Search Results

Leipzig, F. A. Brockhaus, 1822. 8:o. (4),XXIV,I-XLVI,140 s. Häftad, oskuren och ouppskuren i ett samtida sandfärgat omslag med tryckt titeletikett på ryggen: ”Briefe Joseph’s II”. Tryckt etikett även på främre omslag med texten: ”Aufgeschnittene und beschmutzte Exemplare werden in keinem Falle wieder zurückgenommen”. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Fint ex! Utgiven av Franz Rudolf von Grossning. Första upplagan av kejsar Josef II:s brevväxling hade tryckts 1821, denna är något utökad.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1849. 12:o. 255 s. + LAMARTINE, ALPHONSE de. Raphael. Blad ur lifvets bok vid tjugo år. Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1849. 12:o. 192 s. Samtida brunt hfrbd med guldlinjerad lätt nött och aningen blekt rygg. Svagt stänkta snitt. Förutom titlarna är även ”Europeiska följetongen” guldtryckt på ryggen. Enstaka småfläckar, t.ex. ett par svaga fuktfläckar på första titelbladet. Med tidningsbevillningsstplr. Från Ekensholm. Furuland Bibliografi över svenska skönlitterära häftesserier E:23 respektive E:24. Juel Möller S14 för Andersen. Utgiven på Albert Bonniers förlag i serien ”Europeiska följetongen. 1849 års samling”. Originalet, ”De to baronesser” utkom 1848. Andra arbetets original utkom 1849 och är översatt av Wilhelmina Stålberg.

Sthlm, A. Zetterberg, 1794. 8:o. (2),80 s. Häftad och oskuren i samtida lite nött gråpappersomslag. Några hörnveck och små solkfläckar. Titelbladet med fuktrand och lite solkigt i nedre hörnet. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Nils Petter Beckmark (1753-1815) utgav även en aritmetik 1795. Den var liksom föreliggande arbete skriven för kadetterna på Karlbergs krigsakademi där författaren var lektor i matematik. Beckmarck blev senare kyrkoherde i Bromma och i Börstil.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1842. 8:o. (4),454,(1) s. Samtida hfrbd med hårt nött guldornerad och blindpressad rygg. Blåstänkta snitt. Med ngn enstaka småfläck, exempelvis på titelbladet. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Johan Vilhelm Snellman (1806-81) var docent i filosofi vid Helsingfors universitet och en ivrig förkämpe för det finska språkets och den finska kulturens ställning. På sin resa besökte han bl.a. Köpenhamn, Köln, Bonn, Heidelberg, München, Wien och Berlin. I ett bihang ”Rese-ekonomi” redovisar han och resonerar kring resans utgifter.

Sthlm, J. C. Holmberg, 1785. 8:o. 16 s. Tagen ur band. Liten bläckfläck på yttre snittet. På lätt blåtonat papper. Innehåller vissa versifierade partier och inleds med ”ord til sorg musiquen”. Clas Fredric Horn (1763-1823) deltog i mordet på Gustav III och dömdes till evig landsflykt och förlust av sitt adelskap. Han var i huvudsak bosatt i Tyskland och Danmark och gav ut sina dikter i Köpenhamn 1816. Hans medlemskap i Utile dulci berodde både på vittra och musikaliska talanger. Ett åminnelsetal av honom över Lars Molin hölls i Utile dulci 1791 och trycktes samma år. Carl von Schönfelt (1746-84) var verksam vid Riddarhuset respektive nedre borgrätten. Han dog ogift på familjegården Skälsta eller Skällsta i Håtuna socken i Uppland och slöt ätten på svärdssidan. Han gav 1770 ut ”Matrickel öfver Svea rikes ridderskap och adel” och efterlämnade en samling av handskrivna genealogier.

Sthlm, 1927. (4),VIII,461 s. Grönt hklbd med sparsamt guldornerad rygg, marmorerade pärmpapper, infärgat övre snitt och medbundet främre omslag. Lite blekt rygg. Diskreta förstrykningar med blyerts. Lätt beskuren dedikation till Henrik Schück på första blanka bladet. Schück är avtackad i förordet. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver om Henry Olsson: ”I en handskriven inlaga till ecklesiastikministern i nov 1937 föreslog den gamle Henrik Schück, att O måtte tilldelas professors namn, och i skrivelsens avslutning gav han klart besked om hur utgången av de båda professorstillsättningar i vilka O deltagit borde ha blivit: ’Såsom för detta professor i litteraturhistoria vågar jag tillägga, att jag utan tvekan skulle i bägge fallen hava givit honom ett betydande företräde framför de medsökande’ (ED:s konseljakter 19 nov 1937, nr 36). A Engberg dröjde endast två veckor med att göra Schück till viljes”. Rörande denna avhandling citeras på samma ställe Albert Nilssons omdöme: ”Den utgör en av de mest grundliga och vederhäftiga doktorsavhandlingar i litteraturhistoria som ventilerats vid ett svenskt universitet och högskola”.

Sthlm, framl. L. Salvii tryckeri, 1774. 8:o. 24 s. Med en inklistrad grav. titelvinjett. Tagen ur band och insatt i en ny gråpappersryggremsa. Titelbladet lite solkigt. Rör skogsbesparande åtgärder vid byggnadskonstruktioner.

Sthlm, 1943. 206 s. Titelsidan tryckt i rött och svart. Grönt hklbd med sparsamt guldornerad rygg, marmorerade pärmpapper, putsade snitt och medbundet omslag. Dedikation till professor Otto Sylwan på främre omslagets insida. Fint associationsexemplar! En ny upplaga utkom 1958. Innehåller uppsatserna ”Försvar för boksamlaren”, ”Om oskurna originalupplagor med omslag”, ”Svensk litteratur genom fem sekler. Randanteckningar till en antikvariatkatalog” och ”En biblioteksman bland sina egna böcker”. Otto Sylwan (1864-1954) var litteraturhistoriker och professor i Göteborg. J. Viktor Johansson var en av hans elever och disputerade med honom som handledare.

Berlin, 1971. 382 s. Aningen nött och snedläst dekorerat oklbd. Med något nött och solkigt skyddsomslag som har ett veck på framsidan. En diskret liten förlagsstpl i nedre marginalen på den sista sidan. Utgiven av Östtyska vetenskapsakademien. En väsentligt utökad och reviderad utgåva baserad på den första bibliografin över Goethes verk från 1956. Innehåller alla verk tryckta av Goethe under hans livstid. En andra upplaga av detta verk utkom 1983.

Sthlm, 1934. 34,(1) s. Häftad. Oskuren. Omslaget med några skador på ryggen och baksidan ojämnt gulnad. Bra exemplar med dedikation till Bror Olsson. Separatupplaga ur ”Nordisk boktryckarkonst˝ 1933:12 med annan typografi och på fint papper. Tryckt i 100 exemplar, varav detta är nummer 52.

Falun, 1877. (4),III,(1 blank),141 s. Häftad och oskuren. Omslaget något nött och obetydligt fläckigt samt med spricka i ryggen. Lite lös i häftningen. Dedikation till Tycho Tullberg. Bra ex. En första del utgavs som avhandling 1877 men kompletterades i föreliggande arbete, vilket publicerades i samband med Uppsala universitets jubelfest.

Filipstad, J. V. Floren, 1867. 8:o. (2),41 s. & 1 utvikbar tryckt tabell. Häftad i samtida ngt nött och fläckigt samtida rosa omslag. Omslaget med reva i ryggen. Ngn småfläck och med samtida prydliga blyertsanteckningar. Med Fredrik L. Enquists namnteckning daterad i Falun 1868. Lancashireprocessen infördes i Sverige under 1830-talet av metallurgen och bruksägaren Gustaf Ekman. På den utvikbara tryckta tabellen redovisas observationer vid olika svenska bruk åren 1858-66.

Uppsala, Palmblad & c., 1834. 8:o. (61) s. Häftad. Oskuren och delvis ouppskuren. Några lagerfläckar. Titelbladet ngt lagerfläckigt och den avslutande blanka sidan med bläckfläckar. Datumet för auktionen ändrat i bläck i samtiden till den 7 mars 1835. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 4876. Förutom några manuskript, avhandlingar och oinbundna böcker förtecknas 1193 titlar.

Västerås, A. F. Bergh, 1882]. (2),19 s. Fint om än lätt nött mörkgrönt halvsaffianbd med guldlinjerad rygg och marmorerade pärmpapper. Med Aksel Anderssons stämpel på försättsbladet och Eugène Lewenhaupts inköpsanteckning att han köpt volymen på auktion i Uppsala 1924. Från Säbylunds bibliotek. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 3238. Samlingen bestod vid denna tid av ca 340 volymer enligt förordet som även räknar upp en rad av donatorerna från Rudbeckius över Hülphers och Muhrbeck till Muncktell.

Sthlm, Ecksteinska boktryckeriet, 1832. 8:o. 22,(2 blanka) s. Tagen ur band. En fläck i titelbladets övre hörn. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 253. Sidorna 19-22 upptas av en historisk underrättelse om operan och dess hus i Stockholm. Prologen framförs av Brage, spelad av Kinmansson, och en ung lantman, spelad av Torsslow, samt en kör av osynliga andar, och utspelar sig i en svensk skogstrakt med en stor ättehög i fonden.

Sthlm, P. G. Berg, 1866. 8:o. (2),146 + 140 + 166 + 135 s. & 4 färglitograferade frontespisplr. Mörkbrunt hfrbd med guldornerad och blindpressad rygg vilken är blekt till ljusbrunt. Sprängda snitt. Främre falsen nött med begynnande sprickbildning. Bra inlaga med ett fåtal småfläckar. Planscherna är tryckta hos Lundqiust & c:o. De tre första är jaktscener på bland annat noshörning och panter. Den dramatiska fjärde planschen är ”Sjöröfvarefartyget flög i luften”. Vollmer var tysk skriftställare (1797-1864). Originalet kom 1861 med titeln ”Der Vulcanismus oder das Todesthal auf Java. Ein Roman unter dem Schleier der Natur”. På svenska finns också hans ”Kalifornien och guldfebern” från 1862 med samma pseudonym Zimmerman.

Sthlm, N. H. Thomson, 1841. Liten 8:o. 3-222 + 223-456 s. Samtida trevligt lätt nött mönsterpressat brunt klbd med titel i guld på ryggen och grönstänkta snitt. Enstaka lagerfläckar. Ett serietitelblad saknas. Med Johan Sederholms namnteckning på försättsbladet. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bra ex. Furuland Bibliografi över svenska skönlitterära häftesserier K:76. Utgiven i Thomsons ”Kabinets bibliothek af den nyaste litteraturen”. En not av utgivaren på s. 5 meddelar att romanen ”icke kan hänföras till den ’Paul-de-Kockska-gengre,’ [sic] hvilken grannlagenheten i allmänhet ansett vara sårande för den sanna renhetskänslan”. Den franska författaren Paul de Kock (1793-1871) fick postumt spela en liten roll i de första kapitlen av James Joyces ”Odysseus”. Johan Sederholm (1813-83) övertog efter studier i Uppsala skötseln av Näfveqvarns bruk där han var brukspatron till sin död.

Sthlm, C. Delén, 1812. 12:o. (6),236 s. Samtida fint hfrbd med guldornerad rygg och brunröd titeletikett i glättad papp samt gult snitt. Obetydliga nötningsmärken i skinnet på ryggen. Lite knappt skönjbara bläckstänk på titelbladet och delvis ngt lagerfläckig, se t.ex. s. 81-90. Reva och pappersnagg på s. 15. Mycket bra ex. Utgiven på A. Wiborgs förlag. Första upplagan utkom 1807. De senare upplagorna utvidgades successivt. Det här är den första samlade.

Uppsala, literis Wernerianis, (1725). 12:o. (8),28 s. Med titelvinjett föreställande Närkes vapen. Tagen ur band. Med någon enstaka småfläck. Titelbladet lätt solkigt och med minimal reva överst. Ur L. F. Rääfs bibliotek. Lidén 106. Warmholtz 394. Teijler Litteratur om Örebro län 6209. Allt som utkom trots en kustod ”Cap. II” på sista sidan. Med en märklig tvåsidig dedikation tryckt med runtyper och en hyllningsdikt av D. Stenius Hansson. Hallman hade tänkt att utvidga detta verk under titeln: ”Nerike thet nya, gamla, öfra och underjordiska”, men av detta blev intet. Tuneld använde sig av hans uppgifter till sin geografi.

Sthlm, P. G. Berg, 1853. 8:o. 28 s. Häftad i rosa tryckt omslag. Fint ex. Förord av Jakob de Ron.

Lund, 1939. Front,(2),297 s. Rött hklbd med guldornerad rygg, marmorerade pärmpapper, stänkta snitt och medbundet främre omslag (Oscar Engdahl, Lund, 1967). Ryggen lätt nött och obetydligt blekt. Omslaget som ofta lite lagerfläckigt. Ur Christian Callmers bibliotek. Det fint illustrerade standardverket om Lundabokbindarna och deras band från 1600-talet till 1800-talets mitt. Det Berggrenska bokbinderiets olika medlemmar och bandstilar behandlas utförligt. Även pärmpapper och snitt avbildas.

Göteborg, 1896. Porträtt,XII,268,(1) s. & 1 karta. Rött hklbd med guldlinjerad rygg och mörkgrön titeletikett samt stänkta anitt. Dedikation på särskilt blad från utgivaren till Cecilia Bååth-Holmberg på nyårsdagen 1901. Med Teodor Holmbergs namnteckningar och stpl samt Sigtunastiftelsens stpl och utgallringsstpl. Utgiven av Magnus Lagerberg. Sven Lagerberg (1672-1746) befordrades 1710 till överstelöjtnant och sändes två gånger till tatarkhanen på Krim för att förmå denne att delta i Turkiets krig mot Ryssland. Han lyckades med sitt uppdrag och deltog 1710-11 med tatariska armén i vinter- och sommarfälttågen mot ryssarna, men kom att förvisas av storvisiren efter freden mellan Turkiet och Ryssland.

Leipzig, bei Gerhard Fleischer der Jüngere, u.å. 8:o. XVI,119 + XVI,144 s. & 3 grav plr. + REICHARDT, JOHANN FRIEDRICH. Neue Lieder geselliger Freude. I-II. U.o., u.å. 8:o. Grav. front,(2),76 + (2),60 s. Samtida lätt nött pappbd med tegelröd mönsterpressad och guldornerad rygg samt ljusblå glättade pärmpapper. Gula snitt. Ryggen med flagnat ytpapper på några ställen. Planscherna och de inledande bladen lagerfläckade. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Jfr VD18 90388720 rörande första upplagan av första arbetet som utkom 1794. Planscherna är daterade 1796, 1797, 1799 och 1803. Innehåller sånger för alla fyra årstider numrerade 1-100 respektive 25 plus 25. Verket kunde köpas utan musik, som här, men man kunde även köpa till noter för klaver och röst till alla 150 sångerna och även instrumentalmusiken till de första 100 sångerna. Priset var två sachsiska thaler för noterna till vardera del. Johann Friedrich Reichardt (1752-1814) var kompositör, musikkritiker och skriftställare.

Uppsala, Zeipel et Palmblad, (1818). 4:o. (4),55 s. Halvpergamentbd från början av 1900-talet med handskriven ryggtitel. Titelbladet lätt solkigt med lagning i övre marginalen, ett litet lacksigill därstädes och en pappersförtunning mitt på med en samling med sju små hål vilka utplånat ”Carolus” i respondentnamnet, men i övrigt inte stör texten nämnvärt. Litet bläckstänk på sista bladet. Från Säbylund. Marklin Catalogus disputationum 32. Almquist Svensk genealogisk litteratur 345. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4873. Med en ståtlig tryckt dedikation till Sophia Eleonora Rosenhane, gift Jennings ”den sidsta ättlingen af en vördad och lysande stam”. Carl Gustaf d’Albedyhll (1800-56) var överceremonimästare och stor boksamlare i sin fars efterföljd. Deras bibliotek förvärvades av Carl Jedvard Bonde 1843. Carl Gustaf d’Albedyhll ”som av den Rosenhaneska ättens sista medlem, faderns ungdomsväninna Sofia Eleonora Jennings, f. Rosenhane, från sin spädaste bana mottagit »oupphörligen ökade välgärningar», erhöll av henne förtroendet att bestämma över det stora Rosenhaneska släktarkivet, vilket han 1837 överlämnade till Uppsala universitetsbibliotek” skriver ”Svensk biografiskt lexikon”. Boken härrör från Eugène Lewenhaupts del av bibiblioteket på Säbylund. Han var som bibliotekarie på Uppsala universitetsbibliotek ansvarig för uppordnandet av det Rosenhaneska arkivet och skrev artikeln ”Rosenhaneska handskriftssamlingen i Uppsala universitetsbibliotek” i en festskrift 1921.