Search Results

Uppsala, J. Edman, (1785). 4:o. (2),12 s. Fint men lätt nött hfrbd från 1900-talets början med röd titeletikett. Liten rostfläck i marginalen på s. 4. Bra ex. Marklin Catalogus disputationum 49. Setterwall Svensk historisk bibliografi 1805.

Lund, (C. G. Berling, 1766). 4:o. 65 s. Tagen ur band och insatt i klarblå glättad men något nött äldre ryggremsa. Gamla stänkta snitt. Titelbladet lätt solkigt och med bläckfläckar vid övre hörnet. Några veck i övre hörnet de första sidorna. Sista blanka sidan med solkfläckar. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 6660(a) och 9240. Ett nytryck utgavs av Lunds universitetshistoriska sällskap 1995. Kronprinsen befann sig i Skåne främst för att möta sin blivande brud. År 1766 gifte sig kronprins Gustav och den danska prinsessan Sofia Magdalena (1746–1813). Vigselakten ägde rum den 1 oktober på Christiansborgs slott i Köpenhamn utan brudgummens närvaro! På sin färd till Stockholm möttes Sofia Magdalena några dagar senare av kronprinsen i Helsingborg för att tillsammans med honom fortsätta resan till Stockholm. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver ”När kronprins Gustav 66 besökte LU, fick L uppdraget att hålla högtidstalet, vars huvuddel utgörs av en framställning av lundensisk lärdomshistoria från äldsta tid o av LU:s utveckling (i sin tr version med utförlig notapparat).”

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1829. 8:o. (2),76 s. Tagen ur band. Oskuren och ouppskuren. En del lagerfläckar och smärre fuktränder. Trycktes första gången 1791.

Underrättelse om sättet, at bereda lin och hampa. Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1752. 4:o. (8) s. Tagen ur band. Med samtida bläckanteckningar i nedre marginalen på titelsidan. Bra ex. Anders Lissander (1704?-86) var under lång tid verksam inom Manufakturkontoret och kommersråd i Kommerskollegiet samt på sin tid känd som flitig ekonomisk skriftställare rörande bland annat lanthushållning och fårskötsel. Nu är han kanske mest bekant som Bellmans vän och beskyddare och det var efter ett framträdande i Lissanders hem som J. G. Oxenstierna skrev sina berömda dagboksanteckningar om Bellman.

Uppsala, ex officina Werneriana, (1721). Liten 8:o. (6),28,(4) s. Häftad och insatt i ny gråpappersryggremsa. Liten reva i övre marginalen och en samtida tillskrift i nedermarginalen på titelbladet: ”hr Boberg”. Bra ex. Lidén Catalogus disputationum 87. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1319: ”Författaren nekar emot Hieronymum, Zacuthum, Phil. Nicolai, Hulsemannum, Grotius och Messenium, at igenom Gog och Magog förstås svear och göther”. Med hyllningar av N. O. Rabenius, C. G. Hallman, O. Arfzlind och And. Barchæus. Gog i landet Magog omnämns på några ställen i bibeln. Dess betydelse har varit omdiskuterad genom historien och flera försök har gjorts att identifiera vilka folkslag och platser som avses. Kyrkofadern Ambrosius menade 378 e.Kr. att det var goterna som avsågs med Gog, en tradition som stormaktstidens göticister tog upp och placerade Magog, Noaks sonson, först i göternas kungalängd. Celsius och Nohrborg bryter i denna avhandling med den historieskrivningen.

Sthlm, Wennlundska boktryckeriet, 1826. 8:o. (2),37 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag med i samtiden prydligt handskriven titel på främre omslaget. Enstaka småfläckar. Svårtydd namnteckning från 1830 på titelbladet. Hagström Svensk litteraturhistorisk bibliografi intill år 1900 nr 8022, med Lorenzo Hammarsköld som författare. Första upplagan, en ny utkom 1835. Tegnérs diktepos ”Axel” utgavs första gången 1822. Här återges poemet generöst, med inflikade lovordande kommentarer från den anonyma författaren. Denne avslutar med: ”För att göra dig till viljes, har jag här nedskrifvit dessa få reflexioner, svaga uttryck af den beundran, som det mästerliga poemet hos mig väckt. Ett kritiskt bedömmande ligger för högt öfver min sfer, såsom oinvigd i den ädla skaldegåfvans mysterier.” Lorenzo Hammarsköld hade 1822 låtit utge ”Bref till en vän, om poemet Axel” och sammankopplas sannolikt av denna anledning ibland med denna till titeln snarlika skrift, men att han verkligen skulle vara författare till detta arbete, sett till den stora skillnaden i innehållet, förefaller föga troligt. Mer sannolikt är att det rör sig om en piratupplaga av dikten, och att det kanske är boktryckaren själv, Carl Westman, som författat de meningslösa kommentarerna.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1865. Stor 12:o. Litograferad front,179,(1) s. Häftad och oskuren i tryckt orange pappomslag med blå insidor. Obetydlig liten skada i rygghuvudet. Fint ex. Detta är tredje delen av ”Skildringar af den skandinaviska nordens folklif och natur.” Med en kort dedikationsdikt till Fredrika Bremer. Totalt fyra fristående delar utkom av serien 1855-76, utgivna av Albert Bonniers förlag. Omslagets framsida föreställer en kvinnogestalt i slöjor som flyger över jordklotet där ”Scandinavia” är utmärkt. På baksidan information från författaren och förläggaren. Den tonlitografiska frontespisen är utförd av C. S. Hallbeck och visar den gamle i skogen hållande en avsvimmad flicka i armarna. De övriga tre delarna i serien har motiv från Lappmarken, Jämtland respektive Västergötland.

Örebro, N. M. Lindh, 1825. 8:o. (8),332,(4) s. & 9 utvikbara grav. plr & 8 tryckta tabeller, varav 7 utvikbara + (4),212,(6) s. & 3 utvikbara grav. plr & 4 utvikbara tryckta tabeller. Två häftade och oskurna volymer i samtida gråpappomslag med tryckta titeletiketter. Ryggarna lite naggade och med minimala maskhål. Första titelbladet har avrivet nedre hörn med förlust av tryckår. Spridda svaga fläckar. Gott ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen II:44. Första delen i tredje upplagan och andra delen i andra upplagan. Första upplagorna av vardera del utkom 1801 respektive 1814.

Sthlm, C. Delén, 1810. 8:o. 18 s. Häftad i trevligt samtida marmorerat omslag. Delvis med bruntonad fläck upptill. Titelbladet med liten bläckfläck överst och sista bladet med fuktfläck i inre marginalen. Reva nedtill i ryggen. Ur L. F. Rääfs bibliotek. En andra upplaga utkom 1815. ”Fordras det då nödwändigt, att man skall wara engelsman eller utlänning, för att tillwerka någonting dugligt? Eller skall en i Swerige uppfunnen nyttig machin eller inrättning nödwändigt först gå till utrikes ort, för att derifrån såsom något nytt införas hos oss Swea inwånare?” Bakom den intetsägande titeln döljer sig en hård kritik av den svenska ovanan att inte uppskatta sina snillen efter förtjänst. Bland dessa snillen framhävs Polhem, ”denna andra Arkimedes”, men även G. Eurenius, G. Stiernhielm, J. Norberg och J. D. Löfving själv! Löfving var direktör vid Erendals styckebruk och ”uppfann en tillförne okänd metod att skyndsamt gjuta runda skrot och ammunition”.

Sthlm, L. L. Grefing, (1755). 4:o. (6) s. Med grav. vinjett på s. (3). Tagen ur band. Titelbladet delvis loss. På vers. Den vackra vinjetten är graverad av Pehr E. Geringius och föreställer fyra antika kolonner på en liten klippa i havet. Ovanpå kolonnerna ligger en kudde och på den en kunglig krona. Allt belyst av den uppgående solen.

(Uppsala, 1887). 47,(1) s. Häftad i nött ursprungligt blankt omslag med revor och småfläckar. Bra inlaga. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1280. En resonerande översikt av den äldre svenska litteraturhistoriska litteraturens bibliografi. ”Svenskt biografiskt lexikon” påpekar i förbigående om detta verk att ”flera hundra omtalade – och uppenbarligen lästa – scripta, av vilka åtskilliga endast fanns i handskrift i UUB”.

Sthlm, Elmén & Granbergs tryckeri, 1847. 8:o. XIV,475,(1 blank,2) s. Samtida solkigt glättat pappbd. Den delvis defekta ryggen med vita klisterspår av borttagen etikett. Avnötta ytterfalsar. Delvis lager- och småfläckig samt med en del smärre fuktränder. Stark bläckfläck i övre marginalen på s. 173-76. På övre snittet är skrivet ”Alfred”, frampärmens insida med namnteckningen Eduard Malmberg daterad Stockholm den 15 oktober 1852, odaterad namnteckning Fr. Nordén och två nyare exlibris för Harald Nordén respektive S. Nordin. Aberstén & Tiselius Göteborgs och Bohus län i litteratur, karta och bild 13. Ottervik Litteratur om Blekinge 1648. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 15. Denna den andra upplagan är omarbetad av A. G. Andersson. Den första utkom 1838. Inledningen innehåller en intressant och detaljerad beskrivning ”Sätt att resa. Skjutsförfattningar” med anvisningar hur man bland annat beställde hästar i förväg på gästgivargårdarna.

Sthlm, P. A. Norstedt, 1831. 8:o. (2),79 s. Häftad i samtida gråpappomslag. En liten fläck på de sista tio sidorna. Fint ex. Allt som utkom. Johan Fredrik Bahr (1805-1875) var född i Visby och i sin ungdom kavaljer åt Gustaf Trolle-Bonde på Säfstaholm. Hans två avhandlingar hämtar ämnen från denna plats: ”Utkast till en historisk-antiqvarisk beskrifning öfver Westra Wingåkers socken i Södermanland” 1832 och ”Conspectus diplomatum in archivo illustr. familiæ Bondeanæ in Säfstaholm” 1833. Han arbetade även en tid i den ryska diplomaten Suchtelens stora bibliotek i Stockholm och reste 1835-36 till Ryssland i sällskap med Gustaf Trolle-Bonde på Säfstaholm, som for dit för att få hjälp med sin ögonsjukdom. Bahr skrev ”Anteckningar om Ryssland, under ett vistande i Petersburg och en utflygt till Moskwa” vilken utkom 1838. Han skrev och översatte ett antal böcker vid denna tid, men utbildade sig sedan till kemist. Diktsamlingen har stycken som ”Vårsång”, ”Den gamle eken”, ”Sommarqvällen”, ”På nyåret”, ”Ättehögen”, ”Hjalmars sång på hafvet”, ”Dithyramb (efter Schiller)”, ”I en minnesbok”, ”Åkallan”, ”Det skönas öde”, ”Alltid och allestädes. (Imitation efter tyskan)”, ”Jul-ottan” och ”Det stilla landet”.

Sthlm, L. Salvius, 1761. 8:o. 30,(2) s. Med en grav. titelvinjett. Tagen ur band och med marmorerade snitt. Några revor upptill på ryggen. Svarstalet av Pehr Wargentin. Jacob Gadolin (1719-1802) var vid denna tid professor i fysik i Åbo och avslutade sin karriär som biskop i samma stad. Under studietiden vid Uppsala universitet hade han Anders Celsius och Samuel Klingenstierna som lärare.

Helsingfors, typis Frenckellianis, (1846). 8:o. (2),95,(1) s. Häftad och oskuren med två bindgarn i ryggen. Titelbladet och sista sidan något lagerfläckade. Tillskrift till Eugène Lewenhaupt från Karl J. Bergström. Från Säbylund. Marklin Catalogus disputationum III, s. 69. Framlagd vid Kejserliga Alexanders-universitetet i Helsingfors. Per Brahe d.y. (1602-80) var generalguvernör över Finland i två omgångar 1637-54.

Köpenhamn, Thieles boktrykkeri, 1868. Stor 8:o. 15 s. Häftad i tryckt grått omslag. På bra papper. Diskret duplettmarkering ”d” i blyerts på främre omslaget. Detta är en följdskrift till en artikel av Sophus Bugge. En följdskrift av L. F. A. Wimmer utkom samma år: ”Prof. G. Stephens om de ældste nordiske runeindskrifter”. Stephens ”The Old-Northern runic monuments of Scandinavia and England, now first collected and deciphered by George Stephens” trycktes i London i fyra delar 1866-1901 och omfattar tillsammans drygt 1600 sidor. Engelsmannen George Stephens (1813-95) var språk- och fornforskare och drogs till Sverige 1834 där hans bror varit verksam några år som metodistpredikant. Han flyttade sedermera till Danmark där han blev professor vid högskolan i Köpenhamn.

Sthlm, J. P. Lindh, 1795. 8:o. 31 s. Grav. titelvinjett. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Någon enstaka liten lagerfläck. Lätt tillskrynklad i övre hörnet på s. 13-16. Lindblom (1725-93) delade bostad i 20 år med sin kollega professor Petrus Lehnberg (1718-91) och de kom att begravas tillsammans på Vreta klosters kyrkogård med gemensam gravsten rest av brorsonen biskop J. A. Lindblom.

Växjö, ex officina Lönnegreniana, (1837). 8:o. (2),44 s. Rättelselapp inklistrad på titelbladets baksida. Häftad med gråpappersryggremsa. Gymnasiedisputation från Växjö den 27 april 1843 under biskop Esaias Tegnérs överinseende. Om hur Speners pietism uppstod. Pietismen som reformrörelse inom den lutherska kyrkan fick sin början genom Philipp Jacob Spener (1635-1705).

Sthlm, Kongl. ordens-boktryckeriet, 1816. 8:o. (8),159,(1) + (2),150 s. Något nött samtida hfrbd med vackert guldornerad rygg och brun titeletikett. Gula snitt. Bakre pärm med några ytliga förluster i det marmorerade pärmpapperet. Pärmhörnen stötta. Ett fåtal småfläckar. Några ark tryckta på blåtonat papper. Gustaf Ridderstolpes graverade vapenexlibris. Bra ex. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 206 respektive 185. Andra delen innehåller en översättning av ”Semiramis” av Voltaire och ”Oscar, Ossians son” (från franskan). Anders Carlsson af Kullberg (1771-1851) krönte sin långa ämbetsmannakarriär med utnämningen till biskop i Kalmar 1830 trots att han inte hade någon teologisk utbildning. Han tillhörde kretsen kring Gyllenborg, Leopold och Oxenstierna och valdes in i Svenska akademien 1817. Gustaf Ridderstolpe (1784-1845) var kammarherre och hovmarskalk. Hans fina och välbundna boksamling såldes efter hans död på Stockholms bokauktionskammare och upptog 2870 nummer. Samlingen var särdeles rik på planschverk.

Västerås, J. L. Horrn, 1789. 8:o. 133,(3) s. Ngt nött hfrbd från mitten av 1800-talet med sparsamt guldornerad rygg och stänkta snitt. Minimala maskhål upptill i falsarna. Bra inlaga. Med en oidentifierad namnteckning, C. M. Carlanders exlibris och en liten syltburksetikett på insidan av främre pärmen. De sista tre opaginerade sidorna med en bokkatalog från Horrn. Originalet, ”Bemerkungen auf einer Reise von Leipzig bis London an eine Freundin”, utkom i Leipzig 1783.

Sthlm, 1897. Porträtt,(6),IV,121 s. Linneryggbd med titeletikett av brunt skinn, marmorerade pärmpapper och medbundet omslag. Lagade revor i det främre omslaget. Utgivarens dedikation till Nils Linder och Eugène Lewenhaupts inköpsanteckning daterad 1904 på det främre omslagets insida. Med Säbylunds fideikommissbiblioteks nyare svarttryckta exlibris med fyra vapensköldar. Första utgåvan av sigillgravören Aron Isak (1730-1816) intressanta minnen. Han var den första av judisk börd som bosatte sig i Sverige. Han fick en beskyddare framför andra i Carl Sparre, och var en av dem som bidrog till att judar fick tillstånd att bosätta sig och driva handel i Sverige 1779. Under ryska kriget 1788 var han fältleverantör till svenska armén, men ansåg sig både här och annorstädes blivit orättvist behandlad och lurad på pengar. Självbiografin, tillkommen under tiden 1802-04, är avfattad på en tysk-judisk dialekt, ofta kallad västjiddisch. Observera att den inte är översatt till svenska i denna utgåva!

Norrköping, A. F. Raam, 1794. Liten 8:o. 27 s. Tagen ur band och med gamla rödstänkta snitt. Titelbladet med några smärre fläckar. John Howard (1726-90) gjorde stora insatser för att reformera fängelseväsendet i Storbritannien och reste även Europa runt för att studera fängelserna i olika länder och plädera för en humanare fångvård.