Search Results

Sthlm, Z. Haeggström, 1816. 8:o. 38 s. Tagen ur band. Något lagerfläckig. Sista bladet med mindre pappersförlust i innermarginalen. Bläcknumrering 2 på titelbladet. Haeggström gav samma år ut Friedrichs ”Om en äkta och sann menniskobildning”, ”Apans naturhistoria”, ”Åsnans naturhistoria”, ”En högst eftertänkelig och lärorik prophetia om den upplysta verldens tillstånd i nästa århundrade”. För översättningen av det sistnämnda arbetet svarade enligt Bygdén Zacharias Haeggström själv.

Sthlm, J. C. Holmberg, 1791. 8:o. 134,(1) s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Lager- och småfläckig. Reva nedtill i inre marginalen på titelbladet och solk i nedre ytterhörnet. Alessandro Cagliostro, eller Giuseppe Balsamo (1743-95), frimurare, alkemist och magiker, inblandad i den s.k. halsbandsaffären i Frankrike.

Lund, 1898. (2),6 s. Häftad. Med två korrekturändringar i texten och A. B. Carlssons signatur på titelbladet, samtliga i rött bläck. ”Tryckt i ett och tjugo exemplar”. Rör en vers och en följande artikel i J. J. Rothmans tidskrift ”Philolalus parrhesiastes eller den pratsjuke fritalaren” om den så kallade ”expeditionsbalen” som utspelat sig på Krigskollegiums expedition på Stockholms slott i närvaro av bland andra Ulla Winblad.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1800. 8:o. XLVIII,280 s. & 1 utvikbar grav. karta. Samtida hfrbd med rikt guldornerad rygg och tegelbrun titeletikett. Gula snitt. Något avnötta pärmkanter. Försättsblad urrivet. Spridda svaga fuktfläckar. Kartan är fäst i sista bladets yttermarginal. Numrering ”N:o 158” på frampärmens insida. Bra ex. Kartan signerad Åkerland. Med ett utdrag ur Erik Dahlbergs dagbok på slutet bland noterna. Denna upplaga av arbetet såldes både separat och som en del av Gyllenborgs samlade skrifter. I förordet passar författaren på att försvara sig emot en del av den kritik som första upplagan av ”Tåget öfver Bält” utsattes för efter sin publicering 1785. Bland kritikerna fanns inte minst Leopold. Denna upplaga är också ”nogare öfversedd och förbättrad” och enligt förordet korrekturläst av Gustaf Regnér.

Uppsala, Wahlström & Låstbom, 1844. 8:o. (2),183,(6) s. Samtida något nött hfrbd med guld- och blindpressad ryggdekor. Grönstänkta snitt. Arket 6 med s. 81-96 småfläckigt. Tillskriven titel i blekt bläck på s. 1-2, vilken även färgat av sig lite på titelbladet. Guldpräglad pärmstpl för Gästrike-Hälsinglands nationsbibliotek i Uppsala på frampärmen och deras diskreta utgallringsstpl därifrån daterad 1989 på försättsbladet. Marklin Catalogus disputationum 10-21. Bokhandelsupplaga med nytt titelblad av en avhandlingsserie med Tham som preses och tolv respondenter. Allt som utkom.

Strängnäs, C. E. Ekmarck, 1813. 8:o. (4),423,(25) s. Samtida ngt nött hfrbd med sparsamt guldornerad rygg och tegelröd titeletikett i glättad papp. Gula snitt. Litet ytligt maskangrepp i frampärmens ytterfals. Litet hål i försättsbladet. Samtida rättelse i bläck på s. 87. Med C. Isbergs namnteckning och L. F. Rääfs exlibris. Översättning av A. N. Åstrand. Haugs arbete rör de tidiga kristnas liv och gudstjänst.

Lund, 1868-(76). (4),370,(1) + (2),VI,(2),507,(5) s. Två något nötta oklotryggbd med tryckta pärmar. Pärmarna något solkiga och pärmhörnen lite stötta. De inledande och avslutande sidorna i båda volymerna som vanligt lite mörknade. Ovanligt ren inlaga. Bra ex. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1292. Första delen skrevs enbart av Martin Weibull. Innehåller även biografiska uppgifter och bibliografier rörande universitetets lärare.

Uppsala, 1949. 49,(1 blank,1) s. Med ett inklistrat originalexlibris. Häftad. Med ett extra skyddsomslag av papp. Inlagan delvis loss från omslaget. Med ett bilagt kort från Petrus Thulin. Ur Sten Lundquists bibliotek. Katalog nr 17 från Thulins antikvariat. Tryckt i 120 exemplar, varav detta är nummer 63. Med ett efterord av Petrus Thulin där han berättar att samlingen redan var såld i sin helhet. Köpare var Evert Fredriksson. Samlingen förvärvades senare av Sven Ericsson, som sålde den på auktion i London 1972. Fredrik Vult von Steijern (1851-1919) var till en början musikrecensent på ”Dagens nyheter” men skaffade sig med hjälp av Rudolf Wall aktiemajoritet i tidningens bolag och efterträdde denne som chefredaktör och senare även som vd. Han skulle också komma att bli en av Strindbergs vänner och finansiärer. Vid sidan av arbetet på tidningen samlade Vult von Steijern böcker och skapade ”ett af de mest utvalda och gedigna privatbibliotek, som någonsin en svensk samlare hopbragt”, med bland annat märkliga delsamlingar av Birgitta-, Goethe- och Wagnerlitteratur samt imponerande avdelningar svensk historia, topografi och vitterhet.

Sthlm, 1907. (4),VI,439 s. Aningen nött och obetydligt fuktskadat hklbd med stänkta snitt. Omslaget medbundet. Ryggen blekt. Enstaka anteckningar. Med Antikvariat Björck & Börjessons stplr och ur dess handbibliotek enligt anteckning skriven med krita på försättsbladet. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1412 (och tillägg). Skrifter utgivna av Svenska historiska föreningen II. Med denna volym påbörjar Setterwall sin arbete med att förteckna den svenska historiska litteraturen.

Sthlm, Associations-tryckeriet, 1868. 8:o. (4),223 s. & 1 liten tryckt rättelselapp. Brunt lite solkigt oklotryggbd med tryckt omslag klistrat på främre pärmen. En del vikta hörn. En fuktfläck i nedre marginalen från titelbladet till s. 32 och även en minimal fuktfläck i övre marginalen mot slutet. En ljus solkfläck på s. 15-20. En liten bruntoning i inre marginalen och texten efter ett bokmärke som sannolikt bestått av en blomma på s. 190-202. Med Nils Nordqvists exlibris. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6022. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 97. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 47. Första upplagan utkom 1861 och en tredje 1879. Octavia Carlén (1828-81) var i huvudsak verksam som topografisk och skönlitterär författare. Hennes många kulturhistoriska resehandböcker, inte minst rörande de kungliga slotten, användes flitigt och utkom ofta i flera upplagor.

Lund, Berlingska boktryckeriet, 1843. 8:o. (2),78 s. Häftad i ngt nött och lagerfläckigt tryckt omslag med avrivet nedre hörn. Inlagan med ljus fuktrand mot slutet. Setterwall 5432. Christian Naumann (1810-88) var professor i stats- och processrätt vid Lunds universitet och justitieråd. Han skrev flera mindre avhandlingar, däribland en uppmärksammad liten skrift om religionsfriheten i 1809 års lagstiftning. Åren 1844-74 författade han ”Sveriges statsförfattningsrätt” och 1864 ”Svenska statsförfattningens historia”, som båda vann högt anseende och utkom i flera upplagor.

Strängnäs, A. J. Segerstedt, 1812. 12:o. 80,(2,2 blanka) s. Grönt mönsterpressat hklbd från 1900-talets första hälft utan titel. Gamla blåstänkta snitt. Lagerfläckig, mest i början och på slutet. Litet bläckstänk på titelbladet. Exlibris för Gustaf Berndtsson. Ur Arne Losmans bibliotek. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 195. Utspelar sig i Moskva med tsar Boris Godunov som första namn i rollistan. Det opaginerade bladet på slutet innehåller en liten biografisk not om prins Gustav.

Uppsala, C. A. Leffler, 1851. 4:o. (2),10 s. Häftad i samtida grönt omslag. Någon obetydlig småfläck i marginalen. Bra ex. ur L. F. Rääfs bibliotek. Marklin 106. Setterwall 945. Sallander Litteratur om Västergötland 439. Avhandlingen om riksrådet E. E. Gyllenstierna (död 1502) innehåller bl.a. utdrag ur samtida handlingar. Gyllenstierna ägde stora gods i Västergötland och anslöt sig 1501 till det svenska upproret mot den nordiska unionen.

Uppsala, Palmblad & c., 1832. 8:o. (2),XXIV,82,(1) s. Häftad och oskuren i tryckt gråpappersomslag. Enstaka lätta lagerfläckar. Titelbladet lite mörktonat i nedre marginalen. Bruntoning efter tidigare inlagd papperslapp på s. 22-23. Från Säbylund. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1309. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 421. Vid sidan av utförliga biobibliografiska uppgifter om Uppsala universitets lärare innehåller matrikeln även en översikt av stipendiestiftelserna.

Uppsala, J. Edman, (1788). 4:o. (2),10 s. Häftad. Oskuren. Fint ex. ur L. F. Rääfs bibliotek. Marklin 125. Setterwall 6724. Almquist 3159 som menar att respondenten är författare till avhandlingen. Allt som utkom. Arbetet behandlar inte bara Gävle gymnasium utan förtecknar också några titlar ur dess bibliotek. Redan 1773 hade Fant låtit publicera en kortare artikel om biblioteket i ”Tidningar utgifne i Upsala”.

Stockholm, Bröderna Lagerström, 1908. 40 s. Bra brunt halvmarokängbd med upphöjda bind (Levins bokbinderi). Brunt övre snitt. Främre omslag medbundet. Med Signe och Henrik Svanfeldts exlibris och Johan Lagergrens ägarstämpel. Zetterlund I:108. Drömmen om en egen teater, där han kunde sätta upp sina pjäser och göra verklighet av sina dramatiska visioner, följde Strindberg under större delen av hans verksamma liv. Efter misslyckandet med Forsøgsteatret i Köpenhamn på 80-talet dök planerna upp igen såväl i Berlin som Paris. 1906 hade tiden blivit mogen. Hans dramatik hade börjat röna framgångar ute i Europa, och hemma i Sverige hade den unge regissören och skådespelaren August Falck vågat sätta upp ”Fröken Julie”. Uppsättningen blev en succé och Strindberg kontaktade Falck för att diskutera sina planer på en mindre teater i Stockholm efter kontinental förebild. Resultatet, Intima teatern, öppnade vid Norra Bantorget året därpå, med Falck som direktör. Ombyggnaden och utrustningen av teaterlokalen blev mycket kostsam och Strindberg bidrog med betydande summor ur egen ficka i form av ”lån” till teatern. Efter en trög start blev företaget en framgång hos publiken, om än inte hos kritikerna. Trots detta blev teatern aldrig riktigt ekonomiskt lönsam. Strindberg, som inte fick tillbaka sina pengar, blev misstänksam och avogt inställd gentemot Falck. En annan tvistefråga mellan kompanjonerna var valet av pjäser. I den ursprungliga planen hade tanken varit att man skulle variera Strindbergs dramer med verk av andra författare. Strindberg, som entusiasmerad av sitt nya forum gick in i en mycket produktiv period av dramatiskt författarskap, styrde dock teaterns repertoar till att bestå nästan uteslutande av hans egna verk. Tvisten mellan honom och Falck intensifierades och till slut tog Strindberg sin hand från teatern. Falck blev därmed av med uppsättningsrätten till Strindbergs dramer, vilket gjorde projektet omöjligt att driva vidare. Som ett led i marknadsföringen tänkte sig Strindberg att han skulle skriva artiklar om sina pjäser i pressen. Detta blev aldrig av, istället producerade han dessa pamfletter där han talar om sina pjäser och sina tankar om teater i allmänhet och sin förebild Shakespeare i synnerhet. Olof Lagercrantz har påpekat hur Strindbergs tonfall förändras när han skriver om teater: ”Texten får en enkelhet och otvetydighet. Det är en lågmäld yrkesman som här för ordet och det är slut med ’konsterna’. [...] Man skulle till och med kunna säga att Strindbergs liv är ’teater’ om man därmed menar en värld där allt är overklighet, drömmar, kulisser, utklädning, medan man, när man möter honom på den verkliga teatern, finner en människa som är klarvaken, nyktert instruerande kunnig, smart”.

Sthlm, Associations-boktryckeriet, 1887. 8:o. 32 s. Med en illustration på titelbladet. Enkelt rött ryggklotbd från 1900-talets mitt med mönstrade pärmsidor. Bra men ngt bruntonad inlaga. Ur Hjalmar Gustafssons bibliotek. Ehrencron-Müller Bibliografi over Holbergs skrifter III, s. 49: ”Et exemplar solgtes 1898 paa Lynges auktion for 7,50”. Utgiven på C. Kihlbergs förlag som tidigare publicerat upplagor 1858 och 1874. Om detta stycke, som bygger på en nyöversättning av Jeppe på berget från 1859, skriver Klemming att Jeppe Nilsson ”vunnit burskap i Sverige som folkbok och gjort större lycka hos oss än i sjelfva Danmark. Äfven upplagor på danska lära hafva blifvit hos oss tryckta och spridda bland allmogen”.

Uppsala, 1934. 154,(3) s. & plr. & 1 utvikbar karta. Häftad. Omslaget lätt nött och ryggen lite gulnad. Dedikation till Mats Åmark och med dennes exlibris. Uppsala universitets årsskrift 1934. Filosofi, språkvetenskap och historiska vetenskaper. 5. Mathias Palbitzki (1623-77) var verksam vid drottning Kristinas hov och sedan som svensk diplomat och på slutet som president i pommerska regeringen. Han var en av sin tids mest beresta svenskar och besökte bland annat Egypten. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver att ”I sv konsthistoria har P uppmärksammats som kännare och förmedlare av europeisk, främst antik och italiensk konst. Under sin beskickningsresa till Venedig besökte han 1649 på Kristinas uppdrag även Florens och Rom, där han lyckades värva två skickliga konstnärer, skulptören Nicolas Cordier och medaljgravören Eric Parise och förvärva en samling antika skulpturer”.

Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1826. 8:o. (2),38 s. Häftad i samtida gråpappersomslag. Titelbladet lite solkigt och fläckigt samt med ett veck vid ryggen. Stor men svag fuktrand i övre delen av häftet och med spridda småfläckar av olika slag. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 235. Sabin A dictionary of books relationg to America 36768 för det franska originalet, ”Fernand Cortez, ou la conquète du Mexique”, från 1809. Översatt av P. A. Granberg. ”Första akten. (Natt. Theatern föreställer förgården till Mexikos stora tempel; stjernor tindra mellan moln som båda storm. Afguden Talepulka (det ondas gud), uppburen af tvenne gyllene tigrar, är uppställd i fonden. Man ser portarne som leda till det underjordiska rum, hvari de krigsfångar, som äro ämnade att offras, blifva förvarade. Då täcket uppgår synas presterna böjde med ansigtet emot jorden, endast öfverste-presten är stående bredvid afguden, på en estrad.)”

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1853. 8:o. (10),217 s. Tagen ur band. Gamla brunstänkta snitt. Ett fåtal småfläckar. De två sista bladen delvis loss. Smal fuktrand i övre marginalen de sista sidorna. Carl Olof Brink (1812-63) var notarie i fångvårdsstyrelsen och utgav också 1848 ”Historisk öfversigt af fängelse-systemerna samt svenska lagstiftningen rörande fängelserna” och 1851 ”Berättelse om Londons polis”.

Stockholm, Sigfrid Flodins boktryckeri, 1870. 29 s. Häftad. Delvis ouppskuren och något nött. Ur Henning Mankells bibliotek. Zetterlund I:2. Bibliotek för teatervänner. N:r 120, Sigfrid Flodins förlag. Enaktaren ”I Rom”, som handlar om den danske konstnären Bertel Thorvaldsen, spelades på Dramatiska teatern under hösten 1870. Detta var Strindbergs första uppsatta pjäs. Pjäsen kom att ges elva gånger och den 21-årige studenten Strindberg kunde i författararvode inkassera ”summa summarum två hundra nio - vatyx?”

Sthlm, P. Sohm, 1808. 8:o. Grav. front,16 s. Häftad i lätt nött samtida klistermarmorerat omslag. Genomgående med svag fuktrand upptill. Med H. Frödings blåstpl på insidan av främre omslag. Jämför Gjörwell Förtekning 167. Detta är i själva verket den tredje upplagan, de föregående utkom 1790 respektive 1794. Utgivare var C. C. Gjörwell som avslutar verket med en liten kungörelse. Frontespisen är graverad av C. Gillberg 1803 och föreställer en bikupa med texten ”samhällige och nyttige”. Den utfördes ursprungligen till Gjörwells ”Patriotisk cateches” från 1803. Denna upplaga utkom med anledning av kriget med Ryssland 1808-09.

Sthlm, 1929. Porträtt,233,(2) s. Ngt nött brunt marmorerat oskinnbd med upphöjda bind, guldornerad rygg och övre guldsnitt. Pärmarna med trevligt ramverk i guld och inre denteller. Främre omslag medbundet. Några mindre repor på ryggen. Tryckt i 2000 ex. Ett av 20 numrerade ex., detta dock utan nummer. Boken utgavs av aktiebolaget S. Gumælius’ annonsbyrås styrelse med anledning av den verkställande direktören Ernst Grafströms femtioårsdag den 19 juni 1929. Med svartvita illustrationer i texten, bl.a. ett fotografi av Goodwin.