Search Results

Uppsala, C. A. Leffler, 1854. 8:o. (4),20 s. Oskuren och delvis ouppskuren i lösa vikta ark. Bra ex. från Ericsberg. Marklin Catalogus disputationum 169. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5750. Molér Bidrag till en gotländsk bibliografi 274. Avtrycker bl.a. långa utdrag ur en rapport författad av den kommitté som Kristina lät sända till ön 1654.

Sthlm, Nyström och Stolpe, 1763. 4:o. (8) s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Gammal numrering på titelsidan. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9383.

Sthlm, 1916. (7,1 blank),245 s. & 1 liten tryckt rättelselapp. Stiligt mörkgrönt halvmarokängbd med upphöjda bind, guld- och blindpressad ryggdekor samt övre guldsnitt (Bonniers bokbinderi). Omslaget medbundet. Ryggen blekt och med några helt obetydliga små nötningar. Dedikation till Sixten Strömbom och med dennes förgyllda pärmexlibris. Bibliofilupplaga tryckt i 500 exemplar, varav detta är nummer 59. Innehåller uppsatserna ”Vendel och Bysanz”, ”Mammenfyndets broderimönster”, ”Hur våra medeltida domkyrkor byggdes”, ”Stilstudier i Skara domkyrka”, ”Roglösadörren och en grupp romanska smiden i de gamla Götalandskapen”, ”En grupp svenska och norska 1300-talssigill”, ”Gammalnederländskt måleri och svenska kyrkobroderier”, ”Giotto i Arenakapellet”, ”Illustrationerna i Stefan Arndes’ lågtyska bibel av år 1494 och andra Lübeckerträsnitt”, ”Albrecht Dürers kallnålsblad”, ”Dürer och Mantegnas Sebastian i Aigue Perse”, ”Martin Heemskercks Laurentiusaltare”, ”Några observanda rörande Vasatidens byggnadskonst”, ”Svartsjö slottsruin år 1750”, ”Drottning Kristina-porträtt”, ”Gustavi domkyrkas altare. Ett verk av Adrien Masreliez”, ”Några Sergelteckningar och deras antika förebilder”, ”Axel Oxenstierna och Historien. En Sergelteckning i Göteborgs museum”, ”Sergel och det dramatiska” och ”Sergels målarlynne”.

Uppsala, Palmblad & c. respektive Sthlm, O. Grahn, E. A. Ortman, H. A. Nordström, F. B. Nestius, Kongl. tryckeriet, S. Rumstedt respektive Marquardska boktryckeriet, 1823. 4:o. Separat kollationering finns. Samtida bra, lätt nött hfrbd med guldornerad rygg och ljusbrun titeletikett i glättad papp. Blåstänkta snitt. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. På frampärmens insida bläcknumrering 146 och anteckningen ”Härtill hörer ett band med tabeller in folio”, vilket tyvärr saknas här. En komplett samling femårsberättelser för samtliga län för året 1822. De rapporterar om tillståndet i länen i ekonomiskt, socialt och administrativt hänseende och innehåller en mängd topografisk information. Den längsta och ambitiösaste berättelsen är från Stora Kopparbergs län, tryckt i Falun och undertecknad av Hans Järta. En rad tryckta statistiska tabeller saknas dock i de respektive trycken.

Uppsala, L. M. Höjer, (1755). 4:o. (8),36 s. Häftad med nött ryggremsa i brokadpapper. Första och sista sidan obetydligt solkiga. Liten pappersförlust i yttermarginalen på s. 35. Ur L. F. Rääfs bibliotek. Lidén Catalogus disputationum 1. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9058. Med korta biografier över tidiga svenska orientalister. Annerstedt skriver i ”Uppsala universitets historia” att Hydrén i denna avhandling gav ”ett värdefullt bidrag till kännedomen om de orientaliska studierna i vårt land i äldre tid”.

Uppsala, Palmblad & c., 1825. 8:o. (2 blanka,6),V,(3),254 + 258,(26) s. & 3 tryckta tabeller, varav 1 utvikbar. Samtida alrotsmarmorerat hfrbd med guldlinjerad rygg och brun titeletikett av glättad papp i saffianimiterande mönsterpressning. Svagt stänkta snitt. Även pärmarna är alrotsmarmorerade. Lätt nött i rygghuvudet och övre pärmhörnen. Några små fläckar på ryggen. Lagerfläckar på s. 133-50 i första delen och ytterligare enstaka ställvisa fläckar. Namnteckning i blyerts A. Nordenfelt (?) daterad 1840. Föreliggande arbete, som utkom i en ny utökad upplaga 1832, är Rabenius mest kända och var för sin tid banbrytande. Hans lärobok användes långt in på 1900-talet och är fortfarande rådfrågat av forskare i kameralvetenskap. Lars Georg Rabenius (1771-1846) var professor i juridik i Uppsala 1807-37.

Uppsala, Regiae academiae typographi, (1842). 4:o. (2),10 s. Tagen ur band. Oskuren. Enstaka lager- och småfläckar. Bra ex. Marklin Catalogus disputationum 97. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5772. Molér Bidrag till en gotländsk bibliografi 228. Rör inledningvis Visborgs slotts historia och avtrycker en ”Kort relation om Gottlandz öfwergång a:o 1676” på svenska på s. 6-10. Den samtida relationen är hämtad ur Palmskiöldska samlingen i Uppsala universitetsbibliotek.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1833. 8:o. (2),IV,(1,1 blank),147 s. Häftad i ett ngt nött och solkigt tryckt omslag. Ryggen med en reva. Lite lös i häftningen. Inlagan med en reva i nedre marginalen på s. 9 och en liten vaxljusfläck på s. 57. Från Östanå. Allt som utkom av dessa skaldeförsök om vilka författaren själv säger ”att deras offentlig-görande, utan all saknad [...] kunnat uteblifva”. Innehåller bl.a. dikterna ”Sång till Aggerhus-häst-jägare”, ”Kumla den 16 juni 1824”, ”Dufposten”, ”Ord, afsjungna vid en konsert, gifven till förmån för de brandskadade i Norrköping”, ”Tankar, då folk-skolan i Upsala invigdes” och ”En jagt-scen” samt ett antal personverser.

Sthlm, L. Salvius, (1765). 8:o. 56 s. Häftad, oskuren och ouppskuren, men utan titelvinjett. Inlagan delvis med fuktrand. Bra ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1180. Med en utförlig redogörelse för debatten om vattuminskningen såsom landhöjningen kallades vid den här tiden.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1797. 8:o. (6,2 blanka),79 s. Tunt grönt välbevarat halvsaffianbd från mitten av 1800-talet med sparsamt guldornerad rygg, stänkta snitt och guldpräglat titeltryck på rygg och främre pärm. Ngt småfläckig och lite snävt skuren i yttermarginalen samt med lite solk i yttermarginalen mot slutet. Titelbladet och det därpå följande med en tråkig fläck. Från Östanå. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 171. Inleds med en dikt ”Til fruntimerna”. Ämnet till pjäsen är hämtat ur ”Adèle et Théodore” av Genlis och ”händelsen är på et urgammalt och til hälften nedfallet slott, belägit i en stor skog, och icke på många år bebodt.” Carl Envallsson var sin tids mest produktive översättare och bearbetare av utländsk dramatik.

Uppsala, (E. Ziervogel, 1758). 4:o. (3),21 s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Saknar en plansch! Soulsby A catalogue of the works of Linnæus 2228. Nynäs & Bergquist A Linnaean kaleidoscope 126. Drake Linnés disputationer s. 76-79. Lidén Catalogus disputationum 126. Bibliotheca Walleriana 5854. Med hyllningar av D. Annerstedt på latin och ”Adam Kuhn, of Philadelphia, in Pennsylvania” på engelska. Den sistnämnda är kanske mest känd för att han var den enda amerikanska Linnélärljungen. Kuhn (1741-1817) var född i Philadelphia och utbildade sig till botaniker i Uppsala 1761-64 och senare i Edinburgh innan han återvände till sitt hemland. Dissertationen behandlar så kallad dragsjuka, epidemiliknande förgiftningar med kramper, smärtor och hudrodnader. På grund av de brännande smärtorna tillståndet gav upphov till gick det också under benämningen ”antoniuseld”. Dragsjuka användes under 1700-talet som benämning på flera olika tillstånd men i detta fallet rör det sig om den sjukdom som i modernare tid fått namnen ergotism och mjöldrygeförgiftning. Linné identifierar mycket riktigt sjukdomens orsak till ätandet av olika sädesslag, men hävdar felaktigt att den är kopplad till mängden regn som fallit över dessa. I stället orsakas sjukdomen av mjöldryga från sporsäcksvampen Claviceps vilken angriper sädesslag såsom råg, korn, ris och vete. Göran Rothman (1739-78) var efter avklarade medicinstudier verksam som läkare i Stockholm och en period på Åland. 1773-76 sändes han av Vetenskapsakademien till Tripoli för att bland annat göra botaniska exkursioner.

Sthlm, 1897. Front,(2),94,(2) s. Prydligt brunt hklbd med svart titeletikett i skinn. Lite nagg ytterst i nedre marginalen på de första bladen. Förlagsstpl på frontespisens baksida. Tryckt i 300 exemplar. Sidorna 35 och framåt består av bilagor med avtryckta äldre handlingar rörande godsets historia.

Västerås, J. L. Horrn, 1774. 8:o. 28 s. Tagen ur band och insatt i nytt gråpappersryggremsa. Med gamla röda snitt. gammal numrering i blyerts i titelbladets övre högra hörn. Utmärkt ex. på tjockt papper. Tal med lyriska partier. Poeten Olof Bergklint var vid denna tid rektor vid gymnasiet i Västerås. Han hade tidigare bl.a. varit J. G. Oxenstiernas informator.

Sthlm, 1937. 360 s. Välbevarat gulbrunt olinnebd med titeletikett av rött skinn, rött övre snitt, medbundet främre omslag och nött och solkigt skyddsomslag med delvis lagade revor. Författarens signatur på försättsbladet, därunder tillskrift till Erik från Gunnar Ullenius daterad julen 1937. Med Georg Larssons exlibris. Utkom även som Nordiska museets handlingar 7. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Erfarenheterna från herrgårdsundersökningarna gav S insikten, att stockholmsarkitekter, -murmästare och -konstnärer spelat en avgörande roll vid tillkomsten av de stora herrgårdarna i Sverige under 1700-talet. Inte minst gällde det bruksherrgårdarna i norra Uppland – Gimo, Leufsta, Österby, Harg och Forsmark – och stockholmsnoblessens praktfulla sommarresidens – bl a Stora Wäsby, Erstavik och Sturehov. Dessa rön lade han fram i doktorsavhandlingen Svenska herrgårdshem (1937), som ansågs vara nyskapande och i början av 1990-talet gavs ut i ny upplaga”.

Kalmar, J. Zander och A. F. Wåhlin, 1834. 12:o. 194 s. Häftad och oskuren i tryckt omslag. Ryggen småsolkig och med en pappersförlust nedtill. Obetydligt lagerfläckig och med sporadiska småhål i yttermarginalen. Karl Anders af Kullberg (1813-57) var son till A. C. af Kullberg och ämbetsman, bl.a. vid domstolsväsendet, men lämnade all offentlig tjänst för att ägna sig åt sitt författarskap. Han gjorde sig främst ett namn som novellist och kåsör.

London, Moyes & Barclay, 1845. Stor 8:o. VIII,422 s. & 1 utvikbar tryckt tabell & 1 grav. porträtt. Med illustrationer i texten. + [Bokreklam]. 8:o. 3,(1) + 32 s. Mörkgrönt oklbd med blindpressningar på rygg och pärm. Putsade snitt. Översta delen av bakre fals med spricka och främre pärm med några obetydliga solkfläckar. Inlagan med enstaka solkfläckar och ett märke av en vikning över hörnet på s. 251. Enstaka obetydliga förstrykningar i texten och blyertsanteckningar på eftersättsbladet. Namnteckningar på försättsbladet, bl.a. Emil Hultmarks, daterad i London 1907.

Sthlm, H. A. Nordström, 1821. 8:o. 32 s. Grönt klbd från ca 1900 med guldtryckt titel på frampärmen. Titelbladet lite fläckigt i yttermarginalen. Abraham Niclas Edelcrantz (1754-1821) var född Clewberg och son till professorn i Åbo Carl Abraham Clewberg. Han blev under studietiden i Åbo vän med Johan Henrik Kellgren och var delaktig i sällskapet Aurora och Utile dulci. Han var litterärt verksam och anställdes av Gustav III som kunglig sekreterare och administratör vid Kongl. teatern, som han kom att ansvara för fram till dess han 1813 utnämndes till president i Kommersekollegium. Han var även verksam som affärsman och tekniker, ägde Eldkvarn i Stockholm och konstruerade telegrafer. Edelcrantz var ledamot av alla akademierna i Stockholm.

Sthlm, 1882. (4),107,(1) s. Häftad i enkelt lätt nött marmorerat pappomslag från 1900-talets andra hälft. På främre pärm är ett beskuret främre tryckt omslag uppklistrat. Ur Hjalmar Gustafssons bibliotek. Peter Johan Bladh (1746-1819) föddes i Vasa, Finland, och var verksam som affärsman och kommunalman. Genom sjöolyckor och kapare förlorade han det mesta av sin förmögenhet. Under kriget 1808 brändes hans gård av ryssarna och han blev fängslad, svårt misshandlad och förd till Åbo, där han dock frigavs.

Sthlm, L. Salvius, 1757. 8:o. (2),48 s. Grav. titelvinjett med devisen ”För efterkommande”. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Någon enstaka småfläck. Titelbladet lite bruntonat och med några småhål i nedre marginalen. Sista bladet med en smal grön färgrand i allra yttersta marginalen. Med svar av Vetenskapsakademiens preses Pehr Lehnberg på de tre sista sidorna. Edvard Fredric Runeberg (1721-1802) var verksam inom bland annat lantmäteriet och Tabellverket samt vid denna tid ”inspector öfver mått, mål och vigt”. Vid denna tid var han enligt titelbladet inspektor över mått, mål och vikt. Han var en flitig skriftställare inom ekonomiska ämnen.

Sthlm, 1871. 108,(2) s. Titelbladet tryckt i rött, svart och grönt. Häftad, oskuren och delvis ouppskuren i grått omslag med rödtryckt titel på framsidan. Omslaget lite solkigt och nött. Bra inlaga på tjockt papper. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 19-20 och 577. Är dedicerad till drottning Kristina samt präster, ämbetsmän och borgare i Telje. Uppfördes av elever vid Södertälje skola där författaren då var skolmästare. Publicerades aldrig i samtiden utan detta är den första tryckta upplagan. Den utgavs av Gustaf Edvard Klemming och trycktes i 250 exemplar.

Sthlm, sal. Wankifs änckia, (1696). 4:o. (7) s. Tagen ur band. Enstaka småfläckar. Gammal bläcknumrering. Uppdelad i 40 avdelningar från fältmarskalk till generalguvernementskamrerare.

Sthlm, L. Salvius, 1762. 8:o. 38 s. Med en grav. titelvinjett. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Fint ex. Wilcke utnämndes 1759 till Vetenskapsakademiens Thamiske lektor i experimentalfysik. Om denna tjänst skriver Lindroth: ”Den Thamiska tjänsten bar namn efter det göteborgska kommerserådet Sebastian Tham, vilken till Riddarhuset skänkt ett betydande kapital att användas till adelsynglingars uppfostran. Efter skickligt arbete lyckades Vetenskapsakademien få den Thamiska räntan under sin disposition. Den skulle brukas till avlöning av akademiens sekreterare, på villkor att denne i Riddarhusets Auditorium illustre offentligen föreläste över den nya naturläran. [...] Under tjugofem år verkade Wilcke som Thamisk lektor i experimentalfysik, från 1770 med professors namn. Föreläsningarna hölls tre dagar i veckan, var avgiftsfria och drog till en början mycket folk. Vid varje termins början annonserades i Lärda tidningar, när de skulle begynna. Wilckes bevarade föreläsningskoncept ger en fullständig bild av undervisningens art och omfång”.

Sthlm, H. A. Nordström, 1798. 8:o. (4),36 s. Tagen ur band och med gamla rödstänkta snitt. Spår av ursprungligt gråpappersomslag närmast ryggen. Enstaka lagerfläckar. Den okände översättaren har undertecknat sitt företal med initialerna ”S. B.” Johann Friedrich Westrum (1751-1819) var tysk kemist och apotekare.

Jönköping, Jönköpings tryckeribolag, 1874. 8:o. 23 s. Häftad i blankt grönt samtida omslag med trasig rygg och naggade omslagskanter. Främre omslaget med diverse tillskrifter, bl.a. en dedikation till doktor N. G. Ljungzell. Soulsby A catalogue of the works of Linnæus 2752. Talet hölls 1872 och trycktes först i Jönköpings högre elementarläroverks ”Redogörelse” 1873 ur vilket detta är ett särtryck.

Sthlm, J. G. Lange, 1784. 8:o. 24 s. Med titelvinjett i träsnitt. Tagen ur band. Några småfläckar. Titelbladet med ett par mindre bläckstreck.