Search Results

Uppsala, J. Edman, 1785. 8:o. 44 s. Med inklistrad grav. vapensköld överst på s. 3. Tagen ur band. Rester av svart ryggremsa. Litet hål i nedre marginalen på s. 5-8. 3 cm lång reva i texten på s. 27-28 med förlust av någon bokstav. Den inklistrade vinjetten med Meldercreutzska vapnet är graverad av Nils Borgqvist. Akten avslutades med att ättens vapen sönderslogs. Gerhard Störning Drufwa (1726-1807) var militär och godsägare. Jonas Meldercreutz (1714-85) var militär, professor i matematik och bruksägare. Han var son till domprosten i Uppsala Lars Molin och hade Anders Celsius som lärare. Han följde denne på såväl en utrikesresa 1732-34 som Maupertuis gradmätningsexpedition till Tornedalen 1736. Han grundade bruket Melderstein i Västerbotten och dog på hemväg därifrån på Åland. Talet är rikt på detaljerade uppgifter om Meldercreutz resor och bruksverksamhet i Norrland.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, hos P. Momma, (1747). 4:o. (4) s. Titelsidan med riksvapnet som träsnittsvinjett. Oskuren. Fint ex. Åhlén & Åhlén Censur och tryckfrihet 17.131. De fem skrifterna hade titlarna ”Korta erindringar om ogudaktige prester”, ”Om rättferdiggiörelsen igenom trona på Christum”, ”Emot zinzendorffianer och alla them, som under namn af fattige syndare rika och noghafwande laodiceer äro”, ”Emot freijmeurerne” respektive ”Några anmärkningar öfwer et bref”. De var utgivna av radikalpietisterna Erick och Jacob Ericksson på Skevik. Det är osäkert var de trycktes, såväl Norrköping, Åbo som Königsberg har föreslagits som tryckort. Militärerna och bröderna Jacob (1689-1737) och Erick Ericksson (1695-1761) från Keviå i Finland. De kom som unga i kontakt med pietismen vilket ledde till konflikter med prästerskapet i Åbo stift - bland annat vägrade de besöka kyrkan, ta nattvarden och låta döpa sina barn. 1734 dömdes de till landsförvisning och lämnade Sverige tillsammans med ett sextiotal anhängare som frivilligt följde med dem. Åren 1734-45 befann sig ”främlingarna” - som de själva kallade sig - i landsflykt i Danmark, Tyskland och Holland; Jacob Ericksson avled 1737 i Altona varefter Erick Ericksson ensam övertog ledningen för sällskapet. Vid hemkomsten bestod gruppen av 26 personer som genom mäktiga gynnare kunde slå sig ned på gården Skevik på Värmdö. Skevikarna bedrev liten egen verksamhet och levde i huvudsak på gåvor, men de var desto verksammare på det andliga området. De gav ut flygblad och översatte texter av de tänkare som influerat dem. Dessa översättningar kunde på grund av censuren inte tryckas.

Sthlm, H. Fougt, 1776. 4:o. (4),35 s. Häftad. Skuren i ryggen. Enstaka lager- och småfläckar. Titelsidan ngt solkig. Lätt missfärgad i nedre marginalen på s. 4 och nedre hörnet på s. 6. Delvis tryckt på blåtonat papper. Bibliotheca Rudbeckiana 1512. Nya upplagor utkom 1783, 1820, 1833-34 etc. Dikten, som även översattes till danska, är ett komiskt epos som inspirerats av Hofmanska upproret i Västergötland 1766 och boråsarnas försvar mot Hofmans bondehär. Schück skriver i sin litteraturhistoria att ”det, som särskilt tyckes hava roat Rudbeck, var det martialiska lynnet hos boråsarna” och menar att poemet ”onekligen är en bland de bäst lyckade dikter, som finnas från denna tid.” Olof Rudbeck den yngste (1750-77) var kanslist i Riksarkivet och sonsons son till ”Atlanticans” författare. Han skrev ”Boråsiaden” som sjuttonåring, men omarbetade den av politiska skäl före utgivningen 1776.

Sthlm, P. Hesselberg, 1765. 8:o. 31 s. Tagen ur band och insatt i senare enkelt ljusbrunt pappomslag med handskriven titel i bläck på framsidan. På titelsidan är texten i samtiden ändrad i bläck till ”Tanck-spridde”. Något fläckig och med enstaka starkare fläckar. Samling av stenstilar i Carl Gustaf Tessins efterföljd, bland annat över rummen i Holthusens officersboställe. Militären Carl Johan von Holthusen (1715-91) gav ut en del vittra arbeten och Sveriges första soldatinstruktion 1769.

Sthlm, A. Zetterberg, 1799. 8:o. (2),IV,122 s. Häftad i samtida gråpappomslag med handskrivna texten ”Ramel” på ryggen. Titelbladet med lagat övre hörn. Enstaka fläckar. På sista sidan en del småfläckar i yttermarginalen. Samtida namnteckning J. Siöbohm (?), monogramstpl ”F. A. S.” på titelbladet, Kungliga bibliotekets diskreta duplettmarkering i blyerts,Christian Hammers exlibris samt Bertil Ekbergs namnteckning daterad 1909. Jean-Pierre Ramel (1768-1815) var fransk general. Han arresterades det nämnda datumet tillsammans med de i titeln nämnda herrarna och deporterades till straffkolonin på franska Guyana, varifrån han rymde året därpå. 1815 blev han till slut mördad av rojalister i franska Toulouse.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1794. 4:o. (16) s. Tagen ur band. Enstaka lagerfläckar. Samtida bläckpaginering. Bring Rättegångshandlingar 758:8. Tjugofem handlingar utkom i målet. Detta är kortversionen rörande den rättegång där Gustaf Mauritz Armfelt anklagades för att konspirera mot Sverige och Reuterholm. Armfelt förlorade i domen sitt efternamn och benämns därför bara med sina förnamn. Efter Gustav III:s död utnämndes Armfelt till minister i Neapel av Gustaf Adolf Reuterholm, den starka mannen i förmyndarregeringen för Gustav IV Adolf. Armfelt hade lösa planer på att störta Reuterholm. Hans planer upptäcktes och han dömdes 1794 till döden av Svea hovrätt, men då hade han redan satt sig i säkerhet i Ryssland. Efter att Gustav IV Adolf blivit myndig kung återtogs domen 1799 och hans karriär tog ny fart. Han blev sändebud i Wien, befälhavare i Pommern och vid västra armén.

Sthlm, C. G. Cronland, 1791. 8:o. 118,(1) s. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag med handskriven ryggtitel och gul handskriven nummeretikett på ryggen. Lite nagg i ryggen överst och nederst. Litet hål i övre marginalen på s. 14. Mycket fint ex. ur Per-Erik Lindahls bibliotek. Med tryckt dedikation till kronprins Gustav (IV) Adolf. Petrus, eller Per, Kölmark (1750-1839) var lektor i logik vid Karlstads gymnasium och publicerade flera arbeten inom filosofi och uppfostran. Hans filosofiska idéer bestod till huvudsak av ett hopplock från Locke, Kant och Wolff.

Sthlm, J. Pfeiffer, 1801. 8:o. (8),364,(17) s. Samtida ngt nött grönt glättat pappbd med sparsamt guldornerad rygg. Stänkta snitt. Ryggen ngt blekt och med små pappersförluster överst och nederst. Spricka i pärmpappret i frampärmens ytterfals. Inlagan bitvis ngt småfläckig. Titelbladet med några små nötningar. Med Gabriel Marklins monogramstpl på titelbladet. Översatt och bearbetad av Samuel Ödmann, som även försett arbetet med ett förord. Ödmanns förlagor har i bägge fall varit tyska bearbetningar av Campbells och Paolino da San Bartolomeos resebeskrivningar.

Sthlm, J. G. Lange, 1789. 8:o. (4),28 s. Grav. titelvinjett. med devisen ”För efterkommande”. Häftad och oskuren. Genomgående fuktrand överst i ryggmarginalen och svagt i yttermarginalen. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6474 med avvikande kollationering. Med svar av Vetenskapsakademiens sekreterare J. G. Wilcke på s. 25-28. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Som en av sin tids mest uppburna talare framträdde S med en rad åminnelsetal, där en försiktig kritik någon gång smyger sig in i den traditionella panegyriken. I ett par ambitiösa presidietal i VA tog han upp ämnen ur sv historia. Det första, från aug 1787, behandlar folkliga seder och bruk såsom de återspeglas i de medeltida lagarna”.

Helsingfors, 1878. XIV,264 s. Ngt nött ohklbd. Övre och främre snittet ngt lagerfläckiga. Med parallelltext på finska och franska.

Sthlm, C. M. Thimgren, 1863. 8:o. 16 s. Häftad i tryckt ljusbeige omslag. Lätt tillskrynklad med några smånaggar. J. O. Wedbergs stämpel på främre omslagets insida. Översättning av ”Ryska embetsmäns bedrägliga förfarande mot en svensk man, under sju års tid” vilken utkom året innan 1862. Anton B. Zandahl (Sandahl) uppfann bland annat skeppssprängningsmaskinen, sjuskottsgeväret, friktionsgeväret och pansarsprängningsbåten. Han byggde även senare, så vitt man vet, Sveriges första undervattensbåt. Hans högst misslyckade undervattenskanon kallades Zandahls kanon. Den bestod av en bleckburk och demonstrationen i Danviken 1865 blev farsartad. Kanonen blev förärad en visa i Frans Hodells folklustspel ”Andersson, Pettersson och Lundström” från 1865.

Sthlm, J. Hörberg, 1833. Stor 12:o. 132 s. Häftad i obetydligt solkigt tryckt omslag. Oskuren och delvis ouppskuren. Fint ex. från Herrborum. Översättningarna av Uhland upptar s. 95-120 och 126.

Sthlm, J. Hörberg, 1837. 8:o. (7,1 blank),152 s. Fint samtida mönsterpressat klbd med sparsamt guldornerad rygg och grönstänkta snitt. Ryggen ngt nött upp- och nedtill. Pärmarna lätt blekta upptill. Bra inlaga med endast enstaka obetydliga småfläckar. Med Hilda Maria Rahmströms, Emma Margareta Ågusta Rettigs och Carl Anton Rettigs namnteckningar, de två senare barnsligt skrivna. Louis Paban (1804-63) var översättare och författare av franska läroböcker. Han var son till språkmästaren med samma namn. Antologi med brottstycken ur den franska litteraturen från Voltaire till Hugo.

Sthlm, L. Salvius, 1757. 8:o. (2),48 s. Grav. titelvinjett med devisen ”För efterkommande”. Tagen ur band. Titelbladet lätt bruntonat. Med svar av Vetenskapsakademiens preses Pehr Lehnberg på de tre sista sidorna. Edvard Fredric Runeberg (1721-1802) var verksam inom bland annat lantmäteriet och Tabellverket samt vid denna tid ”inspector öfver mått, mål och vigt”. Vid denna tid var han enligt titelbladet inspektor över mått, mål och vikt. Han var en flitig skriftställare inom ekonomiska ämnen.

Sthlm, J. P. Lindh, 1814. 8:o. (2),36 s. Titelbladet med grav. vinjett. Tagen ur band och insatt i modernt blått omslag. Titelbladet lätt mörktonat och med liten rest av gammal auktionslapp på baksidan. Sista bladet tillskrynklat i nedre marginalen. I titelbladets nedre marginal återfinns en samtida anteckning. ”erhöll denna i början af januari 1815 af auctoren som dog d. 12 febr.” Bondsonen Henrik Nicander (1744-1815) var matematiker och astronom samt Vetenskapsakademiens sekreterare och ansvarig för akademiens almanacksutgivning 1785-1803.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1841. 8:o. (2),84 s. Häftad med grönt tryckt omslag. Omslagets rygg nött och med revor. Genomgående lagerfläckig. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom den svenska litteraturen s. 136. Catharina Elisabeth Posse (1818-80) född Ehrenborg och gift 1856 med aktuarien i Riksarkivet J. A. Posse. Denna diktsamling är hennes debut.

Helsingfors, Finska litteratur-sällskapets tryckeri, 1853. 8:o. XII,(2),727 s. Samtida ganska hårt nött och ojämnt blekt hfrbd med guldornerad och blindpressad rygg. Brunstänkta snitt. Bra inlaga. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Suomalaisen kirjallisuuden seuran toimituksia. Osa 16. David Emanuel Daniel Europaeus (1820-84) var finsk språkforskare och gjorde bl.a. uppteckningar som bidrog till Kalevalautgåvan 1849. I sitt förord skriver han: ”För ett språk som finskan, som just skall upparbetas till odlingsfält för den vetenskapligt bildade tanken, är det nemligen ordboken, som bör utgöra det förrådshus, på hvars välförsedda och väl vårdade innehåll de väntade gyllene skördarna allramest bero”.

Uppsala, 1890. (2),13,(3 blanka) s. Häftad med spår av det ursprungliga blanka grå omslaget i form av en ryggremsa. Oskuren. Fint ex. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 2612. Är ett särtryck ur ”Meddelanden från Josephsons antikvariat” 1890, nr 2, 3 och 5.

Uppsala, J. Edman, 1789. 8:o. (4),100 s. Häftad i samtida gråpappersomslag med små skador på ryggen. Oskuren. Några små hål invid häftningen på de inledande sidorna. Obetydlig reva upptill i marginalen på s. 3-6 och en liten fläck i nedre marginalen på s. 16. Med Carl Jacob af Nordins namnteckning och Carl Gustaf Lewenhaupts blåstpl. Breven skrevs på 1670-talet enligt översättarens företal.

Sthlm, J. Hörberg, 1829. 8:o. 16 s. Tagen ur band och insatt i ny blå ryggremsa. Enstaka fläckar. Den avslutande versen ”Till Franzén, vid hans makas graf” på sidorna 15-16 skriven av Bernhard von Beskow.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1842. 8:o. XI,(1 blank),455 s. Samtida svart hfrbd med guldornerad rygg. Nötta men hela falsar. Blåsprängda snitt. Bra inlaga. På frampärmens insida namnteckning Carl Fr. Mörck samt ”Akad. fören. bibliothek” (i Lund). Förlagd av C. A. Bagge.

Lund, C. G. Berling, (1760). 4:o. (8),48 s. Med ett träsnitt avbildande en runsten på s. 46. Häftad. Oskuren och delvis ouppskuren. Genomgående med stor men svag fuktrand. Titelbladet med några lagerfläckar. Ur L. F. Rääfs bibliotek. Lidén 167. Warmholtz 602. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 66. Om Jerrestads härad och dess socknar Simris, Gladsax, Borrby m.fl. Med herdaminnen och flera utdrag på svenska.

Paris, (1914). Porträtt,(4),144,(1) s. Blått hklbd med sparsamt guldornerad rygg, titeletikett i skinn och marmorerade snitt (Hedberg). Främre omslag medbundet. Titeletiketten med fläck och ngt flammig. Lite lagerfläckar på försättsbladet. Trycktes även på japanpapper i en upplaga om 35 ex. På sidorna 113-44 återfinns en lista på de svenska officerare som verkade i fransk tjänst under 1600-talet.