Search Results

Lyon, 1969. XVI,199,(1) s. & 4 plr. Häftad med skyddsomslag. Fint ex. Nummer 293 av 500 numrerade exemplar. Behandlar bl.a. hennes man Eric-Magnus Staël von Holstein och dennes släkt.

Uppsala, 1919. XV,(1),93,(2),1-270 s. Hfrbd med upphöjda bind och sparsamt guldornerad rygg. Främre omslag medbundet. Ryggen ngt repig och lätt blekt. Med delvis raderad dedikation. Ett av exemplaren på bättre papper av denna ambitiösa och användbara bibliografi som behandlar de äldsta tryckta historiska källorna rörande Sverige. Med tryckårs- och tryckortsregister.

Sthlm, Wildiska tryckeriet, 1755. 4:o. (31) s. Tagen ur band och med bevarad samtida gråpappersryggremsa. Delvis loss i häftningen. Ngt nött och småfläckig. Stpl från Stora Eks fideikommissbibliotek på titelbladets baksida. Delvis på prosa, delvis på vers.

Sthlm, O. Grahn, 1815. 8:o. 31,(1) s. Tagen ur band med rester av samtida gråpappersryggremsa. Gamla rödstänkta snitt. Något lagerfläckig och lite bruntonad. Bring Rättegångshandlingar 865:2. Bohemann reste på 1790-talet omkring i Holland, Tyskland och Frankrike och kom i kontakt med frimureriet. År 1802 upprättade han en filial av Illuminaterorden (ett politiskt och religiöst orienterat ordenssamfund) i Sverige. På grund av misstankar om spioneri och ränksmideri blev han 1803 arresterad för att senare utvisas. Det ryktades också att han stulit Marie-Antoinettes juvelskrin i samband med flykten från Versailles, något som aldrig kunde bevisas.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1870. 8:o. (8),69,(1 blank,1) s. Med illustrationer i texten. Stänkdekorerat pappbd med mörkbrun titeletikett i skinn på frampärmen. Det tryckta bruna omslaget medbundet. Främre omslag uppfodrat och med två lagningar i marginalen. Med Gunnar Brusewitz exlibris. Svensk folkläsning, utgifven af Artur Hazelius. 2. Första upplagan, tryckt i 4000 exemplar, utkom samma år. Detta är en utvidgad andra upplaga. Illustrationerna avbildar olika fågelarter och holkar. Holmgren skriver i sitt förord att han i och med utgivandet av denna skrift hoppas kunna minska ungdomens begär till äggsamlande och boplundring. Dal skriver: ”Säkert irriterade det Holmgren att förläggaren eller Hazelius lyckades förse omslag och titelblad med bilden av en kungsfågel, som ju aldrig bygger i hål eller holkar.”

Uppsala, J. Edman, (1770). 4:o. (4),28,(2) s. Häftad. Oskuren. Med fuktrand i yttermarginalen och fuktfläck upptill. Titelbladet ngt lagerfläckigt. De avslutande två bladen lagerfläckiga, i övrigt bara enstaka fläckar. Ur L. F. Rääfs bibliotek. Lidén 10. Hebbe 1412. Med en hyllningsvers av signaturen ”A. H.”. Lostbom, eller Låstbom som han också kallade sig, var sedan 1759 innehavare av den Borgströmianska professuren i Uppsala, vars huvudmål var att få naturforskningens senaste rön tillämpade i den enskilda hushållningen. Här lämnar han inte råd om plantering och sådd, utan vill helst visa de bästa medel ”at inskränka skogens bruk til de nödvändigaste behof, och at äfven i det nödvändiga handtera honom sparsamt, så at vi kunde bibehålla det vi ännu äge och genom förnuftig hushållning efterhand återbringa det vi förstört.” Bl.a. kritiserar Lostbom den norrländska ovanan att barka träd varigenom en stor skada på skogen uppstår. För att få motsvarande en tunna säd måste nästan hundra furor avbarkas och barkbrödet ”är således för riket den dyraste spis, som någon dess invånare äter; men at förtära, svår och osund”. Ahnfelt skriver apropå L. F. Rääfs skogsintresse: ”En hjertesak för honom var ock besparingen af skogen, och mot skogssköflingen der i orten inlade han sitt ord innan ännu någon anade att han skulle bli så sannspådd”.

Uppsala, 1885-86. (8),218 + (4),IV,280 s. Något nött rödbrunt hklbd med guldornerad rygg och stänkta snitt. Ryggen lite blekt, liksom överst på frampärmen. Försättsbladet med dedikation: ”Rev. G. C. Richards with the author’s sincere thanks”. Avslutas med en summarisk förteckning över J. Swedbergs utgivna skrifter. Fortfarande standardbiografin över Jesper Swedberg (1653-1735).

Uppsala, Elméns och Granbergs tryckeri, 1839. 8:o. 36 s. Häftad och oskuren. Devis loss i häftningen, de två arken sitter ihop endast med ett tunt bindgarn. Lätt solkigt titelblad. Några småfläckar och marginalnaggar, se t.ex. s. 17-18. Almquistiana 273. Ingår i serien ”Folkskrifter. Blandade ämnen n:o 2”. Trycktes samma år och något förkortad hos Kongl. ordens-boktryckeriet. Ruben G:son Berg skriver i ”Svenskt biografiskt lexikon” apropå Almquists folkskrifter: ”Religiöst social är den vackra förkunnelsen ’Arbetets ära’, och i samband med dessa arbeten stå de folkskrifter, varmed han 1838 inledde den svenska allmoge- och hembygdsskildringen. [...] ’Grimstahamns nybygge’ och ’Ladugårdsarrendet’ äro fyllda av direkt folkuppfostrande tendens, ett slags egnahemsnovellistik sjutti år före egnahemsrörelsens framträde. Dessa skildringar äro icke endast de första utan alltjämt bland de yppersta i sitt slag.”

London, bey James Griphi [= Stuttgart, J. B. Metzler], 1820. 8:o. (2),236,(1) s. Häftad och oskuren i tryckt rosa omslag. Det lite solkiga omslaget med mindre pappersförluster och skador i ryggen samt i hörnen. De inledande två bladen med fuktränder. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Friedrich Ludwig Lindner (1772-1845) var tysk läkare, journalist och författare, född i nuvarande Lettland. Han stödde kung Vilhelm I av Württemberg och det var sannolikt på dennes initiativ som denna kontroversiella politiska skrift tillkom. Den utkom under pseudonym och med falsk förlagsort London. Skriften propagerar för en politisk allians mellan stater i södra Tyskland vilken skulle agera som motvikt mot Preussen och Österrike. Förslaget angreps hårt i samtiden. Det är oklart om Lindner är ensam författare eller om han snarare fungerat som redaktör.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1847. 8:o. (1 blank,3),V-IX,(1 blank),276 s. Häftad och oskuren i tryckt ljust men solkigt omslag. Ryggen förstärkt med tunt brunt papper. Lagerfläckig. På serietitelbladet är titeln kompletterad i tysk blyerts med ”Jahrbericht der Fortschritt”. På främre omslaget en handskriven dedikation från författaren till Anders Retzius. Den senare har dock delvis skrivit över dedikationen när han givit den vidare till professor van der Hoeven. Ur Bengt-Olof Landins bibliotek. Elof Colliander Kungl. svenska vetenskapsakademiens skrifter 1826-1917, s. XIX. De tre första häftena, varav detta är det tredje häftet, utkom som andradel i ”Årsberättelser om zoologiens framsteg” för respektive år. Detta framgår av omslaget och serietitelbladet i häftets början. Carl-Henrik Boheman (1796-1868) var en av tidens mest framstående entomologer. Hans studier av insekterna avbröts inte av den militära karriären som han inledde 1813. När Fries 1837-38 vistades i Bohuslän förestod Boheman intendentsbefattningen vid Riksmuseet och 1841 kallades han till professor för museets entomologiska samlingar. Han utgav dessa årsberättelser för åren 1840-56 som en del i Vetenskapsakademiens storstilade projekt att genom årliga redogörelser berätta om utvecklingen inom alla dess vetenskapsgrenar. Jan van der Hoeven (1801-68) var professor i zoologi i Leiden. Han invaldes som utländsk ledamot i svenska Vetenskapsakademien 1858.

Uppsala, 1911. 12 s. Häftad med tvinnad bomullstråd. Omslaget med liten skada i övre yttre hörnet på framsidan. Tryckt i 50 exemplar. Behandlar de olika mycket sällsynta upplagor som utkom 1627-83 under trolig redaktion av Johannes Rudbeckius, Olavus Laurelius respektive Petrus Rudbeckius.

Köpenhamn, Gyldendals forlag hos Boas Brünnich, 1800. 8:o. XXXII,540 s. & 7 utvikbara grav. plr & 1 utvikbar tabell vid s. 509. Samtida ganska nött hfrbd med guldornering och ngt skadad ljusröd titeletikett. Blå snitt. Inlagan med några enstaka småfläckar. Notering ”Neweqvarns bruk” på försättsbladet. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Bibliotheca danica II:270. Jfr Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 774 för den svenska översättningen som utkom 1805 under titeln: ”Anmärkningar wid det engelska åkerbruket, samlade på en resa i England år 1797.” Planscherna avbildar bl.a. jordbruksmaskiner och engelska boskapsraser. Gregers Begtrup (1769-1841) var dansk lantekonom och professor i Köpenhamn.

Sthlm, 1866. XV,(1),687,(1) s. Något nött halvmarokängbd med upphöjda bind och sparsamt guldlinjerad rygg samt röda snitt (Hedberg). Några av binden med nötningsmärken. Raderad namnteckning på det marmorerade försättsbladet. Med Bernhard Mallys exlibris. Fortfarande ett mycket användbart teater- och personhistoriskt uppslagsverk.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1811. 8:o. (16),344,(1) s. + VERGILIUS. Bucolica och Georgica, öfversatta af Gudmund Jöran Adlerbeth. Andra upplagan öfversedd och förbättrad. Sthlm, A. Gadelius, 1814. 8:o. 126,(1) s. Ganska nött samtida hfrbd med rikt guldornerad rygg och brun titeletikett. Ofärgade snitt. Hårt nötta pärmkanter och -hörn. Ett ringformigt skrapmärke på frampärmen. Försättsbladet utskuret. Enstaka lager- och småfläckar. En fläck i texten på s. 9 i första arbetet. Gustaf Bergendahls samtida namnteckning på sista blanka sidan. På frampärmens insida namnteckning J. M. Blomberg daterad Uppsala 1862 samt Nils Östmans anteckning om förvärv på auktion efter Blomberg i Stockholm den 22 november 1911. Ur Arne Losmans bibliotek med hans blyertsnamnteckning. Första upplagorna utkom 1804 respektive 1807. Andra förbättrade upplagan av Adlerbeths klassiska tolkning ”Aeneiden”, vilken är den första kompletta svenska översättningen. Redan i ”Skald-skrifter” 1797-98 hade Adlerbeth översatt en del av den på rimmade alexandriner, men när han började om och gjorde översättningen i hexameter blev den ett genombrott för den metriska översättningsprincipen. Adlerbeth redogör i sitt förord för hur han anser att svensk hexameter ska skrivas. Med ”Bucolica” och ”Georgica” fullbordades Adlerbeths översättningar av Vergilius.

Sthlm, Z. Hæggström, 1848. Liten 8:o. (4),452 s. Samtida hfrbd med blekt och nött guld- och blindpressad rygg. Grönstänkta snitt. Fin inlaga med endast obetydliga lager- och småfläckar. Ur Artur Hazelius bibliotek och med hans diskreta inköpsanteckning: ”2 rmt 1867”.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1853. 8:o. 32 s. Häftad och oskuren i något nött tryckt omslag med gammal namnteckning. Främre omslag med pappersförlust i nedre yttre hörnet och bakre omslag delvis loss. Inlagd i en rödmarmorerad papplåda med röd titeletikett av skinn.

Kristianstad, F. F. Cedergréen, 1818. 8:o. XXX,(2),404 s. Samtida hfrbd med ovanligt mönstrad gulddekorerad rygg inkluderande en lyra överst och tegelbrun titeletikett i glättad papp, vilken är naggad i två av hörnen. Några bruna fläckstråk i H-arket på s. 113-26. Numrering 455 i rödpenna. Samtida namnteckning, Nils Johan Sundius. På titelbladet Carl Ludvig Kroks ovala svartstpl, ”CLK”. Ur Arne Nilssons bibliotek. Översättning från tyska av ”Versuch über den Plan, welchen der Stifter der christlichen Religion zum Besten der Menschen entworfen”. Nils Johan Sundius (1761-1828) var präst i Skåne och teologisk författare. Carl Ludvig Krok (1817-92) var kyrkoherde i Berg i Växjö stift.

Sthlm, C. Stolpe, 1779. Högsmal 12:o. (12),170,173-248,(4) s. + KOLMODIN, OLOF. Den trogna själens gyldene rökelse-kar, hwar uti finnes allahanda andelig rökwärk, som äro de heligas böner. Sjunde upplagan. Sthlm, C. Stolpe, 1779. Högsmal 12:o. 165,(2) s. Samtida hårt nött och skadat skinnbd med upphöjda bind och på träpärmar. Stora bitar av ryggen saknas, frampärmen har skador där träet tittar fram och bakpärmen har tråkiga hål efter de bortfallna spännena. Solkiga delvis grafitgrå snitt. Försättsbladet hårt solkat och naggat. Spridda fuktfläckar och solkigheter. Bladet s. 1-2 skadat med textförlust. H-arket, s. 169-92, är delvis loss och bladet H2, s. 171-72, saknas! Lång tillskrift på för- och eftersättsbladet: ”Anna Christina Skogstar är mitt namn mig till heder ock ingen skamm. Dett namnätt är mig i dopet gifwit och i lifsens bok inskrifwit. Helsingfors d: 30 martius 1787”. Ett blad saknas! Utgiven på Stolpes förlag. Med ett gemensamt smutstitelblad i början och ett gemensamt prisblad som anger 9 skilling 4 runstycken på slutet. ”Dufwo-röst” bygger på översättningar och bearbetningar efter den tyska psalmförfattaren Benjamin Schmolck. ”Rökelse-kar” är bearbetad efter material från Caspar Neumann och Benjamin Schmolck. Första upplagan av ”Andelig dufwo-röst” utkom 1734 och ”Den trogna själens gyldene rökelse-kar” trycktes första gången 1728.

Sthlm, P.A. Norstedt & söner, 1849. 8:o. (4),30,(2 blanka) s. & 1 utvikbar tryckt tabell. Samtida hfrbd med guldlinjerad rygg vilken är hårt avnött. Marmorerade snitt. Försättsbladet och frampärmens insida bruntonade efter tidigare inlagt papper. Författarens eget exlibris. Från Stafsund. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5142. Rudolf Mauritz Klinckowström (1816-1902) ägde Stafsund där han byggde upp en stor bok- och handskriftssamling. Han var riksdagsledamot, armé- och generalstabsofficer samt en tid militärattaché i Wien.

Sthlm, N. Marcus, 1856. Liten 8:o. (4),192,(1),210-16 + (4),150,(1 blank,1) s. Samtida mörkbrunt oklbd med blindpressade ramverk på pärmarna och guldtryckt titel ”1001 charader” på ryggen. Med smånötningar på ryggen och smånagg i ryggändarna. Ställvisa lätta lagerfläckar. Större brunfläck på s. 57-66 och 81-84 i andra delen. Axel Ivar Ståhl är pseudonym för Ludvig Teodor Öberg (1820-60).

Helsingfors, 1917. Porträtt,(8),443 s. & plr. Brunt hklbd med sparsamt guldornerad rygg, marmorerade pärmpapper, infärgat övre snitt och medbundet främre omslag. Några diskreta förstrykningar med blyerts. Dedikation till Henrik Schück på smutstitelbladet. Standardbiografin över Creutz. Castrén samarbetade med Schück i tredje upplagan av dennes svenska litteraturhistoria.

Uppsala, J. F. Edman, (1797). 4:o. (4),8 s. Häftad. Oskuren. De två dedikationsbladen med fuktrand. Lagerfläckar upptill på s. 7-8. Ur L. F. Rääfs bibliotek. Marklin 211. Setterwall 6626, noten. Om Strömsholms kanal och slussar. En mycket utvidgad svensk översättning utkom samma år.

Sthlm, A. J. Nordström, 1791. 8:o. (4),20 s. Tagen ur band. Gamla gröna snitt. Lätt vikspår och nagg i vikningen i titelbladets marginal. Några småfläckar. Reva nedtill i titelbladets ryggmarginal. Författarens kontrollstpl ”B” något beskuren i titelbladets yttermarginal. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 154-55. Utgiven på författarens förlag. Uppfördes första gången den 25 november 1791. ”Ämnet til detta stycke är en svensk händelse; anledningen, icke blott et infall. En liten revolution har timat i vår dramatiska stat; jag har der ej haft minsta del” skriver Björn i förordet. Utspelar sig på en källare i Stockholm och huvudrollen major Ädelhjelm spelades av författaren. Didrik Gabriel Björn (1757-1810) var dramatisk författare och översättare samt skådespelare och som sådan anställd vid Stenborgs teater under åren 1785-88 och vid Dramaten 1788-92. Han införde Kotzebue på den svenska scenen 1791 med ”De okände eller verldsförakt och ånger”. Efter att ha dragit sig tillbaka från scenen 1792 slutade han sina dagar som gymnasieboktryckare i Linköping.

Helsingfors, 1951-59. 776,(1) s. Fem häftade volymer. Bakre omslag till den andra delen med en marginell pappersförlust. Helsingfors universitetsbiblioteks skrifter XXII. Det avslutande häftet (s. 655-776) består av rättelser och tillägg samt register. De över 2000 posterna innehåller även en stor mängd biografiska uppgifter och flera användbara personregister.