en succé och Strindberg kontaktade Falck för att diskutera sina planer på en mindre teater i Stockholm efter kontinental förebild. Resultatet, Intima teatern, öppnade vid Norra Bantorget året därpå, med Falck som direktör. Ombyggnaden och utrustningen av teaterlokalen blev mycket kostsam och Strindberg bidrog med betydande summor ur egen ficka i form av ”lån” till teatern. Efter en trög start blev företaget en framgång hos publiken, om än inte hos kritikerna. Trots detta blev teatern aldrig riktigt ekonomiskt lönsam. Strindberg, som inte fick tillbaka sina pengar, blev misstänksam och avogt inställd gentemot Falck. En annan tvistefråga mellan kompanjonerna var valet av pjäser. I den ursprungliga planen hade tanken varit att man skulle variera Strindbergs dramer med verk av andra författare. Strindberg, som entusiasmerad av sitt nya forum gick in i en mycket produktiv period av dramatiskt författarskap, styrde dock teaterns repertoar till att bestå nästan uteslutande av hans egna verk. Tvisten mellan honom och Falck intensifierades och till slut tog Strindberg sin hand från teatern. Falck blev därmed av med uppsättningsrätten till Strindbergs dramer, vilket gjorde projektet omöjligt att driva vidare. Som ett led i marknadsföringen tänkte sig Strindberg att han skulle skriva artiklar om sina pjäser i pressen. Detta blev aldrig av, istället producerade han dessa pamfletter där han talar om sina pjäser och sina tankar om teater i allmänhet och sin förebild Shakespeare i synnerhet. Olof Lagercrantz har påpekat hur Strindbergs tonfall förändras när han skriver om teater: ”Texten får en enkelhet och otvetydighet. Det är en lågmäld yrkesman som här för ordet och det är slut med ’konsterna’. [...] Man skulle till och med kunna säga att Strindbergs liv är ’teater’ om man därmed menar en värld där allt är overklighet, drömmar, kulisser, utklädning, medan man, när man möter honom på den verkliga teatern, finner en människa som är klarvaken, nyktert instruerande kunnig, smart.”

Sthlm, 1905. (4),175 s. Klbd med lite blekt rygg. Stänkta snitt. Omslaget medbundet. Bukowskikatalog n:o 164. Carl Anton Ossbahr (1859-1925) hade en utomordentligt fin samling svensk historia och topografi. Den innehöll inte minst många utländska verk rörande Sverige. Han hade varit chef för Livrustkammaren men flyttade 1903 till Rom där han utnämndes till kammarherre åt kronprinsessan Viktoria.

Norrköping, Östlund & Berling, 1845. Stor 16:o. 200 + 201-335,(1 blank) + 337-536 s. Ngt nött samtida hfrbd med rikt guldornerad rygg. Grönstänkta snitt. Delvis ngt bruntonad och med en del lagerfläckar. De avslutande bladen med en fuktrand överst och s. 111-12 delvis loss. Ryggen med de förgyllda initialerna ”C. S.” nederst. Bibliotheca Rudbeckiana 1636. Är en samling historiska noveller.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1850. 8:o. (2),282 s. Med några illustrationer i texten. Häftad i samtida tryckt omslag. Några revor i ryggen och smärre pappersförluster och solkfläckar på främre omslaget. Inlagan lätt lagerfläckig på sina håll och med några mindre solkfläckar på s. 101-06. Handskriven dedikation till Magnus Georg Danckwardt på främre omslag och med en oidentifierad modernare blindstpl i några blad. Endast del I. Ytterligare två delar utkom, den sista 1857. Magnus Martin Pontin, adlad af Pontin (1781-1858) var läkare och nära vän till J. J. Berzelius samt vitter författare. Denna del avhandlar fram till s. 150 författarens intryck i spåren av Linnés skånska resa och sedan biografier över Olof Swartz och Jöns Jakob Berzelius. Magnus Georg Danckwardt (1788-1861) var statssekreterare. På äldre dagar bodde han på sitt ärvda gods Yxkullsund i södra Småland.

Stockholm, I. Marcus, 1869. (4),200,(1) s. Ljusbrunt hfrbd med sparsamt guldornerad rygg och röd titeletikett. Omslaget medbundet. Övre snitt skuret, i övrigt oskuren. Omslaget lätt solkat och fläckat samt med tre små lagade revor. Med Gunnar Hazelius prydliga namnteckning på främre omslag. Snoilskys första bokpublikation i eget namn, tillika hans publika genombrott och bortsett från ”Svenska bilder” förmodligen hans viktigaste diktsamling.

Uppsala, typis Edmannianis, (1807). 4:o. (2),20 s. Häftad. Fint ex. ur L. F. Rääfs bibliotek. Marklin Catalogus disputationum 1. Setterwall 6731. Forsbom Litteratur om Hälsingland s. 225. Innehåller en matrikel över skolans lärare fr.o.m. 1627.

Sthlm, J. P. Lindh, 1792. 8:o. 32 s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Med gammal bläckpaginering. Snävt skuren. En del fläckar, bland annat på titelbladet och s. 11-12. Sista sidan delvis loss. På titelbladet en samtida svartstämpel ”IR”. Sin inspirerade traktat över mildheten inleder Thorild med orden: ”Mildheten är icke en qvinslig känsla: icke heller en egensinnig nyck af godhet, kallad nåd. Ty först, bör Rättvisan vara, icke blind såsom den föreställes, men fastän högst seende, obeveklig: Det är, den bör vara, nu och evigt, Rättvisa”. Den är ställd till hertig Karl.

Gävle, 1953. 201 s. Häftad. Ryggen obetydligt nött och aningen blekt. Oskuren inlaga. Med Nils Nordqvists exlibris och med dedikation till densamme. Fint ex! Privattryck i 50 exemplar. Innehåller uppsatser om bl.a. S. A. Forsius, ”Striden om Arndts sanna kristendom”, svenska rosencreutzare, ”Tvegifte och heresi”, ”Österländska översättningar av Pentateuken”, ”Ordensmystik” och ”En svensk familjs övergång till judendomen på 1700-talet”. Kyrkohistorikern och boksamlaren Gustaf Richard Hedmark f. 1889, var kyrkonotarie i Gävle. Han donerade 1955 sitt bibliotek om 13000 titlar till Gävle stadsbibliotek.

Sthlm, 1923. XII,262 s. Grönt grovgrängat halvmarokängbd med upphöjda bind och övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade (Nordiska kompaniet, 1930). Omslaget medbundet. Ryggen aningen blekt och lite nött. Med Axel Rydén j:rs grav. exlibris och med dedikation till densamme. Illustrerad. Standardverket om den främsta inredningsarkitekten under den gustavianska tiden.

Sthlm, N. H. Thomson, 1833. 8:o. (6),215,(1) s. Något nött samtida brunt hfrbd med guldornerad rygg med guldlyra nederst och ljusbrun titeletikett vilken är naggad i tre av hörnen. Stänkta snitt. Pärmarna med en del smårepor. Bra inlaga med ett fåtal småfläckar. Namnteckning Joh.sohn Linaholm på titelbladet. Liten namnteckning Ad. Emelé på bakpärmens insida. Valda predikningar från Franzéns tid som kyrkoherde i Klara församling i Stockholm.

Lund, C. F. Berling, (1793). 8:o. 23 s. Tagen ur band och insatt i senare blått omslag med datautskriven titeletikett på främre omslaget. Gamla stänkta snitt. Enstaka småfläckar. Till tvåhundraårsminnet av Uppsala möte 1593. Avslutas med rimmade psalmversar av signaturen ”N. A. H.” Matthias Sundius (1766-1823) var vicerektor och lärare i Kristianstad.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1857. Liten 8:o. (4),63 s. Med några illustrationer i texten. Tagen ur band och med gröna omslagsrester vid ryggen. Utkom som trettonde häftet av ”Bibliothek för landtmän”. Nyblæus skriver i förordet att han anmodats översätta en tysk bok i samma ämne, men fann den undermålig och sammanställde i stället detta arbete. Claes Gudmund Nyblæus (1817-92) var apotekare och kemisk fabrikör i Stockholm för mineralvatten, tvålar, parfymer m.m.

Sthlm, (1912). 15 grav. exlibris på stort papper. Ohalvklotmapp. Bakre pärm något solkig. Bra ex. Tryckt i 100 numrerade exemplar varav detta är nr 75. Alla exlibris ligger lösa i mappen och är signerade av konstnären. Bland exlibrisägarna märks Dan Broström, Hugo Lagerström, Harald Nyholm och Emil Lindell. Deras exlibris är utförda mellan 1909 och 1912.

Uppsala, 1868. (6),248 s. Ngt nött rött hfrbd med upphöjda bind och stänkta snitt. Ryggen med repor och liten skada överst och de övre pärmhörnen lätt stukade. Med A. R. Cederbergs namnteckning. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5551. Allt som utkom. Johan Wolter Arnbergs (1832-1900) forskning ”riktade sin uppmärksamhet på det praktiska näringslivet och näringspolitiken. Den främsta frukten av hans forskningar på detta område äro hans »Anteckningar om frihetstidens politiska ekonomi» (1868), där han i ämbetsverkens utlåtanden, i riksdagens förhandlingar och i litteraturen samt till någon del i lagstiftningen söker uppspåra näringspolitikens ledande idéer och strävanden. Arbetet, som saknade egentliga föregångare, bevarar än i dag en grundläggande betydelse” skriver ”Svenskt biografiskt lexikon”. Den finländska historikern Arno Rafael Cederberg var bl.a. professor i Dorpat.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1861. 8:o. (2),62 s. Häftad och oskuren med en något skadad gammal brun ryggremsa. Enstaka lagerfläckar. Namnteckning Erik Almquist, Kåbo, Uppsala. Krok Bibliotheca botanica suecana 8 (a). Josephson Avhandlingar ock program s. 246. Omarbetades i en tysk upplaga 1876. Atriplices eller fetmållor ingår i familjen amarantväxter. Westerlund inleder, med en liten kritisk hälsning till Linné: ”Att få växtsläkten äro så försummade som slägtet Atriplex, få som så tränga till monografisk behandling och få så svåra som detta, medgifva alla florister. Den likgiltighet, hvarmed dessa s.k. ’växtlifvets plebejer’ vidrördes af ’princeps botanicorum’ har liksom gått i arf till våra dagars botanici, hvilka högst sällan egnat dem mera än ett knapphändigt studium”. Carl Agardh Westerlund (1831-1908) skrev en rad bidrag om sina hemtrakters flora i Kalmar och på Öland.

Lund, 1871. 8:o. (2),16 s. Häftad och oskuren i tryckt gult omslag. Fint ex. Bring Itineraria svecana 288. Första upplagan av Ehrensvärds skånska reseskildring från 1795.