Search Results

Sthlm, 1950. Porträtt,XX,516,(1) s. Brunt hklbd med guldlinjerad rygg och dekorerade pärmpapper. Främre omslag medbundet. Tryckt i 880 exemplar. Festskriften är redigerad av Olof Jägerskiöld och Åke Kromnow. Innehåller ”Arkiven, tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen” av Daniel Almqvist, ”Ludvig Manderströms efterlämnade papper” av Tor Berg, ”Ett registraturband på avvägar” av Herman Brulin, ”Registerarbeten i Göteborgs landsarkiv” av Gustaf Clemensson, ”Arkivalierna på Orsil” av Erik Dahlgren, ”En metod att avgjuta medeltida vaxsigill” av Gustaf Fleetwood, ”Arkivbildningen kring en kartverkstad” (som behandlar det Hermelinska kartverkets arkivbestånd) av Bengt Gustafson, ”Konungens enskilda byrå och dess arkiv” av Nils Holm, ”Arkiv under krig” av Nils Hj. Holmberg, ”Torsjöarkivet” av Olof Jägerskiöld, ”Arkivbranden på Riddarholmen 1802. En av de största brandkatastroferna i svensk arkivhistoria” av Åke Kromnow, ”Skoglar Bergström och gallringen i Svea hovrätts arkiv” av Sten Landahl, ”Nils Rabenius’ samling av medeltidsbrev och dess proveniens” av Jan Liedgren, ”Andra byråns förteckningsarkiv i riksarkivet. Anteckningar om statsmyndigheters arkivförteckningar” av Birger Lindén, ”Lyder van Vredens kämnärsräkenskaper 1517-1520” av Leif Ljungberg, ”Kyrkoarkiv och kyrkoarkivförteckningar. Iakttagelser från arkivinventeringar i Göteborgs landsarkiv” av Birger Lundberg, ”Arkivförluster och arkivvård i övre Norrland” av Karl Mellander, ”Kalvskinskatten” av Ernst Nygren, ”Kammarrätten såsom arkivförvaltande myndighet. Några anteckningar” av Sven Olsson, ”Landskista och häradskista. Ett bidrag till den lokala arkivvårdens historia” av Hasse Petrini, ”Några skriftstudier i Kammararkivets landskapshandlingar” av Lars Sjödin, ”Om gränsdragning mellan arkiv, museer och bibliotek” av Birger Steckzén, ”Landsarkivens uppgifter. Några synpunkter” av Robert Swedlund, ”Till dateringen kaniken Nils Sigvastssons rapport” av Stefan Söderlind, ”Fransk-lutherska församlingen i Stockholm 1687-1791” av Gustaf Utterström, ”Om förbudet för statlig myndighet att avhända sig arkivalier” av Ingel Wadén och ”Några arkivproblem kring en kartsamling. Samling »Sverige. Stads- och fästningplaner» i Krigsarkivet” av Alf Åberg.

Sthlm, L. Salvius, 1766. 8:o. 48 s. Tagen ur band. Gamla mörkröda snitt. En del småsolk. Titelbladet med en röd bock i nedre marginalen. Veck i övre hörnet på s. 29-40. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 751. Högströms svar är ett patriotiskt tal till försvar av det svenska klimatet. Att naturen inte skulle vara lika givmild här är en sanning med modifikation: till och med i den bistraste nord förmår samerna överleva utan att behöva hämta sin föda av marken. Pehr Högström (1714-84) föddes i Medelpad och studerade i sin ungdom vid Härnösands gymnasium där han var klasskamrat med P. Wargentin. Som lappmarksmissionär, kyrkoherde i Gällivare och senare i Skellefteå fick han goda förstahandskunskaper om samerna och han författade bland annat den banbrytande ”Beskrifning öfwer de til Sweriges krona lydande lapmarker” (1746).

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1828. 8:o. (2),36 s. Grav. titelvinjett med devisen ”För efterkommande”. Häftad, oskuren och ouppskuren med senare brun ryggremsa. Bra ex. Trycktes första gången 1794. Ett idéhistoriskt intressant tal vilket Fischerström inleder med att konstatera att samtiden ägnar stor möda att förädla växter och avla fram bättre djur, men nästan ingen kraft till vad han kallar ”slägtets förbättring”, ”hvarigenom människjorne kunde blifva större, starkare, skönare och bättre bildade.” Författaren fortsätter: ”Vi medgifve, at själens styrka kan mycket bero af den styrka vår kropp äger”, varpå Fischerström redogör för romarrikets och de gamla göternas sunda livsföring och manliga lekar. Inspirerad av bl.a. Rousseau och Montesquieu tänker sig Fischerström ett samhälle med mer militarisk uppfostran av sina medborgare där idrott och lek syftar till att fostra det uppväxande släktet. Skriftställaren Johan Fischerström (1735-96) författade en rad arbeten inom ekonomi och lanthushållning, men är kanske mest bekant för sin relation till Hedvig Charlotta Nordenflycht.

Sthlm, L. Salvius, 1768. 8:o. (2),68 s. Med en grav. titelvinjett med devisen ”För efterkommande”. Tagen ur band. Reva i nedre marginalen på s. 5-6. Titelvinjetten i något suddigt dubbeltryck. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9477. En senare upplaga utkom 1783. Klingenstjerna var matematikprofessor i Uppsala. Han ligger begravd på Lovö kyrkogård bredvid Olof von Dalin under en gemensam minnesvård.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1793. 8:o. (4),64 s. Tagen ur band. Gamla marmorerade snitt. Flitigt läst. Delvis bruntonad och med spridda fläckar av olika slag samt solk i nedre hörnet. Avrivet nedre hörn på s. 1-2. Några smånaggar. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 159. Utgavs ”på författarens förlag”. Omarbetad i förhållande till upplagan utgiven 1791. Originalets titel var ”Louise & Volsan”. En mycket fri bearbetning där scenen har förlagts till Stockholm. I första upplagan skrev översättaren att ”denna drame, upförd i Paris förledit år, andas nog ifrigt, den ytterliga frihet som der rasar; jag har derföre haft at borttaga mycket”. Av rollistan framgår att översättaren spelade huvudrollen och Carl Stenborg dennes son.

Borgå, 1895. (2),16,V,(1),1-197 s. Häftad och oskuren i tryckt omslag. Omslaget något nött, sprucken i ryggen och inlagan loss i två delar. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1169. Finska kyrkohistoriska samfundets handlingar 1. Rör Finlands prästerskap före uppdelningen i olika stift 1554. Förtecknar även skollärare.

New York, 1971. (1,3 blanka,13,2blanka,1) s. Klammerhäftad. Främre omslaget lätt solkigt. De inledande och avslutande fyra sidorna är tryckta på tunt papper som på ena sidan är färgat grönt. Titeln är tagen från omslagets baksida. På denna utställning visades bl.a. olika varianter av Fahlströms monopolspel och pentagonpussel. Sidney Janis gallery var viktigt för Fahlström under hans tid i New York och han höll flera separatutställningar där.

(Sthlm, 1953). 48 s. Klammerhäftad. Lätt nött och obetydligt solkigt omslag. I fin marmorerad skinnskodd skyddskassett med brun titeletikett i marokäng på ryggen. Tryckt i 100 exemplar, detta dock onumrerat. Trevlig festskrift redigerad av Åke Andersson och utgiven av Thulins antikvariat. Finns även med titelvarianten ”Valborgsmässonummer 1953 utgivet med anledning av P. Thulins 60-årsdag”. Innehåller bl.a. uppsatserna ”Linné som hembygdsforskare” av Felix Bryk, ”Surkart eller charmör. Bokhandlareminnen” av Richard Du Rietz, ”Oscar II och hans bibliotekarie” av Wilhelm Odelberg och den underhållande ”En antikvariatskatalog från år 2053” av Åke Runnquist och Per A. Sjögren, där man bl.a. kan läsa om P. Thulins framgångsrika inköp av en underlig ”telefonkatalog” av en småbrukardotter från Gnesta.

Nederländerna, 1968. XIV,203,(1) s. Rött oklbd med guldpräglade rygg- och pärmtitlar. Ryggen lätt blekt.Några anteckningar i blyerts. Ur Christian Callmers bibliotek.

Kristianstad, Schmidt & comp., 1837. 8:o. (4),VIII,197 + (2),XII,280 s. & 13 delvis utvikbara litograferade plr. Samtida svart hfrbd med guldlinjerad rygg. Hårt nötta ytterfalsar och avskavningar i bakre ytterfalsens övre del. Grönstänkta snitt. Enstaka fläckar, men ovanligt ren inlaga. Exlibris för Gustaf Berndtsson. Författaren utgav 1840 ”Sveriges sjökrigshistoria i sammandrag”. Planscherna är ritade av E. Engelhart och tryckta hos Holm. Planscherna visar främst olika slaguppställningar för flottor. I första delen avbildas också ”Ett romerskt krigs-skepp under första puniska kriget, försedt med den af Duillius uppfundne Corbeau eller Corvus”, ”Ett krigs-skepp, byggdt under konung Henric VII regering i England” och ”19:e århundradets krigs-skepp”. I andra delen avbildas också ”Flytande batteri-skepp vid Gilbraltars belägring år 1782” och en kanonslup. Carl August Gyllengranat (1787-1864) var svensk amiral.

Sthlm, J. G. Lange, 1790. 8:o. (2),22 s. Med grav. titelvinjett och grav. medaljavbildning överst på s. 1. Häftad i brunt omslag med prydligt handskriven titel på framsidan. Liten fläck på titelbladets baksida. Sista sidan lätt solkig i övre marginalen. Joh. Ax. Almquists stplr. På sidan 21 uppräknas i en fotnot Rönnows testamentariska gåvor till bland annat Vetenskapsakademien, Uppsala universitet och Collegium medicum.

Sthlm, Kongl. Ordens-boktryckeriet, 1834. 8:o. (2),27 s. Häftad. Titelbladet lätt gråtonat och lätt solkigt. Med Kungliga bibliotekets diskreta duplettmarkering i blyerts överst på titelsidan. Realisation betyder i detta fall ständernas beslut att inlösa bankosedlarna med silver ”efter 128 sk. b:co för silfver-riksdalern”. ”Delvis aftryck ur Dagligt allehanda” säger Libris.

Göteborg, Charles Backman, 1836. 16:o. (4),539 + 198 s. Två små samtida mönsterpressade grågröna klbd med guldornerad ryggdekor och titel. Grönsprängda snitt. Titelbladen och sista sidorna lätt bruntonade. Exlibris Gustaf Berndtsson. Ur Arne Nilssons bibliotek. Tidig utgåva från Adolf Bonniers förlag i serien ”Klassiska författare i svenska witterheten” i välbevarade samtida klotband. Adolf Bonnier startade sitt förlag 1832 och det fortlevde till 1904. 1837, året efter att detta verk utkom, började brodern Albert sin förlagsverksamhet.

Sthlm, L. Salvius, 1767. 8:o. (4),52 s. Häftad och oskuren. Hebbe 1407. Den första vändan svar på denna fråga trycktes 1763. Lars Zethelius var ”ängelsk- och rys-läders fabriqueur i Stockholm” och hans svar upptar s. 1-36. Nils Wetterberg var kyrkoherde i Kalvsvik i Växjö stift och hans svar upptar s. 37-52.

Uppsala, 1905. 16,1-161,(1) s. + MEYER, ERNST. Program utgifna vid Upsala universitet 1701-1854. Bibliografi. Uppsala, 1908. (2),7,(1 blank),1-131,(1) s. Lätt nött grönt hklbd med guldornerad rygg, titeletiketter av rött skinn, marmorerade pärmpapper, dito snitt och samtliga omslag medbundna (Hedberg). Små repor och färgskiftningar på titeletiketterna. Enstaka markeringar med blyerts. M. Sahlströms namnteckning daterad 1906 på första delens främre omslag. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1219 respektive 5387. Upsala universitets årsskrift 1905. Filosofi, språkvetenskap och historiska vetenskaper 3 respektive 1908/1. Förtecknar över 2000 olika akademiska programskrifter, bland annat ett antal av Linné. Meyer hade inte planerat verket bortom år 1700, men blev övertalad. Slutåret 1854 motiveras av att Aksel Josephsons Bibliografi ”Avhandlingar ock program” börjar med år 1855.

Sthlm, Norstedt & söner, 1858. 8:o. 114 s. Lätt nött bra samtida hfrbd med dekorativt guldornerad rygg och effektfullt mönsterpressat pärmpapper. Enstaka obetydliga lagerfläckar. Med P. M. F. Holmqvists namnteckning på främre pärmens insida. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 377 för stycket ”Några timmar på Kronobergs slott den 29 oktober 1658” som återfinns avtryckt på s. 79-114. En andra upplaga utkom 1861 och boken översattes även till tyska.

Göteborg, D. F. Bonniers boktryckeri aktiebolag, 1894. 31 s. Häftad. Omslaget nött, det bakre med pappersförluster. Dedikation till ”vännen G. von Krusenstierna af författaren.” Med Evert Fredrikssons exlibris. Ur Per Kjellanders bibliotek. Utgavs av N. P. Pehrssons bokhandel i Göteborg. ”Ämnet till denna dramatiserade folklifsbild, som nedskrefs i Stockholm julen 1885, är af författaren förut behandladt i Allmogeberättelser I, 1884.” Den utspelar sig i Halland. Trävarudirektören Evert Fredriksson samlade bl.a. Upplandstopografi och vitterhet. Han ägde också en Birgittasamling där Fredrik Vult von Steijerns samling var huvudstommen och ett fint urval gastronomisk litteratur som senare kom att förvärvas av Tore Wretman och bildade stommen i den senares bibliotek.

Sthlm, N. Marcus, 1857. 8:o. (2),33 s. Häftad i gult obetydligt solkigt tryckt omslag. Bakre delen vikt med minimal reva. Fint ex. Hazelius svar på frågan är jakande.

Sthlm, S. Rumstedt, 1841. 8:o. 30,(2) s. + LINDBLOM, CARL GUSTAF. Nils Fredriks skugga från dess graf den 17 mars 1841. Herr Olof Johansson, hofmästare hos hans excellence, riks-marskalken, m.m. vänkärt tillägnadt. Sthlm, S. Rumstedt, 1841. 8:o. (3) s. Häftad i tryckt gemensamt omslag. Några vikta hörn. Bra ex. från Östanå. Tillägnades Maria Magdalena församling i Stockholm. På insidan av främre omslaget återfinns ett litet versifierat förord, vars begynnelsebokstäver bildar namnet ”Wingård”. På bakre omslagets insida en avslutningdikt tillägnad kungen. Enligt Linnström trycktes en andra upplaga av första arbetet i Umeå hos Lundberg samma år. Olof Johansson var hovmästare hos Magnus Fredrik Brahe.

Lund, litteris Svanborg & soc., 1814. 4:o. (4) s. Oskuren. Har varit vikt. Några obetydliga solkspår på titelsidan. Bra ex. Jean Victor Marie Moreau (1763-1813) var fransk general som bland annat utmärkte sig 1794 under fälttåget i Nederländerna och därefter som chef för Rhenarmén 1796. Han blev avsatt 1797 misstänkt for delaktighet i Pichegrus förräderi. Moreau fick 1799 befälet över de franska styrkorna i Italien och hjälpte Napoleon Bonaparte under Brumairekuppen samma år. Han blev på nytt överbefälhavare över Rhenarmén och besegrade i december 1800 österrikarna i slaget vid Hohenlinden. Moreau ställde sig emellertid i opposition mot Napoleon, blev fängslad i februari 1804 och landsförvisad till USA. Han gick senare i allierad tjänst och blev dödligt sårad i slaget vid Dresden i augusti 1813. Johan Lundblad (1753-1820) var präst, professor, boktryckare och bokhandlare i Lund. Lundblads latinska diktning utgavs av hans son i Hamburg 1821.