Search Results

Uppsala, J. Edman, (1767). 4:o. 10 s. & 1 utvikbar tryckt genealogisk tabell. Häftad. Stort fint ex. Lidén Catalogus disputationum 53. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 6517. Stenkilska ätten är eftervärldens benämning på kung Stenkils släkt. Han regerade i Sverige vid 1000-talets mitt. Uppgifterna om honom bygger på Adam av Bremens verk.

Sthlm, A. G. Hellsten, 1836. 12:o. Porträtt,431,(1) + 423,(1 blank,8) + 451,(5) s. Tre samtida ljusbruna hfrbd med guldornerade ryggar som har varsin svartpressad lyra. Blåstänkta snitt. Ryggarna något nötta och med ytliga sprickor. Pärmpappret delvis lite avskavt. Jämnt bruntonade och med enstaka fläckar, mer i andra delen. Rund violett senare stpl ”SD” på pärmarnas insidor. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 234. I serien ”Utmärkta och klassiska arbeten af swenska författare. III-V”. De tre sista bladen i andra delen är bokreklam. Detta är tredje upplagan av Stagnelius samlade skrifter med ett omtryckt förord av Lorenzo Hammarsköld från den andra upplagan. Utgavs av P. A. Sondén som även bifogat ett ”tillägg om Stagnelii lefverne och skrifter” i tredje delen, vilket innehåller kompletterande uppgifter till författarens biografi. Angående porträttet finns en kort beskrivning i slutet av trettonde häftet av ”Svenskt pantheon” från 1833 där silhuetten också avbildades: ”Af Stagnelius finnes intet porträtt. Den skuggprofil, som här meddelas, är den enda bild, man äger af honom. Flere, som personligen kändt honom, hafva dock förklarat den för ganska lik” och undertecknad ”H.”.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1831. 8:o. (2),VI,(4),276,1-31,(1) + (4),IV,5-71 s. + (KAHL, ACHATIUS & PETTERSSON, JOHAN) Svar på theologiska facultetens i Köpenhamn yttrande öfver Thomanders, Kahls, Petterssons och Testrups profafhandlingar för första theologiska professionen i Lund. Lund, Berlingska boktryckeriet, 1831. 8:o. 24 s. + (KAHL, ACHATIUS & PETTERSSON, JOHAN) Fortsättning af Kahls och Petterssons skriftvexling med theologiska faculteten i Köpenhamn. Lund, Berlingska boktryckeriet, 1831. 8:o. (2),16 s. Enkelt något nött blågrönt hklbd från mitten av 1800-talet utan titeletikett. Enstaka fläckar, t.ex. i marginalen på s. 185-92 och 243 i första häftet. Liten bläckfläck på s. 16 i andra häftet. Titelbladet till andra arbetet fläckigt med bortrivet övre hörn. Det tredje titelbladet med fuktfläckar. Lundstedt Sveriges periodiska litteratur 825, noten. Innehåller handlingar rörande tillsättandet af domprostbefattningen i Lund 1830-31, utgivna af Achatius Kahl. Denne deltog med iver i striden efter Christian Wåhlins död 1829 om tillsättandet av denna ekonomiskt gynnsamma tjänst i vilken även ingick en professorstjänst i teologi vid universitetet. Med ”Svenskt biografiskt lexikons” ord ”utbröt en av de häftigaste och mest omskrivna befordringsstriderna i univ:s historia”. Av det akademiska konsistoriet sattes Kahl i tredje förslagsrummet. Ett moment i striden och på samma gång ett minnesmärke av den blev denna av Kahl utgivna ”Anti-quartalskrift”. Dess namn alluderar på ”Theologisk quartalsskrift” som gavs ut av motståndarsidan med Thomander och Reuterdahl i spetsen. Striden fortsatte med en rad följdskrifter och slutade med att A. J. Hellstenius fick tjänsten 1832.

Sthlm, 1905. (4),175 s. Snedläst grönt hklbd med övre stänkt snitt. Omslaget medbundet, det bakre med tre fula lagningar. Inlagan med inskrivna priser i blyerts. Med Bengt Åhléns exlibris och namnteckning. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 4798. Bukowskikatalog n:o 164. Carl Anton Ossbahr (1859-1925) hade en utomordentligt fin samling svensk historia och topografi. Den innehöll inte minst många utländska verk rörande Sverige. Han hade varit chef för Livrustkammaren men flyttade 1903 till Rom där han utnämndes till kammarherre åt kronprinsessan Viktoria.

Sthlm, C. F. Marquard, 1800. 8:o. (14),326,(1) + (2),327-668,(1) s. Två fina samtida ngt nötta mörkt alrotsmarmorerade skinnbd med rikt guldornerade ryggar och ljusare bruna titel- samt deltiteletiketter i glättad papp. Rödstänkta snitt. Pärmarna med förgyllt tunt ramverk. Banden lite hårdare nötta i ytterfalsarna. Några enstaka småfläckar. Välgjord gammal lagning nedtill på s. 325. En ny upplaga utkom i Lund 1805. Originalet är ”Historischer Auszug aus den Büchern des Alten Testaments”, vilket utkom första gången i Barby 1794-96. Risler skrev även en biografi över August Gottlieb Spangenberg som översattes till svenska 1794. Avslutas med ett ”Bihang. Et kårt sammandrag af judiska folkets historie, i de sista fyra hundrade åren före Jesu Christi födelse” på s. 646-68.

Sthlm, L. Salvius, 1770. 8:o. 34 s. Grav. titelvinjett med devisen ”För efterkommande”. Tagen ur band. Enstaka småfläckar. Liten skada i yttermarginalens övre del. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9613.

Sthlm, L. Salvius, 1772. 8:o. (8),42 s. Tagen ur band. Gamla röda snitt. Titelbladet och andra bladet delvis missfärgade. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1942. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 897. Anders Gustaf Barchæus (1735-1806) var en svensk agronom och ekonomie adjunkt i Uppsala, som gjorde omfattande studieresor i frihetstidens anda med Vetenskapsakademiens understöd, där han inventerade syd- och mellansvenskt jordbruk. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver om arbetet: ”en klar och med värme skriven liten avhandling, som erövrade det utsatta priset. B. söker här visa, att staters styrka först och främst består i deras folktäthet, och utvecklar sina krav på full personlig frihet och en fri jordstyckningslagstiftning. Tjänstehjonsförfattningarna, »som nu i mer än hundrade år fördelt en friboren nation uti 2:ne flockar, den fria och den mindre fria», borde utan vidare avskaffas, backstugor få uppföras, inhyseshjon tolereras, dagsverken utbytas mot arrenden på engelskt vis och allt arbete betalas efter beting. Erfarenheten hade visat, att bergsbruk och statsmannanäringar trots alla privilegier och all statlig omvårdnad ej ville rätt trivas. Detta berodde endast av bristande »lätthet att leva», men bättre levnadsvillkor kunde skapas blott av ett från allt tvång befriat jordbruk, »den sanna rikedomskällan, som av sina överflödigheter bör skjuta till för alla människors behov». Sådan är naturens plan, den högstes egen ordning, »men kreaturet vänder så gärna sitt välde mot sina likar. Vad följer därav? Länderna ligga öde, och vår skapare skådar på jorden ohyggeligt spel, en tävlan imellan några herrar och en hop uslingan». B:s’ skrift mottogs i Vetenskapsakademin med mycken välvilja, ehuru åtskilliga av dess satser stötte granskarna och vissa punkter censurerades vid tryckningen; före namnsedelns öppnande gissade Bengt Bergius på Anders Chydenius som auktor, ett erkännande i varje fall åt författarens förmåga”.

Uppsala, 1886. (4),194,(1) s. & 1 utvikbar karta. Häftad, oskuren och delvis ouppskuren, i aningen nött och naggat samt delvis blekt tryckt omslag. Etikett från L. Norblads bokhandel, Uppsala, på främre omslaget. Från Säbylunds bibliotek.

Paris, 1883. VIII,128 s. & 4 plr, varav i utvikbar och 1 i helt uppslag. Häftad, i nött omslag. Ryggen trasig upptill, några mindre hål och nagg i omslaget. Fin inlaga på bra vattenrandat papper. Från Säbylund. Fransk översättning av den 1880 utkomna ”Enemies of Books”. William Blades skriver om de många faror som böcker kan utsättas för, bland annat eld, vatten, damm, värme, bokmal, bokbindare och boksamlare. Plansch III är ett fotografi som fyller ett uppslag och föreställer ett par ”Caxton”-blad angripna av bokmal. Den utvikbara planschen visar en förstoring av en bokmal graverad av R. Hooke och är hämtad ur boken ”Micrographia” publicerad 1665. Boken översattes till svenska 1958 under titeln ”Böckernas fiender” och utgavs av Sällskapet bokvännerna.

Sthlm, A. Zetterberg, 1788. 8:o. 128 s. Tagen ur band. Med gamla rödstänkta snitt. Några spridda fläckar, mest på s. 81-94. Gammal namnteckning Tottie på titelbladet. Utkom i en andra upplaga 1789. Lanærus förskräcktes bland annat av lösaktigheten och det moraliska förfallet i det samtida Sverige. Enligt ”Svenskt biografiskt lexikon” har arbetet ”betecknats som ett djärvt och oförskräckt angrepp på missförhållandena i samhället”. Anders Lanærus (1738-1810) var prost i Ivetofta i Skåne och erhöll 30 dukater i belöning för sin skrift.

Uppsala, 1892. V,(1 blank),114 s. Ngt nött mörkgrönt halvmarokängbd med upphöjda bind och marmorerade snitt (Beck & son). Ryggen obetydligt blekt och lite flammig. Spår av borttaget exlibris på frampärmens insida. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1552. Fortfarande ett användbart referensverk rörande litteraturen rörande Stockholm och Uppland.

Uppsala, viduæ J. Edman, (1793). 4:o. 10 s. Tagen ur band. Titelbladet lätt lagerfläckigt. Samtida noteringar i bläck nedtill på titelbladet. Marklin 110. Krok Bibliotheca botanica suecana 1. Johan Jacob Hedrén (1775-1861) blev så småningom biskop över Linköpings stift.

Sthlm, Z. Haeggström, 1840. 8:o. 28 s. + Böcker och skrifter, till salu hos de flesta bokhandlare i Stockholm och landsorten. [=rubrik]. Sthlm, Z. Haeggström, 1840. 8:o. (12) s. Häftade och oskurna i samtida gråpappersomslag. Det tryckta omslaget medhäftat och med några lagerfläckar, i övrigt bara någon enstaka småfläck. Med samtida lite kladdiga anteckningar på omslaget och dess insida: ”Detta Sömm i Grålles wänstra bakfot tillhör mig Jan Olsson i Flateng [?] 1841 och den har jag kjöpt i Örebro på boklådan år 1841. Johan Olsson.” Arvid August Afzelius (1785-1871) var ingen flitig samhällsdebatör men i denna pamflett kritiserar han, med hjälp av Dalins Grålle, lagen om husbehovsbränningens avskaffande. Tryckt under pseudonymen ”Frisinnad landtman”.

Lund, 1940. VIII,353 s. & plr. Bra vitt hklbd med röd titeletikett och övre rött snitt. Omslaget och främre delen av skyddsomslaget medbundet. Ryggen lätt solkig. Fint ex.

Köpenhamn, 1935. s. (2),214-326. Häftad. Omslaget något nött och delvis loss från inlagan. Med en liten anteckning i blåkrita på den sista sidan. Dedikation till C. Wessel. Enligt Ehrencron-Müllers signerade anteckning tryckt i 20 exemplar. Det är ett särtryck ur författarens ”Bibliografi over Holbergs skrifter” del III. Förtecknar förutom danska utgåvor även översättningar till svenska, isländska, tyska med flera språk.

Uppsala, L. M. Höjer, (1754). 4:o. (4),18 s. Tagen ur band. Titelbladet med några mycket svaga lagerfläckar. Ur L. F. Rääfs bibliotek. Lidén Catalogus disputationum 12. Anders Berch, som var frihetstidens ledande merkantilist, fick Sveriges första ekonomiska professur 1741. I hans instruktion stadgades bland annat att både undervisningen och disputationerna skulle hållas på svenska.

Göteborg, S. Norberg, 1787. 8:o. 32 s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. En del lagerfläckar, mest på titelbladet. Författarens förord är daterat i Altona den 9 oktober 1789. Reinhard Rahusen (1735-93) var mennoitisk präst i Enkhuizen 1760-63, Leer 1763-85 och Hamburg 1785-93. Originalet, ”Kurze Abhandlung über das wahre Christenthum”, trycktes i Minden 1786.

Leipzig, 1919. (4),IX,(1 blank),5-208 s. & 11 plr. Elegant ohalvpergamentbd med kalligraferad ryggtitel, övre guldsnitt och marmorerade pärmar (Maria Lühr, Berlin). Ryggen obetydligt solkig. En plansch med en del småfläckar. Med Harald Thorssons guldpräglade pärmexlibris. Fint ex. Utgiven av Bibliophiler Verlag O. Goldschmidt-Gabrielli. Numrerad upplaga i 200 exemplar signerade av författaren, varav detta är nummer 194. Planscherna med illustrationer och faksimiler på tjockt handgjort skrivpapper. Leopold Hirschberg (1867-1929) var en tysk läkare och bibliofil. Han undervisade bland annat vid Humboldt-universitetet och ägde en boksamling omfattande tjugotusen volymer. Hans skrev även en bibliografi över tyska förstautgåvor, ”Der Taschen-Goedeke” (1924). Hans minnen behandlar främst skönlitteratur och musik samt illustrerade böcker, inte minst från romantiken.

Sthlm, P. Hesselberg, 1766. 4:o. 28 s. Tagen ur band. Med gamla röda snitt. Delvis med råkanter i nedre marginalen. Enstaka småfläckar. Gott ex. på skrivpapper. Stricker (1726-92) var kyrkoherde i Karlshamn och hovpredikant. Han var en kännare och samlare av svenska predikningar. Hans ”Försök til et swenskt homiletiskt bibliotek” är fortfarande ett användbart bibliografiskt referensverk.

Lund, 1967. XXXII,(2),432 s. Häftad. Obetydligt nött och solkigt omslag. Acta universitatis Stockholmiensis. Stockholm studies in the history of art 12. Fortfarande standardbibliografin på området.