Search Results

Göteborg, 1894. 46,(2 blanka) s. & 1 litograferad plansch & 2 utvikbara litografiska kartfaksimiler. Häftad och oskuren i tryckt dekorativt omslag som är något nött, mer på ryggen. Längst ned på främre omslaget en svag bokhandelsstämpel från Wettergren & Kerber, Göteborg. Inlagan med enstaka lagerfläckar och loss från omslaget. Wilhelm Kruse (1674-1739), västsvensk lantmätare, industrialist och poet. Hans tryckta arbeten förtecknas i en omfattande fotnot på sidorna 25-27.

Köpenhamn, 1929. XIII,(3),794 + VIII,656 + VIII,806,(1) s. Tre hklbd med upphöjda bind och stänkta snitt. Omtryck av originalet från 1917-21. Det är försett med en del rättelser och tillägg.

Sthlm, A. Zetterberg. 1792. 8:o. 34,(1) s. Tagen ur band. Aningen snävt skuren i övre marginalen.

Sthlm, 1942. 231 s. & plr & 1 inklistrad rättelselapp. Grönt hklbd med guldlinjerad rygg, marmorerade pärmpapper och stänkta snitt (Oscar Engdahl, Lund, 1973). Ur Christian Callmers bibliotek.

Utrecht, 1971. XVI,386,(2) s. Grönt oklbd med lite trasigt skyddsomslag, blekt över ryggen. Illustrerad i svartvitt.

Stockholm A. Bonniers boktryckeri, 1917. 101 s. Ljusbrunt klbd med svart titeletikett i skinn och grönstänkta snitt. Omslaget medbundet. Dedikation till ”Bo Bergman av vännen förf.” på främre omslaget. Bo Bergmans positiva recension av dramat är medbunden längst bak i form av uppmonterade tidningsurklipp. Bo Bergman och Tor Hedberg samarbetade från 1917 på Dramaten, där Hedberg var teaterchef.

Uppsala, S. P. Leffler, 1838. 8:o. 12 s. Häftad och oskuren. Några obetydliga fläckar. Den första separat utgivna svenska översättningen utkom 1813.

Uppsala, Edquist & Berglund, 1866. 8:o. (2),15 s. Häftad i samtida ngt nött grått omslag. Titelbladet med flera fula revor. Två rättelser i blyerts införda i marginalen. Med dedikation till L. F. Rääf på främre omslag och dennes exlibris. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5225, noten. Beskows inlägg i debatten om ”Les anecdotes de Suède”, ett arbete som har tillskrivits bl.a. Samuel Pufendorf. Arbetet är ett särtryck ur ”Nordisk universitets-tidskrift” 1866, häfte 4, s. 72-86.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1849. 12:o. 192 s. Samtida grönt mönsterpressat klbd med titel i guld på ryggen och grönstänkta snitt. Ryggen obetydligt blekt, liksom översta delarna av pärmarna. Inlagan lätt bruntonad och med enstaka lagerfläckar. Med namnteckning ”Sederholm” på försättsbladet. Från Näfveqvarn. Stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsens bibliotek. Fint ex. Furuland Bibliografi över svenska skönlitterära häftesserier E:24. Originalet utkom 1849. Översatt av Wilhelmina Stålberg. Alphonse de Lamartine (1790-1869) var fransk författare och politiker. Han var viktig inom den franska romantiken och anses även ha haft påverkan på de efterföljande symbolisterna. På svenska utkom bl.a. hans ”Minnen från en resa i Orienten” (1837) och ”Historia om revolutionen år 1848” (1849). Johan Sederholm (1813-83) och övertog efter studier i Uppsala skötseln av Näfveqvarns bruk där han var brukspatron till sin död.

Sthlm, G. Hogner, 1851. 8:o. 87 s. Lätt nött vitt halvpergamentbd från sekelskiftet 1900 med röd titeletikett i skinn. Marmorerade snitt. Ryggen ngt solkig. Spridda lagerfläckar och inledningsvis med en svag fuktrand. Med Axel Abramsons exlibris och ur Gunnar Brusewitz bibliotek. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 343. Inleds med en panegyrisk betraktelse över provinsen Skåne, ”Skandinaviens Eden” enligt författaren. Därpå följer den dramatiserade folksagan ”Wapensmeden”. Johan Damm (1825-92), som även kallade sig Johannes van Damme, var bl.a. redaktör för ”Fäderneslandet”.

Paris, 1898. Porträtt,(6),468 s. Ngt nött och amatörmässigt skinnbd med upphöjda bind och guldornering på pärmarna samt inre denteller. Ryggen blekt och med en mindre repa. Ngt lagerfläckig inledningsvis. C. G. de Vergennes (1717-87), som tidigare varit ambassadör i Konstantinopel, var den förste att träda i tjänst som Frankrikes ambassadör i Sverige, en tjänst som Gustav III tagit initiativ till under sitt Parisbesök. Han stödde Gustav III under statsvälvningen, men kom under inflytande av den Fersenska kretsen att ta avstånd från konungens vidare handlingar. 1774 hemkallades han för att överta utrikesministerposten i Frankrike.

Sthlm, 1912. 97,(2) s. & plr. Fint brunt stänkdekorerat hfrbd med svarta upphöjda bind, guldlinjerad rygg och dubbla titeletiketter samt övre guldsnitt (Nordiska bokhandeln). Ryggen lite blekt och med obetydliga nötningar i ytterfalsarna.

Sthlm, Wennlundska boktryckeriet, 1826. 8:o. (2),37 s. Häftad och insatt i ett nära samtida marmorerat pappomslag med en del småskador på ryggen. Delvis oskuren. Ngt lagerfläckig. Med en svåridentifierad namnteckning. Hagström Svensk litteraturhistorisk bibliografi intill år 1900 nr 8022, med Lorenzo Hammarsköld som författare. Första upplagan, en ny utkom 1835. Tegnérs diktepos ”Axel” utgavs första gången 1822. Här återges poemet generöst, med inflikade lovordande kommentarer från den anonyma författaren. Denne avslutar med: ”För att göra dig till viljes, har jag här nedskrifvit dessa få reflexioner, svaga uttryck af den beundran, som det mästerliga poemet hos mig väckt. Ett kritiskt bedömmande ligger för högt öfver min sfer, såsom oinvigd i den ädla skaldegåfvans mysterier.” Lorenzo Hammarsköld hade 1822 låtit utge ”Bref till en vän, om poemet Axel” och sammankopplas sannolikt av denna anledning ibland med denna till titeln snarlika skrift, men att han verkligen skulle vara författare till detta arbete, sett till den stora skillnaden i innehållet, förefaller föga troligt. Mer sannolikt är att det rör sig om en piratupplaga av dikten, och att det kanske är boktryckaren själv, Carl Westman, som författat de meningslösa kommentarerna.

Lund, N. P. Lundbergs boktryckeri, 1838. 8:o. XII,311 s. Häftad i samtida ganska nött gråpappersomslag. Oskuren. Delvis med svag fuktrand och någon enstaka lagerfläck. Med A. Coyets namnteckning, Örebro läns kongl. hushållningssällskaps stpl på främre omslag och dess exlibris. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1925. Första upplagan utkom 1834. Nya upplagor utgavs 1854, 1861, 1871, 1880 och 1890. Florman skriver i sitt företal att han i arbetet med en ny utgåva av Abildgaards veterinärbok fann det bättre att låta utge sin egna observationer som ett eget arbete hellre än att förse Abildgaards text med en mängd fotnoter. Florman erkänner dock att han rörande vissa sjukdomar som han saknat erfarenhet av helt har följt Abildgaards föreskrifter. Lundaprofessorn Arvid Henrik Florman (1761-1840) hade i sin ungdom studerat för den kända danska veterinären P. C. Abildgaard (1740-1801). Flormans föreläsningar inom veterinärmedicinen rörde företrädesvis hippiatriken och han medverkade till att Veterinärinrättningen i Stockholm grundades 1821.

(Greifswald, A. F. Röse), 1783. 4:o. (8),XII s.,1-220,220-221,223-724 spalter. Titelbladet tryckt i rött och svart. Samtida ganska hårt nött hfrbd med sparsamt guldornerad rygg och delvis skrapad titeletikett i glättad papp. Någon enstaka småfläck och bitvis med en nästintill osynlig fuktrand. Med I. Hammarlunds namnstpl och från Herrborum. Varianten där tryckorten Greifswald i impressum ersatts med ”Stockholm, Upsala och Åbo, hos kongl. acad. bokhandlaren M. Swederus”. En reviderad andra upplaga trycktes 1801 och en tredje 1815. Sven Brisman (1752-1826) var en kort tid verksam i Greifswald som docent i engelska och filosofi. Som så många andra i sin samtid poängterade Brisman det tilltagande intresset för engelska i Sverige. I sitt lexikon kompletterar han den gängse stavningen och översättningen med tryckaccenter och ljudskrift. Brisman, som aldrig besökte England, tog hjälp av bl.a. Skövdeprosten A. Ferelius, I. Kraak i Lund och P. C. Des Réaux i Göteborg vid färdigställandet av sitt engelska lexikon. Det blev en vacker bokhandelsframgång, ”varvid publicum jämte förläggaren vunnit” - medan författaren, enligt eget vittnesbörd, fick nöja sig med samma dagspenning som Kungl. maj:ts soldater.

Sthlm, I. Marcus, 1855-56. 8:o. 20 s. & 1 utvikbar litograferad karta med kolorerad Fyriså. Med några illustrationer i texten. Häftad i tryckt gult omslag samt insatt i lite naggat senare blomstermönstrat pappomslag med mörkblå titeletikett av skinn, vilken har några skador. Några små hörnveck. Stpl G. E. Hjortzberg på kartans baksida. Bibliotheca Rudbeckiana 1664. Bygdén Landskapet Upland och Stockholms stad s. 46. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6129. ”Aftryck ur Sveriges städer” del I med några obetydliga förändringar.

Göteborg, 1947. 37,(1) s. Klammerhäftad. Svaga fläckar på omslaget, övre hörnet lätt stukat. Överstruken namnteckning på insidan av främre omslag. Andra upplagan. Första utkom 1942. Räknepedagogisk barnbok med Nermans eleganta illustrationer.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1820. 8:o. (10),LXVI,419 s. Sidorna LXV-LXVI är en utvikbar tryckt tabell. Grått hklbd från början av 1900-talet med ljusbrun titeletikett. En fuktrand i övre marginalen från början fram till s. 120, och starkare fuktrand på titelbladet. Spridda småfläckar. En lång reva i tabellen. Litet avrivet övre ytterhörn på s. 365-66. Spår av borttaget exlibris. Schreber Svenska jaktens litteratur intill år 1900 265. Reitersjö Hundens bibliografi 49. 1824 utkom första fortsättningen av det stort anlagda arbetet. En ny upplaga av denna första del utkom 1847. Med tryckt dedikation till Lars von Engeström. Björn Dal skriver i ”Sveriges zoologiska litteratur” att arbetet ”riktade sig till en bred allmänhet och blev det verk som betytt mest för den allmänna kunskapen om våra djur”. Arbetet kunde utges efter att Nilssons mecenat H. G. Trolle Wachtmeister lämnat ekonomisk garanti. Sven Nilsson (1787-1883) var professor i Lund och intendent för Vetenskapsakademiens zoologiska samling. Han var en av stiftarna av Svenska jägareförbundet.

Sthlm, F. B. Nestius, 1824. 8:o. 103,(1) s. Tagen ur band. Aningen lös i häftningen. Blyertsanteckning i nedre marginalen på s. 101. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5467. En svensk censurhistoria. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Sin konservativa skepsis gentemot ständernas makt gav R uttryck för i Några ord om publicitetens uppkomst och öden i Sverige i synnerhet emellan 1719 och 1772; jemte en blick på detta tidehvarf (1824), som tecknar en bild av censurpolitiken under frihetstiden som godtycklig, präglad av parti- och personliga intressen och utan en verklig lagstadgad tryckfrihet. E G Geijer, vars höga värdering av tryckfriheten kan ha influerat R, lånade senare av honom till sin skildring av frihetstiden”.

Tours, 1930. Porträtt,XI,(1),157,(1) s. & plr. Häftad och oskuren. Något nött och ryggen med liten reva samt nagg upptill. Omslaget med minimala fläckar.

Uppsala, Wahlström & c., 1857. 8:o. 25 s. Häftad och oskuren. Några vikta hörn. Josephson Avhandlingar ock program s. 170. Carl Rupert Nyblom (1832-1907) var professor i estetik, litteratur- och konsthistoria vid Uppsala universitet från 1867. Han invaldes i Svenska akademien 1879.