Search Results

London, bey James Griphi [= Stuttgart, J. B. Metzler], 1820. 8:o. (2),236,(1) s. Häftad och oskuren i tryckt rosa omslag. Det lite solkiga omslaget med mindre pappersförluster och skador i ryggen samt i hörnen. De inledande två bladen med fuktränder. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Friedrich Ludwig Lindner (1772-1845) var tysk läkare, journalist och författare, född i nuvarande Lettland. Han stödde kung Vilhelm I av Württemberg och det var sannolikt på dennes initiativ som denna kontroversiella politiska skrift tillkom. Den utkom under pseudonym och med falsk förlagsort London. Skriften propagerar för en politisk allians mellan stater i södra Tyskland vilken skulle agera som motvikt mot Preussen och Österrike. Förslaget angreps hårt i samtiden. Det är oklart om Lindner är ensam författare eller om han snarare fungerat som redaktör.

Göteborg, S. Norberg, 1786. 4:o. (10) s. Häftad i ngt nött samtida gråpappersomslag. Vikta hörn och ngt lagerfläckig. Genomgående fuktfläck i övre yttre hörnet. Parodi över Thorilds ”Inbildningens nöjen” som utkommit 1784. Det anonyma arbetet inleds med en två sidor lång tillägnan till Thorild, även den parodisk. Själva odet inleds: ”Sången förlågar dig, o vishetens och nöjets missfoster! drömmars moder! altsöfverska! låt din domnkraft förloras hos dig sjelf. rör ej tingen. vefva dig i mörka och döljande skuggor. fly, jag föraktar dig!”

Göteborg, S. Norberg, 1824. 8:o. (2),75,(3 blanka) s. Häftad, oskuren och ouppskuren i samtida gråpappersomslag. Liten reva i bakre omslaget. Enstaka småfläckar. Bra ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 1531. Med ett citat om konungen av Hallenberg på titelbladet.

Sthlm, H. A. Nordström, 1806. 8:o. 32 s. Häftad med ny blå ryggremsa. Första och sista sidan ngt gulnade. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 713. Gjörwell Förtekning 226. Följde även med som bihang till Gjörwells ”Brefväxling”. En bra översikt av en brokig utgivning av tidskrifter, böcker och pamfletter.

Sthlm, P. J. Nyström, 1755. 4:o. (18) s. Med märkligt titelblad i träsnitt. Tagen ur band. Enstaka småfläckar.

Sthlm, Lundberg & comp., 1849. 8:o. 30 s. Tagen ur band. Delvis något lagerfläckig, mest i början. Såldes av Rylander på Norrbrobasaren. Detta exemplar saknar ett avslutande blad med reklam för andra skrifter som var till salu där och som ibland är medbundet.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1827. 8:o. (2),V,(1 blank),198 s. Häftad, oskuren och delvis ouppskuren i gråpappersomslag med handskriven ryggtitel. Fint ex. Gunnar Eriksson skriver i ”Bergianska botanister”: ”Från och med år 1821 började Vetenskapsakademien ett lika djärvt som värdefullt företag i den vetenskapliga informationens tjänst. På initiativ av den kraftfulle Berzelius började akademiens vetenskapliga befattningshavare skriva s.k. årsberättelser över vetenskapens framsteg”. De över teknologi utkom separat 1827-52.

Kristianstad, F. F. Cedergrèen, 1817-18. 8:o. XV,(1 blank),398,(2) + XI,(1 blank),353,(2) s. Två något nötta samtida mörkbruna hfrbd med guldornerade ryggar, vilka även har blindpressade stjärnornament, orange titeletiketter och smala gulbeige deletiketter. Blåa snitt. Lite avnötta pärmkanter och stötta pärmhörn. Bortrivna försättsblad. Spridda småfläckar och lätta solkigheter. Författarens födelseår 1743 tillskrivet på första titelbladet. Några marginalkommentarer i bläck och blyerts i början. I kapitlet ”Konstens arkäologi” är de första två sidorna nästan helt understrukna i blyerts. Eftersättsbladet i del II med många handskrivna kommentarer rörande grekiska ord. Två små etiketter handnumrerade 13 respektive 14 på pärmarnas insidor. Ett nyare litet runt exlibris med svårläst text. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 180. Fortfarande en användbar översikt med många bibliografiska kommentarer. Almquist påpekar att det även finns ”en redogörelse för litteraturen rör. den klassiska mytologien och antiqviteterna”.

New York, 1967. (1,3 blanka,17,2blanka,1) s. Klammerhäftad. De inledande och avslutande fyra sidorna är tryckta på tunt papper som på ena sidan är färgat i högblankt brunt. Titeln är tagen från omslagets baksida. På denna utställning visades bl.a. ”Dr. Schweitzer’s last mission”. Sidney Janis gallery var viktigt för Fahlström under hans New Yorktid.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1788. 8:o. Grav. porträtt,(10),XX,(4),308 s. Graverad vinjett på titelbladet. Elegant rödbrunt halvmarokängbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och gröna författar- och titeletiketter samt övre guldsnitt. (Albert Bonniers privatbokbinderi). Lätt blekt rygg. Titelbladet lätt solkigt samt lagat i övre marginalen. En del spridda fläckar i inlagan och tyvärr är de sista arken från s. 257 och framåt rätt hårt fläckade, främst i övre hörnet och yttermarginalen. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 93 för ”Caesars död” av Voltaire, som Manderström översatte. Manderströms porträtt är graverat av J. F. Martin, som även graverat vinjetten. Allt som utkom, några få exemplar har en uppgift om första delen på titelbladet där vinjetten normalt sitter. Bland innehållet märks ”Nyårs-önskan til Badin”, ”De fem sinnen, saga”, ”Reglor för Campio-spelet”, ”Logogryphe på namnet Gripsholm”, ”Prologue til parodien Casper och Dorothea”, ”En visitant le tombeau de feu m:r Dalin” och ”In vitam Christophori Polhem” samt en rad översättningar efter bland andra Berquin, Horatius, Propertius, Racine, Sannazar, Theokritos, Thomas, Voiture och Voltaire samt Dionysius Catonis ”Disticha”.

Uppsala, ex officina Werneriana, (1721). Liten 8:o. (6),28,(4) s. Tagen ur band och med gamla röd- och blåstänkta snitt samt insatt i grått pappomslag med prydligt handskriven titel på framsidan. Joh. Ax. Almquists stplr. Fint ex. Lidén Catalogus disputationum 87. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1319: ”Författaren nekar emot Hieronymum, Zacuthum, Phil. Nicolai, Hulsemannum, Grotius och Messenium, at igenom Gog och Magog förstås svear och göther”. Med hyllningar av N. O. Rabenius, C. G. Hallman, O. Arfzlind och And. Barchæus. Gog i landet Magog omnämns på några ställen i bibeln. Dess betydelse har varit omdiskuterad genom historien och flera försök har gjorts att identifiera vilka folkslag och platser som avses. Kyrkofadern Ambrosius menade 378 e.Kr. att det var goterna som avsågs med Gog, en tradition som stormaktstidens göticister tog upp och placerade Magog, Noaks sonson, först i göternas kungalängd. Celsius och Nohrborg bryter i denna avhandling med den historieskrivningen.

Uppsala, C. A. Leffler, 1854. 8:o. (4),20 s. Oskuren och delvis ouppskuren i lösa vikta ark. Bra ex. från Ericsberg. Marklin Catalogus disputationum 169. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5750. Molér Bidrag till en gotländsk bibliografi 274. Avtrycker bl.a. långa utdrag ur en rapport författad av den kommitté som Kristina lät sända till ön 1654.

Sthlm, Nyström och Stolpe, 1763. 4:o. (8) s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Gammal numrering på titelsidan. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9383.

Sthlm, 1916. (7,1 blank),245 s. & 1 liten tryckt rättelselapp. Stiligt mörkgrönt halvmarokängbd med upphöjda bind, guld- och blindpressad ryggdekor samt övre guldsnitt (Bonniers bokbinderi). Omslaget medbundet. Ryggen blekt och med några helt obetydliga små nötningar. Dedikation till Sixten Strömbom och med dennes förgyllda pärmexlibris. Bibliofilupplaga tryckt i 500 exemplar, varav detta är nummer 59. Innehåller uppsatserna ”Vendel och Bysanz”, ”Mammenfyndets broderimönster”, ”Hur våra medeltida domkyrkor byggdes”, ”Stilstudier i Skara domkyrka”, ”Roglösadörren och en grupp romanska smiden i de gamla Götalandskapen”, ”En grupp svenska och norska 1300-talssigill”, ”Gammalnederländskt måleri och svenska kyrkobroderier”, ”Giotto i Arenakapellet”, ”Illustrationerna i Stefan Arndes’ lågtyska bibel av år 1494 och andra Lübeckerträsnitt”, ”Albrecht Dürers kallnålsblad”, ”Dürer och Mantegnas Sebastian i Aigue Perse”, ”Martin Heemskercks Laurentiusaltare”, ”Några observanda rörande Vasatidens byggnadskonst”, ”Svartsjö slottsruin år 1750”, ”Drottning Kristina-porträtt”, ”Gustavi domkyrkas altare. Ett verk av Adrien Masreliez”, ”Några Sergelteckningar och deras antika förebilder”, ”Axel Oxenstierna och Historien. En Sergelteckning i Göteborgs museum”, ”Sergel och det dramatiska” och ”Sergels målarlynne”.

Uppsala, Palmblad & c. respektive Sthlm, O. Grahn, E. A. Ortman, H. A. Nordström, F. B. Nestius, Kongl. tryckeriet, S. Rumstedt respektive Marquardska boktryckeriet, 1823. 4:o. Separat kollationering finns. Samtida bra, lätt nött hfrbd med guldornerad rygg och ljusbrun titeletikett i glättad papp. Blåstänkta snitt. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. På frampärmens insida bläcknumrering 146 och anteckningen ”Härtill hörer ett band med tabeller in folio”, vilket tyvärr saknas här. En komplett samling femårsberättelser för samtliga län för året 1822. De rapporterar om tillståndet i länen i ekonomiskt, socialt och administrativt hänseende och innehåller en mängd topografisk information. Den längsta och ambitiösaste berättelsen är från Stora Kopparbergs län, tryckt i Falun och undertecknad av Hans Järta. En rad tryckta statistiska tabeller saknas dock i de respektive trycken.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1789. 8:o. 22,(2 blanka) s. Häftad i brunt omslag med prydligt handskriven titel på framsidan. På s. 7 två små bläckstänk och en gammal blyertsanteckning. På skrivpapper. Joh. Ax. Almquists stplr. Johan Rosir föddes 1709, i en fotnot hänvisas i övrigt till Rehbinders matrikel. 1771 uppförde han över sin maka Ulrica Bedoire det Rosirska gravkoret nära Ornö kyrka. De bodde på Sundby gård på Ornö.

Helsingfors, 1908-11. Porträtt,XIII,(1 blank),281 s. + porträtt,VIII,573,(7) s. & plr. Två blå hklbd med guldornerade ryggar, röda serietiteletiketter respektive svarta titeletiketter, båda i skinn, och stänkta snitt. De röda etiketterna med lite repor. Med Säbylunds fideikommissbiblioteks nyare svarttryckta exlibris med fyra vapensköldar. Skrifter utgivna af Svenska litteratursällskapet i Finland LXXXIII och XCVIII. Henrik Gabriel Porthan (1739-1804) var bland annat grundare av Aurorasällskapet och professor i romersk vältalighet vid Åbo universitet. Som lärare och kulturpersonlighet hade han stort inflytande på den lärda världen i Finland.

Helsingfors, 1941. (8),542 s. Rött hklbd med sparsamt guldornerad rygg och svart titeletikett i skinn. främre omslaget medbundet. Någon enstaka initierad blyertsanteckning. Mindre fläck på försättsbladet. Med Erik Bircks namnteckning. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland CCLXXXVIII. Lesch försöker i denna biografi tona ner den hjälteroll som Jägerhorn (1757-1825) tilldelats i den finländska självständighetshistorien. Den tidigare ägaren Erik Birck (1912–85) slutade sin karriär som docent i historia i Helsingfors och skrev bland annat ”Nykarleby stads historia”.

Uppsala, 1912. Porträtt,24 s. Häftad. Omslaget lite nött och med små pappersförluster. Dedikation till ”fru professorskan A. Retzius”. Kungl. svenska Vetenskapsakademiens handlingar. Band 49. Anna Hierta Retzius (1841-1924) var Gustafs Retzius fru.

Uppsala, L. M. Höjer, (1755). 4:o. (8),36 s. Häftad med nött ryggremsa i brokadpapper. Första och sista sidan obetydligt solkiga. Liten pappersförlust i yttermarginalen på s. 35. Ur L. F. Rääfs bibliotek. Lidén Catalogus disputationum 1. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9058. Med korta biografier över tidiga svenska orientalister. Annerstedt skriver i ”Uppsala universitets historia” att Hydrén i denna avhandling gav ”ett värdefullt bidrag till kännedomen om de orientaliska studierna i vårt land i äldre tid”.

Uppsala, Palmblad & c., 1825. 8:o. (2 blanka,6),V,(3),254 + 258,(26) s. & 3 tryckta tabeller, varav 1 utvikbar. Samtida alrotsmarmorerat hfrbd med guldlinjerad rygg och brun titeletikett av glättad papp i saffianimiterande mönsterpressning. Svagt stänkta snitt. Även pärmarna är alrotsmarmorerade. Lätt nött i rygghuvudet och övre pärmhörnen. Några små fläckar på ryggen. Lagerfläckar på s. 133-50 i första delen och ytterligare enstaka ställvisa fläckar. Namnteckning i blyerts A. Nordenfelt (?) daterad 1840. Föreliggande arbete, som utkom i en ny utökad upplaga 1832, är Rabenius mest kända och var för sin tid banbrytande. Hans lärobok användes långt in på 1900-talet och är fortfarande rådfrågat av forskare i kameralvetenskap. Lars Georg Rabenius (1771-1846) var professor i juridik i Uppsala 1807-37.

London, Moyes & Barclay, 1845. Stor 8:o. VIII,422 s. & 1 utvikbar tryckt tabell & 1 grav. porträtt. Med illustrationer i texten. + [Bokreklam]. 8:o. 3,(1) + 32 s. Mörkgrönt oklbd med blindpressningar på rygg och pärm. Putsade snitt. Översta delen av bakre fals med spricka och främre pärm med några obetydliga solkfläckar. Inlagan med enstaka solkfläckar och ett märke av en vikning över hörnet på s. 251. Enstaka obetydliga förstrykningar i texten och blyertsanteckningar på eftersättsbladet. Namnteckningar på försättsbladet, bl.a. Emil Hultmarks, daterad i London 1907.

Sthlm, H. A. Nordström, 1821. 8:o. 32 s. Grönt klbd från ca 1900 med guldtryckt titel på frampärmen. Titelbladet lite fläckigt i yttermarginalen. Abraham Niclas Edelcrantz (1754-1821) var född Clewberg och son till professorn i Åbo Carl Abraham Clewberg. Han blev under studietiden i Åbo vän med Johan Henrik Kellgren och var delaktig i sällskapet Aurora och Utile dulci. Han var litterärt verksam och anställdes av Gustav III som kunglig sekreterare och administratör vid Kongl. teatern, som han kom att ansvara för fram till dess han 1813 utnämndes till president i Kommersekollegium. Han var även verksam som affärsman och tekniker, ägde Eldkvarn i Stockholm och konstruerade telegrafer. Edelcrantz var ledamot av alla akademierna i Stockholm.

Helsingfors, 1925. 84,(1) s. Lätt nött rött hfrbd med upphöjda bind, guldornerad rygg och övre rött snitt. Ryggen lätt blekt och pärmarna aningen bågnade. Med initialerna ”E. O.” och årtalet 1941 i guld nederst på ryggen. Ur antikvariatsbokhandlaren Erik Agas Ohlsons bibliotek. Tryckt i 250 exemplar, varav detta är nr 69.