Search Results

Dresden, 1884. Front,VIII,509 s. + KLEMM, HEINRICH. Alphabetisches Verzeichnis von 510 Druckorten vom Jahre 1471 bis ins 18. Jahrhundert, deren frühe und grossentheils erste typographische Erzugnisse die dritte Abtheilung des Bibliographischen Museums bilden. Dresden, (1886?). 9,(1) s. Två häftade volymer. Huvudkatalogen i två delar är oskuren och ouppskuren, i välbevarat gemensamt tryckt omslag., bortsett från mindre kantrevor i det bakres övre kant och en spricka i ryggen nedtill. Den mindre förteckningen med grön ryggremsa, stukad, blekt och med smärre kantnagg upptill samt med förläggarens stämpel i titelsidans undre marginal. Undertiteln överstruken. Från Säbylund. Den överstrukna undertiteln i ”Alphabetisches Verzeichnis” lyder ”Hierzu der Zettel-Katalog in drei Cartons mit No. 1 bis 1205”. Dessa har förmodligen inte utgivits. Heinrich Klemm (1819-1886) var en tysk förläggare och boksamlare, som skapade ett av landets största privatbibliotek, numera en del av tyska nationalbiblioteket.

Uddevalla, 1983. 323 s. Blått halvmarokängbd med marmorerade pärmpapper, pärmhörn i pergament och övre guldsnitt (F. Beck & son). Omslaget medbundet. Ryggen hårt blekt och med några spridda småfläckar. Ett löst ilagt vykort till Bruzewitz från ”Vanja” och ett tidningsurklipp fasttejpat på försättsbladet. Ett eftersättsblad med errata i blyerts. Med Gunnar Brusewitz exlibris. Utgiven av Wahlström & Widstrand.

Uppsala, 1902. XX,147,(1) s. Bra blått hklbd med titeletikett av svart skinn, marmorerade pärmpapper, stänkta snitt och medbundet främre omslag (Gabrielsons bokbinderi). Interfolierad. Främre pärmen lite blekt i övre kant. Dedikation till ”min andre-opponent fil. kand Erik Sjöstrand vänskapsfullt från förf” på det främre omslaget. Sjöstrands anteckningar på de interfolierande bladen och enstaka anteckningar respektive understrykningar i texten, huvudsakligen i början av avhandlingen. Med Säbylunds fideikommissbiblioteks nyare svarttryckta exlibris med fyra vapensköldar. Arnold Johan Messenius (1608-51) var son till Johannes Messenius och fick delar av sin undervisning hos denne under fångenskapen på Kajaneborg. Han utnämndes 1645 till rikshistoriograf med uppgift att redigera faderns ”Scondia illustrata” och hann nästan få de färdiga delarna tryckfärdiga även om det kom att dröja till 1700-05 innan det verkligen kom till stånd. Han sysslade också med en historik över stridigheterna mellan Sigismund och Karl IX, vilket arbete beskrivs i detalj i föreliggande bok. Det ligger till grund för Jonas Werwings bok i ämnet. Messenius tog på sig skulden för en kungafientlig pamflett som hans son Arnold Messenius skrivit och avrättades 1651. Erik Sjöstrand doktorerade 1908 på avhandlingen ”Mynt- och bankpolitik under hattväldet 1738-1764”.

Sthlm, L. Salvius, 1770. 8:o. 110 s. Med en inklistrad grav. titelvinjett. Tagen ur band. Titelbladet ngt gulnat och med en fuktfläck. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1628. Med svar av Pehr Wargentin. Om Clas Alströmer, en av de stora mecenaterna under 1700-talets senare hälft, skriver Sten Lindroth: ”Som delarvinge till de Alströmerska Alingsås-industrierna och schäferierna, gift med den stormrike ostindiske direktören Niclas Sahlgrens dotter inrättade Clas Alströmer åt sig en feodal tillvaro, i vilken samhällsförpliktelser och uppmuntran av vetenskaperna kom att spela en dominerande roll. [...] På sin lantgård Kristinedal anlade han botanisk trädgård, men under senare år (intill sin död 1794) bodde han på sitt gods Gåsevadholm i Halland alltmer försjunken i sina böcker och samlingar, plågad av förlamning och tämligen vresig. Tidigt invald i Vetenskapsakademien kom Alströmer att bli inflytelserik där. Hans presestal om den finulliga fåraveln 1770 innehåller intressanta tankar om avelsproblem och ärftlighetens lagar; alltmer enväldigt med åren bestämde han som vi sett över akademiens Sahlgrenska premiemedel”.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1847. 8:o. (1 blank,3),V-IX,(1 blank),276 s. Häftad och oskuren i tryckt ljust men solkigt omslag. Ryggen förstärkt med tunt brunt papper. Lagerfläckig. På serietitelbladet är titeln kompletterad i tysk blyerts med ”Jahrbericht der Fortschritt”. På främre omslaget en handskriven dedikation från författaren till Anders Retzius. Den senare har dock delvis skrivit över dedikationen när han givit den vidare till professor van der Hoeven. Ur Bengt-Olof Landins bibliotek. Elof Colliander Kungl. svenska vetenskapsakademiens skrifter 1826-1917, s. XIX. De tre första häftena, varav detta är det tredje häftet, utkom som andradel i ”Årsberättelser om zoologiens framsteg” för respektive år. Detta framgår av omslaget och serietitelbladet i häftets början. Carl-Henrik Boheman (1796-1868) var en av tidens mest framstående entomologer. Hans studier av insekterna avbröts inte av den militära karriären som han inledde 1813. När Fries 1837-38 vistades i Bohuslän förestod Boheman intendentsbefattningen vid Riksmuseet och 1841 kallades han till professor för museets entomologiska samlingar. Han utgav dessa årsberättelser för åren 1840-56 som en del i Vetenskapsakademiens storstilade projekt att genom årliga redogörelser berätta om utvecklingen inom alla dess vetenskapsgrenar. Jan van der Hoeven (1801-68) var professor i zoologi i Leiden. Han invaldes som utländsk ledamot i svenska Vetenskapsakademien 1858.

(Sthlm, 1884-85). (2),XXVI,290 s. Prydligt brunt hfrbd med blindlinjerad och guldornerad rygg samt marmorerade snitt. Inlagan med viss källardoft. Med C. von Essens namnteckning. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 90. Skrifter utgifna af Svenska literatursällskapet (6). Utkom ursprungligen i tre häften. Benzelstjernas journal är en viktig källa till kunskap om 1700-talets bokhistoria. Inte minst har den fått bistå med många uppgifter till Bygdéns ”Anonym- och pseudonymlexikon”. Gustaf Benzelstjerna (1687-1746) blev efter en lång karriär inom bland annat Kanslikollegium utnämnd till bibliotekarie vid Kungliga biblioteket 1732 och 1737 till censor librorum med ansvar för censuren i riket.

Uppsala, J. Edman, (1787). 4:o. 20 s. Häftad och oskuren med bindgarn i ryggen. Titelbladet lätt bruntonat och lagerfläckat. Bra ex. Marklin Catalogus disputationum 103. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4967. Allt som utkom. Marklin anger 2 3/4 ark, alltså 22 sidor. Kanske finns det ett tryckt dedikationsblad som bara bifogades i vissa exemplar. Libris anger dock 20 sidor som här och inget exemplar som antikvariatet har haft har innehållit fler sidor.

Sthlm, C. Delén, 1804. 8:o. 26 s. Tagen ur band. Ngt lagerfläckig. Sista bladet med liten reva i yttre marginalen. ”Ämnet är hämtadt ur trettonde boken af Ovidii Metamorfoser”.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1741. 4:o. (4) s. Tagen ur band. Lite bruntonad och med småfläckar. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1788. Mårten Triewald (1691-1747) var en av frihetstidens mest mångsidiga författare av nyttolitteratur. Han skrev om silkesmaskodling och biskötsel samt inte minst om fysik och mekanik samt var även den som introducerade ångmaskinen i Sverige.

Sthlm, 1937. 360 s. Välbevarat gulbrunt olinnebd med titeletikett av rött skinn, rött övre snitt, medbundet främre omslag och nött och solkigt skyddsomslag med delvis lagade revor. Författarens signatur på försättsbladet, därunder tillskrift till Erik från Gunnar Ullenius daterad julen 1937. Med Georg Larssons exlibris. Utkom även som Nordiska museets handlingar 7. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Erfarenheterna från herrgårdsundersökningarna gav S insikten, att stockholmsarkitekter, -murmästare och -konstnärer spelat en avgörande roll vid tillkomsten av de stora herrgårdarna i Sverige under 1700-talet. Inte minst gällde det bruksherrgårdarna i norra Uppland – Gimo, Leufsta, Österby, Harg och Forsmark – och stockholmsnoblessens praktfulla sommarresidens – bl a Stora Wäsby, Erstavik och Sturehov. Dessa rön lade han fram i doktorsavhandlingen Svenska herrgårdshem (1937), som ansågs vara nyskapande och i början av 1990-talet gavs ut i ny upplaga”.

Uppsala, 1919. XV,(1),93,(2),1-270 s. Hfrbd med upphöjda bind och sparsamt guldornerad rygg. Främre omslag medbundet. Ryggen ngt repig och lätt blekt. Med delvis raderad dedikation. Ett av exemplaren på bättre papper av denna ambitiösa och användbara bibliografi som behandlar de äldsta tryckta historiska källorna rörande Sverige. Med tryckårs- och tryckortsregister.

Kalmar, J. Zander och A. F. Wåhlin, 1834. 12:o. 194 s. Häftad och oskuren i tryckt omslag. Ryggen småsolkig och med en pappersförlust nedtill. Obetydligt lagerfläckig och med sporadiska småhål i yttermarginalen. Karl Anders af Kullberg (1813-57) var son till A. C. af Kullberg och ämbetsman, bl.a. vid domstolsväsendet, men lämnade all offentlig tjänst för att ägna sig åt sitt författarskap. Han gjorde sig främst ett namn som novellist och kåsör.

Sthlm, Wildiska tryckeriet, 1755. 4:o. (31) s. Tagen ur band och med bevarad samtida gråpappersryggremsa. Delvis loss i häftningen. Ngt nött och småfläckig. Stpl från Stora Eks fideikommissbibliotek på titelbladets baksida. Delvis på prosa, delvis på vers.

Sthlm, O. Grahn, 1815. 8:o. 31,(1) s. Tagen ur band med rester av samtida gråpappersryggremsa. Gamla rödstänkta snitt. Något lagerfläckig och lite bruntonad. Bring Rättegångshandlingar 865:2. Bohemann reste på 1790-talet omkring i Holland, Tyskland och Frankrike och kom i kontakt med frimureriet. År 1802 upprättade han en filial av Illuminaterorden (ett politiskt och religiöst orienterat ordenssamfund) i Sverige. På grund av misstankar om spioneri och ränksmideri blev han 1803 arresterad för att senare utvisas. Det ryktades också att han stulit Marie-Antoinettes juvelskrin i samband med flykten från Versailles, något som aldrig kunde bevisas.

Göteborg, Handelstidningens bolags tryckeri, 1865. 16:o. (8),84,(3) s. Häftad i tryckt illustrerat gult omslag. Främre omslags nedre yttre hörn med liten pappersförlust. Sista bladen nästan helt loss. Bra ex. De sista tre sidorna med förlagsreklam. Författaren hade tidigare utgivit en samling julklappsverser under titeln ”En vän i viken” 1851 respektive 1859. Underhållande liten skrift med (något anakronistiska) julklappsrim till de mest osannolika attiraljer, som till exempel tandpetaretui och rökmössa.

Sthlm, Lundberg & comp, 1846. 8:o. (2),267,(1) s. & 12 litografiska plr. Hårt nött samtida hfrbd med nött blått snitt. Ryggen krackelerad med några bortfallna småbitar av ytskinnet. Något bruntonad. Två fuktränder på titelbladet och en del spridda fläckar, t.ex. en stark brunfläck i övre marginalen på s. 99-102. De charmiga planscherna är litograferade av C. R. Ranft och tryckta hos C. A. Söderling. De har underskrifter delvis på tyska och visar vyer från Köln, Rolandseck & Nonnenwerth, Coblenz & Ehrenbreitstein, Stolzenfels, Die beiden Brüder (en borg med två torn), Lurley, Kaub & Pflalz och Gutenfels, Bieberich, domen i Mainz, Rue Royale och Park i Bryssel, Place de la Concorde och Engelska banken i London. Carl Gustaf Jungberg (1807-83) var språklärare i Stockholm. Hans ”Svensk, engelsk, fransk och tysk parlör, att begagna såväl af resande, som för undervisning i skolor och högre läroverk” utkom i tre upplagor 1853-57 och även separat för de olika språken.

Lund, 1922. VIII,656 s. Halvpergamentbd med svart ryggdekor upp- och nedtill, brun titeletikett i skinn, marmorerade pärmpapper och stänkta snitt. Det nötta och solkiga omslaget medbundet. Titeletiketten lite blekt och flammig samt med en liten repa. Liten anteckningslapp klistrad på bakre eftersättsbladet. Titelbladet med veck. Sista sidan solkig. Ur Hjalmar Gustafssons bibliotek. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1687. Ett av den outtröttliga matrikelförfattaren Carl Sjöströms (1851-1918) fortfarande mycket användbara personhistoriska standardverk. Anteckningen på den inklistrade lappen lyder: ”Detta utanpå lite fläckiga arbete köpte jag 1937 av den gamle Hjertström i Växjö, för 4 kr. Sen det blev bundet av Kronström ser det ju skapligt ut. Hj G.”

Sthlm, 1929. Porträtt,64 s. Något nött marmorerat hfrbd med upphöjda bind. Omslaget medbundet. Ryggen lite blekt och flammig.

Sthlm, L. Salvius, (1765). 8:o. (4),62,(2 blanka) s. Häftad. Titelbladet lite missfärgat i övre marginalen. Fuktfläckig. Gammal bläckpaginering. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 750.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1833. 8:o. (2),IV,(1,1 blank),147 s. Häftad i ett ngt nött och solkigt tryckt omslag. Ryggen med en reva. Lite lös i häftningen. Inlagan med en reva i nedre marginalen på s. 9 och en liten vaxljusfläck på s. 57. Från Östanå. Allt som utkom av dessa skaldeförsök om vilka författaren själv säger ”att deras offentlig-görande, utan all saknad [...] kunnat uteblifva”. Innehåller bl.a. dikterna ”Sång till Aggerhus-häst-jägare”, ”Kumla den 16 juni 1824”, ”Dufposten”, ”Ord, afsjungna vid en konsert, gifven till förmån för de brandskadade i Norrköping”, ”Tankar, då folk-skolan i Upsala invigdes” och ”En jagt-scen” samt ett antal personverser.

Sthlm, L. Salvius, (1765). 8:o. 56 s. Häftad, oskuren och ouppskuren, men utan titelvinjett. Inlagan delvis med fuktrand. Bra ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1180. Med en utförlig redogörelse för debatten om vattuminskningen såsom landhöjningen kallades vid den här tiden.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1797. 8:o. (6,2 blanka),79 s. Tunt grönt välbevarat halvsaffianbd från mitten av 1800-talet med sparsamt guldornerad rygg, stänkta snitt och guldpräglat titeltryck på rygg och främre pärm. Ngt småfläckig och lite snävt skuren i yttermarginalen samt med lite solk i yttermarginalen mot slutet. Titelbladet och det därpå följande med en tråkig fläck. Från Östanå. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 171. Inleds med en dikt ”Til fruntimerna”. Ämnet till pjäsen är hämtat ur ”Adèle et Théodore” av Genlis och ”händelsen är på et urgammalt och til hälften nedfallet slott, belägit i en stor skog, och icke på många år bebodt.” Carl Envallsson var sin tids mest produktive översättare och bearbetare av utländsk dramatik.

Uppsala, (E. Ziervogel, 1758). 4:o. (3),21 s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Saknar en plansch! Soulsby A catalogue of the works of Linnæus 2228. Nynäs & Bergquist A Linnaean kaleidoscope 126. Drake Linnés disputationer s. 76-79. Lidén Catalogus disputationum 126. Bibliotheca Walleriana 5854. Med hyllningar av D. Annerstedt på latin och ”Adam Kuhn, of Philadelphia, in Pennsylvania” på engelska. Den sistnämnda är kanske mest känd för att han var den enda amerikanska Linnélärljungen. Kuhn (1741-1817) var född i Philadelphia och utbildade sig till botaniker i Uppsala 1761-64 och senare i Edinburgh innan han återvände till sitt hemland. Dissertationen behandlar så kallad dragsjuka, epidemiliknande förgiftningar med kramper, smärtor och hudrodnader. På grund av de brännande smärtorna tillståndet gav upphov till gick det också under benämningen ”antoniuseld”. Dragsjuka användes under 1700-talet som benämning på flera olika tillstånd men i detta fallet rör det sig om den sjukdom som i modernare tid fått namnen ergotism och mjöldrygeförgiftning. Linné identifierar mycket riktigt sjukdomens orsak till ätandet av olika sädesslag, men hävdar felaktigt att den är kopplad till mängden regn som fallit över dessa. I stället orsakas sjukdomen av mjöldryga från sporsäcksvampen Claviceps vilken angriper sädesslag såsom råg, korn, ris och vete. Göran Rothman (1739-78) var efter avklarade medicinstudier verksam som läkare i Stockholm och en period på Åland. 1773-76 sändes han av Vetenskapsakademien till Tripoli för att bland annat göra botaniska exkursioner.

Uppsala, 1885-86. (8),218 + (4),IV,280 s. Något nött rödbrunt hklbd med guldornerad rygg och stänkta snitt. Ryggen lite blekt, liksom överst på frampärmen. Försättsbladet med dedikation: ”Rev. G. C. Richards with the author’s sincere thanks”. Avslutas med en summarisk förteckning över J. Swedbergs utgivna skrifter. Fortfarande standardbiografin över Jesper Swedberg (1653-1735).

Uppsala, Elméns och Granbergs tryckeri, 1839. 8:o. 36 s. Häftad och oskuren. Devis loss i häftningen, de två arken sitter ihop endast med ett tunt bindgarn. Lätt solkigt titelblad. Några småfläckar och marginalnaggar, se t.ex. s. 17-18. Almquistiana 273. Ingår i serien ”Folkskrifter. Blandade ämnen n:o 2”. Trycktes samma år och något förkortad hos Kongl. ordens-boktryckeriet. Ruben G:son Berg skriver i ”Svenskt biografiskt lexikon” apropå Almquists folkskrifter: ”Religiöst social är den vackra förkunnelsen ’Arbetets ära’, och i samband med dessa arbeten stå de folkskrifter, varmed han 1838 inledde den svenska allmoge- och hembygdsskildringen. [...] ’Grimstahamns nybygge’ och ’Ladugårdsarrendet’ äro fyllda av direkt folkuppfostrande tendens, ett slags egnahemsnovellistik sjutti år före egnahemsrörelsens framträde. Dessa skildringar äro icke endast de första utan alltjämt bland de yppersta i sitt slag.”