Search Results

Göteborg, G. Löwegren, 1830. 8:o. Extra grav. titelblad,(24),126,(1) s. Häftad. Oskuren och ngt nött i trasigt och defekt samtida glättat blått omslag. Lös i häftningen. Någon enstaka liten fläck. Många av sidhörnen har blivit invikta. Några blyertsanteckningar. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 156. Det graverade titelbladet signerat Granström i Göteborg. En del av blyertsanteckningarna är förslag på förbättringar i dikterna.

Häftad i aningen nött tryckt blått omslag vilket har några småfläckar, naggar och veck. En stor fuktrand på titelbladet avtar fram till s. 24. Lagerfläckig och lite fuktbucklig. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2305. En andra upplaga utkom 1848.

Härnösand, A. Lundquist & co., 1867. 8:o. 159 s. Häftad och oskuren i fint färgtryckt omslag. Ryggen ngt nött och bakre omslag med litet veck. En mindre solkfläck i nedre hörnet på titelbladet och i texten på s. 73 samt några spår av ett bokmärke i inre marginalen på s. 98-99. Det vackra litografiska omslaget trycktes av Abr. Lundquist & co i Stockholm. Johan (Janne) Michaël Lindblad (1817-93) var kyrkoherde och prost i Öved, Skåne. Hans litterära produktion omfattade främst skrifter av religiös natur och hans predikosamlingar, bönböcker och inte minst den lilla julkalendern ”Evangelisk kalender” var livligt uppskattade. En vers ur kalendern citeras även på titelbladet. Under resan besöktes bl.a. industriutställningen i Paris 1867 som beskrivs ingående. Detta boktryckeri ej upptaget i Klemming & Nordin ”Svensk boktryckerihistoria”.

Uppsala, Palmblad & c., 1830. Stor 12:o. (6),110 s. Något nött hfrbd från 1800-talets andra hälft med guld- och blindpressade rygglinjer. Rödstänkta snitt. Något avnötta pärmhörn. Titelbladet något loss och med omslagssrester vid ryggen. Ett fåtal småfläckar, t.ex. en liten rostfläck i titelbladets övre marginal. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6514. Cappelin Anteckningar till en småländsk biografi s. 121. Wingborg Litteratur om Växjö 302. Andra upplagan utkom samma år och följdes av nya utgåvor 1842, 1861 och 1888. Utgivare var C. G. Rogberg. De båda delarna har separata titelblad med egna impressum men gemensam paginering. ”Ett presthus i Småland” skrevs ursprungligen som en slags tröst åt vännen E. M. Fant då denne förlorat sin maka 1801. Manuskriptet tillhörde Fant och hans släkting Rogberg gav ut det efter Ödmanns bortgång. ”Skolan i Wexiö” skrevs sannolikt ca 1805. ”Ett presthus i Småland” översattes till danska av Molbech och trycktes 1834 i ”Dansk ugeskrift”.

Åbo, J. C. Frenckell, 1770. 4:o. (6),18 s. Nyare marmorerad ryggremsa. Några mindre fuktränder. Nedre hörnet avrivet på s. 3. Vallinkoski 333. Om Sveriges handel med Ryssland i äldre tider.

Sthlm, 1969. (8),178,(2) + (4),324 + (4),VII,(1),658 s. Två gröna oklbd med infärgade övre snitt. Lätt nötta. Jmfr Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 992. Faksimilupplaga. Originalet utkom 1895-1902 utarbetad på Publicistklubbens uppdrag. Standardreferensverket rörande den svenska tidnings- och tidskriftslitteraturen med många biografiska och litteraturhistoriska notiser. Tredje delen förtecknar landsortspressen 1813-99. Där återfinns också ett pseudonym- och signaturregister och ett mycket omfattande personregister för alla delarna.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1842. 12:o. 23,(1) s. Häftad med gult tryckt omslag. Liten fläck i marginalen på s. 17. De sista bladen med fuktrand. Carl G. Dahls namnteckning. Hebbe 1748. En andra upplaga utkom 1863 och förkortade upplagor publicerades 1845 respektive 1850. En översättning till norska utkom 1843. Carl G. Dahl är bl.a. känd för sin ”Pomologi”.

Sthlm, J. P. Lindh, 1793. 8:o. 44,(9,1 blank,1) s. Tagen ur band. Delvis lite lagerfläckig i början och mot slutet. Två minimala bläckfläckar på två av de opaginerade bladen mot slutet. I övrigt ett gott ex. Pehr Enbom (1759-1810) utmärkte sig allt som oftast för sin högstämda ton och sitt svärmeri för Thorild och Rousseau. Hans försök på den vittra banan utmynnade i samtidens hån. Till exempel var Hammarsköld i ”Svenska vitterheten” särskilt skoningslös: ”Visserligen måste Enbom varit intagen af en blind och öfverdrifven egenkärlek, som uppskattade hans egenskaper högt öfver deras omfång och förmåga; det tyckes äfven, som skulle en högst ytlig bildning samt en oklar åsigt af konsten och lifvet hafva derjemnte bidragit att förvirra honom. Han hade nämligen också fått i sitt hufvud föreställningen om en prosaisk poesi, den han genom en tillkonstlad sentimentalitet, en efterjagad sublimitet och en uppblåst diction sökte frambringa, i sitt ’Skalde-försök öfver ett odödligt namn’”. Dock har B. E. Malmström senare försökt att släta över Enboms litterära försök: ”Enbom var en av dessa vårfåglar, som bebåda en skönare årstid men äro ute för tidigt och därför förfrysa under eftervinterns köld”.

Sthlm, L. Salvius, 1771. 8:o. (2),42 s. Tagen ur band och med rester av en senare ljusbrun ryggremsa. Oskuren. Några enstaka mindre lagerfläckar och sista bladet med en liten fuktfläck i yttermarginalen. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6322. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 0587. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 7579: ”Författaren stannar vid k. Gustaf d. I”.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1799. 8:o. 40 s. & 3 utvikbara grav. plr. Tagen ur band. Planscherna och textmarginalerna lagerfläckiga. Beskuren gammal namnteckning Schwer[in] på titelbladet. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 985. Första upplagan trycktes av Fougt 1774.

Uppsala, Leffler & Sebell, 1845. 8:o. (2),16 s. Häftad. Oskuren. Några obetydliga fläckar på titelbladet. Bra ex. ur L. F. Rääfs bibliotek. Marklin 13. Sallander Litteratur om Västergötland 371. Refererar bl.a. Swedenborgs, Linnés, Bergmans, Hisingers och Berzelius tankar om geologi i allmänhet och västgötabergen i synnerhet. Adolf Ludvig Hamilton (1820-96), som var född på Blomberg på Kinnekulle, gifte sig med en dotter till E. G. Geijer och blev sedermera landshövding i Uppland. Han var far till författaren Anna Charlotta Hamilton-Geete.

Sthlm, J. C. Holmberg, 1792. 8:o. 36 s. Häftad i samtida marmorerat omslag med senare handtextad titel. Titelbladet med obetydliga fläckar. Första utgåvan. Utkom före den första danska upplagan. Översatt av Pehr Bergström.

Uppsala, Wahlström & Låstbom, 1845. 8:o. (92) s. Brunt klotryggbd med stänkta snitt och handtextad titeletikett på främre pärmen. Med några enstaka marginalanteckningar, förlust av nedre hörnet på s. 89 vilket medfört att ett fåtal bokstäver bortfallit. Med Carl Trolle-Bondes exlibris och stpl samt stplr från Trolleholms bibliotek. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 4584 med felaktig kollationering. Låstbom (1815-45) var en mycket aktiv boksamlare inom det biografiska området och en av de mer verksamma medarbetarna i ”Biografiskt lexikon”. Han var dessutom delägare i boktryckeriet Wahlström & Låstbom, som sedermera blev Almqvist & Wiksells boktryckeri AB. Som synes är denna katalog tryckt på det egna tryckeriet.

Sthlm, A. J. Nordström respektive Norrköping, A. F. Raam, 1791. 8:o. (2),224,(26) s. Enkelt vinrött stänkdekorerat pappbd. Stpl på baksidan av titelbladet. Inlagan delvis fläckig och med ngt större störande fläck i övre marginalen på s. 101-14. Enstaka småhål och pappersförluster i marginalerna. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 3189. Setterwall Svensk historisk bibliografi 83. Gjörwell Förtekning 170. Utgiven av C. C. Gjörwell. Registret, som trycktes i Norrköping, utarbetades av Elias Pasch. Förteckningarna omfattar den del av de Benzeliska handskriftssamlingarna, som genom C. J. Benzelius donation tillföll biblioteket 1789, bland annat den omfattande brevsamlingen. Boken såldes ”till inkomst för Linköpings bibliothek”.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1760. 8:o. 68 s. Häftad, oskuren och ouppskuren i samtida gråpappersomslag. Titelbladet med obetydliga småfläckar, i övrigt ett helt fräscht ex. Bokhandlaranteckning i marginalen på titelbladet: ”Lefebure”. Översatt av Johan Funck ur författarens ”Essais de morale”. Lefebure var en av de främsta skeppsbroadelsfamiljerna.

Köpenhamn, B. Luno, 1845. 8:o. (8),232 s. Samtida ngt nött hfrbd med dekorativt guldornerad rygg. Marmorerade snitt. Skinnet hårt nött i hörnen, överst och nederst på ryggen samt i ytterfalsarna. Lätt lager- och småfläckig. Flera vikta hörn samt spridda anteckningar och förstrykningar i blyerts. Små bläckplumpar i marginalen på s. 44 och 193. Liten reva innerst i sista bladet. Med delvis överklistrad namnteckning på främre pärmens insida samt med stpl från Quidings antikvariat i Lund. Ur Per-Erik Lindahls bibliotek. Oskar Patrik Sturtzenbecher (1811-69), skrev sig efter 1855 Sturzen-Becker, började sin karriär som kåsör i Aftonbladet, ofta under pseudonymen ”Orvar Odd”, och blev mycket uppskattad av tidningens läsekrets. Under början av 1840-talet lät han utge ett par litterära skrifter som också vann publikens gehör, medan med den lyriska samlingen ”Min fattiga sångmö”, 1844, vände kritikerna mot honom och de ställde sig kallsinniga, ibland direkt ogillande till hans litterära försök. Sturtzenbecher lämnade Stockholm och bosatte sig hos vänner i Skåne. På hösten 1845 fick han en inbjudan från det nybildade ”Skandinaviske selskab” i Köpenhamn att hålla föreläsningar om ny svensk skönlitteratur. Föreläsningarna utgavs 1845 och väckte, enligt ”Nordisk familjebok”, både uppmärksamhet och gillande för ”sitt angenäma framställningssätt och de mången gång träffande, alltid qvicka omdömena”. 1847 flyttade han till Helsingborg och anlade ett eget tryckeri, där han bl.a. utgav tidningen ”Öresundsposten”.

Uppsala, litteris viduæ J. Edman, (1794). 4:o. 17 s. Häftad. Oskuren. Två små fläckar i titelbladets yttermarginal. Bra ex. ur L. F. Rääfs bibliotek. Marklin 188. Setterwall 5928. Cappelin Anteckningar till en småländsk bibliografi s. 26: ”Inneh. bl.a. förteckning över äldre handskriven och tryckt litteratur om Jönköping.” Med omfattande noter på svenska. Inleds med en tryckt dedikation till C. P. Thunberg och hans fru.

Strängnäs, A. J. Segerstedt, 1808. 4:o. (2),XI,50 s. Häftad i samtida gråpappomslag. Titelbladet med ljus fuktrand i inre marginalen. Några obetydliga småfläckar på s. 3. Fint ex. Ett av de märkligare litterära företagen någonsin i Sverige. Stiernhielms originaltext och Silverstolpes bearbetning till sin tids estetiska ideal löper parallellt.

Mariestad, f. d. Lewerentzska tryckeriet, 1832. 4:o. (1),10,(2 blanka),11-18,17-22,(1 blank,1) s. Häftad i samtida marmorerat pappomslag. Litet hack i övre marginalen med förlust av pagineringssiffran på s. 10. Tillskrift på titelbladet: ”herr kamar rådet Gyllenhoff”. Sista textsidan paginerad 23. Sidorna 12-18, 17-19 och det sista bladet är utvikbara.

Stockholm, Alb. Bonniers boktryckeri, 1954. (3,1 blank),99,(8) s. Dekorativt pappbd med bladmönster och klotskoning upp- och nedtill på rygg och pärmar samt brun titeletikett i skinn (Bonniers bokbinderi & även signerat av William Barkell). Omslaget medbundet. Ryggen helt obetydligt nött och lite snedläst. Med en tabula gratulatoria på de opaginerade bladen i början. Festskrift till Martinsons 50-årsdag. I redaktionen satt Olof Lagercrantz tillsammans med Georg Svensson och Ingalisa Munck. Bidrag av bland andra Erik Asklund, Artur Lundkvist, Gustav Sandgren, Ivar Lo-Johansson, Eyvind Johnson, Olof Lagercrantz, Alf Henrikson, Gunnar Ekelöf, Kjell Hjern och Torsten Billman.

Sthlm, 1969. (8),178,(2) + (4),324 + (4),VII,(1),658 s. Två gröna oklbd med infärgade övre snitt. Obetydligt nötta. Med exlibris från P. A. Norstedt & söners referensbibliotek. Jmfr Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 992. Faksimilupplaga. Originalet utkom 1895-1902 utarbetad på Publicistklubbens uppdrag. Standardreferensverket rörande den svenska tidnings- och tidskriftslitteraturen med många biografiska och litteraturhistoriska notiser. Tredje delen förtecknar landsortspressen 1813-99. Där återfinns också ett pseudonym- och signaturregister och ett mycket omfattande personregister för alla delarna.

London, 1894. XII,208,1-48,1-16 s. & plr. Ngt nött oklbd. Ngt lös i häftningen. Enstaka blyertsanteckningar. Med Alfred Chappells namnteckning. De avslutande två pagineringsföljderna består av förlagsreklam.

Sthlm, A. Zetterberg, 1796. 8:o. XVI,165 s. Trevligt samtida ljusbrunt hfrbd med guldornerad rygg och rosa titeletikett samt gula snitt. Den obetydligt blekta ryggen med ett par småfläckar och lätta skrapmärken. Enstaka småfläckar. Bra ex. Nils Lorens Sjöberg (1754-1822), den förste innehavaren av stol nr 18 i Svenska akademien, diskuterar i förordet svensk verslära och uttalsprinciper.