Search Results

Sthlm, A. Zetterberg, (1794). 8:o. (4),100 s. Häftad och oskuren i tryckt originalomslag. Reva i främre omslag. Lätt lagerfläckig. Fint ex. Klemming s. 161. ”På öfversättarens förlag.” Omslagets insidor med en förteckning över ”theater-arbeten af D. G. Björn.” Originalets titel lyder ”Catherine ou la belle fermière”.

Lund, J. Lundblad, 1794. 8:o. (2),236 s. Samtida brunt klistermarmorerat pappbd med nyare tryckt titeletikett. Blåstänkta snitt. Pärmen fuktskadad vid ryggen och falsarna med lite tråkiga nötningar. Enstaka fläckar. En samling småfläckar i övre hörnet på s. 97-104 och en stark liten fläck i övre marginalen på s. 119-20. Med P. Jönsons överstrukna namnteckning, Henning Pleijels två namnteckningar från 1877, varav den ena daterad Hammeda, och Hilding Pleijels exlibris på bakpärmens insida. Nils Johan Sundius (1761-1828) var kyrkoherde i Harlösa och Hammarlunda vid denna tid. Han var en flitig författare av åminnelsetal, likpredikningar och personskrifter. Henning Pleijel (1850-1922) var kontraktsprost och kyrkoherde i Lenhovda och Ekeberga samt far till teologen och kyrkohistorikern Hilding Pleijel.

Sthlm, L. L. Grefing, 1745. 8:o. 30 s. Tagen ur band. Stänkta snitt. Enstaka lager- och småfläckar. Titelbladet med fuktfläck och spår av raderad namnteckning. Hebbe 552. Med en tryckt rekommendationsskrivelse av Pehr Elvius för Vetenskapsakademiens räkning. Arbetet utkom samma år även i en annan översättning utförd av C. Carleson.

Lund, J. Lundblad, 1791. 8:o. 24 s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Delvis lagerfläckig. Med Amalia Ramels samtida namnteckning nedtill på titelbladet och noteringen ”6.” upptill. Libris anger Bogatzky som möjlig författare och Gabriel Thulin som sannolik översättare. En andra upplaga trycktes 1793.

Sthlm, J. P. Lindhs enka, (1823). 16:o. (48) s. Tagen ur band. Ngt bruntonad, lagerfläckig och med fuktränder. En del samtida bläckmarkeringar i kalenderdelen och övre yttre hörnet avklippt i denna avdelning. Vetenskapsakademiens kontrollstpl på titelsidan. Holmberg Bibliografi över J. J. Berzelius 1823:2. Klemming & Eneström Sveriges kalendariska literatur II, s. 16. Uppsatsen ”Korrt underrättelse om tillwerkning af pottaska” upptar s. (39-45) och är skriven av J. J. Berzelius.

Sthlm, I. Marcus, 1857. 8:o. XI,(1 blank),393,(3 blanka) s. Enkelt rött klbd från 1900-talets första hälft. Titelbladet med en mindre flottfläck och dess övre yttre hörn lite missfärgat. Ren inlaga. Ferguson Bibliography of Australia 12960 för det tyska översättningen av ”Our Antipodes: or, Residence and Rambles in the Australasian Colonies” som först publicerades 1852.

Sthlm und Hamburg, 1773. 8:o. (8),168 s. Fint ngt nött och obetydligt fläckigt samtida hfrbd med upphöjda bind, ljusbrun titeletikett och guldornering i form av blommor på ryggen. Röda snitt. Titelbladet med Sven Stenbergs överstrukna namnteckning. Spridda understrykningar i bläck. Fint ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 452. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 2542, noten, som berättar att ”boken är en conjuncturs-skrift, beledsagad med en konungalängd tagen ur Botins Utkast, men felaktigt afskrifven”.

Uppsala, Edquist & k., 1860. 8:o. (4),49 s. Tagen ur band. Några ljusbruna fuktfläckar på sista bladet. Josephson Avhandlingar ock program s. 92. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6571. I en bilaga förtecknas alla Ostindiska kompaniets utsända fartyg 1731-66.

Jönköping, J. P. Lundström respektive J. E. Lundström & comp., 1844-45. 8:o. 600,(7) s. Något nött samtida hfrbd med dekorativt guldornerad rygg, etikettsignerat C. P. Lindqvist, Jönköping. Större spricka i bakre falsens nedre del. Bortklippt namnteckning på försättsbladet. Ngt lagerfläckig, mer i början. Understrykningar i blyerts på s. 347. Almquistiana 308. Innehåller bland annat ”Om poesi i sak”.

Uppsala, Leffler och Sebell, 1841. 4:o. (2),8 + (2),9-16 + (2),17-24 + (2),25-32 + (2),33-43 s. Fem häften. Del I-II och IV-V oskurna och delvis ouppskurna. Del III med ett bevarat tryckt bakre omslag. Del I-III med stora men svaga fuktränder. Ur L. F. Rääfs bibliotek. Marklin 16-20. Forsbom Litteratur om Hälsingland s. 184. Utkom även i bokform. Respondenter var Rich. Mich. Ehrenborg, Adam Ferdinand Wessman, Gustaf Adam Wilhelm Ehrengranat, Harald Ludvig Grundberg och Carl Edvard Grundberg. Detta är den äldsta samlade uppteckningen av dialektord från Hälsingland och bygger på ett manuskript skänkt 1803 till Gästrike-Hälsinge nation i Uppsala av rektorn i Gävle Pehr Boling. Lénström har ur detta manuskript uteslutit alla de ord som återfinns i Ihres dialektlexikon. I företalet passar Lénström på att nämna att hälsingeorden i Almquists ”Svensk språklära” så gott som uteslutande är hämtade ur Ihres arbete.

Uppsala, J. H. Werner, (1709). Liten 8:o. (6),114 s. Häftad med äldre marmorerad och hårt blekt ryggremsa. Blåstänkta snitt. Lätt och jämnt bruntonad. Ett fåtal svaga små fuktfläckar. Bra ex. Lidén Catalogus disputationum 42. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1383: ”Författaren visar med många vitnesbörder, at longobarderne kommit ifrån Sverige”. Om de italienska longobarderna.

Lund, (1789). 4:o. (4) s. Oskuren. Solkig och med flera fuktränder. Titelbladet med två bläckfläckar. Datumet är inte ifyllt. Sista sidan med Hamiltons eget förordnande om sin begravning, bland annat ville han inte ha någon likpredikan. En kort vers av Fr. Svanander kommenterar detta: ”Hvad! skildra Hamilton - - den nåden han ärfarit? Nej! Sjelf han tolkat alt i denna korta skrift: Och tårar, tårarna, som strömma vid hans grift, bevisa uppenbart hvad han för folket varit [...]”.

Uppsala, 1914-16. XXXI,(1),329,(1) s. & plr + (4),II,(2),103,(8) + (6) s. & plr. + COLLIJN, ISAK. Katalog över Kungl. bibliotekets i Stockholm inkunabelsamling. Nyförvärv 1915-1939, jämte tillägg till huvudkatalogen 1914. Uppsala, 1940. X,67 s. De tre första delarna i enkla klotryggbd med omslagen uppklistrade på pärmarna. Den sista delen häftad och ouppskuren. Med ett förord på svenska av E. W. Dahlgren i första delen. Av andra delen utkom bara första häftet som rör de svenska inkunabeltrycken 1483-84. Den avslutas med fem sidor avbildningar av vattenmärken. Att fortsätta den delen ansågs överspelat i och med utgivandet av ”Sveriges bibliografi”.

Karlskrona, G. Törn, (1745). 4:o. (92) s. Tagen ur band och med spår av inbindningen i inre marginalen på första och sista sidan. Gamla rödstänkta snitt. Någon småfläck. Titelbladet med äldre numrering upptill: ”Nr. 23.” Med personalier på sidorna (75-83). Avslutas med en ”Cantata” av Salomon Henschen och ett sorgekväde av Petrus Lorents Trägård. Cecilia Catharina Qviding (1700-45) var dotter till kyrkoherden i Kvidinge Petrus Qviding och gift med kyrkoherden i Karlshamn Erasmus Trägårdh. Georg Törn var mycket kortvarig som boktryckare i Karlskrona och sannolikt bara 1745-46. enligt Klemming och Nordin ”Svensk boktryckeri-historia” kunde han inte fullgöra betalningen för tryckeriet till företrädaren.

Uppsala, Zeipel et Palmblad, 1815. 4:o. (4),13 s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Enstaka lagerfläckar. Marklin Catalogus disputationum 338. Allt som utkom. Den näst sista avhandlingen som Fant presiderade för. Om korståg och resor till Palestina under medeltiden. Med ett litet latinskt citat om St. Ragnhild i Täljes resa till Jerusalem.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1810. 4:o. (22) s. Tagen ur band. Gammal numrering i övre ytterhörnet på titelsidan. Fint ex. Bring Riksdagshandlingar s. 172. Den första tryckfrihetsordningen efter statskuppen 1809 och försedd med grundlags status. Den byggde på 1766 års tryckfrihetsförordning och gav en vidsträckt tryckfrihet. Den kom att omarbetas redan 1812, då bland annat indragningsmakten las till.

Sthlm, J. G. Lange, 1789. 8:o. (4),28 s. Med grav. titelvinjett. Tagen ur band. Enstaka småfläckar. Med bläcknumrering överst på titelsidan. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6474 med avvikande kollationering. Med svar av Vetenskapsakademiens sekreterare J. G. Wilcke på s. 25-28. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Som en av sin tids mest uppburna talare framträdde S med en rad åminnelsetal, där en försiktig kritik någon gång smyger sig in i den traditionella panegyriken. I ett par ambitiösa presidietal i VA tog han upp ämnen ur sv historia. Det första, från aug 1787, behandlar folkliga seder och bruk såsom de återspeglas i de medeltida lagarna”.

Sthlm, F. Cederborgh & comp., 1815. 8:o. 35 s. Tagen ur band och lite slarvigt insatt i en gul senare ryggremsa. Gamla infärgade snitt. Något solkig och med enstaka småfläckar. Med en kraftig fuktfläck i övre marginalen. Några små hål i övre vänstra hörnet på s. 3 och en gammal bläckuträkning i samma övre marginal. Bring Rättegångshandlingar 930:17. Sjögren Grevesmöhliana C 66. Ingick i skriftväxlingen kring Grevesmöhlen och är ett svenskt original, trots uppgiften på titelbladet. Första upplagan utkom 1815 och en tredje upplaga utkom i Stockholm 1935 utgiven av det nazistiska förlaget Svea rike. Utformad som en dialog mellan en biskop och en rabbin där judar bland annat beskrivs som en stat inom staten med syfte att tränga ut andra folk och med formuleringar som ”juden förblifver jude ifrån slägte till slägte in sæcula sæculorum”. Carl Gustaf Nordforss (1763-1832) var militär, poet och teaterman. Detta är såvitt känt hans enda antisemitiska skrift.

Uppsala, E. Berling, 1876. 8:o. (4),42 s. & 1 tryckt rättelselapp & 1 utvikbar faksimilplansch tryckt i rött. Tagen ur band. Oskuren. Titelbladet solbränt i kanterna och lite lagerfläckigt. I slutet förtecknas 46 gravskrifter på grekiska från katakomberna, med svensk översättning. Planschen avbildar en av dessa som även har två hebreiska ord och en avbildning av den sjuarmade ljusstaken.

Uppsala, Leffler och Sebell, 1845. 12:o. 84 s. Brunt hfrbd med olivgrön titeletikett och Johan Andersson i Vänersborg. Det främre tryckta gula omslaget medbundet. Lätt blekt och något nött rygg. Lätta lagerfläckar. Gott ex. ur Nils Fries bibliotek och med hans diskreta inköpsanteckning i blyerts. Utgiven på P. Hansellis förlag. Målande beskrivning av Uppsalastudenternas traditionella valborgsfirande. ”När man i långa vintermånader framför en värmande brasa bläddrat i bladen af någon latinsk författare, hvars flödande vältalighet ändock icke förmått fängsla våra tankar, så verkar den första solstrålen från en blånande luft likasom ett trollslag”.

Örebro, 1915-20. (4),274 + (8),262,(1) + (8),215,(1) s. Grått linnebd med titeletikett av svart skinn och stänkta snitt. Främre omslaget till första delen medbundet, samtliga till delarna II och III. Dedikation till majoren m.m. H. G. W. Hagman på det främre häftesomslaget till del III. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 15 och 753. Innehåller bland annat anteckningar om ett femtiotal släkter och material om Örebro kompani och dess chefer samt Örebro gevärsfaktori.

Underrättelse om sättet, at bereda lin och hampa. Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1752. 4:o. (8) s. Tagen ur band. Med samtida bläckanteckningar i nedre marginalen på titelsidan. Bra ex. Anders Lissander (1704?-86) var under lång tid verksam inom Manufakturkontoret och kommersråd i Kommerskollegiet samt på sin tid känd som flitig ekonomisk skriftställare rörande bland annat lanthushållning och fårskötsel. Nu är han kanske mest bekant som Bellmans vän och beskyddare och det var efter ett framträdande i Lissanders hem som J. G. Oxenstierna skrev sina berömda dagboksanteckningar om Bellman.

Uppsala, ex officina Werneriana, (1721). Liten 8:o. (6),28,(4) s. Häftad och insatt i ny gråpappersryggremsa. Liten reva i övre marginalen och en samtida tillskrift i nedermarginalen på titelbladet: ”hr Boberg”. Bra ex. Lidén Catalogus disputationum 87. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1319: ”Författaren nekar emot Hieronymum, Zacuthum, Phil. Nicolai, Hulsemannum, Grotius och Messenium, at igenom Gog och Magog förstås svear och göther”. Med hyllningar av N. O. Rabenius, C. G. Hallman, O. Arfzlind och And. Barchæus. Gog i landet Magog omnämns på några ställen i bibeln. Dess betydelse har varit omdiskuterad genom historien och flera försök har gjorts att identifiera vilka folkslag och platser som avses. Kyrkofadern Ambrosius menade 378 e.Kr. att det var goterna som avsågs med Gog, en tradition som stormaktstidens göticister tog upp och placerade Magog, Noaks sonson, först i göternas kungalängd. Celsius och Nohrborg bryter i denna avhandling med den historieskrivningen.