Search Results

Paris, 1883. VIII,128 s. & 4 plr, varav i utvikbar och 1 i helt uppslag. Häftad, i nött omslag. Ryggen trasig upptill, några mindre hål och nagg i omslaget. Fin inlaga på bra vattenrandat papper. Från Säbylund. Fransk översättning av den 1880 utkomna ”Enemies of Books”. William Blades skriver om de många faror som böcker kan utsättas för, bland annat eld, vatten, damm, värme, bokmal, bokbindare och boksamlare. Plansch III är ett fotografi som fyller ett uppslag och föreställer ett par ”Caxton”-blad angripna av bokmal. Den utvikbara planschen visar en förstoring av en bokmal graverad av R. Hooke och är hämtad ur boken ”Micrographia” publicerad 1665. Boken översattes till svenska 1958 under titeln ”Böckernas fiender” och utgavs av Sällskapet bokvännerna.

Sthlm, A. Zetterberg, 1788. 8:o. 128 s. Tagen ur band. Med gamla rödstänkta snitt. Några spridda fläckar, mest på s. 81-94. Gammal namnteckning Tottie på titelbladet. Utkom i en andra upplaga 1789. Lanærus förskräcktes bland annat av lösaktigheten och det moraliska förfallet i det samtida Sverige. Enligt ”Svenskt biografiskt lexikon” har arbetet ”betecknats som ett djärvt och oförskräckt angrepp på missförhållandena i samhället”. Anders Lanærus (1738-1810) var prost i Ivetofta i Skåne och erhöll 30 dukater i belöning för sin skrift.

Uppsala, 1892. V,(1 blank),114 s. Ngt nött mörkgrönt halvmarokängbd med upphöjda bind och marmorerade snitt (Beck & son). Ryggen obetydligt blekt och lite flammig. Spår av borttaget exlibris på frampärmens insida. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1552. Fortfarande ett användbart referensverk rörande litteraturen rörande Stockholm och Uppland.

Uppsala, viduæ J. Edman, (1793). 4:o. 10 s. Tagen ur band. Titelbladet lätt lagerfläckigt. Samtida noteringar i bläck nedtill på titelbladet. Marklin 110. Krok Bibliotheca botanica suecana 1. Johan Jacob Hedrén (1775-1861) blev så småningom biskop över Linköpings stift.

Sthlm, Z. Haeggström, 1840. 8:o. 28 s. + Böcker och skrifter, till salu hos de flesta bokhandlare i Stockholm och landsorten. [=rubrik]. Sthlm, Z. Haeggström, 1840. 8:o. (12) s. Häftade och oskurna i samtida gråpappersomslag. Det tryckta omslaget medhäftat och med några lagerfläckar, i övrigt bara någon enstaka småfläck. Med samtida lite kladdiga anteckningar på omslaget och dess insida: ”Detta Sömm i Grålles wänstra bakfot tillhör mig Jan Olsson i Flateng [?] 1841 och den har jag kjöpt i Örebro på boklådan år 1841. Johan Olsson.” Arvid August Afzelius (1785-1871) var ingen flitig samhällsdebatör men i denna pamflett kritiserar han, med hjälp av Dalins Grålle, lagen om husbehovsbränningens avskaffande. Tryckt under pseudonymen ”Frisinnad landtman”.

Lund, 1940. VIII,353 s. & plr. Bra vitt hklbd med röd titeletikett och övre rött snitt. Omslaget och främre delen av skyddsomslaget medbundet. Ryggen lätt solkig. Fint ex.

Köpenhamn, 1935. s. (2),214-326. Häftad. Omslaget något nött och delvis loss från inlagan. Med en liten anteckning i blåkrita på den sista sidan. Dedikation till C. Wessel. Enligt Ehrencron-Müllers signerade anteckning tryckt i 20 exemplar. Det är ett särtryck ur författarens ”Bibliografi over Holbergs skrifter” del III. Förtecknar förutom danska utgåvor även översättningar till svenska, isländska, tyska med flera språk.

Uppsala, L. M. Höjer, (1754). 4:o. (4),18 s. Tagen ur band. Titelbladet med några mycket svaga lagerfläckar. Ur L. F. Rääfs bibliotek. Lidén Catalogus disputationum 12. Anders Berch, som var frihetstidens ledande merkantilist, fick Sveriges första ekonomiska professur 1741. I hans instruktion stadgades bland annat att både undervisningen och disputationerna skulle hållas på svenska.

Göteborg, S. Norberg, 1787. 8:o. 32 s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. En del lagerfläckar, mest på titelbladet. Författarens förord är daterat i Altona den 9 oktober 1789. Reinhard Rahusen (1735-93) var mennoitisk präst i Enkhuizen 1760-63, Leer 1763-85 och Hamburg 1785-93. Originalet, ”Kurze Abhandlung über das wahre Christenthum”, trycktes i Minden 1786.

Leipzig, 1919. (4),IX,(1 blank),5-208 s. & 11 plr. Elegant ohalvpergamentbd med kalligraferad ryggtitel, övre guldsnitt och marmorerade pärmar (Maria Lühr, Berlin). Ryggen obetydligt solkig. En plansch med en del småfläckar. Med Harald Thorssons guldpräglade pärmexlibris. Fint ex. Utgiven av Bibliophiler Verlag O. Goldschmidt-Gabrielli. Numrerad upplaga i 200 exemplar signerade av författaren, varav detta är nummer 194. Planscherna med illustrationer och faksimiler på tjockt handgjort skrivpapper. Leopold Hirschberg (1867-1929) var en tysk läkare och bibliofil. Han undervisade bland annat vid Humboldt-universitetet och ägde en boksamling omfattande tjugotusen volymer. Hans skrev även en bibliografi över tyska förstautgåvor, ”Der Taschen-Goedeke” (1924). Hans minnen behandlar främst skönlitteratur och musik samt illustrerade böcker, inte minst från romantiken.

Sthlm, P. Hesselberg, 1766. 4:o. 28 s. Tagen ur band. Med gamla röda snitt. Delvis med råkanter i nedre marginalen. Enstaka småfläckar. Gott ex. på skrivpapper. Stricker (1726-92) var kyrkoherde i Karlshamn och hovpredikant. Han var en kännare och samlare av svenska predikningar. Hans ”Försök til et swenskt homiletiskt bibliotek” är fortfarande ett användbart bibliografiskt referensverk.

Lund, 1967. XXXII,(2),432 s. Häftad. Obetydligt nött och solkigt omslag. Acta universitatis Stockholmiensis. Stockholm studies in the history of art 12. Fortfarande standardbibliografin på området.

Sthlm, 1869-72. (6),282 + (8),290,(1) s. + EICHHORN, C. Nya svenska studier. Strödda bidrag till fäderneslandets litteratur-, konst- och odlings-historia. Sthlm, 1881. (4),270,(2) s. Ngt nött hfrbd med upphöjda bind och blindpressad rygg. Marmorerade snitt. Med sprickor i de inre falsarna. Lite lös i häftningen. Författaren har här gjort ett urval av alla de artiklar som han skrev inom konst-, kultur- och litteraturhistoria. Bland uppsatserna kan nämnas: ”Gustaf III:s nationella klädedrägt”, ”Vår prosadikt under frihetstiden”, ”Drottningholm”, ”Skriften Les anecdotes de Suède och dess verklige författare”, ”Karl XII som konstvän”, ”Borgerlig handel och vandel under drottning Kristinas tid”, ”Haga”, ”Den skandinaviska konstutställningen i Göteborg 1869, skildrad i bref”, ”Sällskapspoesien under Karlarnes tidehvarf”, ”Svenska folket i sina ordspråk”, ”Våra äldre litografer”, ”Det publicistiska lifvet under vår första tryckfrihetstid”, ”Bellmans skaldefränder. I. Tilas. II. Hallman: nybörjaren, parodisten, dramaturgen”, ”Tessin om Swedenborg”, ”Wallin som humorist”, ”Två tidsbilder: Almqvist, Palmær”, ”Ett par ord om kärleken till böcker”, ”Om Upsala domkyrkas restauration”, ”Ett medeltidskloster i det moderna Stockholm”, ”Målare och målningar från Sveriges renässans” och ”Konstslöjdsutställningen 1876-77”. Innehåller även biografiska skisser över t.ex. Christopher Jacob Boström, Fredrika Bremer, Knut Almlöf, Franz Berwald och Egron Lundgren.

25 x 20 cm. (2) blad. Skrivet med blått bläck. Slagna hål i marginalen och spår av vikning. Bläcket utsmetat i ett par ord. Dikten är en storvulen hyllning till Uppland, skriven mot bakgrund av det pågående kriget. Den inleds: ”Här slog hjärtat i svearnas välde” och avslutas med en maning till beredskap att försvara ”denna bygd – vårt hjärtas hem – vårt väsens ursprung – vårt fäste i världen!”

(Sthlm, J. G. Lange, 1774). 8:o. 101-248 s. & 3 utvikbara grav. kartor & 2 utvikbara tryckta tabeller. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag. Lagerfläckig. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Patriotiska sällskapets handlingar utkom i sammanlagt sex delar. Föreliggande häfte består i sin helhet av artikeln ”Om et upodlings-sällskap i Sverige m.m.” av C. L. Stårck. De fina kartorna, varav den första är signerad C. Bergqvist, visar ”En landt-egendom i sin linda”, ”En landt-egendom under sin upodling” och ”Charta öfwer en del af ägorna till en bonde-gård uti Hallands län”. Den sistnämnda ligger vid Nissan och gränsar till Boås och Moshults ägor.

Uppsala, Wahlström & Låstbom, 1842. 8:o. 28 s. Enkelt rött hfrbd med svart titeletikett på främre pärmen. Enstaka småfläckar. Första upplagan utkom 1840 och en tredje 1860. Översattes både till danska och finska. ”I den wackra och behagliga skärgård, som Östersjön bildar vid Smålandskusten”.

Sthlm, 1880. VIII,128 s. Hårt nött svart hfrbd med guldornerad rygg och stänkta snitt. Främre omslag medbundet. Ryggen med skador upp- och nedtill. Några obetydliga fuktränder. Med Elof Tegnérs exlibris. Författarens eget ex. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 2749. Ett av exemplaren på stort papper. Vanliga upplagan utkom som Kongl. bibliotekets handlingar 2. Resonerande översikt som är uppställd kronologiskt med Göstaff Finckes brevsamling 1545-65 som den äldsta och Johan Edvard Lagergrens som den yngsta. Inte oväntat är det C. C. Gjörwells brevsamling som behandlas utförligast. Avslutas med ett sextonsidigt personregister.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1839. 8:o. 8 s. Häftad. Med smärre veck i marginalerna. Sista sidan med mörktonad rand i högerkanten. Duplettmarkering i blyerts på titelsidan. Häftet såldes för 4 skilling b:co. Karl August Nicander (1799-1839) väckte under studietiden i Uppsala uppmärksamhet för några smärre poem, publicerade i ”Kalender för damer” och för den separat utgivna dikten ”Runeswärdet och den förste riddaren”. För ”Nya dikter” mottog Nicander stipendium från såväl kronprins Oskar som Svenska akademien, och han använde pengarna för en längre vistelse i Italien. Hemma i Sverige och Stockholm igen präglades hans liv av ständig fattigdom och han misskötte tjänsten som kopist vid Krigsexpeditionen. Mot slutet av sitt liv fann han en beskyddare i Adolf Bonnier, till vilken han också sålde förlagsrätten till sina skrifter. Nicander begravdes liksom Stagnelius, också han en misslyckad kopist, på Maria kyrkogård i Stockholm.

Sthlm, L. Salvius, 1767. 8:o. 36 s. Med grav. titelvinjett. Tagen ur band. Någon enstaka liten lagerfläck. Första och sista sidan lätt solkiga. Med Örebro läns hushållningssällskaps stpl på titelbladet. Med svar av Vetenskapsakademiens sekreterare Pehr Wargentin på sidorna 33-36. Johan Fredric Kryger (1707-77) var anställd vid Manufakturkontoret och ledamot av Vetenskapsakademien. Han är en av de flitigaste deltagarna i den ekonomiska debatten i Sverige under frihetstiden, både med flera egna tidskrifter och en mängd broschyrer.

Sthlm, I. Marcus, 1853. 12:o. (8),185,(1) s. & 1 utvikbar litograferad karta. Enkelt blåmarmorerat pappbd från 1900-talet med vinröd titeletikett och endast putsade snitt. Ryggen blekt. De första opaginerade sidorna delvis bruntonade och titelbladet med ett par små lagningar. Några blad felbundna efter s. 126. Några små fläckar på s. 90. Tryckt versifierad dedikation till Carl Jacob af Nordin, lektor i Härnösand. Kartan består av tre delar, dels en situationskarta, dels två detaljkartor av Kvarnudden före respektive efter den 6 juni 1796 då Magnus Huss genom en felaktig utförd plan av misstag tömde sjön på sitt vatten och skapade Döda fallet. Vattenfallet, i regel kallat Gedungsen, förekommer också under andra namn som Storforsen eller Ragundaforsen, i folkligt tal även kallat Gedunsen eller i äldre dokument Getamsen.