Search Results

Köpenhamn, 1934. (2 blanka),24,(2) s. & 100 plr. Fint ohalvpergamentbd. Övre snitt skuret, övriga snitt oskurna. Ryggen med mindre stötmärke nederst. Pärmarna med några småfläckar och nötningar. Bra ex. Ståtligt standardverk i folioformat.

Sthlm, A. Zetterberg, 1794. 8:o. 48 s. Med grav. titelvinjett. Häftad och oskuren. Fuktfläckig i yttermarginalen från titelbladet till s. 25. Titelbladet småsolkigt och med en smärre skada i innermarginalen. Olof Swartz (1760-1818) var framstående botanist och tilldelades 1791 den första Bergianska professuren. I sitt tal uppehåller han sig föga förvånande länge vid Linné och dennes insatser på naturalhistoriens område. Swartz efterträdde senare Sparrman som ansvarig för Vetenskapsakademiens samlingar.

Stockholm, A. Bonniers boktryckeri, 1975. 431 s. Oklbd med skyddsomslag. Obetydligt snedläst. Skyddsomslaget med minimala revor. Dedikation till ”Petter [Bergman] och Jonna från Göran 6.11.75”. Trevligt associationsexemplar.

Sthlm, H. Fougt, 1774. 8:o. (6),143,(1) s. Häftad och ngt nött i trasigt samtida stänkt omslag, det bakre löst. Inledningsvis med fuktränder. Med Lunds universitetsbiblioteks gamla dubblettstpl på titelbladet och S. Hylanders namnteckning daterad 1818. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1093.

Uppsala, Zeipel & Palmblad, 1818. 8:o. (106) s. Hklbd. Bläckkladd på några ställen. Andra bladet med avrivet hörn. Ur G. A. Sparres bibliotek och med Trolleholms exlibris. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 4504. Fants samling innehöll till stor del svensk historia, men även ett antal svenska 1500-talstryck och en liten avdelning manuskript.

Uppsala, J. F. Edman, 1805. 8:o. (8),180,(2) s. Samtida lätt nött turkosblått pappbd med ljusbrun titeletikett. Gula snitt. Ryggen med skada nederst och lätt sprucken överst i bakre falsen. Obetydligt lagerfläckig. Med lagerfläckar på titelbladet och överst på s. 35-44 och 63-70. Det tredje av preliminärbladen förstärkt nedtill och längs med falsen. Rättelsebladet med lite kladd av blå krita. Med tryckt dedikation till Axel von Fersen. August Hermann Niemeyer var tysk teolog och pedagog. Hans pedagogiska arbete ”Grundsätze der Erziehung” utgavs 1796 och var den första större systematiska framställningen i ämnet på tyska. Uppfostringsidéerna är tydligt påverkade av Herders humanitetsideal och germanska anda.

Uppsala, J. Edman, (1782). 4:o. 8,(8) s. Något nött marmorerat pappbd från 1900-talets början med tryckt svart titeletikett på ryggen och senare maskinskriven titeletikett på frampärmen. Delvis lagerfläckig. Titeln delvis med smärre blyertsunderstrykningar. Ur Curt Wallins bibliotek. Marklin Catalogus disputationum 32. Setterwall Svensk historisk bibliografi 1107. Om orsakerna varför Lübeckarna var Gustav Vasa behjälpliga mot Kristian II. De sista åtta sidorna är ett avtryck av ”Thette wartt framsatt för thenn menige mhann y Westerås anno d. 1523 om mårmessone, huilkitt och må förkunnes annorstadis y lannditth”.

Philadelphia, 1930. XVI,287,(1 blank,1) s. & plr & 1 utvikbar karta. Blått dekorerat oklbd. Oskurna snitt. Ryggen lätt gulnad och lite nött upp- och nedtill. Sprucken i bakre innerfals. Utgiven av the Swedish colonial society. Själva instruktionen är utgiven med svensk och engelsk parallelltext. Innehåller även en biografi över Johan Printz och i appendixet olika avtryckta rapporter av honom, liksom brev från Printz, Papegoja, Oxenstierna och Brahe.

Uppsala, J. F. Edman, 1803. 8:o. 30,(1) s. Häftad. De två första bladen delvis med mörk smutsrand nederst. Med spår av vikning i nedre yttre hörnet. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 4845.

Västerås, (1751). 8:o. (12),24,(4) s. Tagen ur band. Hårt skuren upptill, i några fall nuddande översta raden. Datumet den 14 dec. tillskrivet i bläck i titeln. Lidén Catalogus disputationum 8. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2172. Recenserades i ”Lärda tidningar” nr 6 1752. Möjligen är Oldberg författaren. Hyllningar på svenska av Petr. Edström, N. Åmann Nilsson och Nils Paulin. Inledningsvis dedikationer till Olof Kiörning, kyrkoherdarna Daniel Salin, Johan Lidin och Eric Sellin samt Oldbergs fyra ”högtbevågne gynnare och värde farbröder”. Avhandlingen föreslår bland annat tillsättandet av lantekonomer som allmogens vägledare för att förbättra lantbruket i landet. Anders Berch (1711-74), som var frihetstidens ledande merkantilist, fick Sveriges första ekonomiska professur 1741. I hans instruktion stadgades bland annat att både undervisningen och disputationerna skulle hållas på svenska.

Åbo, J. C. Frenckell, 1770. 4:o. (6),18 s. Nyare marmorerad ryggremsa. Några mindre fuktränder. Nedre hörnet avrivet på s. 3. Vallinkoski 333. Om Sveriges handel med Ryssland i äldre tider.

Sthlm, 1969. (8),178,(2) + (4),324 + (4),VII,(1),658 s. Två gröna oklbd med infärgade övre snitt. Lätt nötta. Jmfr Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 992. Faksimilupplaga. Originalet utkom 1895-1902 utarbetad på Publicistklubbens uppdrag. Standardreferensverket rörande den svenska tidnings- och tidskriftslitteraturen med många biografiska och litteraturhistoriska notiser. Tredje delen förtecknar landsortspressen 1813-99. Där återfinns också ett pseudonym- och signaturregister och ett mycket omfattande personregister för alla delarna.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1842. 12:o. 23,(1) s. Häftad med gult tryckt omslag. Liten fläck i marginalen på s. 17. De sista bladen med fuktrand. Carl G. Dahls namnteckning. Hebbe 1748. En andra upplaga utkom 1863 och förkortade upplagor publicerades 1845 respektive 1850. En översättning till norska utkom 1843. Carl G. Dahl är bl.a. känd för sin ”Pomologi”.

Sthlm, J. P. Lindh, 1793. 8:o. 44,(9,1 blank,1) s. Tagen ur band. Delvis lite lagerfläckig i början och mot slutet. Två minimala bläckfläckar på två av de opaginerade bladen mot slutet. I övrigt ett gott ex. Pehr Enbom (1759-1810) utmärkte sig allt som oftast för sin högstämda ton och sitt svärmeri för Thorild och Rousseau. Hans försök på den vittra banan utmynnade i samtidens hån. Till exempel var Hammarsköld i ”Svenska vitterheten” särskilt skoningslös: ”Visserligen måste Enbom varit intagen af en blind och öfverdrifven egenkärlek, som uppskattade hans egenskaper högt öfver deras omfång och förmåga; det tyckes äfven, som skulle en högst ytlig bildning samt en oklar åsigt af konsten och lifvet hafva derjemnte bidragit att förvirra honom. Han hade nämligen också fått i sitt hufvud föreställningen om en prosaisk poesi, den han genom en tillkonstlad sentimentalitet, en efterjagad sublimitet och en uppblåst diction sökte frambringa, i sitt ’Skalde-försök öfver ett odödligt namn’”. Dock har B. E. Malmström senare försökt att släta över Enboms litterära försök: ”Enbom var en av dessa vårfåglar, som bebåda en skönare årstid men äro ute för tidigt och därför förfrysa under eftervinterns köld”.

Sthlm, L. Salvius, 1771. 8:o. (2),42 s. Tagen ur band och med rester av en senare ljusbrun ryggremsa. Oskuren. Några enstaka mindre lagerfläckar och sista bladet med en liten fuktfläck i yttermarginalen. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6322. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 0587. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 7579: ”Författaren stannar vid k. Gustaf d. I”.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1799. 8:o. 40 s. & 3 utvikbara grav. plr. Tagen ur band. Planscherna och textmarginalerna lagerfläckiga. Beskuren gammal namnteckning Schwer[in] på titelbladet. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 985. Första upplagan trycktes av Fougt 1774.

Uppsala, Leffler & Sebell, 1845. 8:o. (2),16 s. Häftad. Oskuren. Några obetydliga fläckar på titelbladet. Bra ex. ur L. F. Rääfs bibliotek. Marklin 13. Sallander Litteratur om Västergötland 371. Refererar bl.a. Swedenborgs, Linnés, Bergmans, Hisingers och Berzelius tankar om geologi i allmänhet och västgötabergen i synnerhet. Adolf Ludvig Hamilton (1820-96), som var född på Blomberg på Kinnekulle, gifte sig med en dotter till E. G. Geijer och blev sedermera landshövding i Uppland. Han var far till författaren Anna Charlotta Hamilton-Geete.

Sthlm, J. C. Holmberg, 1792. 8:o. 36 s. Häftad i samtida marmorerat omslag med senare handtextad titel. Titelbladet med obetydliga fläckar. Första utgåvan. Utkom före den första danska upplagan. Översatt av Pehr Bergström.

Uppsala, Wahlström & Låstbom, 1845. 8:o. (92) s. Brunt klotryggbd med stänkta snitt och handtextad titeletikett på främre pärmen. Med några enstaka marginalanteckningar, förlust av nedre hörnet på s. 89 vilket medfört att ett fåtal bokstäver bortfallit. Med Carl Trolle-Bondes exlibris och stpl samt stplr från Trolleholms bibliotek. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 4584 med felaktig kollationering. Låstbom (1815-45) var en mycket aktiv boksamlare inom det biografiska området och en av de mer verksamma medarbetarna i ”Biografiskt lexikon”. Han var dessutom delägare i boktryckeriet Wahlström & Låstbom, som sedermera blev Almqvist & Wiksells boktryckeri AB. Som synes är denna katalog tryckt på det egna tryckeriet.

Sthlm, A. J. Nordström respektive Norrköping, A. F. Raam, 1791. 8:o. (2),224,(26) s. Enkelt vinrött stänkdekorerat pappbd. Stpl på baksidan av titelbladet. Inlagan delvis fläckig och med ngt större störande fläck i övre marginalen på s. 101-14. Enstaka småhål och pappersförluster i marginalerna. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 3189. Setterwall Svensk historisk bibliografi 83. Gjörwell Förtekning 170. Utgiven av C. C. Gjörwell. Registret, som trycktes i Norrköping, utarbetades av Elias Pasch. Förteckningarna omfattar den del av de Benzeliska handskriftssamlingarna, som genom C. J. Benzelius donation tillföll biblioteket 1789, bland annat den omfattande brevsamlingen. Boken såldes ”till inkomst för Linköpings bibliothek”.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1760. 8:o. 68 s. Häftad, oskuren och ouppskuren i samtida gråpappersomslag. Titelbladet med obetydliga småfläckar, i övrigt ett helt fräscht ex. Bokhandlaranteckning i marginalen på titelbladet: ”Lefebure”. Översatt av Johan Funck ur författarens ”Essais de morale”. Lefebure var en av de främsta skeppsbroadelsfamiljerna.

Köpenhamn, B. Luno, 1845. 8:o. (8),232 s. Samtida ngt nött hfrbd med dekorativt guldornerad rygg. Marmorerade snitt. Skinnet hårt nött i hörnen, överst och nederst på ryggen samt i ytterfalsarna. Lätt lager- och småfläckig. Flera vikta hörn samt spridda anteckningar och förstrykningar i blyerts. Små bläckplumpar i marginalen på s. 44 och 193. Liten reva innerst i sista bladet. Med delvis överklistrad namnteckning på främre pärmens insida samt med stpl från Quidings antikvariat i Lund. Ur Per-Erik Lindahls bibliotek. Oskar Patrik Sturtzenbecher (1811-69), skrev sig efter 1855 Sturzen-Becker, började sin karriär som kåsör i Aftonbladet, ofta under pseudonymen ”Orvar Odd”, och blev mycket uppskattad av tidningens läsekrets. Under början av 1840-talet lät han utge ett par litterära skrifter som också vann publikens gehör, medan med den lyriska samlingen ”Min fattiga sångmö”, 1844, vände kritikerna mot honom och de ställde sig kallsinniga, ibland direkt ogillande till hans litterära försök. Sturtzenbecher lämnade Stockholm och bosatte sig hos vänner i Skåne. På hösten 1845 fick han en inbjudan från det nybildade ”Skandinaviske selskab” i Köpenhamn att hålla föreläsningar om ny svensk skönlitteratur. Föreläsningarna utgavs 1845 och väckte, enligt ”Nordisk familjebok”, både uppmärksamhet och gillande för ”sitt angenäma framställningssätt och de mången gång träffande, alltid qvicka omdömena”. 1847 flyttade han till Helsingborg och anlade ett eget tryckeri, där han bl.a. utgav tidningen ”Öresundsposten”.