Search Results

Norrköping, A. F. Raam, 1794. Liten 8:o. 27 s. Tagen ur band och med gamla rödstänkta snitt. Titelbladet med några smärre fläckar. John Howard (1726-90) gjorde stora insatser för att reformera fängelseväsendet i Storbritannien och reste även Europa runt för att studera fängelserna i olika länder och plädera för en humanare fångvård.

Sthlm, trykt, andra gången, hos L. Salvius, 1752. 8:o. (2),34 s. Med inklistrad grav. titelvinjett som har sentensen ”För efterkommande”. Tagen ur band. Med gamla röda snitt. Lös i häftningen. Enstaka småfläckar. Lätt fläckigt titelblad där dessutom trycket tagit lite dåligt på sista bokstaven i Celsius förnamn och tryckårets sista siffra, vilken är i tillskriven i blyerts. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9363. Trycktes första gången 1745 och är den första biografin över den berömda astronomen. Den innehåller bland annat mycket uppgifter om Celsius utländska studieresor.

Rostock, J. Kilius, 1664. 4:o. (2),33-56,(1) s. Tagen ur band. Solkfläckar på titelbladet och andra bladet. En skur bläckstänk på sista blanka sidan. Ingår i VD17 12:128529K. En ovanligare variant av denna andra del med datumet 6 juli finns (VD17 28:725375A). Denna variant har disputationsdatumet 27 juli.

Strängnäs, A. J. Segerstedt, 1810. 8:o. 59,(1) s. & 1 utvikbar tryckt tabell. Med grav. titelvinjett. Häftad och oskuren med ngt nött blå ryggremsa. En svag fuktrand i början och på s. 57. Tryckt på blåtonat papper. Svaret av Jöns Svanberg. Eric Thomas Svedenstierna (1765-1825) var bergsvetenskapsman, övermasmästare och direktör över tackjärnsblåsningen och stångjärnssmidet i riket. Han var den förste redaktören för ”Jernkontorets annaler” och gav även ut ”Samlingar i bergsvettenskapen” (1806-12) samt ”Några underrättelser om engelska jernhanteringen” (1813). Han ägde en dyr mineralsamling som kronprins Oskar inköpte och skänkte till Uppsala universitet.

Uppsala, 1891. 15 s. Häftad. Liten defekt i omslaget nedre ytterhörn och även i titelbladet. Fint ex. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 4190, noten. Avtryck på särskilt papper i 25 exemplar ur ”Meddelanden från Josephsons antikvariat” där dubbletter ur Kobergs bibliotek såldes. Författaren var antikvariatsbokhandlare i Uppsala 1885-93. Han emigrerade sedan till USA där han arbetade på John Crear library i Chicago.

Sthlm, J. G. Lange, 1789. 8:o. 16 s. Graverad titelvinjett med devisen ”För efterkommande”. Tagen ur band. Enstaka fläckar. Med svar av sekreteraren Johan Carl Wilcke på sista bladet. Arfvedson var grosshandlare i Stockholm. Carl Christopher Arfwedson (1735-1826) tillhörde den berömda köpmanssläkten vid Skeppsbron i Stockholm Han grundade med en kusin Tottie och Arfwedson och var bland annat ledamot av direktionen för Västindiska kompaniet, under vars förvaltning ön St. Barthélemy låg, 1787-1805 samt var revisor i Ostindiska kompaniets sista oktroj 1806. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver att i talet ”uppträder han som målsman för frihandelsvänliga åsikter och vänder sig särskilt mot en snäv näringslagstiftning. Som den försiktige affärsman, han var, varnar han för kreditmyntens stegring över den reda myntstocken”.

Sthlm, J. G. Lange, 1787. 8:o. 24 s. & 1 utvikbar grav. plansch. Titelbladet med träsnittsvinjett. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Gamla stänkta snitt. Några småfläckar. Planschen med fuktränder i övre hörnen. Med svar av Peter Jacob Hjelm på sidorna 22-24. Planschen föreställer ”Taknings-sättet och husbeklädning med stenpapper”. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Vid samma tid sysslade F. även med tekniska problem. Han var alltid god iakttagare. På skeppsvarven spelade under träfartygens tid larverna av skeppsvarvsflugan, en liten skalbagge (Lymexylon navale L.), en farlig roll. De åto sig in i virket och kunde i värsta fall göra detta odugligt för vidare bruk. Linné själv hade på amiralitetsvarvet i Göteborg övertygat sig om saken. F. sökte energiskt finna ett skydd häremot genom något slags förhydning med cementpapper. Det visade sig, att F:s arbete på detta område blev en framgång. I en meritförteckning av år 1787 skriver F. härom: »Uppfunnit ett slags s.k. stenpapper, vars egenskap är, att det uti vatten icke kan upplösas, samt äger en märklig härdighet mot eld, att de hus, som därmed klädde [äro] kunna icke av den häftigaste låga antändas, varmed 1786 ... uti hans kongl. maj: ts höga närvaro i Karlskrona gjordes ett fullständigt försök, som sedan uti Berlinska hovets närvaro repeterades ...». Den 8 mars s.å. lämnades nådigt medgivande till byggande av ett pappersbruk vid Lyckeby utanför Karlskrona, allt lämnat F. och efterkommande till evärdlig ägo. Sannolikt har Åboprofessorn i kemi Pehr Adrian Gadds utredning om murbruk och cement i Vetenskapsakademiens handlingar 1770 varit F. bekanta. Enligt en samtida tysk kemist innehöll F:s fabrikat »2/3 kalkdamm, 1/3 lera med en tillsats av järnoxid och vitriol samt tranolja» (Inga Lindskog). F: s uppfinning väckte uppseende, även utrikes (jfr J. G. Georgii, »Versuche wegen der Beschaffenheit und Nachahmung des schwedischen sogenannten Steinpapiers» i ökon. Abh. Freue ökon. Gesellsch. in St. Petersburg, bd 1, 1790, s. 49—67), och är ej alldeles glömd i nyare historiker i ämnet. Tillverkningen av stenpapp blev av olika skäl – krig, epidemier m.m. – aldrig fullföljd, varför bruket sedermera övergick till kronan”.

Sthlm, 1913. Porträtt,(12),325 s. Ljusgrått hklbd med titeletikett av mörkbrunt skinn, infärgat övre snitt och medbundet omslag (Bonniers bokbinderi). Bra ex. Tryckt i 500 exemplar. Fortsatt det självklara referensverket rörande August Strindbergs tryckta arbeten.

Uppsala, 1933. XIV,102,(1) s. Opergamentryggbd med stänkta snitt. Pärmarna lätt bågnade och främre pärm delvis lite gulnad. Med Sune Lindqvists namnteckning. Katalog i stor folio med utmärkta reproduktioner ur de förtecknade verken.

Uppsala, 1923. 197,(1) s. & 1 rättelselapp. Elegant men ganska nött marmorerat hfrbd med upphöjda bind, guldornerad rygg och helt guldsnitt. Främre omslaget medbundet. Ryggen torr och mer nött i ytterfalsarna. Dedikation till Viktor Ek mars 1932 med förkortningen ”S S V”. Rikt illustrerad skildring som bland annat behandlar gatans krogar och kaféer. Boken avslutas med förteckningar på personer boende vid Drottninggatan 1728, 1790 respektive 1823. Enligt en blyertsanteckning står dedikationens förkortning för ”Sällskapet Strömsborgs vänner”. Strömsborg var restaurang och badhus på en ö mellan Gamla stan och Norrmalm nära Riddarhuset. Sekreteraren i Stockholms arbetarekommun Viktor Ek (1890-1972) samlade Bellman och Thorild samt sin egen generations författare, bland annat vännen Gunnar Ekelöf.

Sthlm, 1915. (2 blanka,2),CLII,352,(7) s. & plr. Nött rött halvmarokängbd med upphöjda bind och övre marmorerat snitt (Nils Ericsons bokbinderi, Stockholm). Främre omslag medbundet. Ryggen hårt blekt och med en del repor. Med Karl Skogs exlibris. Tryckt i 550 numrerade exemplar på glättat lumppapper, varav detta är nummer 322. Mycket fint utformat och särdeles användbart standardverk om de kungliga proveniensmarkeringarna från Gustav Vasa till Gustav V och hans familj.

Helsingfors, 1925. 142 s. Delvis lätt solbränt pappbd med titeletikett av rött skinn och medbundet omslag (Levin, Uppsala). Det främre omslaget aningen ojämnt blekt. Tönnes Klebergs namnteckning och anteckningen att han fått boken i gåva den 20 oktober 1947, allt i blyerts. Helsingin yliopiston kirjaston julkaisuja VIII. Helsingfors universitetsbiblioteks skrifter VIII. Miscellanea bibliographica I. Innehåller bidragen ”Utländsk välgörenhet mot universitetsbiblioteket” av Yrjö Hirn, ”En Birgitta-handskrift i Helsingfors universitetsbibliotek” av Arne Jörgensen, ”Några krigsbytesböcker från Åbo akademibiblioteks grundläggningstid i Helsingfors universitetsbibliotek” och ”En variant av Petrus Bångs Chronologia sacra” av Holger Nohrström, ”Finlands kuster i 1600-talets kartografi” av Paul Nyberg, ”Ätten Reuterholms exlibris” av Ragnar Dahlberg, ”En kartografisk kuriositet” av Paul Nyberg, ”W. Lagus’ Minnestal över F. W. Pipping” av Hugo E. Pipping och ”Helsingfors universitetsbiblioteks fragment av Flores och Blanzeflor” av Arnold Nordling.

Linköping, Petre och Abrahamsson, 1816. 8:o. (2),60 s. Tagen ur band. Gamla blåstänkta snitt. Titelbladet med liten reva i innermarginalen. Bra ex. Gabriel Bergergren (1775-1841) var landskontorist och senare titulär landskamrer i Östergötland samt godsägare på Önneborg i Tjärstads socken, därefter Kallerstads säteri i St. Lars socken. Han donerade 1815 en fond till utackordering av värnlösa barn i Tjärstads socken. I skriften uttrycker han sin oro över sakernas tillstånd och föreslår flera sätt att komma till rätta med det tiggeri som uppstår på grund av att en del barn och ungdomar ur de lägre klassserna lämnas vind för våg. I flera fall tas exempel från Östergötland.

Sthlm, H. A. Nordström, 1810. 8:o. 24 s. Nytt svart pappbd med svart titeletikett. Kronprins Karl August hade adopterats av Karl XIII när han plötsligt dog på Kvidinge hed 23 maj 1810 efter att ha fallit av sin häst. Ett rykte uppstod snart att riksmarskalken Axel von Fersen förgiftat den utkorade tronföljaren, ett rykte som ledde till lynchningen av von Fersen i Gamla stan den 20 juni samma år. Carl Johan Ingman (1747-1813) var litteratör och politisk äventyrare. Han studerade i Åbo och Uppsala där han 1769 valdes in i sällskapet Utile dulci. Från 1771 propagerade han för Gustav III genom politiska broschyrer och tal. Han blev svensk chargé d’affaires i St. Petersburg där han genom dyrbart levnadssätt råkade i skuld och begick åtskilliga olagligheter, varefter han rymde till Norge och antog namnet Manderfelt. Härifrån och senare från Köpenhamn sände han hem spionrapporter. För dessa belönades han 1790 med full amnesti för sina förbrytelser. Samtidigt fungerade han som spion för dansk räkning. Ingman-Manderfelt återvände till Sverige 1799.

Sthlm, Marquardska tryckeriet, 1810. 8:o. 8 s. Tagen ur band. Något lagerfläckig. Titelbladet med liten reva i innermarginalen och samtida numrering upptill: ”N° 10”. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 1572. Skriften kostade sex skillingar specie per exemplar. Matematikern och tillfällighetsskalden Hans Jacob Seseman (1751-1819) är mest känd för sin ”Arithmetica” och sina pekoralistiska verser.

Sthlm, B. M. Bredberg, 1832. 8:o. (2),96 s. Häftad, oskuren och ouppskuren i samtida gråpappersomslag. Fint och orört ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1201. Beskrivning av en asiatisk kornsort som namngivits efter Himalaya. Olof Carling (1787-1834) var född i Finland och professor vid Lantbruksakademien samt ansvarig för dess experimentalfält.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1833. 8:o. (4),145,(1) s. & 2 utvikbara tryckta tabeller. Enkelt och aningen nött hfrbd från 1800-talets andra hälft med guldtryckt oxiderad ryggtitel. Stänkta snitt. Litet maskangrepp i nedre ytterhörnet på de första fyra bladen och på frampärmens insida. Sidorna 49-54 tillskrynklade. ”Klosters Bruks Arbetares Bibliothek N:o 469” i bläck på frampärmens insida. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1303. Boken översattes till norska av P. O. Welander 1842. Klosters bruk var ett svenskt järn- och krutbruk i Kloster i Husby socken i nuvarande Hedemora kommun. Verksamheten i Kloster lades ned 1888.

Sthlm, 1863-79. (6),651,(1) s. Stänkdekorerat hfrbd med guldlinjerad rygg och svart titeletikett. Alla häftasomslag medbunda sånär som det första främre. Ryggen lite skadad upptill och ytterfalsarna med smärre sprickor. Några små bläckfläckar. Med Björck & Börjessons stpl och ur dess handbibliotek samt försedd med kompletterande anteckningar av Gustaf-Otto Adelborg. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1298. Utgavs av Svenska fornskriftssällskapet i fem häften, varav det sista (1879) innehöll registret. Titelvarianten ”till 1863” medbunden efter det egentliga titelbladet. En mycket välgjord och användbar bibliografi. Adelborgs anteckningar består både av rättelser och uppgifter om exemplar som Björck & Börjesson hade haft.